Europeiska ombudsmannen, Emily O'Reilly, har inlett en undersökning om huruvida Europeiska unionens råd tillåter tillräcklig offentlig granskning av de pågående diskussionerna om utkast till EU-lagar.

Ombudsmannen har ställt 14 frågor till rådet om hur lagstiftningsdokument som härrör från möten med medlemsstaternas ambassadörer och biträdande ambassadörer samt de över 150 kommittéerna och arbetsgrupperna för nationella tjänstemän hanteras i enlighet med EU:s öppenhetsstandarder.

Frågorna omfattar när och hur enskilda medlemsstaters ståndpunkter om lagförslag registreras och hur rådet har hanterat ett avgörande från EU-domstolen från 2013 om rådets policy för tillgång till handlingar.

”Rådet är medlagstiftare tillsammans med Europaparlamentet och arbetar för att förbättra livet för över 500 miljoner européer. Syftet med denna undersökning är att belysa hur utkast till EU-lagar utvecklas i takt med att de fortskrider genom de olika mötena mellan nationella tjänstemän och ambassadörer i rådet innan de slutligen godkänns av ministrarna”, sade O’Reilly.

”Det verkar finnas olika praxis vid förberedande möten när det gäller dokumentering av resultat eller kompromissförslag, och när dessa dokument offentliggörs. Även om det måste finnas utrymme för flexibilitet är sådana handlingar ändå det enda sättet för allmänheten att följa processen och se de ändringar som gjorts i rådets utkast till EU-lagstiftning.

”I det rådande politiska klimatet är det viktigt att säkerställa tydlighet för EU-medborgarna när det gäller utformningen av EU:s lagstiftning. Detta skulle bidra till att reda ut vissa folkliga missförstånd om vem som exakt utarbetar och godkänner nya lagar, och skilja ut ansvaret för ”Bryssel” i allmänhetens medvetande från medlemsstaternas ansvar. Detta skulle också hjälpa rådet att främja sitt tydliga engagemang för öppenhet”, sade O’Reilly.

Bakgrund

Företrädare för ombudsmannens kansli har haft två konstruktiva möten med rådets generalsekretariat för att diskutera öppenhetsarrangemangen för rådets förberedande organ.

I sitt inledande brev till generalsekreterare Tranholm-Mikkelsen bad ombudsmannen om information på fyra områden: enhetligheten i arbetsmetoderna mellan arbetsgrupperna, fullständigheten i rådets register över handlingar, tillgången till handlingar i rådets register över handlingar och registreringen av medlemsstaternas enskilda ståndpunkter.

I denna sista fråga begärde ombudsmannen närmare uppgifter om hur en dom från Europeiska unionens domstol (C-280/11 P) 2013 har påverkat rådets policy för utlämnande av uppgifter. I målet Access Info Europe fann domstolen att rådet felaktigt hade vägrat allmänheten tillgång till delar av en not från rådets generalsekretariat med förslag till ändringar som lagts fram av medlemsstaterna.

Ombudsmannen bad om ett svar i juni 2017.

Europeiska ombudsmannens skrivelse till rådets generalsekreterare finns här.