Gäller ditt klagomål en EU-institution eller ett EU-organ?
- SV Svenska
Årsrapport 2025
Årlig rapport - Datum Onsdag | 22 april 2026
Förord
Jag inledde min mandatperiod i februari 2025, fast besluten om att försvaret av de europeiska medborgarnas rättigheter skulle stå i centrum för mitt arbete. Ett år senare, i ett snabbt föränderligt Europa, står jag fortfarande fast vid detta åtagande. Våra gemensamma värderingar och demokratiska system påverkas av geopolitiska spänningar, tekniska omvälvningar och allt större påfrestningar på allmänhetens förtroende, vilket leder till stora utmaningar.
I osäkra tider förväntar sig medborgarna med rätta mer: ökad transparens, ökad ansvarsskyldighet och ett mer meningsfullt deltagande. Samtidigt utsätts institutioner och beslutsfattare ofta för press då de hanterar komplexa förfaranden och på samma gång försöker uppnå konkreta resultat. Gapet mellan förväntningar och faktiska resultat kan snabbt växa.
Här visar sig Europeiska ombudsmannens arbete vara inte bara relevant utan också avgörande, eftersom det utgör en grundläggande skyddsmekanism som upprätthåller ansvarsskyldigheten och skyddar medborgarnas rättigheter när det behövs som mest.
Som en oberoende och opartisk röst bidrar ombudsmannen till att överbrygga klyftan mellan medborgarna och institutionerna. På så sätt stärker vi det förtroende som inte bara upprätthåller våra demokratiska institutioner utan också säkerställer att det europeiska projektet förblir troget sina grundläggande värderingar och principer.
Omnibus I-undersökningen visar tydligt vilka utmaningar det europeiska beslutsfattandet står inför i ett klimat präglat av ständig krishantering. I takt med att EU:s beslutsfattande påskyndas som svar på geopolitiska och tekniska påtryckningar har brådska blivit normen. Skyndsamhet får dock inte ske på bekostnad av legitimitet. I mina iakttagelser betonade jag att snabba lagstiftningsåtgärder och respekt för EU:s grundläggande principer måste gå hand i hand. Även snabbare lagstiftning kräver en stabil demokratisk grund.
Att främja och säkerställa god förvaltning är avgörande för att hantera dessa utmaningar. Mina möten med cheferna för EU-institutionerna under 2025 utgjorde ett viktigt steg i arbetet med att stärka ett lösningsinriktat tillvägagångssätt. Genom en konstruktiv och förtroendebaserad dialog hjälper vi institutioner att uppnå resultat samtidigt som vi värnar om delaktighet, transparens och ansvarsskyldighet – de grundläggande principerna för god förvaltningssed.
Transparens är en annan grundläggande del av god förvaltning. En betydande del av vårt arbete är inriktat på att säkerställa allmänhetens tillgång till handlingar och göra det möjligt för medborgarna att följa och granska beslutsprocesser. Här finns det fortfarande utrymme för förbättringar, särskilt när det gäller att hantera begäranden om tillgång till handlingar på ett snabbt och konsekvent sätt. En förstärkning av sådan praxis skulle öka ansvarsskyldigheten och allmänhetens förtroende.
År 2025 firade ombudsmannakontoret trettio år i tjänst och ställdes samtidigt inför ett rekordstort antal klagomål. Denna ökning kan bero på att det finns en större medvetenhet om både ombudsmannens roll och medborgarnas rättigheter enligt unionsrätten. Ökningen återspeglar också den bredare utvecklingen under den digitala eran: ökad tillgång till administrativa processer, förändrade förväntningar vad gäller respons samt den artificiella intelligensens allt större effekter på den offentliga förvaltningen. Detta medför stora möjligheter, men också nya krav.
Ombudsmannakontoret har ofta beskrivits av mina föregångare som en liten institution med ett stort behörighetsområde. Detta stora behörighetsområde har legat till grund för den strategi som jag har antagit, vilken vilar på följande tre pelare: att noga lyssna på medborgarnas klagomål, att utöva våra beslutsbefogenheter med gott omdöme och med verkningskraft samt att stärka de partnerskap som höjer kvaliteten på EU-förvaltningen. Tillsammans utgör dessa prioriteringar grunden för vårt arbete och vår strävan att fungera som brobyggare mellan européerna och EU-institutionerna.
En annan central del av denna strategi är operativ spetskompetens. Under 2026 kommer vi att fokusera på att anpassa vår interna organisation till förändrade krav, stärka vår kompetens inom artificiell intelligens och se till att den tekniska utvecklingen åtföljs av lämpliga skyddsåtgärder.
Tydlig kommunikation är fortfarande lika viktig. Vi fungerar i allt högre grad som ”kvalificerade översättare” mellan institutioner och medborgare och förklarar komplexa administrativa processer på ett lättbegripligt språk. Att främja ett enkelt språk är inte en stilfråga. Det handlar om tillgänglighet och rättvisa.
Slutligen präglar vårt åtagande även vårt arbete inom det Europeiska ombudsmannanätverket, som jag är stolt över att få samordna. Vårt samarbete i Europa stärker de administrativa standarderna och främjar gemensamt lärande. År 2026 firar nätverket 30 år och vi kommer att ta detta tillfälle i akt för att lyfta fram vårt gemensamma bidrag till att främja god förvaltning i hela Europa.
Samtidigt som vi närmar oss 2026 möts vi av olika utmaningar som testar vår roll som väktare av rättvisa, transparens och ansvarsskyldighet, vilket kräver vaksamhet och ledarskap. Vi måste fortsätta att verka för god förvaltning, inte som ett abstrakt ideal, utan som en hörnsten i en union som lyssnar på sina medborgare.
Europeiska ombudsmannens beslutsamhet, samarbete och orubbliga åtagande vad gäller våra gemensamma europeiska värderingar kommer att stärkas för att upprätthålla demokratin – ett klagomål, en lösning och ett beslut i taget.
Teresa Anjinho, Europeiska ombudsmannen
1. Strategi
Skapa förtroende, driva förändring
Europeiska ombudsmannens strategi för 2025–2029
I november offentliggjorde Europeiska ombudsmannen sin strategi för åren 2025–2029. Denna strategi kommer att ligga till grund för ombudsmannakontorets verksamhet, från hanteringen av klagomål till externa aktiviteter, kommunikation och intern förvaltning.
Strategin har fyra övergripande mål, nämligen att stärka medborgarnas inflytande, åstadkomma positiv förändring, stärka partnerskap samt främja kvalitet och effektivitet i verksamheten:
- Stärka medborgarnas inflytande: Att öka medvetenheten om Europeiska ombudsmannens roll bland medborgarna och det civila samhället och se till att deras röster blir hörda och att deras rättigheter upprätthålls.
- Åstadkomma positiv förändring: Att driva institutionell förändring och stärka god förvaltning genom att främja rättvisa, integritet, transparens och förtroende.
- Stärka partnerskap: Att nå ut till och vårda samarbetsrelationer med intressenter som kan stödja och förbättra ombudsmannens effektivitet vad gäller att skydda medborgarnas rättigheter och främja god förvaltning.
- Främja kvalitet och effektivitet i verksamheten: Att främja ett framåtblickande, anpassningsbart och serviceinriktat ombudsmannakontor som exemplifierar bästa praxis, främjar innovation och är lyhört för föränderliga trender och behov.
Dessa bygger på kontorets principer och värderingar, bland annat att behandla personer och organisationer rättvist och jämlikt, upprätthålla högsta möjliga yrkesetiska standarder och främja en konstruktiv dialog och ett konstruktivt samarbete med institutioner och intressenter.
Genomförandet av strategin kommer att följas upp genom en årlig plan i kombination med mätbara årsmål, vilket kommer att bidra till uppnåendet av strategins mål och prioriteringar.
2. 2025 i korthet
Viktiga ärenden
Svängdörrar
Ombudsmannens första undersökning på eget initiativ är inriktad på hur EU:s byråer hanterar svängdörrsproblematik. Eftersom byråerna bidrar till utformningen av politiken inom områden som sträcker sig från läkemedel och livsmedelssäkerhet till försvar, är det viktigt att reglerna för EU-anställdas övergång till den privata sektorn tillämpas korrekt.
Brådskande beslut
En av de viktigaste frågorna som ombudsmannen granskade under 2025 var hur man kan säkerställa ansvarsskyldighet vid brådskande beslut. Denna fråga behandlades inom ramen för tre undersökningar, i samband med lagförslag om att förenkla reglerna för jordbrukare, förenkla företagens hållbarhetsregler samt bekämpa människosmuggling.
Artificiell intelligens
En annan viktig fråga som var föremål för undersökningar under 2025 gällde artificiell intelligens, bland annat hur Europeiska kommissionen säkerställer transparens, inkludering och ansvarsskyldighet vid antagandet av harmoniserade standarder för artificiell intelligens.
Statistik i korthet
3 490
nya klagomål hanterades, vilket är en ökning med 54 procent jämfört med år 2024
492
undersökningar inleddes, vilket är en ökning med 19 procent jämfört med år 2024
35 procent
av undersökningarna gällde frågor om transparens
Anföranden i fokus
Ombudsmän är inte bara klagomålshandläggare eller problemlösare. Vi är initiativtagare och utbildare.
Välkomstanförande vid Europeiska ombudsmannanätverkets konferens 2025
[...] rättigheter för personer med funktionsnedsättning är i slutändan inte särskilda rättigheter. De är lika rättigheter […]
Europeiska ombudsmannens arbete gällande personer med funktionsnedsättning
Genom att samarbeta – och genom att kräva transparens, rättvisa och ansvarsskyldighet – stärker vi rättsstaten.
Europeiska ombudsmannens övervakning av respekten för rättsstatsprincipen
Viktiga händelser under året
3. Viktiga ämnen
Ombudsmannen hjälper enskilda, företag och organisationer som stöter på problem med EU-förvaltningen. Det kan handla om svårigheter i samband med medborgarnas deltagande i beslutsfattandet, förhalande eller vägran vad gäller att ge allmänheten tillgång till handlingar, integritetsfrågor, kränkningar av grundläggande rättigheter eller avtalsfrågor. I de följande avsnitten ges en överblick över de viktigaste undersökningarna inom olika områden.
3.1. Deltagandebaserat beslutsfattande
Deltagandebaserat beslutsfattande var en central fråga för Europeiska ombudsmannens kontor under 2025, då organisationer i det civila samhället lämnade in klagomål om hur Europeiska kommissionen förenklade befintlig lagstiftning eller införde ny lagstiftning för att kunna realisera nya politiska prioriteringar.
Rekommendation om Omnibus I, den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) och bekämpning av människosmuggling
I november utfärdade ombudsmannen en förklaring om administrativa missförhållanden efter att ha identifierat ett antal förfarandemässiga brister i det sätt på vilket fyra rättsakter utarbetats. Lagförslagen gällde företagens hållbarhetsrapportering, den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) och bekämpning av människosmuggling.
Undersökningen visade att kommissionen vid utarbetandet av dessa lagförslag inte följde vissa av sina egna regler för bättre lagstiftning, vilka syftar till att säkerställa att lagstiftningsarbetet är evidensbaserat, transparent och inkluderande.
Bland de förfarandemässiga brister som ombudsmannen konstaterade i sina undersökningar ingick att man inte fullt ut hade motiverat hur brådskande lagförslagen var för allmänheten och att man inte hade dokumenterat skälen till att man avvikit från de interna reglerna för lagstiftningsarbetet. Det fanns även andra problem som var specifika för varje lagförslag.
I två framåtblickande rekommendationer till kommissionen uppmanade ombudsmannen kommissionen att säkerställa en förutsägbar, konsekvent och icke-godtycklig tillämpning av reglerna för bättre lagstiftning samt att framtida brådskande utarbetande av lagförslag alltid sker på ett transparent, evidensbaserat och inkluderande sätt.
Ombudsmannen lade också fram ett antal förslag mot bakgrund av den kommande översynen av reglerna om bättre lagstiftning. Dessa omfattar förtydligande av minimikrav för samråd med intressenter vid brådskande förfaranden samt säkerställande av att klimatbedömningar genomförs för alla lagförslag.
Ombudsmannen bad kommissionen att skicka ett detaljerat svar på hennes rekommendation senast den 25 februari 2026.
Ombudsmannen välkomnar EIB:s beslut att proaktivt offentliggöra fler miljörelaterade och sociala uppgifter
Efter en undersökning av ombudsmannakontoret meddelade Europeiska investeringsbanken (EIB) att den kommer att börja offentliggöra sina miljömässiga och sociala bedömningar av projekt som är belägna utanför EU och som sannolikt kommer att få betydande konsekvenser för miljön, innan styrelsen fattar beslut om finansiering. Detta bör göra det möjligt för allmänheten att på ett mer meningsfullt sätt ta del av bedömningen av de miljömässiga och sociala aspekterna av de projekt som EIB överväger att finansiera.
Åtgärderna vidtogs efter en undersökning rörande bankens vägran att ge allmänheten tillgång till den miljömässiga och sociala bedömning som gjorts i samband med ett projekt i Nairobi, Kenya, samt dess allmänna praxis att inte offentliggöra sådan information förrän efter det att finansieringsbeslut har fattats. Ombudsmannen välkomnade de nya åtgärderna.
3.2. Ansvarsskyldighet i beslutsprocesser
Undersökning om utvecklingen av EU-standarder för artificiell intelligens
Ombudsmannen inledde en undersökning om hur Europeiska kommissionen säkerställer transparens, inkludering och ansvarsskyldighet vid antagandet av harmoniserade standarder för artificiell intelligens (AI). Den klagande, en organisation i det civila samhället, uttryckte oro över att de standardiseringsorgan som ansvarar för att utarbeta standarder åt kommissionen – Europeiska standardiseringskommittén (CEN) och Europeiska kommittén för elektroteknisk standardisering (Cenelec) – inte är skyldiga att offentliggöra uppgifter om de personer som arbetar inom dessa organ och att organen inte offentliggör protokollen från sina möten. Klaganden hävdade också att kommissionen inte hade säkerställt en balanserad representation av intressen i standardiseringsprocessen. Kommissionen uppmanade standardiseringsorganen att utarbeta harmoniserade standarder och se till att dessa bidrar till att minimera de risker som AI medför för säkerheten och de grundläggande rättigheterna. Ombudsmannen ställde frågor till kommissionen om vilka som ingick i gruppen för utarbetande av standarderna, de regler för transparens som tillämpas av standardiseringsorganen, hur kommissionen hanterar och övervakar standardiseringsprocessen samt hur den kommer att utvärdera resultaten.
Kommissionen vidtar inga åtgärder mot förseningarna i godkännandeförfarandet för kemikalier
Ombudsmannen avslutade ombudsmannakontorets undersökning av hur Europeiska kommissionen fattar beslut om företags ansökningar om godkännanden för särskilt farliga kemikalier och drog slutsatsen att kommissionen inte hade åtgärdat problemet med de långa förseningarna i processen. År 2024 kunde ombudsmannakontoret konstatera att det förelåg administrativa missförhållanden och uppmanade då kommissionen att minska den tid det tar att utarbeta utkast till godkännandebeslut enligt EU-förordningen om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach).
Kommissionens svar tog dock inte upp ombudsmannakontorets rekommendation om att se över sina långdragna interna förfaranden, och man godtog inte heller rekommendationen att ansökningar som innehåller otillräckliga uppgifter omedelbart ska avvisas, så att dessa företag inte längre kan använda de farliga ämnena inom EU.
Ombudsmannen upprepade att kommissionen måste vidta ytterligare åtgärder för att fullt ut genomföra målen i Reach-förordningen och aktuell rättspraxis, i syfte att undvika långa förseningar i riskhanteringen av kemiska ämnen.
3.3. Transparens
Frågor gällande transparens, och i synnerhet begäranden om tillgång till handlingar, utgjorde även under 2025 den största andelen (35 procent) av undersökningarna. Ombudsmannen strävar efter att se till att den lagstiftning som reglerar tillgången till EU-handlingar (förordning 1049/2001) tillämpas strikt och rättvist av EU-förvaltningen. Detta innebär att de som begär att få tillgång till handlingar antingen ska beviljas tillgång i god tid eller ges en välmotiverad förklaring till varför tillgång inte beviljas.
Europeiska kommissionens vägran att ge allmänheten tillgång till en riskbedömningsrapport från X
Förordningen om digitala tjänster utgör en viktig rättslig grund i EU för att fastställa ansvarsskyldighet när det gäller digitala tjänster och säkerställa en säker onlinemiljö för användarna. Med denna förordning som grund kunde ombudsmannen konstatera att det förelåg administrativa missförhållanden i kommissionens vägran att analysera det eventuella offentliggörandet av riskbedömningen av den sociala medieplattformen X. Kommissionen avslog en journalists begäran om tillgång till X:s rapport med motiveringen att det generellt kunde antas att ett offentliggörande skulle kunna skada företagets kommersiella intressen samt påverka en pågående utredning av dess efterlevnad av förordningen om digitala tjänster. Ombudsmannen ansåg att det var orimligt att kommissionen gjorde ett allmänt antagande om att tillämpa sekretess. Även om X själv offentliggjorde rapporten efter viss redigering, rekommenderade ombudsmannen att kommissionen skulle göra en individuell bedömning av dokumentet inför ett eventuellt offentliggörande. Ombudsmannen betonade att bedömningen skulle syfta till att ge journalisten så omfattande tillgång som möjligt, eventuellt även till de redigerade versionerna som företaget tagit fram.
Undersökning om hur kommissionen hanterade en begäran om tillgång till ett textmeddelande rörande Mercosurförhandlingar
Ombudsmannen inledde en undersökning om hur kommissionen hanterade en begäran om tillgång till handlingar avseende ett textmeddelande som kommissionens ordförande mottagit från Frankrikes president rörande handelsförhandlingarna med Mercosurländerna. Kommissionen förklarade för klaganden, en journalist, att den på grundval av gällande interna regler hade bedömt att det inte fanns någon skyldighet att registrera textmeddelandet i fråga. Dessutom hade funktionen ”försvinnande meddelanden” aktiverats på ordförandens telefon. Ombudsmannakontoret begärde att få granska handlingar som i detalj beskriver de åtgärder som kommissionen vidtagit för att hantera denna begäran om tillgång. Kontoret begärde även att få ta del av handlingar som redogör för kommissionens policyer för användning av arbetsmobiltelefoner samt för bevarande av textmeddelanden och direktmeddelanden.
Förseningar vid handläggningen av begäranden om tillgång till handlingar
Under 2025 fortsatte kommissionens långa handläggningstider i samband med begäranden om tillgång till handlingar att vara föremål för ombudsmannens undersökningar, däribland en begäran om tillgång till mötesprotokoll från samarbetsgruppen för nät- och informationssystem, en grupp som kommissionen leder för att diskutera frågor som rör cybersäkerhet. Även om kommissionen slutligen beviljade omfattande tillgång till handlingarna i fråga svarade den på klagandens begäran om omprövning av sitt ursprungliga beslut (bekräftande ansökan) först efter nästan ett år.
Driva på positiva förändringar
Under året ledde flera av ombudsmannakontorets undersökningar till förbättrad tillgång för personer och organisationer som begärde tillgång till handlingar.
1.Ett ärende gällde en begäran om allmänhetens tillgång till handlingar rörande kommissionens förslag om att inleda ett ”rättsstatsförfarande” i Ungern. Kommissionen fastställde att 14 handlingar omfattades av begäran och lämnade ut samtliga, med undantag för vissa delar av tre av dem. Efter ett ingripande av ombudsmannen beviljade kommissionen fullständig tillgång till de begärda handlingarna.
Ärende 646/2024/PVV
2.En undersökning rörande Europeiska unionens asylbyrå (EUAA) ledde till att byrån ändrade sitt beslut från att bevilja tillgång till två av 76 dokument om mottagningsvillkor vid flera cypriotiska anläggningar för migrationshantering till att bevilja tillgång till 64 av de återstående dokumenten.
Ärende 724/2024/AML
3.Två undersökningar rörande Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) ledde till att byrån beviljade bredare tillgång till sina utbyten med kommissionen om ett förslag till förordning för att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn på nätet och till e-postmeddelanden som den utbytte med en organisation som arbetar med att bekämpa sexuella övergrepp mot barn på nätet.
Ärenden: 1372/2024/OAM och 2219/2024/OAM
4.Europeiska unionens cybersäkerhetsbyrå (Enisa) uppdaterade sin interna policy för hantering av begäranden om allmänhetens tillgång till handlingar för att säkerställa att de som begär handlingar får en förteckning över de handlingar som Enisa identifierar i fall där ingen eller endast mycket begränsad tillgång kan beviljas. Ombudsmannen välkomnade dessa förbättringar och bedömde dem som medborgarvänliga. De följde på en undersökning i samband med en begäran om tillgång till handlingar avseende en utredning vid Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) av tjänstefel begångna av en av Enisas anställda.
Ärende 1689/2024/MIG
3.4. Integritetsstandarder
Hur EU:s byråer hanterar svängdörrsproblematik
Ombudsmannen inledde en undersökning på eget initiativ om hur EU:s byråer hanterar svängdörrsproblematik. Dessa byråer bidrar till genomförandet av EU:s politik inom en rad olika områden. Undersökningen är inriktad på 15 byråer vars verksamhet innebär omfattande kontakter med den privata sektorn. Syftet med undersökningen är att granska hur byråerna har hanterat de senaste svängdörrsfallen rörande styrelseledamöter och högre tjänstemän. Byråerna ombads även lämna uppgifter om sina policyer för hantering av sådana fall, däribland regler om planerade aktiviteter efter mandatets eller tjänstgöringens upphörande, samt de kriterier och riktlinjer som används för att bedöma restriktioner efter anställningens upphörande.
Undersökningen bygger vidare på ombudsmannakontorets tidigare arbete med undersökningar på eget initiativ om hur Europeiska kommissionen hanterar EU-anställdas förflyttningar till närliggande arbete i den privata sektorn. Syftet är att säkerställa samsyn om vad svängdörrsproblematiken innebär och att reglerna för att förebygga eventuella intressekonflikter tillämpas på ett enhetligt sätt. Resultatet av undersökningen förväntas komma i början av 2026.
Svängdörrsfall vid Europeiska kommissionen
Ombudsmannakontorets arbete med svängdörrsfrågor genom åren har gjort EU-institutionerna medvetna om vikten av att hantera denna problematik på ett konsekvent och samordnat sätt. År 2025 blev denna effekt uppenbar när kommissionen gjorde en grundlig bedömning av huruvida en tidigare EU-tjänsteman från dess konkurrensavdelning kunde arbeta med ett specifikt konkurrensärende som kommissionen hanterade för sin nya arbetsgivare. Efter sin bedömning, där faktiska, potentiella och upplevda intressekonflikter granskades, drog kommissionen slutsatsen att den före detta tjänstemannen inte borde arbeta med det aktuella ärendet. Ombudsmannen välkomnade detta tillvägagångssätt i sitt beslut om att avsluta undersökningen av ärendet.
Europeiska kommissionen skärper reglerna om intressekonflikter för experter som utvärderar projektförslag för Europeiska försvarsfonden
Efter en separat undersökning vidtog kommissionen åtgärder för att säkerställa att externa experter som utvärderar projektförslag för Europeiska försvarsfonden inte har några intressekonflikter. Åtgärderna omfattade bland annat att be expertkandidater att förteckna familjemedlemmar med kopplingar till försvarsindustrin och att beskriva sina direkta finansiella investeringar i försvarsföretag. Dessutom förbättrades it-verktyget för hantering av utvärderingen av projektförslag för Europeiska försvarsfonden så att det automatiskt kan söka efter uppgifter om potentiella intressekonflikter utöver den information som experterna själva redan har lämnat. Ombudsmannen välkomnade de nya åtgärderna.
Europeiska kommissionen vidtar åtgärder för tjänsteresor som bekostas av tredje part
En ytterligare undersökning ledde till att kommissionen vidtog åtgärder för att säkerställa att tjänsteresor som bekostas av tredje part inte ger upphov till intressekonflikter. Kommissionen gick med på att registrera typen av tredje part som betalar för personalens tjänsteresor och de kostnader som bärs av dessa parter samt dess bedömningar av potentiella och upplevda intressekonflikter. Undersökningen fokuserade på hur kommissionen bedömde och minskade potentiella intressekonflikter i samband med tjänsteresor efter avslöjanden om att en tidigare generaldirektörs besök i Qatar bekostats av tredje part. Ombudsmannen välkomnade kommissionens konstruktiva engagemang i frågan.
3.5. Grundläggande rättigheter
Övervakning av EU-medel som beviljats inom ramen för gränsförvaltningsinsatser
Ombudsmannakontoret avslutade en undersökning av hur Europeiska kommissionen säkerställer efterlevnaden av de grundläggande rättigheterna inom ramen för EU-medel som beviljats Grekland för gränsförvaltning i början av 2025 och lade fram vissa förslag till förbättringar. Hon uppmanade särskilt kommissionen att införa riktlinjer för att bedöma efterlevnaden av de grundläggande rättigheterna under hela programmets genomförande. Det framfördes även synpunkter på transparensen i övervakningsprocessen och förslag till åtgärder för att stärka det civila samhällets delaktighet.
Som svar på detta uppgav kommissionen att den skulle fortsätta sitt nära samarbete med de grekiska myndigheterna för att säkerställa ett robust system för övervakning av utredningar rörande påstådda kränkningar av de grundläggande rättigheterna och för att garantera nödvändig uppföljning. Kommissionen uppgav också att den skulle begära att de grekiska myndigheterna offentliggör andra relevanta dokument för att säkerställa ökad transparens och kräva ett mer meningsfullt deltagande för organisationer i det civila samhället.
Respekt för de mänskliga rättigheterna inom ramen för samförståndsavtalet mellan EU och Tunisien
Som svar på ombudsmannakontorets undersökning om hur kommissionen avser att garantera respekten för de mänskliga rättigheterna inom ramen för samförståndsavtalet mellan EU och Tunisien, uppgav kommissionen att den skulle uppmuntra berörda EU-delegationer, genomförandepartner och partnerländer att vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de grundläggande rättigheterna respekteras, däribland inrättandet av klagomålsmekanismer för att ta emot anmälningar om påstådda kränkningar av de mänskliga rättigheterna.
Tiden det tar för Europeiska kommissionen att avsluta ett överträdelseförfarande
Ombudsmannen konstaterade att det förelåg ett administrativt missförhållande när det gäller den tid det tog för kommissionen att avsluta ett överträdelseförfarande – som inleddes 2016 – mot Spanien rörande landets efterlevnad av EU:s bestämmelser om omgivningsbuller. Detta kunde konstateras efter ett klagomål från en grupp medborgare som var oroade över flygplatsbuller i Spanien. Ombudsmannen kunde konstatera att kommissionen hade låtit tre år passera innan några åtgärder vidtogs. Ombudsmannen konstaterade att hon, med tanke på de betydande konsekvenserna för folkhälsan, förväntade sig att kommissionen skulle behandla överträdelseförfarandet som en prioriterad fråga.
Underlåtenhet att lämna tydlig information om den tillämpliga tidsfristen för att lämna in ett klagomål
Efter en undersökning uppmanade ombudsmannen Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) att i framtiden se till att den i god tid lämnar tydlig information om möjligheten att vända sig till den tillsynsansvarige för rättssäkerhetsgarantier när den informerar en berörd person om att en utredning har avslutats. Detta förslag lämnades eftersom undersökningen visat att Olaf inte hade lämnat tydlig information till det berörda företaget om tidsfristen för att lämna in ett klagomål. Detta innebar att företaget lämnade in klagomålet efter att tidsfristen löpt ut och att det avslogs av den tillsynsansvarige för rättssäkerhetsgarantier.
3.6. EU-personal
Under 2025 behandlade ombudsmannen ett antal klagomål som rörde Europeiska rekryteringsbyrån (Epso). I flera undersökningar fann ombudsmannen att Epso hade agerat på ett rimligt sätt, men i en undersökning fann hon administrativa missförhållanden i hanteringen av ett klagomål som rörde tekniska problem under distansprov i ett personalurvalsförfarande. I en annan undersökning föreslog ombudsmannen att Epso i framtiden ska ge tydliga och fullständiga svar till de sökande som har begärt en omprövning. I svaret bör de informeras om huruvida en omprövning har ägt rum och om skälen till Epsos beslut. I en ytterligare undersökning konstaterade ombudsmannen att det förelåg administrativa missförhållanden i Epsos hantering av en begäran från en sökande som nyligen fött barn och önskade få ett nytt datum för ett muntligt prov.
Hantering av anklagelser om trakasserier
År 2025 meddelade Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) att den skulle genomföra förslag från ombudsmannakontoret om förbättring av Olafs utredningar av anklagelser om trakasserier. Detta följde på ett beslut från föregående år där ombudsmannakontoret fann administrativa missförhållanden gällande den tid det tog för Olaf – nästan tre år – att slutföra en utredning av påstådda trakasserier som en anställd hade gjort sig skyldig till vid en EU-byrå. I sitt svar till ombudsmannakontoret uppgav Olaf att man instämde i att särskilda regler för utredningar av påstådda trakasserier var nödvändiga och att man även avsåg att utfärda en intern vägledning om bästa praxis och standarder för dessa utredningar.
3.7. Bidrag och kontrakt
Administrativa missförhållanden i handläggningen av en bidragsansökan och farhågor om en potentiell intressekonflikt
Efter en undersökning uppmanade ombudsmannen Europeiska kommissionen att i framtiden undvika att avslå en bidragsansökan på grund av ett uppenbart skrivfel. Detta skedde efter att kommissionen gett avslag på en bidragsansökan – i stället för att begära ytterligare upplysningar – eftersom sökanden hade begärt EU-finansiering som översteg den högsta tillåtna procentandelen inom ramen för ansökningsomgången. Ombudsmannen konstaterade även att kommissionen inte på ett tillfredsställande sätt hade prövat klagandens påståenden om en eventuell intressekonflikt i samband med beviljandet av det aktuella bidraget.
Europeiska kommissionens förseningar i hanteringen av betalningar till en tjänsteleverantör och dess underleverantör
Ombudsmannen inledde en undersökning av hur lång tid det tog för kommissionen att hantera betalningar till en tjänsteleverantör för det arbete som denne utfört inom ramen för programmet för att stärka utvecklingen och genomförandet av investeringsagendan för Global Gateway i Latinamerika och Karibien. Förseningen påverkade betalningen till underleverantören som tillhandahöll tjänster fram till oktober 2024 men fortfarande inte hade fått betalt i maj 2025, då han lämnade in ett klagomål till ombudsmannakontoret. Ombudsmannens undersökning resulterade i att kommissionen bad om ursäkt för förseningen och betalade det utestående beloppet och tillhörande ränta till tjänsteleverantören, som sedan betalade klaganden.
4. Klagomål och undersökningar: så hjälper vi allmänheten
Europeiska ombudsmannens huvuduppgift är att hjälpa personer och organisationer som stöter på problem med EU-förvaltningen genom att behandla de klagomål som de lämnar in. Genom sina undersökningar strävar ombudsmannen inte bara efter att ta itu med dessa problem utan också efter att främja god förvaltningssed inom EU-institutionerna.
Ombudsmannakontoret arbetar lösningsinriktat när det gäller hanteringen av klagomål. För att uppnå detta prioriterar ombudsmannakontoret samarbetet med unionens institutioner, organ och byråer, vilket främjar förtroendet för EU-förvaltningen samtidigt som det ger ombudsmannen möjlighet att utföra sina tillsynsuppgifter på ett helt oberoende sätt.
Kontorets mångfacetterade grupp av ärendehandläggare och den flerspråkiga webbplatsen återspeglar ombudsmannens åtagande att erbjuda hjälp på alla EU:s 24 officiella språk.
Ombudsmannakontoret har inte alltid möjlighet att undersöka alla klagomål som lämnas in, men kontoret strävar efter att bistå dem som söker hjälp.
Under 2025 ökade antalet klagomål som hanterades av ombudsmannakontoret med 54 procent jämfört med år 2024. Detta anses delvis bero på att klagande fått kännedom om ombudsmannens existens med hjälp av AI-verktyg.
Det är mycket positivt att allmänhetens medvetenhet om medborgarnas rättigheter och vårt arbete har ökat, och att denna ökade medvetenhet har lett till att antalet undersökningar som ombudsmannen inlett har ökat med 19 procent under det senaste året. Samtidigt har den kraftiga ökningen av klagomål och det arbete som krävs för att behandla och analysera dem inneburit en betydande belastning på kontorets resurser.
Detta är särskilt utmanande när de råd som tillhandahålls via AI-verktyg inte är korrekta, vilket bland annat leder till en kraftig ökning av antalet otillåtliga klagomål (+86 procent). Dessa klagomål kan ofta inte tas upp till prövning eftersom klaganden inte först har vänt sig till institutionen i fråga. Under tidigare år skulle kontoret ha uppmanat den klagande att först vända sig till den berörda institutionen, men när det gäller många av dessa nya klagomål är den nämnda institutionen i många fall inte den som faktiskt ansvarar för ärendet i fråga.
Andra klagomål uppstår då klagande inte godtar en EU-institutions argument att den inte är ansvarig för den fråga som tagits upp. Klaganden vänder sig därefter till ombudsmannakontoret, som efter att ha granskat klagomålet och argumenten slutligen bekräftar att EU-organet hade rätt.
4.1. Typer av klagomål och vad som föranleder dem
4.1.1. Översikt över klagomål och strategiska undersökningar
Ombudsmannen får endast inleda undersökningar om klagomål som ligger inom behörighetsområdet och uppfyller de nödvändiga ”tillåtlighetskriterierna”, till exempel att den klagande först har försökt lösa problemet direkt med den berörda institutionen.
Ämnena för ombudsmannens undersökningar härrör från ombudsmannens behörighetsområde och de klagomål som inkommit. Utöver det centrala arbetet med klagomål kan ombudsmannen dock även med hjälp av strategiska undersökningar ta itu med mer övergripande systemfrågor inom EU-institutionerna eller, under vissa omständigheter, inleda underökningar på eget initiativ efter att ha mottagit ett klagomål från en klagande utanför EU.
4.1.2. Strategiska undersökningar och strategiska initiativ under 2025
Förutom att undersöka särskilda klagomål om administrativa missförhållanden vid EU-institutionerna har Europeiska ombudsmannen också befogenhet att proaktivt arbeta med bredare strategiska frågor. Med hjälp av strategiska undersökningar kan mer övergripande systemfrågor som påverkar EU-institutionerna utredas, medan strategiska initiativ utgör begäranden om klargörande snarare än formella undersökningar.
Under 2025 inledde ombudsmannen en strategisk undersökning om hur EU:s byråer hanterar svängdörrsproblematik och hon avslutade tre strategiska undersökningar. Två av dem gällde ansvarsskyldighet, nämligen hur kommissionen hanterar situationer där tredje parter bekostar kommissionsanställdas tjänsteresor och besök och hur kommissionen tillämpar reglerna om transparens i expertgrupper. Den tredje gällde kommissionens riskhantering av farliga kemiska ämnen. Ombudsmannakontoret avslutade även ett strategiskt initiativ gällande hur kommissionen säkerställer att de reviderade reglerna för det gemensamma sjukförsäkringssystemet (RCAM) för EU-anställda garanterar ett heltäckande skydd för hälsobehov relaterade till funktionsnedsättning.
4.1.3. Klagomål som ligger utanför ombudsmannens behörighetsområde
Under 2025 behandlade ombudsmannakontoret ett rekordstort antal klagomål (2 249) som låg utanför kontorets behörighetsområde. En vanlig orsak var att de inte gällde EU-förvaltningens arbete. Denna ökning (+62 procent jämfört med 2024) verkar delvis bero på att artificiell intelligens används för att underlätta formuleringen av klagomål. Klagomål som ligger utanför behörighetsområdet från Spanien, Tyskland och Polen stod för 32 procent av det totala antalet sådana klagomål. Spanien stod för 14 procent, medan de två andra länderna stod för 10 procent respektive 8 procent.
Klagomål gällande offentliga tjänster och öppenhet i förvaltningen var vanligast, medan övriga klagomål gällde en rad olika frågor och institutioner, däribland nationella domstolar, hälso- och sjukvård samt fri rörlighet för personer.
Andra klagomål som ombudsmannakontoret mottog gällde visserligen EU-institutioner, särskilt Europeiska kommissionen, men eftersom de rörde politiskt arbete eller själva innehållet i lagstiftningen låg de utanför ombudsmannens behörighetsområde.
Förutom klagomål som skickats in av enskilda personer, företag eller organisationer mottog ombudsmannen även flera massklagomål som låg utanför ombudsmannens behörighetsområde. Dessa gällde situationen i Mellanöstern, initiativet för europeisk försvarsberedskap 2030 samt ogiltigförklaringen av presidentvalet 2024 i Rumänien.
Ombudsmannen svarade alla hjälpsökande personer på det språk som använts i klagomålet eller som de föredrog. I sina svar klargjorde ombudsmannen sitt behörighetsområde och gav i möjligaste mån råd om andra organ som kunde vara till hjälp för de klagande. Dessa var vanligtvis nationella och regionala ombudsmannainstitutioner, men ombudsmannen hänvisade också klagande till nationella offentliga myndigheter och rättighets- och konsumentskyddsorganisationer i medlemsstaterna.
Beroende på den aktuella frågan och när så var lämpligt gav ombudsmannakontoret också de klagande råd om att kontakta EU-institutioner (främst Europeiska kommissionen och Europaparlamentet) eller Europaomfattande nätverk, såsom Solvit och europeiska konsumentcentrum.
I de fall då de klagande var missnöjda med viss EU-lagstiftning rekommenderade ombudsmannen dem i allmänhet att vända sig till Europaparlamentets utskott för framställningar. Klagande som tog upp frågor om genomförandet av unionsrätten på nationell nivå hänvisades till nationella eller regionala ombudsmän, eller till EU-tjänster, såsom Europa direkt, Your Europe och den europeiska e-juridikportalen.
En viktig förbättring i oktober 2025 var införandet av en strukturerad process för klagomål som tas emot via e-post. I stället för att registrera dem i kontorets klagomålshanteringssystem och behandla dem svarar kontoret nu med ett standardmeddelande som innehåller information om ombudsmannens behörighetsområde och en hänvisning till det elektroniska klagomålsformuläret, där de klagande vägleds genom de väsentliga uppgifter som krävs för att lämna in ett fullständigt klagomål inom ramen för ombudsmannens behörighetsområde.
Detta tillvägagångssätt säkerställer att klagomål som tas emot via e-post hanteras på ett stödjande sätt, samtidigt som de klagande får hjälp med att lämna in all nödvändig och relevant information. Denna förändring var avgörande för att minska andelen klagomål som ligger utanför behörighetsområdet från cirka 67 procent under årets första tio månader till 47 procent i november och december 2025.
4.2. Vem gällde klagomålen?
4.3. Vad gällde klagomålen?
4.4. Resultat som uppnåtts
4.5. Inflytande och resultat
Ett av Europeiska ombudsmannens övergripande mål är att uppnå konkreta resultat för klagandena och allmänheten när det gäller hur EU-förvaltningen fungerar. Ombudsmannen uppnår detta genom att lägga fram förslag i form av lösningar, rekommendationer och råd. Ombudsmannen kan även uppmana en institution att lösa en fråga redan innan ett formellt lösningsförslag eller en rekommendation läggs fram.
4.5.1. Godkännandekvot
Godkännandekvoten är procentandelen positiva svar på det totala antalet förslag (lösningar, rekommendationer och råd) som ombudsmannen lagt fram. Eftersom ombudsmannen ger institutionerna upp till sex månader för uppföljning av förslag som lämnats i hennes beslut om att avsluta undersökningarna, täcker godkännandekvoten för 2025 ärenden som avslutades 2024.
Statistiken visar att EU-institutionerna har reagerat positivt på att ombudsmannakontoret i allt högre grad använder sig av ”lösningsförslag”, där ombudsmannen presenterar en väg framåt för institutionen i det enskilda ärendet. År 2024 godkändes 89 procent av lösningsförslagen, medan 78 procent av förbättringsförslagen godkändes. Överlag samarbetade EU-institutionerna på ett tillfredsställande sätt med ombudsmannen i 72 procent av ärendena under 2024.
Ombudsmannens förnyade fokus på dialog med unionens institutioner, organ och byråer fortsatte under hela 2025. Som framgår av hennes strategi är ombudsmannen fast besluten att aktivt främja en meningsfull dialog och ett produktivt samarbete med unionens institutioner, organ och byråer. Detta är avgörande för att uppnå bättre resultat både för de klagande och för de berörda institutionerna, vilket hjälper ombudsmannen att fullgöra sitt mandat och främja ett lösningsinriktat tillvägagångssätt.
Större inflytande
Godkännandekvoten speglar svaren från institutionerna på förslag vid en viss tidpunkt men det är inte säkert att den speglar de långsiktiga effekterna av ombudsmannens arbete fullt ut.
Ombudsmannen genomförde till exempel en omfattande undersökning år 2016 om hur kommissionen samverkar med lobbyister från tobaksindustrin, och ombudsmannakontoret har följt utvecklingen i frågan sedan dess. År 2025 lovordade ombudsmannen kommissionen för de åtgärder den vidtagit, däribland anordnandet av en informationskampanj för att bedöma risken för att dess ledning utsätts för påverkan från tobaksindustrin samt antagandet av en förteckning över åtgärder (verktygslåda) för hantering av lobbyverksamhet inom tobaksindustrin. Ombudsmannen uppmanade kommissionen att fullt ut dra nytta av åtgärderna för att säkerställa att alla dess avdelningar och enheter uppfyller EU:s åtaganden enligt Världshälsoorganisationens ramkonvention om tobakskontroll.
Som svar på ombudsmannens undersökning, som inleddes 2023, av hur rådet och kommissionen hanterar begäranden om allmänhetens tillgång till lagstiftningshandlingar, åtog sig båda institutionerna att förbättra den proaktiva transparensen. Ombudsmannen välkomnade detta åtagande och noterade med tillfredsställelse att rådet höll på att utarbeta en reviderad vägledning för transparens för alla frågor rörande tillgång till handlingar. Ombudsmannen betonade också att hon avser att övervaka hur båda institutionerna genomför de förslag som lagts fram i samband med undersökningen.
Det för kommissionen, parlamentet och rådet gemensamma sekretariatet för öppenhetsregistret stärkte sitt sätt att utreda klagomål om påstådda överträdelser av uppförandekoden. Bland de förbättringar som en ombudsmannaundersökning gav upphov till uppgav sekretariatet att det nu genomför ”grundliga och meningsfulla” utredningar och aktivt söker efter ytterligare information från registranter. Det har även uppdaterat sina riktlinjer för hur registrerade ska redogöra för sitt medlemskap i eller sin anknytning till andra organisationer.
5. Samarbete med institutioner
I enlighet med den nya strategin för 2025–2029 för sitt kontor har Europeiska ombudsmannen under det senaste året inriktat sig på att främja en lösningsinriktad dialog och ett konstruktivt samarbete med EU-institutionerna och övriga intressenter. Syftet är att öka kontorets ändamålsenlighet när det gäller att skydda medborgarnas rättigheter och främja god förvaltning.
5.1. Förbindelserna med EU
5.1.1. Europaparlamentet
Europeiska ombudsmannens behörighetsområde har sin grund i EU-fördragen och ombudsmannen är ansvarig inför Europaparlamentets ledamöter. I mars träffade den nyvalda ombudsmannen Europaparlamentets talman, Roberta Metsola, för att diskutera gemensamma prioriteringar för framtiden och båda institutionernas gemensamma uppdrag att värna om de europeiska medborgarnas rättigheter. De sammanträdde igen i maj när ombudsmannen lade fram ombudsmannakontorets årsrapport för 2024.
Under de följande månaderna träffade ombudsmannen flera ledamöter av Europaparlamentet, framför allt ordförandena för de utskott vars arbete är kopplat till ombudsmannens uppdrag. Syftet med denna utåtriktade verksamhet var att öka medvetenheten om ombudsmannakontorets roll inom EU och att diskutera aktuella ärenden och slutsatser, samt främja ett fördjupat samarbete mellan de två institutionerna.
En viktig aspekt av detta samarbete är ombudsmannens deltagande i utfrågningar och evenemang som anordnas av parlamentet. Dessa sammankomster ger möjlighet att presentera de viktigaste resultaten från omfattande undersökningar och att understryka de rekommendationer som lämnats till EU-institutionerna.
Ombudsmannen deltog i ett antal utskottssammanträden i parlamentet under året. Hon deltog till exempel i diskussioner i utskottet för rättsliga frågor (JURI) om brådskande beslutsfattande och behovet av en EU-baserad förvaltningsrätt. Hon deltog också i diskussioner i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (LIBE) om rättsstatsprincipen i EU och i utskottet för folkhälsa (SANT) om medborgarnas tillgång till gränsöverskridande hälso- och sjukvård.
Dessa utbyten utgjorde ett utmärkt tillfälle att stärka förtroendet mellan ombudsmannakontoret och parlamentet och banade väg för fortsatt samarbete. Kontoret deltog även i utfrågningar och evenemang som anordnades av ledamöter av Europaparlamentet för att diskutera specifika frågor, såsom övervakningen av EU-medel, tillgång till handlingar och transparensen i EU:s lagstiftningsprocess.
Vid Europeiska ombudsmannens 30-årsjubileum i september höll parlamentets vice talman Sabine Verheyen öppningsanförandet i stadshuset i Strasbourg.
Dessutom deltog ombudsmannen i ett möte med cheferna för Europaparlamentets förbindelsekontor för att öka medvetenheten om kontorets arbete i medlemsstaterna.
I linje med kontorets åtagande att främja tydlig kommunikation höll ombudsmannen ett anförande vid en konferens om klarspråk som anordnades av parlamentets generaldirektorat för översättning (DG TRAD).
5.1.2. Utskottet för framställningar
Europaparlamentets utskott för framställningar (PETI) ansvarar för förbindelserna och samarbetet med Europeiska ombudsmannen för att säkerställa att medborgarnas frågor tas upp på EU-nivå. Under 2025 fortsatte ombudsmannakontoret sitt samarbete med PETI i syfte att uppnå det gemensamma målet att säkerställa att EU-institutionerna respekterar medborgarnas grundläggande rättigheter.
I juni lade ombudsmannen fram årsrapporten för 2024 för PETI-ledamöterna och redogjorde för principerna bakom sin strategi för 2025–2029. Detta resulterade i en diskussion med ledamöterna av Europaparlamentet om de utmaningar som medborgarna står inför i dag och i framtiden.
Dessutom hölls möten mellan ombudsmannen och PETI:s ordförande Bogdan Rzońca, flera ledamöter av Europaparlamentet från utskottet, generaldirektören för Europaparlamentets generaldirektorat för medborgerliga rättigheter samt rättsliga och institutionella frågor (DG IUST) samt chefen för PETI:s sekretariat.
5.1.3. Europeiska kommissionen och rådet
Förutom Europaparlamentet är Europeiska kommissionen och Europeiska unionens råd viktiga samtalspartner för ombudsmannakontoret på EU-nivå.
Eftersom kommissionen är EU:s största institution och dess verkställande organ är dess verksamhet föremål för många av de klagomål som ombudsmannakontoret tar emot. Att upprätthålla en konstruktiv dialog mellan dessa två institutioner är därför avgörande för att hitta praktiska lösningar för medborgarna.
I juni träffade ombudsmannen Europeiska kommissionens ordförande Ursula von der Leyen för att diskutera viktiga frågor, såsom snabb tillgång till handlingar och inkluderande beslutsfattande. Hon träffade också Maros Šefčovič, kommissionsledamot med ansvar för kontakter mellan institutionerna. Dessa möten resulterade i ett tydligt åtagande att främja en öppen och kontinuerlig dialog mellan ombudsmannakontoret och kommissionen.
På personalnivå höll ombudsmannakontoret också nära kontakt med kommissionens avdelningar för att säkerställa ett effektivt och lösningsinriktat tillvägagångssätt vid hanteringen av undersökningar.
Dessutom träffade ombudsmannen António Costa, Europeiska rådets ordförande, för att diskutera transparens och etik inom EU-förvaltningen. De diskuterade även möjligheter till framtida samarbete för att säkerställa att EU:s institutioner och byråer behåller sin trovärdighet i medborgarnas ögon.
I december deltog ombudsmannen i en konferens för att uppmärksamma att det var 25 år sedan Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna proklamerades. Konferensen anordnades av Europeiska kommissionen, det danska rådsordförandeskapet och Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter. Under konferensen diskuterades hur stadgan har format kulturen kring grundläggande rättigheter i EU samt framtida utmaningar och möjligheter. Ombudsmannen noterade att stadgan har blivit en avgörande pelare för vår union eftersom den är ett instrument enligt EU:s primärrätt som fastställer medborgarnas grundläggande rättigheter.
5.1.4. Andra institutioner, byråer och organisationer
Att stärka arbetsrelationerna med unionens institutioner, organ, kontor och byråer, liksom med viktiga institutioner utanför EU, är avgörande för att säkerställa att Europeiska ombudsmannens roll är tydlig och respekteras. Detta samarbete är också avgörande för att klagomål ska kunna lösas snabbt och på ett rättvist sätt, för att främja positiva förändringar för medborgare och företag samt för att främja god förvaltningssed.
Denna princip låg till grund för ombudsmannens kontakter och möten under hela 2025, då hon förde samtal med flera chefer för EU:s institutioner och byråer, däribland Nadia Calviño, ordförande för Europeiska investeringsbanken (EIB), Sirpa Rautio, direktör för Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA), Bernhard Url, tillförordnad verkställande direktör för Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa), och Oliver Salles, direktör för Europeiska rekryteringsbyrån (Epso).
Dessutom deltog ombudsmannen i plenarsessionen för Europeiska utrikestjänstens personalkommitté för att diskutera personalrelaterade ärenden, till exempel rörande trakasserier, samt i Regionkommitténs presidium för att diskutera relevanta ärenden.
I början av sin mandatperiod träffade ombudsmannen Michael O’Flaherty, Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter, och Louise Holck, ordförande för det europeiska nätverket av nationella människorättsinstitutioner. Ombudsmannen deltog även i den högnivåkonferens för ombudsmannainstitutioner och nationella institutioner för de mänskliga rättigheterna som hölls i mars i Europarådet.
5.1.5. Ombudsmannens besök i EU:s medlemsstater
Som en del av sina regelbundna besök i EU:s medlemsstater och vid EU-byråernas kontor reste ombudsmannen till Polen, Malta och Spanien under 2025. Dessa besök i medlemsstaterna omfattar möten med EU-byråer, icke-statliga organisationer, ombudsmän, nationella myndigheter och universitet för att öka medvetenheten om ombudsmannakontoret på nationell nivå.
I Polen deltog ombudsmannen i en konferens om det civila samhällets roll i skyddet av rättsstatsprincipen, som anordnades av det polska justitieministeriet. Under sitt besök höll hon möten med de polska och ukrainska ombudsmännen och deltog i ett besök vid Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex), där hon träffade byråns verkställande direktör.
På Malta sammanföll ombudsmannens besök med 30-årsjubileet för den maltesiska justitieombudsmannen, vilket gav henne möjlighet att delta i ett evenemang där god förvaltning under svåra tider stod i fokus. Förutom samtal med olika ombudsmän från hela Europa träffade ombudsmannen även icke-statliga organisationer som arbetar med frågor kopplade till mänskliga rättigheter, asyl och migration. Hon besökte även Europeiska unionens asylbyrå (EUAA) där ingående diskussioner hölls.
I Spanien höll ombudsmannen ett bilateralt möte med den spanska ombudsmannen, förde samtal med spanska icke-statliga organisationer på miljöområdet, höll ett inledningsanförande om främjandet av jämställdhet inom Europeiska unionen vid ett evenemang anordnat av Forbes Women samt höll en föreläsning vid Universidad Autónoma de Madrid om Europeiska ombudsmannens roll och dess betydelse för medborgarna.
Dessutom höll ombudsmannen en föreläsning för studenter på masterprogrammet i mänskliga rättigheter och demokratisering (European Master’s Progamme in Human Rights and Democratisation, EMA) vid Global Campus of Human Rights i Venedig, Italien.
5.2. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
Europeiska unionen har undertecknat FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som är ett bindande internationellt människorättsinstrument som har som syfte att ”främja, skydda och säkerställa det fulla och lika åtnjutandet av alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla personer med funktionsnedsättning och att främja respekten för deras inneboende värde”.
Efterlevnaden av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i EU övervakas genom EU-ramen för konventionen. Europeiska ombudsmannen ingår i denna ram och fäster stor uppmärksamhet vid EU-förvaltningens genomförande av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. I början av 2025 överlämnade EU-ramen för konventionen ett uppdaterat bidrag, med synpunkter från ombudsmannakontoret, till FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning inför dess regelbundna granskning av EU:s efterlevnad av konventionen.
I mars 2025 publicerade FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning sina avslutande iakttagelser. Kommittén lyfte fram flera återkommande problem som ombudsmannakontoret också hade upptäckt genom klagomål och sina undersökningar på eget initiativ. Dessa omfattar avinstitutionalisering och användning av EU-medel, arbetsvillkor för personer med funktionsnedsättning inom EU-förvaltningen, inbegripet rekrytering, förmåner för omsorgsgivare och skälig anpassning, samt sjukförsäkring för EU-personal med funktionsnedsättning. Kommittén påpekade också att EU-institutionerna bör följa ombudsmannens rekommendationer.
Under 2025 behandlade ombudsmannakontoret flera klagomål som rörde rättigheter för personer med funktionsnedsättning, framför allt i samband med EU-rekrytering och personalfrågor. En av undersökningarna gäller till exempel hur kommissionen hanterar klagomål om diskriminering på grund av funktionsnedsättning samt genomförandet av skäliga anpassningar.
Europeiska ombudsmannen och Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter genomförde gemensamt en undersökning bland EU-byråerna med fokus på rättigheter för personer med funktionsnedsättning, däribland EU-anställda med funktionsnedsättning.
Ombudsmannakontoret presenterade också sitt arbete kopplat till rättigheter för personer med funktionsnedsättning vid flera evenemang under året, bland annat i samband med den granskning av EU:s efterlevnad som FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning genomförde. Dessutom deltog ombudsmannen i den årliga workshoppen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som anordnades av parlamentets utskott för framställningar (PETI) under veckan för rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Enligt Eurostat har var fjärde vuxen i EU en funktionsnedsättning. EU har gjort betydande framsteg när det gäller att skydda och främja deras rättigheter, men det behövs ytterligare insatser för att säkerställa fullständig jämlikhet och delaktighet. Detta framgår tydligt av de klagomål som mitt kontor fortsätter att ta emot och framför allt av de framställningar som lämnas in till PETI.
I tider av osäkerhet är det särskilt viktigt att alla aktörer inom EU behåller fokus, följer upp de avslutande iakttagelserna från FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning och fortsätter att bidra till att främja rättigheterna för personer med funktionsnedsättning.
6. Kommunikation
Att säkerställa synlighet är en viktig del av ombudsmannakontorets arbete för att nå ut till intressenter, EU-förvaltningen och det civila samhället. Kontorets kommunikationsverksamhet är inte bara inriktad på undersökningar, utan även på främjandet av transparens, etik och ansvarsskyldighet i EU-förvaltningen.
I april presenterade ombudsmannen årsrapporten för 2024 för journalister, och vid samma tillfälle fick hon möjlighet att redogöra för sina planer för mandatperioden och tillkännage sin första undersökning på eget initiativ.
Ombudsmannen deltog även som talare i flera evenemang anordnade av EU-institutioner och internationella institutioner. Dessa omfattade jämställdhetsveckan och flera panelsammanträden och utskottssammanträden anordnade av Europaparlamentet, ECAS Day, kongressen för sammanslutningen av europeiska journalister, en panel om god förvaltning vid Världsekonomiskt forum samt flera andra presentationer för intressenter, medborgare och unga målgrupper, bland annat under det europeiska ungdomsevenemanget i maj.
När det gäller pressbevakningen av ombudsmannens arbete under 2025 publicerades omkring 3 800 artiklar som nämnde eller direkt rapporterade om undersökningar.
Ombudsmannen och hennes personal fortsatte även att bedriva andra former av utåtriktad verksamhet, såsom att ställa upp på intervjuer i pressen, delta vid akademiska konferenser och tala med besöksgrupper.
För att göra ombudsmannakontorets verksamhet och policyer mer tillgängliga för medborgarna presenterades ombudsmannens strategi för 2025–2029 samt det tematiska området för undersökningar rörande upphandlingar och bidrag i form av bläddringsbara webberättelser. Denna metod för att presentera viktiga tematiska områden kommer att fortsätta under 2026.
År 2025 kom kontorets kommunikationsverksamhet att utökas till att även omfatta regelbundna videoklipp för sociala medier, i syfte att förklara vad ombudsmannen och hennes kontor arbetar med samt lyfta fram vissa specifika ämnen.
Sådana videoklipp omfattade bland annat informationsvideor där ombudsmannen gav en översikt över den senaste utvecklingen gällande sina undersökningar, möten och talaruppdrag, och förklarande videor om olika ärenden där hon redogjorde för specifika viktiga undersökningsresultat.
Dessutom genomförde kontoret en kampanj på sociala medier som gav en inblick bakom kulisserna, där medarbetare med olika yrkesroller vid ombudsmannakontoret – undersökningshandläggare, juridiska rådgivare och experter på digital kommunikation – berättade om sina roller och sina dagliga arbetsuppgifter. Syftet var att framhäva Europeiska ombudsmannen som en tillgänglig, vänlig och professionell institution, samtidigt som man lyfte fram kontorets grundläggande värderingar. Under 2025 ökade antalet följare på sociala medier stadigt på alla plattformar där kontoret är aktivt, delvis tack vare det som nämnts ovan. Sammantaget ökade antalet följare på sociala medier med 13 338, och förhållandet mellan visningar och engagemang uppgick till 5,36 procent på de tre plattformar där kontoret är som mest aktivt (LinkedIn, Instagram och Bluesky). Besök på webbplatsen via innehåll på sociala medier visade också goda resultat: 8 416 personer besökte webbplatsen via inlägg. Webbplatsen förblir ett viktigt kommunikationsverktyg för kontoret, med 1 786 995 besök under året.
6.1. Ombudsmannens 30-årsjubileum
År 2025 var det 30 år sedan Europeiska ombudsmannakontoret inrättades.
Under året utformades och organiserades den största delen av ombudsmannens utåtriktade verksamhet kring 30-årsjubileet och dess visuella identitet.
I en ”Visste du”-kampanj lyftes olika fakta om kontoret fram, bland annat dess uppdrag, historia och arbete.
En kampanj i sociala medier, som omfattade videoklipp med kollegor och ett videomeddelande från ombudsmannen, kombinerades med en bläddringsbar berättelse som innehöll dessa inslag i ett format utformat för att tilltala kontorets bredare målgrupp.
Jubileet firades även genom ett evenemang som anordnades i samarbete med staden Strasbourg och som sammanföll med invigningen av en stadsspårvagn som stadshuset hade möjliggjort, försedd med ombudsmannens logotyp och värderingar. Spårvagnen var i trafik i staden fram till slutet av 2025.
I tre årtionden har detta kontor arbetat för att stärka banden mellan Europeiska unionen och dess medborgare. Genom vårt orubbliga engagemang för rättvisa och det allmänna bästa kommer vi även i framtiden att fortsätta att värna om medborgarnas rättigheter och se till att människors röster blir hörda.
Hälsning från Teresa Anjinho med anledning av 30-årsjubileet
En fysisk utställning med bilder som skildrade ombudsmannakontorets historia och verksamhetsområden pågick under året på olika platser. Dessa omfattade Strasbourg, Europaparlamentets plenarsammanträde och Europeiska ombudsmannanätverkets konferens – ett evenemang som anordnas vartannat år av ombudsmannakontoret.
6.2. Pris för god förvaltning
I oktober inledde ombudsmannen officiellt perioden för nomineringar till den femte upplagan av Europeiska ombudsmannens pris för god förvaltning.
Genom priset belönas insatser från EU:s offentliga förvaltning som har en tydlig och direkt positiv inverkan på medborgarnas vardag. Utöver en prismottagare kommer ett antal kategorivinnare att väljas ut.
Kategorierna för denna upplaga omfattar spetskompetens inom teknisk innovation och användning av AI, spetskompetens när det gäller medborgardeltagande/deltagande från det civila samhället, spetskompetens inom mångfald och inkludering samt spetskompetens inom öppen förvaltning.
En rådgivande kommitté kommer att sammanställa en slutlista, varefter Europeiska ombudsmannen väljer ut vinnarna och tillkännager dem vid en särskild ceremoni i juni 2026. Det kommer även att hållas en allmän omröstning online för att utse det mest populära projektet.
Priset för god förvaltning är ett utmärkt tillfälle att visa hur EU-förvaltningen har en meningsfull inverkan på människors liv över hela Europa. Genom att lyfta fram projekt som verkligen gör skillnad i medborgarnas vardag belönar vi de initiativ som kan stärka banden mellan EU-medborgarna och EU-institutionerna. Jag uppmanar alla som känner till ett inspirerande projekt som förtjänar att uppmärksammas att nominera det.
7. Europeiska ombudsmannanätverket
Europeiska ombudsmannanätverket är ett informellt nätverk som samordnas av Europeiska ombudsmannen. Det består av fler än 95 kontor för ombudsmän och liknande organ från hela Europa samt Europaparlamentets utskott för framställningar.
Ett viktigt verktyg för Europeiska ombudsmannanätverket är frågeförfarandet. Genom detta förfarande kan medlemmarna i nätverket ställa frågor om unionsrätten som uppstår under deras undersökningar. Europeiska ombudsmannen inhämtar sedan svar på dessa frågor från EU-institutionernas experter. Frågorna under 2025 gällde samordningen av de sociala trygghetssystemen med avseende på barnbidrag, rätten till fri rörlighet för EU-medborgares familjemedlemmar som inte är EU-medborgare och tillgången till sjukförsäkring för kroatiska studenter som studerar i ett annat EU-land.
Under 2025 besökte ombudsmannen också några av de nationella ombudsmannakontoren. Hon träffade den polska kommissarien för mänskliga rättigheter samt det ukrainska parlamentets kommissarie för mänskliga rättigheter i Warszawa, Spaniens ombudsman i Madrid och Maltas justitieombudsman i Valletta. Under dessa besök diskuterade ombudsmannen och de nationella ombudsmännen frågor av gemensamt intresse. Ombudsmannen undersökte även hur samarbetet med de nationella ombudsmännen skulle kunna förbättras till förmån för medborgarna.
7.1. Europeiska ombudsmannanätverkets konferens
Europeiska ombudsmannanätverket höll sin årliga konferens i Bryssel i november 2025. Konferensen utgjorde en möjlighet för ombudsmän från hela Europa att förbättra samarbetet, utbyta idéer och förutse framtida frågor som kommer att kräva deras uppmärksamhet.
Konferensen hade ett upplägg som syftade till att uppmuntra deltagarna att göra individuella bidrag och delta i diskussioner. Utöver konferensens inledande och avslutande plenarsessioner anordnades åtta workshoppar om olika ämnen under två dagar. Detta gjorde det möjligt för deltagarna att fokusera på frågor av särskilt intresse för deras respektive land eller region.
De åtta workshopparna omfattade följande:
- Praktiska hinder för rörligheten inom EU.
- Utmaningar och möjligheter när det gäller att övervaka efterlevnaden av unionsrätten.
- Bevarande av ombudsmännens oberoende under svåra tider.
- Utbyte av erfarenheter mellan ombudsmän avseende hanteringen av miljörelaterade klagomål.
- Ombudsmannens tillsyn över halvprivata och halvoffentliga förvaltningar.
- Åtgärder för att förhindra fragmentering av skyddet av medborgarnas rättigheter.
- Ombudsmännens föränderliga roll inom ramen för klagomål rörande migration och asyl.
- Förenkling av lagstiftningen – vad det kan innebära för skyddet av rättigheterna.
Företrädare för EU-organ, såsom Europeiska kommissionen och Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, deltog också i några av workshopparna och delade med sig av sin kunskap och expertis.
Efter konferensen planerade man in ett möte för sambandsmän i Málaga, Spanien, i början av 2026, för att följa upp slutsatserna från workshopparna och diskutera möjliga framtida projekt.
8. Artificiell intelligens
Digitala verktyg förändrar hur offentliga institutioner tjänar medborgarna och i samband med detta har ombudsmannakontoret valt att använda sig av artificiell intelligens (AI) för att erbjuda en mer lyhörd och effektiv tjänst. Under 2025 vidtog kontoret åtgärder för att införa AI i verksamheten, med utgångspunkt i principerna om god förvaltningssed, ansvarsskyldighet och transparens.
För att säkerställa att integreringen av AI följer dessa principer har kontoret inrättat en avdelningsövergripande arbetsgrupp för AI. Denna arbetsgrupp har en vägledande funktion när det kommer till det strategiska beslutsfattandet och den underlättar kunskapsutbytet med interna och externa intressenter. En särskild AI-ansvarig anställdes för specialiserad tillsyn och samordning av alla AI-relaterade insatser, i syfte att säkerställa att de tekniska framstegen förblir fast förankrade i ombudsmannens uppdrag att tjäna medborgarna. Kontoret deltog också i det nätverk av AI-korrespondenter som anordnades av Europeiska datatillsynsmannen (EDPS) och som fungerade som ett forum för frivilligt utbyte av bästa praxis mellan EU-institutionerna.
Ombudsmannen har inlett ett pilotprojekt för att testa användningen av GPT@EC, ett generativt AI-system för allmänna ändamål som bygger på stora språkmodeller och som utvecklats av Europeiska kommissionen för användning inom EU-institutionerna. Inom ramen för pilotprojektet undersöks hur AI kan underlätta i samband med utförandet av stöduppgifter vid ärendehantering, administrativt arbete och kommunikation, samtidigt som den oberoende ställning och integritet som är avgörande för ombudsmannens behörighetsområde upprätthålls. Pilotprojektet utvärderar AI:s potential att stödja utförandet av flera specifika uppgifter: att förbättra tydligheten och stilen i utkast, däribland brev, rekommendationer och beslut; att göra efterforskningar i unionsrätten och i nationell rätt; att sammanfatta och analysera omfattande dokument som bifogas klagomål eller inhämtas under undersökningar; att redigera utkast inom administrativa områden, såsom personal- och ekonomiärenden; att tillhandahålla kodningsstöd för it-projekt samt att hjälpa till med kommunikationsuppgifter, såsom att göra grammatiska kontroller och sammanfattningar av dokument.
Projektet inleddes efter att robusta styrningsåtgärder hade införts, däribland ramar för riskhantering, konsekvensbedömningar avseende dataskydd, riktlinjer för användning samt skyddsmekanismer för dataskydd, säkerhet, efterlevnad av upphovsrätt och mänsklig tillsyn. Ett servicenivåavtal med Europeiska kommissionen säkerställer att ombudsmannens utkast, arbetsmaterial, ärenderelaterade uppgifter och personuppgifter förblir skyddade och oåtkomliga för kommissionens personal eller tredje parter utan tillstånd. Uppgifter som behandlas av ombudsmannen används inte för att träna eller förbättra AI-modeller.
Den centrala princip som vägleder pilotprojektet är mänsklig tillsyn. De anställda som använder AI har fortsatt det fulla ansvaret för alla resultat, och AI används inte för att fatta beslut, lämna rekommendationer, bedöma huruvida ärenden kan tas upp till prövning, avgöra utfall eller prioritera klagomål.
De anställda kontrollerar noggrant att allt AI-genererat innehåll är korrekt innan det används, i syfte att säkerställa att tekniken bidrar till att öka effektiviteten samtidigt som mänskligt omdöme och beslutsfattande fortsätter att stå i centrum för handläggningen av klagomål och genomförandet av undersökningar.
I enlighet med ombudsmannens åtagande om transparens och ansvarsskyldighet vid användning av AI, har ett AI-meddelande publicerats på ombudsmannens webbplats. I meddelandet ges tydlig information till medborgarna om hur AI-system används, vilka skyddsåtgärder som har inrättats och vilka rättigheter som de klagande har i sina kontakter med kontoret.
9. Resurser
9.1. Budgeten
Europeiska ombudsmannens budget är en oberoende del av EU:s budget. Den är uppdelad i tre avdelningar. Avdelning 1 omfattar löner, ersättningar och andra personalkostnader. Avdelning 2 omfattar fastigheter, inventarier, utrustning och diverse driftsutgifter. Avdelning 3 omfattar utgifter i samband med allmänna uppgifter som institutionen utför. De budgeterade anslagen för 2025 uppgick till 15 558 918 euro.
För att säkerställa en effektiv förvaltning av resurser granskar ombudsmannens internrevisor regelbundet kontorets system för intern kontroll och de ekonomiska transaktioner som kontoret genomför. Liksom andra EU-organ är ombudsmannen föremål för Europeiska revisionsrättens granskning, i vilken det inte identifierades några särskilda problem i samband med dess externa revisionsarbete.
9.2. Användning av resurser
Varje år antar ombudsmannakontoret en årlig förvaltningsplan som fastställer särskilda åtgärder som kontoret avser att vidta för att uppnå målen och prioriteringarna i ombudsmannens strategi. Med tanke på att 2025 var ett övergångsår mellan den avgående och den nyvalda ombudsmannen antogs den årliga förvaltningsplanen av den tidigare ombudsmannen före valet och byggde på hennes strategi ”Mot 2024”. I oktober 2025 antog den nya ombudsmannen sin strategi ”Skapa förtroende, driva förändring”, som kommer att ligga till grund för framtida årliga förvaltningsplaner.
Ombudsmannakontoret har högutbildade och flerspråkiga anställda. Detta säkerställer att kontoret kan hantera klagomål på EU:s 24 officiella språk och öka medvetenheten om kontorets arbete i hela EU. Kontorets policy för hybridarbete, som är resultatinriktad och förtroendebaserad, stöder ombudsmannens ambition att främja en modern, digital och flexibel arbetsmiljö.
År 2025 innehöll ombudsmannens tjänsteförteckning 75 tjänster. Dessutom arbetade i genomsnitt åtta kontraktsanställda på kontoret. Under 2025 fick dessutom 18 praktikanter arbetslivserfarenhet vid ombudsmannakontoret, då 2024/2025 års praktikantgrupp avslutade sin praktik i augusti och 2025/2026 års praktikantgrupp inledde sin i september.
Utförlig information om hur ombudsmannakontoret är organiserat och vilka uppgifter de olika enheterna har finns på ombudsmannens webbplats.
Hur man kontaktar Europeiska ombudsmannen
Postadress
Médiateur européen
1 avenue du Président Robert Schuman
CS 30403
F-67001 Strasbourg Cedex
Besöksadress
Strasbourg
Bâtiment Václav Havel (HAV)
Allée Spach
F-67000 Strasbourg
Bryssel
Bâtiment Froissart (FRS)
Rue Froissart 87
B-1000 Bryssel
På internet
- ombudsman.europa.eu
- bsky.app/profile/ombudsman.europa.eu
- instagram.com/euombudsman
- linkedin.com/company/european-ombudsman
- threads.net/euombudsman
- youtube.com/user/eotubes
Via telefon
+33 (0)3 88 17 23 13
© Europeiska unionen, 2026
Upphovsrätten för alla fotografier, all infografik och alla informationsbilder innehas av EU (© Europeiska unionen). Vissa illustrativa bilder och grafiska element som används i de visuella elementen har hämtats från bildbiblioteket Adobe Stock.
Kopiering i utbildningssyfte och icke-kommersiellt syfte tillåten med angivande av källan.
Utförd i FrutigerNext.
| HTML | ISBN 978-92-9483-446-1 | ISSN 1680-4007 | doi:10.2869/6683561 | QK-01-26-001-SV-Q |
|---|