Europeiska ombudsmannen, Emily O'Reilly, välkomnar Europaparlamentets starka stöd för hennes rekommendationer om att förbättra insynen och ansvarsskyldigheten i EU-ländernas lagstiftningsarbete i Bryssel.

” Bristen på insyn i lagstiftningen i rådet har gjort att ”skylla på Bryssel”-kulturen har kunnat bestå alldeles för länge. Jag hoppas att dagens omröstning kommer att bidra till att övertyga de nationella regeringarna – under detta viktiga EU-valår – om att gå med på att göra EU:s lagstiftningsarbete mer öppet, så att allmänheten kan se vem som verkligen fattar besluten, sade O’Reilly.

”Detta kommer att kräva en kulturförändring i rådet, bort från gammal diplomati där mycket hålls dolt, till ett öppnare och mer demokratiskt arbetssätt. Att inte vidta några åtgärder skulle ytterligare skada demokratin i EU, eftersom denna viktiga del av EU:s lagstiftningsprocess inte är öppen för medborgarna.”

”Det skulle vara otänkbart på nationell nivå för ministrarna att inte informera medborgarna om sina ståndpunkter om nationell lagstiftning, men detta är i huvudsak vad som händer när samma ministrar träffas för att besluta om EU-lagstiftning”, sade ombudsmannen.

I sitt betänkande, som röstades igenom och godkändes i dag med mycket bred marginal, stödde parlamentet ombudsmannens rekommendationer, som skulle hjälpa européerna att lättare följa EU:s lagstiftning och lyfta fram den centrala roll som de nationella regeringarna har när det gäller att besluta om EU-lagstiftning.

Bland hennes rekommendationer finns att EU-medlemsstaternas ståndpunkter registreras vid möten med nationella ambassadörer som beslutar om EU-lagstiftning och att endast rådshandlingar som med rätta begränsas får märkningen LIMITE.

Bakgrund

Ombudsmannen inledde en undersökning av insynen i rådets lagstiftningsarbete 2017. Efter en analys av rådets praxis genom att granska interna rådshandlingar och med beaktande av resultaten av ett offentligt samråd lade ombudsmannen 2018 fram tre rekommendationer och sex förslag för att förbättra den demokratiska tillsynen av processen.

Eftersom rådet inte svarade inom den angivna tidsfristen, och med tanke på frågans betydelse, beslutade ombudsmannen att be Europaparlamentet om stöd i en särskild rapport.

Sedan 1995 har ombudsmannen endast lämnat 19 särskilda rapporter till parlamentet. Fyra tidigare rapporter har berört rådet, bland annat en om vikten av att rådet lagstiftar offentligt som utfärdades före Lissabonfördraget.