Gäller ditt klagomål en EU-institution eller ett EU-organ?

Sök efter undersökningar

Kriterier för dokumentfiltrering
Ärende
Datumspann
Nyckelord
Eller försök med gamla nyckelord (före 2016)

Visar 1 – 20 av 44 resultat

Beslut om hur EU:s byråer hanterar ”svängdörrsärenden” (strategisk undersökning OI/5/2025/KR)

Onsdag | 22 april 2026

EU:s byråer spelar en central roll genom att genomföra EU:s politik och tillhandahålla teknisk, vetenskaplig och juridisk expertis inom viktiga sektorer. Varje uppfattning om att deras offentliganställda har privata intressen som strider mot deras skyldigheter kan undergräva allmänhetens förtroende för deras arbete. Europeiska ombudsmannen har konsekvent betonat riskerna med ”svängdörrsfenomenet” – där personalen övergår till externa roller, särskilt inom den privata sektorn. Även ett litet antal uppmärksammade fall kan orsaka oro bland allmänheten och skada anseendet, vilket återspeglas i de senaste undersökningarna.

Samtidigt måste EU-förvaltningen locka kvalificerad personal att ta itu med prioriteringar som hållbarhet, digitalisering och säkerhet. Åtgärder som karensperioder och arbetsbegränsningar kan påverka karriärflexibiliteten, särskilt på områden som juridik, finans eller teknik.

Mot denna bakgrund undersökte denna undersökning, ur ett systemperspektiv, hur EU:s byråer hanterar svängdörrsärenden. Syftet var att identifiera god praxis och eventuella brister i den befintliga politiken och praxisen. I detta syfte genomförde ombudsmannen en detaljerad granskning av den politik som införts av 15 EU-byråer och granskade 54 ärenden om enskilda ärenden som behandlats av nio EU-byråer. Ombudsmannens undersökningsgrupp träffade företrädare för fem EU-byråer för att klargöra kvarstående frågor.

Nästan alla EU-byråer som lämnade in dokumentation till ombudsmannen uppgav att de hade antagit Europeiska kommissionens strategi för att genomföra de rättsliga skyldigheterna för personal som övergår till roller inom den privata sektorn, antingen vid avresan eller under obetald ledighet. Ombudsmannen konstaterade dock att vissa EU-byråer har mer detaljerad och omfattande vägledning om genomförandet av dessa rättsliga skyldigheter än andra. De skillnader som ombudsmannen identifierade gäller hur byråerna hanterar sena eller ofullständiga anmälningar av verksamhet efter avslutad tjänst, hur byråerna bedömer sådana anmälningar, vilken typ av riskreducerande åtgärder som införs, insynen i beslut om anmäld verksamhet efter avslutad tjänst och hur eventuella skyldigheter som följer av dem övervakas samt hur byråerna utbildar personalen i deras etiska skyldigheter.

Ombudsmannen konstaterade vidare att de regler och riktlinjer som styr verksamheten efter mandatperiodens slut för personer som inte är anställda, dvs. ledamöter i byråernas förvaltningsstyrelser eller tillsynsstyrelser, skiljer sig markant åt. De flesta byråernas styrelseledamöter utses av nationella myndigheter och företräder sina respektive medlemsstater, vilket innebär att de fortfarande omfattas av nationella etiska regler, som varierar mellan medlemsstaterna. För att hantera potentiella intressekonflikter och skador på anseendet till följd av svängdörrsrörelser har endast ett fåtal av de styrande organen från de EU-byråer som granskats i denna undersökning antagit policyer som reglerar (de tidigare) styrelseledamöternas verksamhet efter mandatperioden.

För att hjälpa EU:s byråer att ytterligare stärka sina regler om svängdörrsproblematik fastställde ombudsmannen en rad riktlinjer för god praxis:

  • En stark integritetsram börjar med förebyggande: Det är viktigt att förse personal och styrelseledamöter med tydlig vägledning, regelbunden utbildning och pågående initiativ för att öka medvetenheten för att säkerställa full förståelse för etiska skyldigheter.
  • Detta förstärks av robusta standardrutiner för hantering av svängdörrssituationer, som ger en tydlig, stegvis strategi för anmälningar, bedömningar och efterlevnad.
  • Tydliga kriterier för begränsning av befattningar efter tjänstgöring eller uppdrag måste fastställas på förhand, så att enskilda personer är fullt medvetna om begränsningarna innan de ansluter sig.
  • När en övergång till den privata sektorn signaleras bör byråerna agera snabbt – genom att genomföra grundliga riskbedömningar, identifiera potentiella intressekonflikter och vidta omedelbara försiktighetsåtgärder såsom att återkalla åtkomsträttigheter eller omfördela ansvar vid behov.
  • Beslutsfattandet bör vara rättvist, transparent och väldokumenterat, så att enskilda personer kan lämna synpunkter på föreslagna begränsningar samtidigt som det säkerställs att riskerna hanteras effektivt genom proportionella åtgärder såsom karensperioder, förbud mot lobbyverksamhet eller, vid behov, direkta förbud.
  • I motiverade beslut i rätt tid måste rätten att överklaga tydligt anges.
  • Utöver grundligt beslutsfattande är ansvarsutkrävandet beroende av ett kraftfullt genomförande. Detta inbegriper offentliggörande av sammanfattningar av godkända verksamheter, aktiv övervakning av efterlevnaden av fastställda villkor och upprätthållande av konfidentialitetsskyldigheter.
  • Om överträdelser misstänks måste byråerna reagera snabbt - fastställa fakta och vidta disciplinära åtgärder i allvarliga fall - för att upprätthålla förtroendet och skydda den institutionella integriteten.

Ombudsmannen drar slutsatsen att EU:s byråer kan lära sig mycket av varandras praxis. Ombudsmannen har för avsikt att tillämpa dessa riktlinjer för god praxis på ärenden som hon kan komma att uppmärksammas på i framtiden.

Beslut om hur EU:s byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) hanterade två tidigare anställdas förflyttningar till befattningar med anknytning till bekämpning av sexuella övergrepp mot barn på nätet (ärende 2091/2023/AML)

Tisdag | 25 februari 2025

Ärendet gällde hur EU:s byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) hanterade flytten av två av sina tidigare anställda till Thorn (en privat enhet som utvecklar AI-baserade programvarulösningar för att upptäcka material med sexuella övergrepp mot barn på nätet) medan EU övervägde att anta regler i frågan. Klaganden uttryckte oro över potentiella intressekonflikter med flytten.

Ombudsmannen konstaterade att Europols hantering av flytten av en anställd till den privata sektorn utgjorde administrativa missförhållanden. Under utredningens gång meddelade dock Europol att man var villig att se över sina befintliga processer. Ombudsmannen välkomnade detta och bad Europol att rapportera tillbaka inom sex månader och ange hur översynen åtgärdar de brister som identifierats i denna undersökning.

Beslut om hur Europeiska investeringsbanksgruppen (EIB-gruppen) hanterade flytten av en tidigare vice ordförande till att bli verkställande direktör för en ”nationell utvecklingsbank” (ärende 611/2022/KR)

Fredag | 19 januari 2024

Målet gällde flytten av en tidigare vice ordförande (f.d. vice ordförande) för Europeiska investeringsbanken (EIB), som också var ordförande för Europeiska investeringsfonden (EIF), till att bli verkställande direktör för den ”nationella utvecklingsbanken” i Italien, hans ursprungsmedlemsstat.

Nationella utvecklingsbanker fungerar som finansiella mellanhänder mellan EIB-gruppen och småskaliga projekt som drar nytta av EIB-gruppens investeringar. Klaganden var därför oroad över att den tidigare vice ordförandens flytt medförde risker för intressekonflikter.

Ombudsmannen undersökte frågan och konstaterade att han, veckor innan den tidigare vice ordföranden utsågs till verkställande direktör för den nationella utvecklingsbanken, deltog i godkännandet av finansieringsöverenskommelser mellan både EIB och EIF och den nationella utvecklingsbanken i Italien. Detta skedde trots att EIB:s chef för regelefterlevnad hade rekommenderat att han skulle avstå från all affärsverksamhet med den nationella utvecklingsbanken medan hans utnämningsförfarande till denna bank pågick. Den ansvarige för regelefterlevnad hänvisade till ett relaterat beslut från EIB:s kommitté för etik och regelefterlevnad 2018.

Mot denna bakgrund ansåg ombudsmannen att EIB:s hantering av riskerna för intressekonflikter var otillräcklig och utgjorde administrativa missförhållanden. För att ta itu med detta föreslår ombudsmannen att EIB stärker ECC:s roll i förhållande till den planerade verksamheten efter mandatet för (tidigare) medlemmar i EIB:s förvaltningskommitté, även när verksamheten efter mandatet bedrivs av en enhet som definieras ha kapacitet att tillhandahålla offentliga tjänster. Konsument Europa bör särskilt kunna införa åtgärder för att minska eventuella risker för intressekonflikter som identifieras. Ombudsmannen föreslog också att EIB skulle offentliggöra ECC:s beslut kort efter det att de antagits, för att förbättra övervakningen och efterlevnaden av de villkor som ECC uppställt för tidigare ledamöters verksamhet efter mandatperiodens slut. Ombudsmannen är övertygad om att EIB med dessa förbättringar kan undvika att liknande problem uppstår i framtiden.

Beslut om hur Europeiska kommissionen hanterar ”svängdörrsrörelser” för sina anställda (OI/1/2021/KR)

Fredag | 09 juni 2023

Eftersom EU i allt högre grad anförtros större befogenheter på områden från försvar till hälso- och sjukvård är allmänhetens förtroende för förvaltningen avgörande. Varje uppfattning om att offentliganställda har privata intressen som står i konflikt med deras offentliga arbete är därför mycket skadlig. Europeiska ombudsmannen har länge identifierat ”svängdörrsfenomenet” som ett fenomen som kan skada allmänhetens förtroende om det inte hanteras på lämpligt sätt. Även ett litet antal uppmärksammade rörelser kan skapa betydande oro hos allmänheten och skada anseendet. I denna strategiska undersökning undersöktes 100 ”svängdörrsärenden” från Europeiska kommissionen för att identifiera förbättringsområden och vägleda resten av EU:s förvaltning inför framtiden.

Ombudsmannens undersökning visade på verkliga förbättringar sedan hon senast hade undersökt frågan, inbegripet vägledning om hur man genomför noggrannare undersökningar av varje steg.

Med detta sagt godkände kommissionen i vissa fall begäranden från tidigare högre tjänstemän om att inleda verksamhet, trots reservationer om huruvida villkoren för flytten skulle minska de potentiella riskerna (t.ex. intressekonflikter och tillgång till kunskap eller kontakter inom administrationen). Ombudsmannen anser att sådana åtgärder endast bör tillåtas om verksamheten kan bli föremål för begränsningar som på ett tillfredsställande sätt minskar riskerna och som på ett trovärdigt sätt kan övervakas och verkställas.

Om sådana begränsningar och sådan tillämpning inte är möjlig bör kommissionen tillfälligt förbjuda tidigare anställda att ta de avsedda jobben. Att inte göra detta riskerar att underskatta de frätande effekterna över tid av att sådana tjänstemän tar med sig sina kunskaper och nätverk till närliggande områden inom den privata sektorn och den därmed sammanhängande anseendeskadan för EU.

När kommissionen godkänner en verksamhet med riskreducerande åtgärder bör den undersöka alla tillgängliga åtgärder. Kommissionen skulle till exempel kunna göra sitt godkännande av ett nytt arbete beroende av att den anställde erhåller ett åtagande från den nya arbetsgivaren om att de begränsningar som kommissionen infört offentliggörs på den nya arbetsgivarens webbplats. Kommissionen bör åtminstone kräva att den (tidigare) anställde lägger fram bevis för att de begränsningar som införts har delats med den nya arbetsgivaren.

De svårigheter som kommissionen stötte på när det gällde att övervaka efterlevnaden ledde till att ombudsmannen upprepade sitt förslag om att kommissionen på ett snabbare sätt skulle offentliggöra information om all verksamhet efter avslutad tjänstgöring som utförs av högre före detta anställda och som den bedömer. Detta skulle förbättra den offentliga granskningen av dessa beslut, vilket är avgörande för övervakningsändamål.

Beslut om hur Europeiska investeringsbanken (EIB) hanterade flytten av en tidigare vice ordförande till ett energibolag som hade fått EIB-lån (1016/2021/KR)

Torsdag | 19 januari 2023

Ärendet gällde Europeiska investeringsbankens beslut att godkänna en begäran från en tidigare vice ordförande och ledamot av dess direktion (nedan kallad den tidigare vice ordföranden) om att bli icke verkställande styrelseledamot i ett spanskt energibolag, som tog emot lån från EIB.

De klagande, två ledamöter av Europaparlamentet, uttryckte oro över att flytten gav upphov till risk för intressekonflikter. EIB hävdade att den tidigare vice ordföranden inte hade deltagit i förhandlingarna om och genomförandet av finansieringsöverenskommelserna mellan EIB och företaget.

Ombudsmannen konstaterade att EIB, genom att godkänna flytten, inte på ett korrekt sätt hanterade den risk för intressekonflikter som den tidigare vice ordförandens begäran skulle ha gett upphov till. Med tanke på att EIB under tiden har förbättrat de relevanta etiska reglerna för att ta itu med dessa frågor fastställde ombudsmannen dock att inga ytterligare undersökningar var motiverade.

Ombudsmannen lade dock fram förslag till förbättringar i syfte att stärka hur EIB bedömer ”svängdörrsproblematiken” hos medlemmar i dess övervakningskommitté till den privata sektorn och hur den säkerställer efterlevnad när dess etik- och efterlevnadskommitté godkänner en åtgärd men tillämpar villkor för den enskilde och dennes verksamhet.