Efter en undersökning på eget initiativ om hur EU:s byråer hanterar svängdörrsproblematik har Europeiska ombudsmannen Teresa Anjinho utarbetat en uppsättning riktlinjer för god praxis för att ytterligare stärka EU-byråernas övergripande strategi för svängdörrsproblematik.

I riktlinjerna, som är inspirerade av de många exempel på god praxis som finns inom enskilda byråer, föreslås följande:

• Utrusta personal och styrelseledamöter med tydlig vägledning, regelbunden utbildning och pågående medvetenhetsinitiativ
• Ha transparenta kriterier för att begränsa posttjänste- eller postmandatsroller
• Reagera snabbt när en övergång till den privata sektorn signaleras
• Svara snabbt om det förekommer överträdelser av de införda villkoren

Syftet med utredningen var att identifiera god praxis och eventuella brister i befintlig politik och praxis.

Ombudsmannen fann en rad skillnader i hur EU:s byråer hanterar förflyttningar av personal och styrelseledamöter för att börja arbeta i den privata sektorn.

Av de 15 byråer som granskades har sju antagit regler för hantering av intressekonflikter som uppstår till följd av styrelseledamöternas verksamhet efter mandatet, medan fyra övervakar att före detta anställda följer restriktionerna för arbete efter tjänstgöringen.

Utredningen noterade också skillnader i hur enskilda byråer utbildar personal om deras etiska skyldigheter, i hur transparenta de är när det gäller beslut i enskilda fall och i vilken typ av åtgärder de inför för att mildra potentiella intressekonflikter.

Som en del av sin övergripande bedömning sade ombudsmannen att EU:s byråer bör anta ett robust förfarande för att bedöma anmälningar från tidigare anställda som spelar en roll i den privata sektorn som är relaterad till deras tidigare arbetsuppgifter.

Anjinho uppmanade också de byråer som saknar en intern policy att förhindra intressekonflikter för styrelseledamöter att uppmuntra sina styrande organ att anta en sådan.

Europeiska ombudsmannen har konsekvent framhållit hur ohanterade svängdörrar riskerar att skada den offentliga förvaltningens integritet och undergräva allmänhetens förtroende för de beslut som den fattar. Tidigare fall av styrelseledamöter eller högre tjänstemän som flyttar till relaterade jobb i den privata sektorn utan nödvändiga etiska skyddsräcken på plats har lockat en stark negativ offentlig reaktion.

Bakgrund

EU:s tjänsteföreskrifter ålägger personalen flera skyldigheter att garantera en etisk och ansvarig EU-förvaltning. EU-tjänstemän är skyldiga att uppträda med integritet och diskretion under och efter det att de lämnar den offentliga förvaltningen. De är också skyldiga att informera sin byrå om alla tjänster – avlönade eller oavlönade – som de planerar att tillträda inom två år efter avslutad anställning.

Flera EU-byråer har styrelseledamöter som inte är anställda och som omfattas av deras nationella etiska regler. EU-byråernas inrättandeförordningar kräver i allmänhet att byrån och/eller dess styrelseledamöter ska säkerställa oberoende i sitt beslutsfattande.

De 15 EU-byråer som omfattas av ombudsmannens undersökning är följande: Europeiska unionens byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter, Byrån för stöd till Berec, Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet, Europeiska bankmyndigheten, Europeiska kemikaliemyndigheten, Europeiska försvarsbyrån, Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten, Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet, Europeiska institutet för innovation och teknik, Europeiska läkemedelsmyndigheten, Europeiska unionens cybersäkerhetsbyrå, Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten, Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter och den gemensamma resolutionsnämnden.