25 år med Europeiska ombudsmannen

Från en blygsam start 1995 har institutionen växt och blivit en erkänd och respekterad instans som verkar för öppenhet, etik och ansvarsskyldighet inom EU-förvaltningen.

För att ombudsmannainstitutioner ska kunna frodas och ha möjlighet att arbeta för allmänhetens bästa krävs det att deras roll som den goda förvaltningens väktare accepteras på bred front. EU-institutionerna har gjort det möjligt för mitt kontor att förverkliga visionen som dess grundare hade för 25 år sedan, nämligen att vara en hängiven försvarare av EU och dess medborgare. Vi är visserligen ett litet organ, men vi har ett viktigt mandat som jag kommer att fortsätta att omsätta i praktiken i mitt dagliga arbete.

Emily O’Reilly, Europeiska ombudsmannen

Europeiska ombudsmannens historia

1992

Maastrichtfördraget undertecknas – i fördraget finns en artikel om inrättandet av Europeiska ombudsmannen

1994

Regler om inrättande av ombudsmannaämbetet – stadgan för europeiska ombudsmannen – antas av Europaparlamentet

1995

Jacob Söderman (Finland) utses av Europaparlamentet till den första Europeiska ombudsmannen och kontoret öppnas

1996

Europeiska ombudsmannanätverket inrättas: nätverket omfattar nu över 95 nationella och regionala ombudsmannakontor och utskott för framställningar från 36 länder

2001

Europaparlamentet godkänner kodexen för god förvaltningssed, som utarbetades av Europeiska ombudsmannen och innehåller riktlinjer för EU:s tjänstemän

2003

P. Nikiforos Diamandouros (Grekland) utses till den andre ombudsmannen

2012

Principer för offentlig tjänst för EU-förvaltningen presenteras av Europeiska ombudsmannen

2013

Emily O’Reilly (Irland) utses till den tredje ombudsmannen

2014

Börjar med parallella undersökningar med Europeiska ombudsmannanätverket.

2014

Intensifierar samarbetet med Europaparlamentet via utskott och utfrågningar.

2015

Första resultaten från den nyligen bildade enheten för strategiska undersökningar.

2018

Inför nya arbetsmetoder för ärendehandläggning och snabbhandläggning av ärenden om tillgång till handlingar.

2019

Emily O’Reilly väljs för ny ämbetsperiod.

Europeiska ombudsmannens huvudsakliga arbetsområden

Öppenhet

Öppenhet, allmänhetens tillgång till information och handlingar

Ansvarsskyldighet

Ansvarsskyldighet och allmänhetens deltagande i EU:s beslutsfattande

EU-upphandlingar

Problem med EU:s upphandlingar och bidrag

Grundläggande rättigheter

Respekt för grundläggande och processuella rättigheter

Ombudsmannen i siffror

Enskilda personer, företag, föreningar och civilsamhället kan vända sig till Europeiska ombudsmannen för att få hjälp med problem med koppling till EU-förvaltningen.

Kontoret har hanterat mer än 57 000 klagomål under de 25 år som gått sedan det inrättades.

De flesta ärenden bygger på klagomål, men det händer också att ombudsmannen påbörjar utredningar på eget initiativ. Mer än 7 300 utredningar har genomförts sedan kontoret öppnade 1995.

Påbörjade och avslutade ärenden 1995–2019

Inlämnade klagomål och utredningar som inletts per land, 2019

Vad vi gör

Mer öppenhet i EU:s beslutsfattande

Allmänheten måste ha tillräcklig information för att kunna följa EU:s politik och lagstiftningsarbete och delta på ett meningsfullt sätt i EU:s demokratiska process.

Ett antal utredningar har handlat om ökad öppenhet i EU:s beslutsfattande, till exempel beträffande lagstiftningsarbetet i rådet, där nationella regeringar lägger grunden för EU:s lagstiftning, beslutsfattandet i Eurogruppen, där finansministrar fattar beslut om euroområdets politik, handelsförhandlingar mellan EU och länder utanför EU eller EU:s regeringars beslut om årliga fiskekvoter med hänsyn till en hållbar utveckling.

Högre etiska standarder i EU-förvaltningen

Människor litar på offentliga förvaltningar när de ser att de arbetar för allmänhetens bästa och upprätthåller höga etiska standarder.

EU har strikta regler beträffande lobbyverksamhet, intressekonflikter och svängdörrsproblematik, det vill säga när människor går från en anställning i offentlig sektor till privat sektor eller tvärtom. För att säkerställa allmänhetens förtroende måste dessa regler följas och hållas uppdaterade. En del utredningar som ombudsmannen gjort på senare tid har lett till striktare etiska regler för Europeiska kommissionens ledamöter, bättre verkställande av regler beträffande svängdörrsproblematik och riktlinjer för EU:s tjänstemän om deras kontakter med lobbyister.

Snabbare hantering av förfrågningar om tillgång till handlingar

För att det ska vara möjligt att granska EU:s politik, lagstiftning och användning av EU-medel måste allmänheten ha tillgång till handlingar. När någon behöver få tillgång till en viss handling är det ofta brådskande. Därför har ombudsmannen inrättat ett påskyndat förfarande för att hjälpa människor att få den information de behöver medan den fortfarande är relevant.

Några av de senaste förfrågningarna har gällt kommissionsledamöternas resekostnader, Europeiska gräns- och kustbevakningsbyråns (Frontex) gränskontroller och lobbyverksamhet relaterad till programmet för europeisk försvarsforskning. Tidigare utredningar utförda av ombudsmannen har också lett till att Europeiska läkemedelsmyndigheten numera offentliggör resultaten av kliniska läkemedelsprövningar.

Deltagandedemokrati på EU-nivå

Att göra det enklare för människor att följa och delta i EU-debatter och diskussioner kan hjälpa till att motverka allmänhetens syn på EU som något avlägset och invecklat.

Ombudsmannen har hjälpt till att förbättra det europeiska medborgarinitiativet – ett verktyg för deltagandedemokrati genom vilket medborgare kan uppmana Europeiska kommissionen att lagstifta på ett visst område – och gjort det enklare att använda. Andra utredningar av ombudsmannen har lett till större ansträngningar från EU-institutionernas sida att kommunicera på alla 24 officiella EU-språk, särskilt när det gäller kommissionens ”offentliga samråd”, samt för att göra webbplatser mer tillgängliga.

Respekt för de grundläggande rättigheterna

Förutom de mer traditionella rättigheter som anges i EU-fördragen och i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna finns det några rättigheter som har direkt relevans för ombudsmannens arbete, såsom ”rätten till god förvaltning” och ”rätten till tillgång till handlingar”.

Ombudsmannen hänvisar regelbundet till stadgan i sina utredningar. En sådan utredning ledde till att den europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån inrättade en klagomålsmekanism för personer som anser att deras grundläggande rättigheter har kränkts. En annan ledde till att praktikanter vid EU-delegationerna numera får betalt, så att alla ska ha samma möjligheter att ansöka om praktik.

EU-medel – problem med avtal och upphandlingar

Ombudsmannen hanterar regelbundet ärenden som gäller EU-finansierade projekt, vanligtvis relaterade till frågor som följer efter revisioner.

Om ett problem upptäcks vid en revision är EU-institutionerna skyldiga att kräva tillbaka medlen. Det kan dock inträffa missuppfattningar eller misstag, och återbetalningskravet är inte alltid berättigat. Ombudsmannen kan hjälpa till att finna lösningar i sådana fall, om organisationen i fråga till exempel har utfört sitt arbete i god tro och uppfyllt projektets mål.

Nyligen ändrade Europeiska kommissionen sin ståndpunkt och betalade European University Associations kostnader för ett projekt som hade genomförts för att främja latinamerikanskt regionalt samarbete.

Priset för god förvaltning

Under sina utredningar bevittnar ombudsmannen och hennes personal många exempel på utmärkta arbetsinsatser och möter EU-tjänstemän med ett djupt engagemang för sitt arbete. Priset för god förvaltning inrättades 2017 och syftar till att synliggöra exempel på detta arbete för en bredare publik, både för att sprida god praxis och för att hjälpa till att överbrygga klyftan mellan medborgarna och EU-förvaltningen.

Det finns ett övergripande pris och priser i olika kategorier. Bland de tidigare vinnarna återfinns arbetslag från Europeiska kommissionen, som arbetat med att öka medvetenheten om plastföroreningar, Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, för sitt arbete med att sprida information om hoten mot bin, och Europeiska unionens cybersäkerhetsbyrå för ett europeiskt samarbetsprojekt.

Europeiska ombudsmannanätverket

Europeiska ombudsmannen samordnar Europeiska ombudsmannanätverket, som omfattar nationella och regionala ombudsmän från 95 kontor i 36 europeiska länder.

Europeiska ombudsmannen organiserar en årlig konferens för nationella och regionala ombudsmän, för att de ska få en chans att träffa EU-beslutsfattare och uppmärksamma dem på problem. Europeiska ombudsmannen samordnar även parallella utredningar, där nationella ombudsmannakontor arbetar tillsammans med gemensamma EU-frågor. Ett exempel på detta var en parallell utredning där det undersöktes om EU-medel används på ett sätt som är förenligt med de grundläggande rättigheterna. Utredningen ledde till förslag på hur man kan förbättra övervakningen av dessa EU-medel.

Framtiden

I år är det 25 år sedan Europeiska ombudsmannen inrättades. Under denna tid har EU förändrats i grunden och formats av nya utmaningar, av medborgarnas ändrade förväntningar och av sin utvidgning till att omfatta fler medlemsstater.

De kommande åren kommer troligtvis att bjuda på minst lika stora omställningar, med tanke på att covid-19-pandemin och insatserna mot den förmodligen kommer att leda till djupgående förändringar av EU. Inom unionen kommer vi även att bli tvungna att fatta viktiga beslut för att bekämpa klimatförändringarna, hantera migration på ett humant sätt, anpassa oss till tekniska framsteg och slå vakt om Europas ställning i världen.

Min uppgift som europeisk ombudsman är att säkerställa att sådana beslut – som direkt påverkar människors liv – stöds av en EU-förvaltning som sätter medborgaren i centrum för all sin verksamhet. Genom att hantera klagomål och identifiera systemiska problem kommer jag att fortsätta uppmuntra EU-institutionerna att tillämpa stränga normer för god förvaltningssed.

Tack för ditt stöd och engagemang under dessa år. Låt oss fortsätta att arbeta tillsammans även i framtiden.

Emily O’Reilly, Europeiska ombudsmannen