Bakgrund till klagomålet

1. Grekland får EU-medel för att stödja gränsförvaltningsverksamhet genom olika finansieringsprogram. För perioden 2014–2020 tillhandahölls dessa medel inom ramen för Fonden för inre säkerhet – gränser och visering (ISF) och instrumentet för ekonomiskt stöd för yttre gränser. Därefter har finansiering tillhandahållits inom ramen för instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik för programperioden 2021–2027. Dessa medel genomförs huvudsakligen genom delad förvaltning (gemensamt). Detta innebär att Europeiska kommissionen ansvarar för att bedöma och godkänna det program som medlemsstaten föreslår och sedan övervaka det övergripande genomförandet av programmet, medan uppgifterna i samband med budgetgenomförandet delegeras till medlemsstaterna (i detta fall Grekland)[1].

2. Liksom för alla EU-fonder kräver reglerna för dessa finansieringsprogram att åtgärderna genomförs med full respekt för de grundläggande rättigheterna och i enlighet med EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan). Detta fastställs i reglerna för varje program [2] och i de mer allmänna reglerna för EU-medel, förordningen om gemensamma bestämmelser ^[3]. I förordningen fastställs tillämpliga finansiella regler och det föreskrivs också att ”[m]edlemsstaterna och kommissionen ... ska säkerställa respekten för de grundläggande rättigheterna och efterlevnaden av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna vid genomförandet av fonderna”.^[4]

3. I bilagorna till förordningen om gemensamma bestämmelser fastställs också ”horisontella” och tematiska ”nödvändiga villkor” som medlemsstaterna måste uppfylla för att begära ersättning för sina utgifter för EU-finansierade program.^[5] Dessa nödvändiga villkor är ”nödvändiga villkor för ett ändamålsenligt och effektivt genomförande av fondernas särskilda mål”^[6]. Ett av de övergripande nödvändiga villkoren är en effektiv tillämpning och ett effektivt genomförande av stadgan. För att uppfylla detta övergripande nödvändiga villkor måste medlemsstaterna ha infört arrangemang både för att säkerställa att de program som stöds av fonderna och deras genomförande är förenliga med de relevanta bestämmelserna i stadgan och för att rapportera till övervakningskommittén om fall där insatser som stöds av fonderna inte är förenliga med stadgan och klagomål avseende stadgan [7].

4. Under båda finansieringsperioderna har det förekommit rapporter om kränkningar av de grundläggande rättigheterna, däribland ”pushbacks”[8] vid de grekiska gränserna, samt om nekad tillgång till asylförfaranden och misshandel av migranter som försöker nå Grekland [9].

5. Under 2023 mottog Europeiska ombudsmannen ett klagomål från flera organisationer i det civila samhället [10] mot Europeiska kommissionen. Klagandena uttryckte oro över att kommissionen hade underlåtit att utöva en effektiv tillsyn över EU-finansierad gränsförvaltningsverksamhet i Grekland, mot bakgrund av trovärdiga och ihållande anklagelser om allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna från de grekiska myndigheternas sida.

Utredningen

6. Ombudsmannen inledde en undersökning för att undersöka de frågor som tagits upp och kommissionens roll i övervakningen av EU-finansierad gränsförvaltningsverksamhet, särskilt när det gäller efterlevnaden av de grundläggande rättigheterna.

7. Under undersökningens gång mottog ombudsmannen kommissionens svar [11] på klagomålet och på ytterligare frågor [12] som hon hade ställt. Därefter mottog ombudsmannen de klagandes synpunkter på kommissionens svar. Ombudsmannens undersökningsgrupp granskade också handlingar som innehas av kommissionen och träffade företrädare för kommissionen.[13] Slutligen mottog ombudsmannen de klagandes synpunkter på rapporten från mötet med kommissionen.

Argument som framförts till ombudsmannen

Klagandenas argument

8. De klagande var oroade över att kommissionen inte hade säkerställt att de EU-medel som tilldelats Grekland för förvaltningen av de yttre gränserna användes i enlighet med normerna för grundläggande rättigheter och EU-lagstiftningen.

9. Enligt de klagande är kommissionen sedan länge medveten om att EU-medel har anslagits till gränsförvaltningsverksamhet (t.ex. utplacering av personal och tillhandahållande av utrustning, infrastruktur och annat kritiskt stöd) som har bidragit till utbredda och systematiska kränkningar av de grundläggande rättigheterna. Kommissionen har dock inte undersökt detta. Klagandena hänvisade särskilt till missbruk av EU-medel i Grekland i samband med gränskontrollinsatser längs floden Evros och i Egeiska regionen, där Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex) också var inblandad.  

10. Klagandena uppgav att kommissionen måste vägra att betala ut EU-medel om det inte finns skyddsåtgärder för att säkerställa efterlevnaden av skyldigheterna i fråga om grundläggande rättigheter enligt förordningen om gemensamma bestämmelser. Enligt klagandena förlitar sig kommissionen i alltför hög grad på de grekiska myndigheternas självbedömning av att denna verksamhet är förenlig med stadgan, och kommissionen bedömde inte själv på ett tillfredsställande sätt att dessa skyddsåtgärder fanns när den godkände Greklands program, som omfattar EU-finansierad gränsförvaltningsverksamhet, och den säkerställer inte heller att verksamheten är förenlig med skyldigheterna i fråga om grundläggande rättigheter medan programmet genomförs.

11. Med tanke på de allt fler bevisen på systematiska överträdelser av EU-lagstiftningen, inbegripet rätten till faktisk tillgång till ett asylförfarande och förbudet mot non-refoulement [14], hävdade de att kommissionens övergripande övervakningsstrukturer är ineffektiva och att den har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter att bedöma situationen och vidta lämpliga korrigerande åtgärder. Klagandena uttryckte oro över de finansiella kontrollernas restriktiva karaktär, den nationella övervakningsmekanismens bristande opartiskhet och ”övervakningskommitténs” effektivitet [15].

12. De hävdade att övervakningsmekanismen för gränsförvaltning är ineffektiv, eftersom endast en av de berörda institutionerna (den nationella öppenhetsmyndigheten) har befogenhet att utreda avvisningar. De hävdade också att mekanismen inte är helt oberoende eller opartisk. De uppgav att kommissionen inte har kontrollerat och därmed sett till att HEC-stadgan fortsätter att uppfyllas, och att den ansåg att det faktum att mekanismen inrättades var tillräckligt för att fastställa att det grekiska programmet uppfyllde sina skyldigheter i fråga om grundläggande rättigheter. Kommissionen är skyldig att säkerställa en laglig användning av EU-medel (resultatskyldighet) och inte bara att se till att medlemsstaterna har en övervakningsmekanism (skyldighet att visa tillbörlig aktsamhet). ^[16]

13. Klagandena hävdade att kommissionen inte lämnade någon information om hur den utövade sin rådgivande roll i övervakningskommittén. De klagande var också oroade över att det civila samhällets organisationer fram till nyligen uteslöts från deltagande i denna kommitté och att det även nu finns praktiska brister och begränsningar för deras deltagande. Det civila samhällets organisationer får till exempel ofullständig och alltför teknisk information utan hänvisning till de grundläggande rättigheterna. De klagande var också oroade över denna kommittés effektivitet, med tanke på att den förlitar sig på den nationella övervakningsmekanismen för att uppmärksamma den på problem med bristande efterlevnad av de grundläggande rättigheterna eller relaterade klagomål.

14. Klagandena anser att kommissionen inte effektivt verkställer de villkor för grundläggande rättigheter som fastställs i reglerna för EU-medel. Bland andra bestämmelser hänvisade de till de mekanismer genom vilka kommissionen kan avbryta, återkräva, begränsa eller införa villkor för användningen av medel.[17] Kommissionen har underlåtit att införa mekanismer och processer som kan säkerställa en effektiv och oberoende bedömning av uppfyllandet av stadgans övergripande krav vid utbetalningen av EU-medel till medlemsstaterna.

15. Klagandena hävdade också att det råder brist på insyn i den information som finns tillgänglig om de åtgärder som Grekland kan komma att vidta för att uppfylla sina skyldigheter i fråga om grundläggande rättigheter. Detsamma gäller hur kommissionen bedömde Greklands uppfyllande av stadgan när det nationella programmet godkändes och hur den fortsätter att övervaka uppfyllandet av dessa villkor under hela finansieringsperioden. De hävdade också att det inte finns någon information tillgänglig för allmänheten om resultaten av klagomål som hanterats av Greklands klagomålsmekanism för att utreda påståenden om kränkningar av de grundläggande rättigheterna. 

16. Enligt klagandena har kommissionen inte heller tagit itu med påståendena om att Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex) skulle ha varit inblandad i avvisningar i gränsförvaltningsinsatser i Grekland. Kommissionen har rösträtt i Frontex styrelse och ansvarar för att se över dess arbete samt utvärdera och godkänna Frontex fortsatta uppdrag och EU:s finansiering av dem.

Kommissionens argument

17. Kommissionen uppgav att uppgifterna i samband med genomförandet av finansieringen för båda programperioderna delegeras till de grekiska myndigheterna. Medlemsstaterna behåller det primära ansvaret för att säkerställa efterlevnad av EU-rätten och internationell rätt, inbegripet skyldigheter i fråga om grundläggande rättigheter, och för att utreda alla anklagelser om kränkningar. Kommissionens roll är att på förhand bedöma och godkänna utformningen av det finansieringsprogram som föreslås av medlemsstaten och sedan övervaka och övervaka de projekt som finansieras. Kommissionen bör se till att medlemsstaterna har inrättat förvaltnings- och kontrollsystem som uppfyller kraven i den rättsliga ramen.

18. Senast i februari året efter det år då medel uppkom i ett projekt inom ett program utarbetas en ”ackumuleringsrapport” som den berörda medlemsstaten skickar till kommissionen. Detta ligger till grund för kommissionens beslut om huruvida utbetalningar kan återbetalas eller om och hur finansiella kontroller och revisioner ska genomföras. Dessa kan vara i form av skrivbordsgranskningar (dvs. dess personal i Bryssel som granskar den tillgängliga informationen), besök på plats samt system- och efterhandsrevisioner. För den nuvarande programperioden ska rapporten läggas fram i februari 2025 och kommer att vara den första rapporten av detta slag för denna period.

19. Övervakningen av respekten för de grundläggande rättigheterna har förstärkts för perioden 2021–2027, eftersom medlemsstaterna nu är skyldiga att säkerställa att övergripande nödvändiga villkor uppfylls, inbegripet stadgans övergripande nödvändiga villkor. Kommissionen kan inte ersätta utgifter i samband med insatser som är kopplade till ett specifikt mål för vilket de övergripande utvärderingskriterierna inte är uppfyllda.^[18] Om kommissionen anser att de övergripande utvärderingskriterierna inte längre är uppfyllda kommer den att följa de steg som anges i artikel 15.6 i förordningen om gemensamma bestämmelser.^[19] Efterlevnaden av de övergripande utvärderingskriterierna, inbegripet stadgan om de övergripande utvärderingskriterierna, bedöms när programmen först godkänns och under hela programperioden.

20. För att säkerställa att Grekland följer HEC-stadgan uppmanade kommissionen de grekiska myndigheterna att inrätta en övervakningsmekanism för att kontrollera att projekt som genomförs inom ramen för det nationella programmet faktiskt tillämpar och genomför bestämmelserna i stadgan. Denna mekanism gör det möjligt för de berörda grekiska myndigheterna att utreda (och lagföra) oegentligheter. Enligt kommissionen har Grekland åberopat ett ”tredelat system” som omfattar följande:

Interna utredningsförfaranden (t.ex. av den grekiska polisen och kustbevakningen).

b. Oberoende nationella myndigheter (den nationella myndigheten för öppenhet, ombudet för grundläggande rättigheter vid ministeriet för migration och asyl, den särskilda kommittén för efterlevnad av de grundläggande rättigheterna vid ministeriet för migration och asyl och den grekiska ombudsmannen).

c. De rättsliga myndigheterna (dvs. den allmänna åklagaren och domstolarna, inbegripet sjödomstolarna, i förekommande fall).

21. Hittills har kommissionen inte fått några ”bekräftade bevis” genom denna övervakningsmekanism för att EU-medel har använts för eller underlättat kränkningar av de grundläggande rättigheterna som skulle ge anledning att hålla inne dessa medel.

22. Kommissionen har också en övervakande och rådgivande roll i de ”övervakningskommittéer” som medlemsstaterna inrättar för att övervaka genomförandet av de nationella programmen.[20] Om kommittéerna identifierar potentiella kränkningar av de grundläggande rättigheterna vidtas uppföljningsåtgärder.

23. Övervakningskommittén i Grekland får årliga uppdateringar om ärenden som granskas av övervakningsmekanismen och klagomål om kränkningar av de grundläggande rättigheterna. Kommissionen bad Grekland att utvidga medlemskapet i övervakningskommittén till att omfatta det civila samhället och internationella organisationer, vilket Grekland nyligen gick med på.

24. Som en ytterligare mekanism för att övervaka efterlevnaden av de grundläggande rättigheterna undertecknades ett samförståndsavtal [21] 2020 av kommissionen, EU:s byråer och den grekiska regeringen. Till följd av detta inrättades arbetsgruppen för migrationshantering [22], som består av samma parter och vars arbete stöds av kommissionspersonal som är permanent utstationerad i Grekland.

25. Kommissionen är fast besluten att fortsätta att samarbeta med de grekiska myndigheterna för att se till att det befintliga systemet är stabilt och möjliggör utredning av anklagelser och nödvändig uppföljning genom interna disciplinära organ, oberoende myndigheter och rättsväsendet.[23] Kommissionen begär regelbundna uppdateringar om läget i pågående utredningar och hänvisade till specifika exempel på sådana begäranden.[24]

26. Efter ett klagomål [25] som lämnades in i juli 2023 av Frontex ombud för grundläggande rättigheter försåg kommissionen de grekiska myndigheterna med en kopia av klagomålet, uppmanade dem att granska det och informera kommissionen om resultatet. Slutrapporten är under behandling, men i juni 2024 informerade den grekiska nationella myndighet som ansvarar för förvaltningen av projekten kommissionen om att den preliminära slutsatsen är att det inte finns några bevis för kränkningar av de grundläggande rättigheterna i samband med EU-medel. Det är för tidigt för kommissionen att överväga vilka åtgärder den skulle kunna vidta när den har mottagit utredningens slutrapport. Detta är första gången som kommissionen har mottagit ett klagomål från berörda parter, i enlighet med artikel 69.7 i förordningen om gemensamma bestämmelser, avseende Grekland och i allmänhet.

27. Efter medierapporter i juni 2024 om kränkningar av de grundläggande rättigheterna [26] skickade kommissionen en skrivelse till de grekiska myndigheterna med en begäran om att Grekland skulle bekräfta vilka åtgärder de nationella myndigheterna hade vidtagit. De grekiska myndigheterna besvarade kommissionens begäran den 8 augusti 2024.

28. I princip skulle kommissionen inte ifrågasätta resultatet av nationella utredningar. Om ytterligare information lämnas av organisationer i det civila samhället eller andra trovärdiga källor får kommissionen beakta detta och göra medlemsstaternas regeringar eller övervakningskommittén uppmärksamma på det. Om det finns bevis för att EU-medel inte används i enlighet med tillämplig lagstiftning, inbegripet stadgan, kommer kommissionen dock att använda de medel som står till dess förfogande, bland annat genom att avbryta eller ställa in betalningar, tillämpa finansiella korrigeringar och inleda överträdelseförfaranden.

29. När det gäller Frontex har kommissionen, i egenskap av ledamot i Frontex styrelse, lett insatser för att förbättra Frontex ram för övervakning och efterlevnad av de grundläggande rättigheterna. År 2024 offentliggjorde kommissionen sin utvärdering av hur Frontexförordningen ^[27] tillämpas, där det konstaterades att även om förordningen avsevärt utvidgade och stärkte ramen för övervakning och efterlevnad av grundläggande rättigheter vid Frontex, begränsas ramens övergripande ändamålsenlighet av luckor och brist på tydlighet inom förordningen, särskilt när det gäller nationella myndigheter med ansvar för gränsförvaltning.^[28] Kommissionen anser att detta kommer att behöva åtgärdas genom ett effektivare genomförande.

30. Kommissionen uppgav att den kommer att fortsätta sitt nära samarbete med de grekiska myndigheterna, även i sin rådgivande roll inom den grekiska övervakningskommittén, för att säkerställa insyn i utredningar och respekt för de grundläggande rättigheterna när det gäller genomförandet av EU-medel i Grekland till stöd för gränsförvaltning.

Ombudsmannens bedömning

Bedömning av Greklands nationella program

31. Enligt EU-lagstiftningen om gränsförvaltningsfinansiering till Grekland måste all finansierad verksamhet och alla finansierade program vara förenliga med de grundläggande rättigheterna och EU-lagstiftningen.[29] I samband med andra undersökningar om EU-medel har ombudsmannen förklarat att även om kommissionen själv inte har möjlighet att direkt övervaka gränsförvaltningsverksamheten på plats har den befogenhet och skyldighet att se till att EU-medel som tillhandahålls en medlemsstat används i enlighet med de grundläggande rättigheterna och EU-lagstiftningen [30].

32. I förordningen om gemensamma bestämmelser fastställs att bedömningen av huruvida medlemsstaterna uppfyller de övergripande nödvändiga villkoren är en integrerad del av kommissionens bedömning av deras nationella program innan de godkänns.[31] I kommissionens beslut om godkännande av nationella program ingår kommissionens ståndpunkt om huruvida de uppfyller de nödvändiga villkoren.

33. På grundval av kommissionens svar i samband med denna undersökning förstår ombudsmannen att det faktum att Grekland har infört en övervakningsmekanism och kommitté (mer information nedan) är av central betydelse för kommissionens slutsats att det grekiska programmet uppfyller stadgans övergripande krav. I kommissionens genomförandebeslut och tillhörande bilagor om godkännande av de nationella programmen anges dock endast i artikel 3 att ”de övergripande nödvändiga villkoren är uppfyllda”. Varken det ursprungliga beslutet, dess bilagor eller de uppdaterade versionerna från 2023 eller 2024 och deras bilagor ger någon motivering till hur kommissionen bedömde att programmen uppfyllde stadgan.

34. Efterlevnaden av HEC-stadgan bör fastställas på grundval av bevis och en särskild bedömning av kommissionen. Under undersökningens gång försåg kommissionen ombudsmannen med de skrivelser som den skickade till den grekiska regeringen och redogjorde för sina synpunkter på Greklands självbedömningar av dess efterlevnad av den grekiska stadgan. Kommissionen lämnade dock inte någon egen bedömning av det grekiska programmets överensstämmelse med stadgan när den godkände programmet.

35. Denna brist på öppenhet är beklaglig och är något som kommissionen bör försöka ta itu med när den gör en ny bedömning av Greklands efterlevnad av stadgan om grundläggande rättigheter i samband med övervakningen av efterlevnaden av de grundläggande rättigheterna under programmets genomförande, enligt vad som anges nedan.

Övervakning av efterlevnaden av de grundläggande rättigheterna

36. Det finns ett antal sätt på vilka kommissionen övervakar användningen av EU-medel i Grekland, särskilt genom att a) Finansiella kontroller och revisioner enligt budgetförordningen eller de relevanta förordningar som reglerar fonderna. b) sin rådgivande roll i övervakningskommittén, och c) dess roll i arbetsgruppen för migrationshantering.

37. När det gäller finansiella kontroller förklarade kommissionen att den fullgör sin övervakningsskyldighet genom rapporteringskrav, skrivbordsgranskningar och fältbesök och kan utföra revisioner och kontroller på plats. Kommissionen angav att den förväntade sig att Grekland skulle lämna in sin första ackumuleringsrapport senast den 15 februari 2025. Ombudsmannen förstår att denna ackumuleringsrapport avser ”garantipaketet” med finansiell rapportering från medlemsstater som mottar EU-medel. Detta kommer att vara ett viktigt steg för att fastställa vilka finansiella kontroller som kommer att tillämpas och för att bedöma om Grekland fortsätter att följa HEC-stadgan under programperioden.

38. Även om de finansiella kontrollerna kan bidra till att kontrollera efterlevnaden av principerna om sund ekonomisk förvaltning är det dock oklart hur effektiva dessa kontroller är när det gäller att identifiera och övervaka överträdelser av grundläggande rättigheter som stöds av användningen av EU-medel. Dessa kontroller är inriktade på att kontrollera om programmen följde gällande regler och att räkenskaperna för programmen är fullständiga, korrekta och sanningsenliga.

39. På grundval av inspektionen i denna undersökning konstaterades inga överträdelser av de grundläggande rättigheterna vid användningen av EU-medel i någon av de 30 ”besök på plats”, revisioner eller utvärderingsrapporter som övervakades av kommissionen under perioden 1 januari 2020–31 december 2023 [32].

40. Kommissionen medgav att syftet med dess revisioner inte är att utreda överträdelser av de grundläggande rättigheterna utan att avgöra om systemet för förvaltning och kontroll av EU-medel på medlemsstatsnivå är robust. Om det uppstår problem med potentiella kränkningar av de grundläggande rättigheterna uppmärksammar kommissionen (vid delad förvaltning) de berörda nationella myndigheterna på dessa, och i första hand genomför dessa myndigheter eventuella utredningar. Kommissionen uppgav att enskilda kränkningar av de grundläggande rättigheterna inte i sig skulle göra det möjligt för den att hålla inne eller begränsa medel om inte en direkt koppling till en specifik EU-utgift fastställs, och då först efter en inledande utredning av den berörda nationella myndigheten. Under utredningens gång medgav den dock att bristande efterlevnad av den övergripande ekonomiska överenskommelsen om stadgan skulle kunna utgöra en allvarlig brist och/eller en oriktighet som skulle leda till att den avbryter eller skjuter upp en betalningsansökan och/eller ålägger en finansiell korrigering.[33] Detta stöds av ordalydelsen i förordningen om gemensamma bestämmelser, eftersom underlåtenhet att uppfylla den övergripande ekonomiska överenskommelsen om stadgan skulle kunna innebära att kommissionen drar tillbaka tillgängliga outnyttjade medel och att medlemsstaten inte längre har tillgång till dem (”återtagande”)[34].

41. Ombudsmannen är medveten om begränsningarna i kommissionens finansiella kontroller när det gäller att identifiera överträdelser av de grundläggande rättigheterna, såsom anges ovan. För den nuvarande programperioden (2021–2027) har dock dessa kontroller förstärkts genom förordningen om gemensamma bestämmelser genom införandet av stadgans övergripande utvärdering, som förbjuder återbetalning av betalningar som deklarerats av en medlemsstat om den inte har infört en mekanism för en effektiv tillämpning och ett effektivt genomförande av stadgan och för rapportering av frågor om bristande efterlevnad eller klagomål som rör grundläggande rättigheter. Förordningen stärkte också både kommissionens övervakningsroll och övervakningsskyldighet, eftersom kommissionen ensam ansvarar för att bedöma om villkoren är uppfyllda för hela programperioden.

42. Såsom anges ovan godkände kommissionen det grekiska programmet och ansåg vid den tidpunkten att Greklands övervakningsmekanism och kommitté uppfyllde stadgans övergripande krav. Grekland har särskilt inrättat en övervakningsmekanism för grundläggande rättigheter , som utreder och lagför de berörda grekiska myndigheternas tjänstefel, inbegripet påståenden om kränkningar av de grundläggande rättigheterna, och måste rapportera till övervakningskommittén. Som ombudsmannen konstaterade i samband med en tidigare undersökning av EU:s gränsförvaltningsfonder bör en sådan övervakningsmekanism vara oberoende och effektiv när det gäller att säkerställa efterlevnaden av de grundläggande rättigheterna och EU-lagstiftningen.[35] Inom tre månader efter godkännandet av Greklands nationella program för Grekland mottog kommissionen ett gemensamt inlaga från organisationer i det civila samhället som gav upphov till flera farhågor om denna övervakningsmekanisms oberoende och opartiskhet.

43. Trots dessa farhågor verkar kommissionen hittills inte ha omprövat mekanismen. Under tiden har olika trovärdiga farhågor framförts av internationella organ och EU-organ för mänskliga rättigheter [36] och av den grekiska ombudsmannen om kränkningar av de grundläggande rättigheterna. Senast i januari 2025 konstaterade Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna att de grekiska myndigheterna systematiskt avvisar tredjelandsmedborgare [37]. Kommissionen bör ta hänsyn till dessa farhågor när den på nytt bedömer om Greklands program uppfyller stadgans övergripande krav innan några medel betalas ut.

44. Grekland har också inrättat en enda kommitté för övervakning av sina program inom ramen för tre EU-finansieringsinstrument, varav två omfattas av denna undersökning. Inrättandet av övervakningskommittén i Grekland är en positiv utveckling. Även om det är oklart varför det civila samhällets organisationer inte deltog från början har det sedan dess blivit möjligt för dem att delta som medlemmar. Det verkar dock fortfarande finnas begränsningar för deras deltagande. Fyra organisationer i det civila samhället har rösträtt när utskottet diskuterar övergripande frågor eller frågor som specifikt rör Asyl-, migrations- och integrationsfonden, men de har inte rösträtt i frågor som är specifika för Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik. De kan därför inte föreslå frågor som ska tas upp på dagordningen för möten som är specifika för Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik, och de kan inte heller ta upp dessa frågor under möten utan utskottets godkännande.

45. Ett meningsfullt deltagande av det civila samhällets organisationer i övervakningskommittéerna spelar en avgörande roll i övervakningsprocessen [38] Detta är också i linje med kommissionens åtagande att stärka tillämpningen av stadgan, bland annat genom att ge det civila samhällets organisationer, rättighetsförsvarare och rättstillämpare egenmakt.[39] Kommissionen bör därför uppmana Grekland att underlätta ett meningsfullt deltagande av sådana organisationer som övervakningskommittéledamöter med fullständiga rättigheter.

Dessutom förlitar sig utskottet på att övervakningsmekanismen rapporterar om frågor som rör grundläggande rättigheter på ett effektivt sätt och i rätt tid. Om övervakningsmekanismen inte agerar opartiskt kommer detta att inverka negativt på kommitténs effektivitet genom att den berövas den information som den behöver för att utföra sin egen uppgift.

47. Arbetsgruppen för migrationshantering spelar en viktig roll när det gäller att förse kommissionen med information om efterlevnaden av de grundläggande rättigheterna vid användningen av EU-medel, särskilt genom sin personal som är permanent utstationerad på plats i Grekland. På samma sätt kommer kommissionen, i egenskap av ledamot i Frontex styrelse, att vara medveten om farhågor som rör efterlevnaden av de grundläggande rättigheterna och som kan vara kopplade till användningen av EU-medel på området gränsförvaltning. Denna information är ovärderlig och skulle kunna användas som underlag för kommissionens riskanalys när den överväger att använda finansiella kontroller och revisioner. Det skulle också kunna vara en informationskälla om Greklands pågående uppfyllande av stadgan under det nationella programmets löptid.

48. Det är absolut nödvändigt att de som har faktisk förstahandskunskap om frågor som rör grundläggande rättigheter i samband med användningen av EU-medel inkluderas i processen för att informera kommissionen om dess åtgärder och beslut, inbegripet om utövandet av finansiella kontroller, eller en eventuell ny bedömning av huruvida Greklands program uppfyller stadgans övergripande krav.

49. Inspektionen i denna undersökning visade att kommissionen har fastställt vissa interna riktlinjer för hur bedömningen av uppfyllandet av stadgans övergripande krav ska göras, samt ett arbetsflöde som anger de relevanta avsnitten av den ansvariga kommissionen, tidsfristerna för deras bidrag och en checklista. På grundval av ombudsmannens undersökning verkar det dock som om kommissionen inte har infört formella förfaranden för att bedöma efterlevnaden av stadgan under hela programperioden eller kriterier för att fastställa hur den skulle fastställa en koppling mellan bristande efterlevnad av de grundläggande rättigheterna i ett konkret fall och de EU-medel som tillhandahålls de nationella myndigheterna. Ombudsmannen kommer att ta upp detta med förslag nedan.

50. Kommissionen bör se till att Grekland följer stadgan under hela genomförandet av det nationella programmet, men det verkar som om tidpunkten för en eventuell ny bedömning är kopplad till utbetalningen av medel, eftersom medel inte kan betalas ut om inte villkoren är uppfyllda. En eventuell ny bedömning bör därför göras senast när Grekland har lämnat in en ansökan om utbetalning till kommissionen, men innan någon utbetalning sker. Kommissionen måste nu ta upp detta som en del av sin bedömning av vad den i mötet med ombudsmannens undersökningsgrupp beskrev som Greklands ”ackumuleringsrapport” (se punkt 37).

Insyn i övervaknings- och rapporteringsprocessen

51. För att säkerställa offentlig granskning av och ansvarsskyldighet för hur Grekland fullgör sina skyldigheter i fråga om grundläggande rättigheter i samband med EU-finansierad gränsförvaltningsverksamhet bör alla relevanta handlingar vara tillräckligt transparenta. Även om Greklands program för både Fonden för inre säkerhet och instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik är allmänt tillgängliga finns det endast få detaljer om de mekanismer som Grekland har infört för att uppfylla stadgans övergripande ekonomiska villkor, och denna detalj överensstämmer inte med de förklaringar som kommissionen lämnade under mötet med ombudsmannens undersökningsgrupp.

52. Det är viktigt att övervakningskommitténs protokoll finns tillgängliga i god tid. Ombudsmannen anser dock att kommissionen bör säkerställa ett proaktivt offentliggörande av i) de åtgärder som Grekland har vidtagit för att följa stadgan, i förekommande fall, ii) Greklands självbedömning(ar), iii) kommissionens bedömning(ar) och iv) information om hur de befintliga övervakningsmekanismerna fungerar.[40] Denna ökade öppenhet skulle bidra till att säkerställa allmänhetens förtroende för EU och dess förmåga att skydda de grundläggande rättigheterna. Detta är desto viktigare eftersom de klagande hävdar att de har stött på svårigheter när det gäller att få allmänhetens tillgång [41] till vissa handlingar som kommissionen innehar om Greklands fullgörande av sina skyldigheter i fråga om grundläggande rättigheter. Som nämnts ovan uppmanar ombudsmannen, med tanke på vikten av att underlätta den offentliga granskningen av och ansvarsskyldigheten för hur dessa medel används, kommissionen att föregripa begäranden om tillgång till handlingar och att säkerställa största möjliga öppenhet genom att tillämpa de undantag från offentliggörande som föreskrivs i lagstiftningen [42] endast under exceptionella omständigheter.

Hur kommissionen hanterar särskilda rapporter om kränkningar av de grundläggande rättigheterna i Grekland

53. Såsom anges ovan är kommissionens praxis att invänta resultaten av förfaranden och utredningar på nationell nivå innan den gör sin egen bedömning när det finns påståenden om kränkningar av de grundläggande rättigheterna. Kommissionen har dock ingen rättslig skyldighet att göra detta. Kommissionen ansvarar för att se till att medlemsstaterna följer EU-lagstiftningen, inklusive stadgan, och måste också agera för att skydda EU:s budget [43].

54. Enligt förordningen om gemensamma bestämmelser är kommissionen ansvarig för att proaktivt bedöma om en medlemsstat uppfyller stadgan medan programmet pågår, och inte att den endast kan agera om medlemsstaten signalerar en potentiell överträdelse. Därigenom upprätthåller den sina skyldigheter att säkerställa överensstämmelse med stadgan HEC. I den interna vägledning som kommissionen ger medlemsstaterna om hur man säkerställer efterlevnaden av stadgan anges inte heller att kommissionen endast skulle bedöma efterlevnaden på grundval av resultaten av nationella utredningar. I vägledningen anges inte heller att kommissionen skulle göra sin egen bedömning endast om medlemsstaten anmälde en potentiell överträdelse. Om kommissionen mottar trovärdiga klagomål om kränkningar av de grundläggande rättigheterna, antingen genom den grekiska övervakningskommittén eller direkt eller genom arbetsgruppen för migrationshantering eller Frontex styrelse [44], bör den därför behandla dessa på allvar. Detta innebär att man måste bedöma om det finns en identifierbar koppling till EU-finansierad verksamhet och om det finns prima facie-indikationer på potentiell bristande efterlevnad av finansieringsreglerna. Kommissionen bör också undersöka om sådana klagomål ger upphov till farhågor om bristande efterlevnad av stadgan och bör informera bredare överläggningar om huruvida medlemsstaten i fråga följer EU-lagstiftningen. 

55. Under undersökningen hänvisade ombudsmannen till två specifika exempel på rapporter som gav upphov till trovärdiga farhågor om kränkningar av de grundläggande rättigheterna i samband med användningen av EU-medel: ett klagomål som hänsköts av Frontex ombud för grundläggande rättigheter och en incident i juni 2024, som behandlades av internationella medier.[45] När det gäller klagomålet om ombudet för grundläggande rättigheter försåg kommissionen de grekiska myndigheterna med en kopia av klagomålet och uppmanade dem att granska klagomålet och informera kommissionen om resultatet. Kommissionen informerades i juni 2024 om att det, efter en preliminär inspektion av den förvaltande myndigheten i Grekland, inte fanns några bevis för kränkningar av de grundläggande rättigheterna kopplade till EU-medel. När det gäller medierapporterna svarade de grekiska myndigheterna i augusti 2024 efter en begäran om att bekräfta de åtgärder som vidtagits på nationell nivå. I båda fallen uppgav kommissionen att den var tvungen att förlita sig på de grekiska myndigheterna för att undersöka saken. Under mötet med undersökningsgruppen sade kommissionen att den väntade på en slutrapport från de grekiska myndigheterna och att den skulle göra sin egen bedömning av klagomålet från ombudet för grundläggande rättigheter om detta visade på kränkningar av de grundläggande rättigheterna.

56. Under omständigheter där kommissionen inhämtar synpunkter från den berörda nationella förvaltnings- eller revisionsmyndigheten i Grekland bör dessa inte ses som avgörande utan snarare som förberedande och avsedda att ligga till grund för kommissionens egen bedömning av efterlevnaden. De bör inte heller i onödan försena eller hindra kommissionens bedömning. På samma sätt bör alla resultat av de administrativa eller rättsliga myndigheternas utredningar inom ramen för den nationella övervakningsmekanismen också ligga till grund för kommissionens egen bedömning och inte ersätta den. Greklands nationella övervakningsmekanism syftar till att utreda och ta itu med överträdelser av nationell rätt, men kommissionen bör bedöma potentiella överträdelser av stadgans grundläggande rättigheter, standarder för grundläggande rättigheter och EU-rätten mer allmänt.  

57. I samband med en annan undersökning om delad förvaltning av EU-medel [46] konstaterade ombudsmannen att kommissionen bör göra allt som står i dess makt för att säkerställa respekten för de grundläggande rättigheterna när EU-medel används. Det faktum att kommissionen inte är direkt ansvarig för förvaltningen av medlen bör aldrig användas som skäl för att inte agera om de grundläggande rättigheterna har kränkts eller riskerar att kränkas i samband med användningen av dessa medel. Kommissionen har också möjlighet att inleda överträdelseförfaranden om en medlemsstat ihållande och systematiskt åsidosätter sina skyldigheter enligt EU-rätten och/eller internationell rätt, inbegripet stadgan. I detta sammanhang är kommissionen inte heller beroende av någon bedömning av någon nationell myndighet i den medlemsstaten.

58. Mot denna bakgrund anser ombudsmannen att kommissionen bör göra en egen bedömning av huruvida dessa rapporter tyder på en överträdelse av de villkor som är knutna till finansieringsprogrammen. Vid denna bedömning bör kommissionen använda de verktyg som den har tillgång till enligt finansieringsförordningarna och förordningen om gemensamma bestämmelser, såsom skrivbordsgranskningar och kontroller på plats. På grundval av kommissionens oberoende bedömning bör kommissionen, om det finns legitima farhågor om kränkningar av de grundläggande rättigheterna i samband med EU-medel, överväga de alternativ som finns tillgängliga för att åtgärda den bristande efterlevnaden och vidta lämpliga åtgärder. Ombudsmannen kommer att ta upp detta i sina förslag nedan.

Slutsats

På grundval av undersökningen avslutar ombudsmannen detta ärende med följande slutsats:

I undersökningen identifierades områden som kommissionen bör ta itu med för att förbättra hur den övervakar och säkerställer efterlevnaden av de grundläggande rättigheterna i samband med gränsförvaltningsfonder som tillhandahålls Grekland. Dessa tas upp i de tillhörande förbättringsförslagen.

Med tanke på att kommissionen för närvarande väntar på en slutrapport från de grekiska myndigheterna i ett av de enskilda fall av påstådda kränkningar av de grundläggande rättigheterna som tas upp i denna undersökning, och nu också kommer att bedöma Greklands utgifter inom ramen för det relevanta programmet, anser ombudsmannen att inga ytterligare undersökningar är motiverade i detta skede.

De klagande och kommissionen kommer att underrättas om detta beslut.

Förslag till förbättringar

Kommissionen bör göra följande:

1. Införa riktlinjer för bedömning av efterlevnaden av de grundläggande rättigheterna, särskilt det övergripande nödvändiga villkoret avseende stadgan om de grundläggande rättigheterna, under hela programperioden. Riktlinjerna bör inbegripa behovet av att ta hänsyn till oberoende informationskällor i kommissionens bedömningar. Som en del av dessa riktlinjer bör kommissionen fastställa kriterier för att avgöra under vilka omständigheter den kommer att hålla inne eller hålla inne EU-medel på grund av bristande efterlevnad av de grundläggande rättigheterna och/eller stadgan om de grundläggande rättigheterna, och offentliggöra dessa kriterier.

2. Överväga om HEC-stadgan fortfarande är uppfylld, mot bakgrund av de trovärdiga klagomål som den har mottagit om potentiella frågor om grundläggande rättigheter, inbegripet de två fall av påstådd bristande efterlevnad av grundläggande rättigheter som tagits upp i denna undersökning.

3. Öka insynen i de åtgärder som Grekland vidtagit för att uppfylla stadgans övergripande miljökrav, kommissionens egen(a) bedömning(ar) av uppfyllandet av stadgans övergripande miljökrav och rapporteringen av klagomål om och bristande efterlevnad av stadgans övergripande miljökrav genom att proaktivt offentliggöra all relevant information.

4. Uppmana Grekland att underlätta ett meningsfullt deltagande av det civila samhällets organisationer som medlemmar i övervakningskommittén med fullständiga rättigheter.

Emily O'Reilly
Europeiska ombudsmannen

Strasbourg den 21 februari 2025

 

[1] Mer information om de olika formerna för förvaltning av EU-medel finns på https://commission.europa.eu/funding-tenders/find-funding/funding-management-mode_en och https://home-affairs.ec.europa.eu/funding/borders-and-visa-funds/integrated-border-management-fund-border-management-and-visa-instrument-2021-27_en.

[2] Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 514/2014 av den 16 april 2014 om allmänna bestämmelser för asyl-, migrations- och integrationsfonden och om ett instrument för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/HTML/?uri=CELEX:32014R0514

Artikel 4 i förordning 2021/1148 om inrättande av instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik https://eur-lex.europa.eu/eli/reg/2021/1148/oj/eng

[3] Förordning 2021/1060 av den 24 juni 2021 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning och Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden samt finansiella regler för dessa och för Asyl-, migrations- och integrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik: https://eur-lex.europa.eu/eli/reg/2021/1060/oj

[4] Artikel 9.1 i förordning 2021/1060.

[5] Artikel 15 i förordning 2021/1060.

[6] Artikel 2.2 i förordning 2021/1060.

[7] ibidem.

[8] FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter definierar avvisningar som: ”olika åtgärder som vidtagits av stater och som leder till att migranter, inbegripet asylsökande, summariskt tvingas tillbaka till det land från vilket de försökte passera eller har passerat en internationell gräns utan tillgång till internationellt skydd eller asylförfaranden eller nekas en individuell bedömning av sina skyddsbehov, vilket kan leda till en överträdelse av principen om non-refoulement.”

[9] Se, bland många andra:

https://rm.coe.int/letter-addressed-to-the-prime-minister-of-greece-by-dunja-mijatovic-co/1680ac03ce

https://rm.coe.int/pushed-beyond-the-limits-urgent-action-needed-to-end-human-rights-viol/1680a5a14d

https://rm.coe.int/1680b0e4e1

[10] de:border//migration justice collective, Legal Centre Lesvos, Equal Rights Beyond Borders, HIAS Greece och Mobile Info Team, tillsammans med flera utredningspartner.

[11] https://www.ombudsman.europa.eu/en/doc/correspondence/en/187208

[12] https://www.ombudsman.europa.eu/en/opening-summary/en/177468

[13] https://www.ombudsman.europa.eu/en/doc/inspection-report/en/195172

Enligt internationell människorättslagstiftning garanterar principen om non-refoulement att ingen ska återsändas till ett land där de utsätts för tortyr, grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning och annan irreparabel skada. Denna princip gäller för alla migranter vid alla tidpunkter, oavsett migrationsstatus.

[15] Utskottets roll är att identifiera och på ett effektivt sätt ta itu med farhågor om att EU-medel har använts i strid med de grundläggande rättigheterna. Det involverar nationella myndigheter, aktörer i det civila samhället och kommissionen, som har en rådgivande roll.

[16] Klagandena hänvisade till följande: Ett sakkunnigutlåtande som lämnats in i ett mål vid Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (A.E. mot Grekland, ansökan nr 15783/21: https://hudoc.echr.coe.int/#{%22itemid%22:[%22001-214647%22]}) ; Europaparlamentets resolution av den 7 februari 2024: https://www.europarl.europa.eu/doceo/document/TA-9-2024-0069_EN.html, en rapport från FN:s särskilda rapportör om situationen för människorättsförsvarare Preliminary observations and recommendations, 22 juni 2022, https://view.officeapps.live.com/op/view.aspx?src=https%3A%2F%2Fwww.ohchr.org%2Fsites%2Fdefault%2Ffiles%2F2022-06%2FEOM-Statement-Greece-SR-Defenders.docx&wdOrigin=BROWSELINK, bidrag från det grekiska civila samhället och den grekiska ombudsmannen som det hänvisas till i kommissionens årliga rapport om rättsstatsprincipen 2024 om Grekland https://commission.europa.eu/document/download/6741f4b2-6a10-44ba-b40c-97a5a38e6827_en?filame=21_1_58062_coun_chap_greece_en.pdf, s. 27–28, och en rapport från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, Vägledning om utredning av påstådd misshandel vid gränserna, se avsnitt 4.2 https://fra.europa.eu/en/publication/2024/guidance-investigating-alleged-ill treatment-borders.

[17] Artiklarna 17 och 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), artikel 33 i förordning 2018/1046 (budgetförordningen), artiklarna 9, 15, 96 och 97 i förordning 2021/1060 (förordningen om gemensamma bestämmelser), artiklarna 3–5 i förordning 2020/2092 (den allmänna villkorlighetsordningen), artiklarna 3.4, 10.2 och 10.3 i förordning 515/2014 (ISF-förordningen).

[18] Artikel 15 och bilaga III i förordningen om gemensamma bestämmelser.

[19] Artikel 15.6: ”Om kommissionen anser att ett nödvändigt villkor inte längre är uppfyllt ska den informera medlemsstaten om sin bedömning. Därefter ska det förfarande som anges i punkt 4 andra och tredje styckena följas. Om kommissionen drar slutsatsen att det nödvändiga villkoret fortfarande inte är uppfyllt, och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 105, på grundval av medlemsstatens synpunkter, får utgifter som rör det specifika målet i fråga inkluderas i betalningsansökningarna men ska inte ersättas av kommissionen förrän kommissionen har informerat medlemsstaten om att det nödvändiga villkoret är uppfyllt i enlighet med punkt 4 första stycket i den här artikeln.”

[20] Medlemsstaterna har ansvaret för att inrätta övervakningskommittéer för att övervaka genomförandet av de nationella programmen när det gäller fonderna för inrikes frågor. För perioden 2014–2020, se artikel 12 i förordning (EU) nr 514/2014. För perioden 2021–2027, se artiklarna 38, 39 och 40 i förordningen om gemensamma bestämmelser.

[21] https://home-affairs.ec.europa.eu/system/files/2020-12/03122020_memorandum_of_understanding_en.pdf

[22] https://home-affairs.ec.europa.eu/policies/migration-and-asylum/migration-management/task-force-migration-management_en

[23] Enligt kommissionen hade den grekiska byrån för grundläggande rättigheter mottagit 29 klagomål och den nationella myndigheten för öppenhet hade granskat 194 klagomål om incidenter i migrationshanteringen. Sedan 2020 har de grekiska rättsliga myndigheterna inlett 77 utredningar om påstådda kränkningar av de grundläggande rättigheterna i samband med gränsinsatser. Resultatet av dessa utredningar kommer att överlämnas till de grekiska åklagarmyndigheterna, som är bundna av strikta sekretesskrav. Kommissionen kommer därför inte att få kännedom om sakfrågan i dessa ärenden förrän eventuella förfaranden har avslutats. Kommissionen övervakar också efterlevnaden av de grundläggande rättigheterna, bland annat genom att genomföra snabba och effektiva utredningar, genom rapporterna om rättsstatsprincipen.

[24] I november 2021 underrättade kommissionen migrations- och asylministeriet om farhågor i samband med avvisningar.

[25] Klagomålet lämnades in enligt artikel 69.7 i förordningen om gemensamma bestämmelser, enligt vilken berörda parter kan lämna in klagomål om påstådd olaglig användning av EU-medel som omfattas av förordningen. Klagomålet avser betydande kränkningar av de grundläggande rättigheterna och brister i de nationella förfarandena för utredning av kränkningar av de grundläggande rättigheterna vid användningen av EU-medel.

[26] https://www.bbc.com/news/articles/c0vv717yvpeo

[27] Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1896 av den 13 november 2019 om den europeiska gräns- och kustbevakningen: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/HTML/?uri=CELEX:32019R1896

[28] https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/HTML/?uri=CELEX:52024DC0075

[29] Förordning (EU) nr 514/2014, ingressen, skäl 2. artikel 4 i förordning 2021/1148, Förordning (EU) 2021/1060, ingressen, skälen 6 och 95, artiklarna 9, 73 och bilaga III

[30] https://www.ombudsman.europa.eu/en/decision/en/152811

[31] Artikel 23.1 i förordning 2021/1060 

[32] https://www.ombudsman.europa.eu/en/doc/inspection-report/en/195172

[33] Artiklarna 96, 97 och 103 i förordning 2021/1060

[34] Ibid kapitel IV

[35] https://www.ombudsman.europa.eu/en/decision/en/152811

EU:s byrå för grundläggande rättigheter har också begärt att sådana övervakningsmekanismer ska vara oberoende:

https://fra.europa.eu/en/publication/2023/eu-funds

[36] I november 2024 tog FN:s kommitté för mänskliga rättigheter upp detta, se särskilt punkterna 20-21:

https://docstore.ohchr.org/SelfServices/FilesHandler.ashx?enc=6QkG1d%2FPPRiCAqhKb7yhskVPFlQ4IoSDu8fUhvjkp803voJpeNnAq2tdDU5DKW4pUxIYB45fsyJxMkSBgSLySwF8uXoQPd2wL6z2F%2BslBu3AthBTIiFvNBayyY8OIHFp

[37] A.R.E. mot Grekland, dom av den 7 januari 2025 i mål nr 15783/21

 https://hudoc.echr.coe.int/eng#{%22itemid%22:[%22001-238636%22]}

[38] Se även https://www.ombudsman.europa.eu/en/decision/en/155353 (punkt 36)

[39] https://commission.europa.eu/aid-development-cooperation-fundamental-rights/your-rights-eu/eu-charter-fundamental-rights/application-charter/eu-strategy-strengthen-application-charter_en

[40] När det gäller nivån på den information som görs direkt tillgänglig av den nationella myndigheten för öppenhet om hanteringen av framställningar, klagomål och publikationer med anknytning till migration hänvisades det i dess senaste årsrapport från 2023 (grekisk version) till att ha undersökt och utvärderat 194 rapporter och publikationer, men ingen annan information eller statistik om typen av klagomål, mot vilka de riktades, och resultatet av dess bedömning. Det är värt att notera att inga närmare uppgifter om dessa verksamheter finns i den sammanfattande engelska versionen av samma rapport.

[41] I enlighet med förordning (EG) nr 1049/2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar https://eur-lex.europa.eu/legal-content/en/TXT/?uri=CELEX%3A32001R1049

[42] Artikel 4 i förordning 1049/2001

[43] Artikel 17 i fördraget om Europeiska unionen, artiklarna 317 och 258 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, artiklarna 33, 63, 135, 136, 138 och 142 i förordning 2018/1046 (budgetförordningen), artiklarna 2.32 och 2.33, 9.1, 15, 35, 83, 96, 97 och 104 samt bilaga III, artikel 3.5 i förordning 1060/2021 (förordningen om gemensamma bestämmelser), artikel 3.5 i förordning 513/2014 (förordningen om finansiella instrument), artiklarna 4, 21, 31, 42, 55 och 57 i förordning 514/2014 (den övergripande förordningen), artikel 4 i förordning 2021/1148 (förordningen om instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik) och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

[44] I enlighet med artikel 69.7 i förordning 2021/1060.

[45] Se punkterna 27 och 28 ovan.

[46] https://www.ombudsman.europa.eu/en/decision/en/59836