Efter en ingående undersökning har Europeiska ombudsmannen, Emily O'Reilly, konstaterat att Europeiska unionens råd – genom metoder som hindrar granskningen av utkast till EU-lagstiftning – undergräver medborgarnas rätt att ställa sina valda företrädare till svars. Detta utgör ett administrativt missförhållande.

Ombudsmannen kritiserar särskilt rådets underlåtenhet att systematiskt registrera identiteten på de medlemsstater som intar ståndpunkter under diskussionerna om utkast till lagstiftning och den utbredda praxisen att på ett oproportionerligt sätt markera handlingar som att de inte är avsedda att sättas i omlopp, eller ”LIMITE”.

Tillvägagångssättet ligger inte i linje med vad som förväntas av rådet när det gäller insyn i lagstiftningen.

Ombudsmannen uppmanar nu rådet att systematiskt registrera medlemsstaternas ståndpunkter i rådets arbetsgrupper och vid Corepers ambassadörsmöten och att i princip proaktivt göra dessa handlingar tillgängliga för allmänheten i god tid. O’Reilly efterlyser också tydliga kriterier för att använda statusen ”LIMITE” och att statusen omprövas innan en lag antas.  

”Det är nästan omöjligt för medborgarna att följa lagstiftningsdiskussionerna i rådet mellan företrädare för nationella regeringar. Denna strategi ”bakom stängda dörrar” riskerar att alienera medborgarna och skapa negativa känslor, sade O’Reilly.

”Företrädare för nationella regeringar som deltar i lagstiftningsarbetet är EU-lagstiftare och bör vara ansvariga som sådana. Om medborgarna inte vet vilka beslut deras regeringar fattar och har fattat i samband med utformningen av EU:s lagstiftning kommer ”skylla på Bryssel”-kulturen att fortsätta. EU-medborgare har rätt att delta i utarbetandet av lagar som påverkar dem, men för att göra det behöver de mer öppenhet från sina regeringar i Bryssel.

”Att göra EU:s lagstiftningsprocess mer ansvarig inför allmänheten, genom att vara mer öppen, skulle sända en viktig signal inför valet till Europaparlamentet 2019”, sade ombudsmannen.

Ombudsmannens rekommendation och förteckning över föreslagna förbättringar finns här. Ombudsmannen förväntar sig att rådet svarar senast den 9 maj 2018.  

Bakgrund

Rådet är medlagstiftare tillsammans med Europaparlamentet. Innan de nationella ministrarna i rådet når en formell ståndpunkt om ett lagförslag förs förberedande diskussioner vid rådets möten med nationella ambassadörer och i de över 150 rådsarbetsgrupper där nationella tjänstemän deltar.

Under sin undersökning ställde ombudsmannen 14 specifika frågor till rådet och hennes kansli inspekterade dokumenten i tre rådsakter för att få en inblick i hur dokument framställs, distribueras och offentliggörs.

Kontoret anordnade också ett offentligt samråd, som tog emot 21 inlagor, bland annat från allmänheten, nationella parlament, det civila samhället och akademiker.

Ombudsmannens undersökning visade också till exempel att det för att få en fullständig bild av all dokumentation som rör en rättsakt krävs fyra olika sökningar i rådets dokumentregister för förhandlingar i förberedande organ och två sökningar i andra delar av webbplatsen för diskussioner på rådsnivå.