Ärendet gällde Europeiska rekryteringsbyråns (Epso) praxis att inte tillåta sökande att ansöka om mer än ett parallellt uttagningsprov för rekrytering av EU-tjänstemän, även om de uppfyllde kriterierna. Epso vägrade att låta klaganden delta i två parallella uttagningsprov för rekrytering av översättare till EU-institutionerna och kunde inte på ett övertygande sätt förklara skälen till att denna praxis tillämpades.

Ombudsmannen konstaterade att denna praxis skulle kunna få till följd att rekryteringen av de mest kvalificerade personerna hindras och att Epso därför bör kunna ge en övertygande motivering till varför den tillämpar denna praxis. Ombudsmannen konstaterade att Epso´ underlåtenhet att lämna en sådan motivering till klaganden utgjorde ett administrativt missförhållande. Hon konstaterade också att en eventuell fortsättning av förfarandet, i avsaknad av en gedigen motivering, med nödvändighet också skulle utgöra ett administrativt missförhållande. Ombudsmannen rekommenderade därför Epso att omedelbart se över sin policy i förhållande till denna praxis.

Klaganden uteslöts 2013 från ett uttagningsprov för rekrytering av handläggare på revisionsområdet som genomfördes av Europeiska rekryteringsbyrån (Epso). Han uteslöts på grund av att hans akademiska meriter inte var tillräckligt relevanta för den utlysta tjänsten. Klaganden påpekade i sitt klagomål till Europeiska ombudsmannen att flera sökande som hade antagits till samma uttagningsprov 2010 hade examensbevis som var desamma som, eller mindre relevanta än, hans examensbevis. Han hävdade att om de andra kandidaternas kvalifikationer var tillräckliga 2010 borde hans examensbevis vara tillräckligt även 2013.

Ombudsmannen undersökte frågan och konstaterade att 2013 års uttagningsprov var samma uttagningsprov som det som ursprungligen genomfördes 2010 och att samma kriterier för kvalifikationer bör tillämpas 2013 som 2010. Ombudsmannen konstaterade att Epso hade gjort sig skyldig till administrativa missförhållanden och rekommenderade Epso att be uttagningskommittén att se över sitt beslut om klagandens kvalifikationer.

Epso vägrade att godta ombudsmannens rekommendation utan att tillhandahålla

övertygande skäl för sin ståndpunkt. Ombudsmannen avslutade därför ärendet med att konstatera administrativa missförhållanden.

Ärendet gällde Europeiska rekryteringsbyråns (Epso) handläggning av ett klagomål om villkoren vid ett provcentrum för ett urvalsprov för EU-tjänstemän. Klaganden hade tilldelats en dator bredvid entrédörren och hävdade att de störningar som orsakades av att människor kom in i och lämnade rummet påverkade hennes prestation negativt. Hennes försök att få sina farhågor behandlade av personalen vid provcentrumet misslyckades och hon klagade därefter till Epso. Hon var missnöjd med hur Epso hanterade hennes klagomål och vände sig sedan till ombudsmannen.

Ombudsmannen undersökte frågan och begärde att Epso skulle undersöka klagomålet mer ingående. Ombudsmannens undersökningsgrupp träffade också företrädare för Epso och den uppdragstagare som ansvarar för proven och besökte ett provcentrum vid Epsos huvudkontor. Ombudsmannen drog slutsatsen att det på det hela taget inte var motiverat med ytterligare undersökningar i detta fall. Hon lade dock fram ett antal förslag till förbättringar för Epso.

Ärendet gällde ett urvalsförfarande för en tjänst vid EU:s delegation i Albanien. Klaganden var missnöjd med att inte ha blivit utvald till tjänsten, eftersom hon ansåg att hon uppfyllde alla nödvändiga kriterier. Hon begärde information om sin ansökan och skälen till att hon inte fanns med på slutlistan. Delegationen besvarade inte hennes begäran i tid.

Ombudsmannen undersökte frågan. Under undersökningens gång besvarade delegationen klagomålet och löste därmed denna aspekt av klagomålet. När det gäller beslutet att inte föra upp klaganden på slutlistan ansåg ombudsmannen att delegationens förklaring av sitt beslut var rimlig och avslutade undersökningen med att konstatera att det inte förelåg något administrativt missförhållande. Ombudsmannen föreslog att Europeiska utrikestjänsten skulle ge delegationerna vägledning om behovet av att hålla de sökande informerade om uttagningsproven har försenats. Ombudsmannen föreslog också att Europeiska utrikestjänsten i vägledningen för EU-delegationer för lokalanställda skulle inkludera mer detaljerade krav på vilken typ av information som ska ingå i den förteckning/det Excel-kalkylblad som upprättas av urvalskommittéerna.

Ärendet rörde Europeiska rekryteringsbyråns (Epso) påstådda underlåtenhet att i tillräckligt god tid informera de sökande om provperioden för de datorbaserade proven i ett uttagningsprov. Ombudsmannen undersökte frågan och konstaterade att Epso inte hade gjort sig skyldigt till något administrativt missförhållande. I det enskilda fallet informerades den sökande om provperioden tre veckor innan den inleddes. Efter ett tidigare beslut av ombudsmannen kontaktar Epso alltid de sökande minst två veckor före provperiodens början.

Under denna undersökning informerade Epso ombudsmannen om att den har en ny praxis som innebär att den offentliggör en preliminär tidsplan för de uttagningsprov som den anordnar. Detta är en utveckling som ombudsmannen välkomnar.

Ärendet gällde urvalsförfarandet för tjänsten som chef för IKT-avdelningen vid Europeiska byrån för globala navigationssystem. Klaganden hävdade att byrån inte hade gjort en rättvis bedömning av hans ansökan och hävdade att byrån borde se över sitt beslut att avslå hans ansökan.

Ombudsmannen undersökte frågan och bad byrån att klargöra ett antal förfarandefrågor. På grundval av byråns svar och sin egen analys konstaterade ombudsmannen inga uppenbara fel i urvalsförfarandet. Ärendet avslutades därför med slutsatsen att det inte förelåg något administrativt missförhållande.

Ärendet gällde Europeiska unionens rådgivande uppdrag i Ukrainas (EUAM) avslag på klagandens ansökan i ett urvalsförfarande. Ombudsmannen undersökte frågan och fann att det inte förelåg något administrativt missförhållande när det gäller avslaget på ansökan. Ombudsmannen fann vidare att en administrativ prövningsmekanism på en nivå är tillräcklig. Slutligen gladde det ombudsmannen att bli informerad om att Europeiska utrikestjänsten nu har beslutat att ändra det meddelande som den skickar till avvisade kandidater för att inkludera information om tillgängliga rättsmedel.

Ärendet gällde att genomförandeorganet för små och medelstora företag (Easme) inte besvarade klagandens begäran om omprövning efter ett rekryteringsförfarande för en kontraktsanställd.

Ombudsmannen undersökte frågan och bad Easme att svara klaganden och ta itu med hennes oro över att hon uteslöts från reservlistan över godkända sökande. I sitt svar bad Easme om ursäkt för vad man beskrev som ”en olycklig händelse”, som inte borde ha inträffat, och förklarade varför klaganden inte hade förts upp på reservlistan.

Ombudsmannen fann Easmes förklaringar om klagandens uteslutning övertygande. Hon beklagade dock att det hade tagit Easme ett år att svara på klagandens begäran om omprövning, och att det hade gjorts först efter ombudsmannens ingripande. Ombudsmannen uppmanade Easme att vidta åtgärder för att se till att liknande incidenter inte inträffar i framtiden.

Ärendet gällde huruvida Epsos svar på klagandens farhågor om att han kan ha missat rekryteringsmöjligheter på grund av ett tekniskt problem med sitt Epsokonto var adekvata. Ombudsmannen undersökte frågan och fann att Epsos svar under undersökningens gång på ett tillfredsställande sätt undanröjde klagandens farhågor. Epso tog itu med det tekniska problemet och försäkrade att klaganden inte hade missat några möjligheter.

Ärendet gällde Europeiska rekryteringsbyråns (Epso) beslut att inte tillåta klaganden att lämna in en andra ansökan inom ramen för en inbjudan att anmäla intresse som inte innehöll någon särskild tidsfrist för inlämnande av ansökningar. Klaganden försökte lämna in en andra ansökan efter att inte ha klarat det prov som var kopplat till hans ursprungliga ansökan enligt samma urvalsförfarande. Klaganden hävdade att Epso inte hade lämnat tillräckliga svar på hans skrivelser om i) den rättsliga grunden för att inte tillåta sökande att ansöka på nytt i urvalsförfaranden utan några särskilda slutdatum, och ii) villkoren, inklusive personalens beteende, vid testcentrumet i Spanien.

I sitt svar hänvisade Epso till de villkor som anges i inbjudan att anmäla intresse som rättslig grund för sina åtgärder. Den förklarade också att den hade undersökt frågan om personalens beteende vid testcentrumet.

Ombudsmannen ansåg att Epsos förklaring var rimlig och adekvat, så ärendet avslutades.

Ärendet gällde en påstådd underlåtenhet från Europeiska rekryteringsbyråns (Epso) sida att följa reglerna för ett urvalsförfarande.

Ombudsmannen bad Epso att ta itu med klagandens farhågor som ett första steg i hennes undersökning. Dessa farhågor gällde det påstådda tillhandahållandet av felaktig information om proven under urvalsförfarandet och ett väsentligt misstag i skrivelserna med information till klaganden om resultaten av hennes prov. Ombudsmannen fann att Epsos efterföljande svar gav utförliga och rimliga förklaringar till de frågor som klaganden hade tagit upp och att det inte fanns något som tydde på att Epso inte följde reglerna för det aktuella urvalsförfarandet. Hon avslutade därför ärendet med att konstatera att det inte förelåg något administrativt missförhållande.

Klaganden skrev flera gånger till Epso och bad den att radera hans Epsokonto. Epso svarade att det inte gick att radera hans konto eftersom två urvalsförfaranden som han deltog i fortfarande var öppna. Efter att klaganden kontaktat Epso ytterligare två gånger utan att få något svar vände han sig till ombudsmannen och hävdade att Epso hade underlåtit att svara och att Epso borde radera hans konto.

Efter ombudsmannens undersökning svarade Epso klaganden. Ombudsmannen drog därför slutsatsen att Epso hade avgjort klagandens påstående. I sitt svar informerade Epso även klaganden om att lagringsperioden för de två urvalsförfaranden som han deltog i ännu inte hade löpt ut och att Epso därför ännu inte kunde radera hans Epsokonto. Ombudsmannen fann inga administrativa missförhållanden i detta avseende och avslutade därför ärendet.  

Ärendet gällde ett urvalsförfarande för kontraktsanställda som anordnades av Europeiska rekryteringsbyrån (Epso) 2013. Sökande i sådana urvalsförfaranden måste först uppfylla vissa behörighetskriterier. Sökande som uppfyller dessa behörighetskriterier utvärderas sedan på grundval av urvalskriterierna. De bästa kandidaterna förs sedan upp på en reservlista.

Klaganden uppfyllde behörighetskriterierna, bland annat kravet på doktorsexamen eller minst fem års yrkeserfarenhet som forskare. Han uteslöts emellertid från uttagningsprovet efter det att hans ansökan jämförts med andra sökande på grundval av urvalskriterierna. Han klagade sedan över att urvalskriterierna hade gynnat sökande med doktorsexamen, medan inbjudan att anmäla intresse hade inneburit att ett doktorsexamen skulle behandlas som likvärdigt med fem års yrkeserfarenhet.

Ombudsmannen undersökte frågan och drog slutsatsen att det inte hade förekommit några administrativa missförhållanden. Kriterierna för stödberättigande fastställer en lägsta tröskel som alla sökande måste uppfylla. Urvalskriterierna gör det sedan möjligt för uttagningskommittén att identifiera de bästa sökandena bland de behöriga sökandena. Det är uppenbart att det ligger inom en institutions utrymme för skönsmässig bedömning att besluta vilka urvalskriterier som ska användas så länge de inte är uppenbart olämpliga. Ombudsmannen drog slutsatsen att valet av urvalskriterier i detta fall hade varit helt rimligt. När det gäller klagandens argument att urvalet inte hade varit transparent noterade ombudsmannen att urvalskriterierna hade angetts tydligt i inbjudan.