Bakgrunden till klagomålet

1. Klaganden har varit föremål för förfaranden på medlemsstatsnivå om sin budgetdisciplin inom ramen för ett EU-finansierat projekt. Mot denna bakgrund skrev klaganden den 7 mars 2016 till kommissionen (GD Regional- och stadspolitik). Bolaget begärde att få ta del av den handling på vilken kommissionen hade grundat sitt uttalande om att en regional skattemyndighet hade konstaterat att klaganden hade brutit mot budgetreglerna. Klaganden begärde vidare att kommissionen skulle informera klaganden om den person som hade lämnat dessa uppgifter till kommissionen.

2. Eftersom kommissionen inte svarade vände sig klaganden till ombudsmannen den 14 juli 2016.

Utredningen

3. Ombudsmannen inledde en undersökning av klagomålet och identifierade följande påstående:

Kommissionen underlät att svara på klagandens skrivelse av den 7 mars 2016.

4. Under undersökningens gång mottog ombudsmannen kommissionens svar till klaganden och klagandens synpunkter på dessa svar. Denna korrespondens utbyttes inom ramen för det förfarande för tillgång till handlingar som föreskrivs i förordning (EG) nr 1049/2001 om allmänhetens tillgång till handlingar [1].Ombudsmannen beslutade att låta frågan om tillgång till handlingar ingå i denna undersökning. Vid genomförandet av undersökningen har ombudsmannen beaktat parternas argument och åsikter.

Påståendet om underlåtenhet att svara och klagandens ytterligare argument att kommissionen felaktigt maskerade personuppgifter i de utlämnade handlingarna

Argument som framförts till ombudsmannen

5. Kommissionen tillhandahöll en kopia av den begärda handlingen (en kort rapport och det åtföljande e-postmeddelandet). Kommissionen uppgav att den hade mottagit dokumentet från den tjeckiska revisionsmyndigheten den 3 juni 2013. E-postmeddelandet innehöll flera redigeringar. Med stöd av artikel 8 b i förordning (EG) nr 45/2001 om skydd av personuppgifter [2] förklarade kommissionen att den hade maskerat personuppgifter eftersom det inte hade fastställts att det var nödvändigt att lämna ut uppgifterna och det inte kunde antas att ett utlämnande inte skulle skada de berörda personernas legitima rättigheter.

6. Klaganden ifrågasatte maskeringen av identiteten på den eller de personer som hade utarbetat rapporten. Enligt kommissionen angavs det felaktigt i rapporten att det tjeckiska finanskontoret hade konstaterat att klaganden hade brutit mot budgetdisciplinen och begärt återbetalning. Klaganden förklarade att revisionen hade avbrutits och att flera relaterade domstolsförfaranden hade pågått. Klaganden behövde veta identiteten på den person som hade lämnat oriktiga uppgifter om klaganden för att kunna hävda sina rättigheter i samband med dessa domstolsförfaranden. Dessa falska uppgifter skadade klagandens goda namn och orsakade ekonomisk skada (t.ex. kostnader för juridiskt ombud, löner för de anställda som arbetar med denna fråga, krediträntor). Upphovsmännen till dessa uttalanden hade ingen laglig rätt till skydd, eftersom deras handlingar ingick i deras offentliga uppdrag som finansierades med offentliga medel. Klaganden anser därför att kommissionen bör lämna ut den eller de berörda personernas identitet. Offentlig kommunikation mellan det tjeckiska finansministeriet och kommissionen, offentliga domstolsförfaranden och särskilt administrativa förfaranden är inte av privat natur. Den ekonomiska skadan är inte allmän utan specifik och den klagande kan bevisa det.

7. Som svar uppgav kommissionen att klaganden inte hade fastställt att överföringen av uppgifter var nödvändig av följande skäl:

o Användningen av handlingen i pågående domstolsförfaranden var ett privat intresse och inte ett allmänintresse. Klaganden förklarade inte hur handlingen skulle kunna delges i domstolsförfarandet.

o Klagandens påstående att dess anseende hade skadats och att det hade lidit ekonomisk skada var inte underbyggt. Sådana allmänna överväganden var inte tillräckliga för att fastställa nödvändigheten.

o Om en nationell domstol behöver de maskerade personuppgifterna kan den begära att kommissionen tillhandahåller dem.

Ombudsmannens bedömning

8. Ombudsmannens undersökning avsåg ursprungligen kommissionens underlåtenhet att svara. Kommissionen har nu svarat och denna aspekt av ärendet har således avgjorts av kommissionen.

9. När det gäller innehållet i kommissionens svar, i vilka kommissionen vägrade att ge fullständig tillgång till de handlingar som klaganden begärt, noterar ombudsmannen att klaganden specifikt motsätter sig kommissionens beslut att maskera namnet på den eller de personer som har utarbetat eller sänt rapporten. Ombudsmannen anser dock att kommissionens resonemang är övertygande och rättsligt korrekt. Namnet utgör personuppgifter i den mening som avses i förordning (EG) nr 45/2001 [3] och kommissionens bedömning av nödvändighetskravet är övertygande. Ombudsmannen delar kommissionens uppfattning att klagandens argument inte visar att överföringen av uppgifter är nödvändig. I synnerhet lämnar klaganden ingen övertygande förklaring till varför uppgifterna skulle vara nödvändiga för det pågående förfarandet eller för att tillgodose klagandens påstådda anseende och ekonomiska intressen. Ombudsmannen anser därför att kommissionen inte har gjort sig skyldig till något administrativt missförhållande när det gäller denna aspekt av ärendet.

Slutsatser

På grundval av undersökningen av detta klagomål avslutar ombudsmannen det med följande slutsatser [4]:

Kommissionen godtog påståendet att den inte hade svarat klaganden.

Det finns inga administrativa missförhållanden när det gäller redigering av personuppgifter.

Klaganden och kommissionen kommer att underrättas om detta beslut.

Emily O'Reilly

Europeiska ombudsmannen

Strasbourg den 13 januari 2017

[1] Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar, EGT L 145. 31. 5. 2001.

[2] Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter, EGT L 8, 12. 1. 2001.

[3] Enligt artikel 2 a i förordning (EG) nr 45/2001 avses med personuppgifter varje upplysning som avser en identifierad eller identifierbar fysisk person, nedan kallad den registrerade. en identifierbar person är en person som kan identifieras, direkt eller indirekt, särskilt genom hänvisning till ett identifikationsnummer eller till en eller flera faktorer som är specifika för hans eller hennes fysiska, fysiologiska, psykiska, ekonomiska, kulturella eller sociala identitet.”

[4] Information om omprövningsförfarandet finns på ombudsmannens webbplats: http://www.ombudsman.europa.eu/en/resources/otherdocument.faces/en/70669/html.bookmark