Gäller ditt klagomål en EU-institution eller ett EU-organ?
- SV Svenska
Maskinöversättningar kan innehålla fel som riskerar att minska tydligheten och exaktheten. Ombudsmannen frånsäger sig allt ansvar för eventuella avvikelser. För den mest tillförlitliga informationen och rättssäkerheten hänvisas till källversionen i engelska via länken ovan.
För mer information, se vår språk- och översättningspolicy.
Rapport om mötet i Europeiska ombudsmannens undersökningsgrupp med företrädare för Europeiska kommissionen om dess vägran att ge allmänheten tillgång till protokollen från mötena i EU:s regionala arbetsgrupp för Grekland
Inspektionsrapport - Datum Onsdag | 18 november 2026
Ärende 2237/2024/AML - Undersökning inledd den Torsdag | 19 december 2024 - Beslut den Måndag | 16 november 2026 - Berörda institutioner Europeiska kommissionen ( Påträffat administrativt missförhållande ) - Land Tjeckien
Inlämnat klagomål
03/12/2024Analys av klagomålet
04/12/2024Undersökning pågår
19/12/2024Preliminärt resultat
13/04/2026Resultat av undersökningen
16/11/2026
Datum: Torsdagen den 12 juni 2025
Arrangemang för distanssammanträden
Närvarande
Europeiska kommissionen
Fyra företrädare för kommissionens generalsekretariat
Sju företrädare för GD Migration och inrikes frågor
Europeiska ombudsmannen
Amandine Le Bellec, handläggare
Jennifer King, jurist
Nicholas Hernanz, utredare
Ainara Gomez Urrosolo, praktikant vid Förfrågningar
Bakgrund
Utredningen gäller Europeiska kommissionens vägran att ge (fullständig) offentlig tillgång till protokollen från mötena i EU:s regionala arbetsgrupp för Grekland (EURTF) som ägde rum mellan 2016 och 2021. Kommissionen identifierade 34 handlingar som omfattas av begäran. Den beviljade tillgång till delar av 27 handlingar och vägrade tillgång till de återstående handlingarna i deras helhet. I samband med detta åberopade den undantag enligt EU:s lagstiftning om allmänhetens tillgång till handlingar (förordning 1049/2001)[1] och hävdade att ett utlämnande skulle kunna undergräva skyddet för det allmänna samhällsintresset i fråga om allmän säkerhet och internationella förbindelser samt skyddet av personuppgifter.
Mötets syfte
Syftet med mötet var att ombudsmannens undersökningsgrupp skulle få ytterligare information om hur kommissionen hanterade allmänhetens begäran om tillgång och tillämpade undantagen för allmän säkerhet och internationella förbindelser enligt förordning (EG) nr 1049/2001, även med beaktande av den tid som förflutit i detta fall. Ombudsmannens undersökningsgrupp hade delat en lista med frågor med kommissionen före mötet.
Inledning och information om förfarandet
Ombudsmannens undersökningsgrupp presenterade sig, tackade kommissionens företrädare för mötet med dem och redogjorde för syftet med mötet. De redogjorde för den rättsliga ram som gäller för ombudsmannens möten, särskilt att ombudsmannen inte skulle lämna ut någon information som kommissionen identifierat som konfidentiell, varken till klaganden eller till någon annan person utanför ombudsmannens kontor, utan kommissionens förhandsgodkännande [2].
Undersökningsgruppen förklarade att den skulle utarbeta ett utkast till rapport om mötet som skulle skickas till kommissionen för att säkerställa att innehållet var sakligt korrekt och fullständigt. Mötesrapporten skulle sedan färdigställas, inkluderas i ärendehandlingarna och lämnas till klaganden. Inga konfidentiella uppgifter skulle ingå i rapporten eller på annat sätt lämnas till klaganden eller någon tredje part.
Information som utbyts
Företrädarna för kommissionen lämnade först kontextuell information om ärendet. De förklarade att de hade behandlat två relaterade begäranden om allmänhetens tillgång från samma sökande, en om EURTF i Grekland och en annan om EURTF i Italien. I detta sammanhang lämnade kommissionen delvis ut totalt 105 mötesprotokoll. Kommissionens bekräftande beslut om ansökan om tillgång till EURTF i Italien ifrågasattes inte.
Kommissionens företrädare noterade vidare att eftersom klagomålet till ombudsmannen ingavs nästan två år efter antagandet av kommissionens bekräftande beslut bör bedömningen av känsligheten hos informationen i handlingarna göras i ett lämpligt sammanhang. De underströk att de vid behandlingen av begäran tog hänsyn till de omständigheter som var tillämpliga vid tidpunkten för det bekräftande beslutet.
Tillämpning av undantagen för allmän säkerhet och internationella förbindelser
Kommissionens företrädare underströk att migration är en politiserad fråga, i samband med vilken vissa säkerhetsrelaterade incidenter kan uppstå, som kommissionen och andra myndigheter försöker ta itu med genom EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika. Medlemsstaterna är inte skyldiga att utbyta information i detta forum. Samarbetet med berörda parter och partner är således fast grundat på förtroende, som etablerats under årens lopp. Kommissionens företrädare förklarade att de mot bakgrund av ovanstående rådgjorde med de grekiska myndigheterna (två gånger) om utlämnandet av dessa utbyten och att de grekiska myndigheterna tydligt förklarade varför de motsätter sig utlämnandet. Det efterföljande offentliggörandet av dessa utbyten kan ha en dämpande effekt, vilket skulle äventyra effektiviteten i EURTF:s fullgörande av sitt uppdrag. Kommissionen beaktade därför yttranden från tredje parter som rådfrågats om begärandena om tillgång för att skydda integriteten i dessa diskussioner. Kommissionens företrädare uppgav att detta inte innebär att öppenhetsstandarderna sänks.
När det gäller tillämpningen av de relevanta undantagen förklarade kommissionens företrädare att de omtvistade handlingarna visserligen härrör från flera år sedan, men att de ändå hänför sig till pågående diskussioner om migrationshantering. De uppgav att kärnan i det som diskuterades vid EURTF:s möten – och som nu diskuteras i andra forum, såsom styrkommitténs möten – i stort sett har förblivit densamma. Kommissionen har identifierat fyra huvudsakliga risker om handlingarna skulle lämnas ut (mer allmänt):
1.Risk för förvrängning och missbruk av information om operativa detaljer skulle avslöjas. Även om infrastrukturer som anläggningar för migrationshantering kan ha förändrats är operativa metoder (screening, patrullering, säkerhetskontroller osv.) likartade och är därför fortfarande relevanta i dag.
2.Risker för exponering av operativa brister (även ihållande sådana) och externa aktörers eventuella användning av dessa brister.
3.Risker för den allmänna och nationella säkerheten genom att lämna ut genomförbara underrättelseuppgifter som till exempel skulle kunna användas för att anpassa mönster för skadlig verksamhet.
4.Risker för de bilaterala förbindelserna mellan Grekland och Turkiet, oberoende av tidens gång.
Kommissionens företrädare gav specifika exempel på information i handlingarna som skulle utgöra en risk för den allmänna säkerheten om de lämnades ut, och lämnade detaljerade förklaringar av skadan i samband med utlämnandet. Dessutom gav de ett exempel på information som skulle kunna utgöra en risk för de internationella förbindelserna. Dessa exempel återges i den konfidentiella bilagan till denna rapport.
Tidens gång
Ombudsmannens undersökningsgrupp noterade att de omtvistade handlingarna är från 2016 till 2018 (för dem som beviljats partiell tillgång) och från 2020–2021 (för dem som inte beviljats tillgång). Kommissionen antog sitt ursprungliga beslut 2021 och sitt bekräftande beslut 2023. Mot bakgrund av detta frågade undersökningsgruppen kommissionen hur den hade beaktat den tid som förflutit vid sin bedömning av känsligheten hos information och invändningar från tredje parter.
Kommissionens företrädare förklarade att de beaktade den tid som förflutit i sin bedömning samt under sina samråd med tredje parter. Under dessa samråd bad kommissionen uttryckligen tredje parter att ta hänsyn till den tid som förflutit när de lämnade sina svar. Kommissionens företrädare noterade att vid den tidpunkt då ansökan lämnades in rörde en del av handlingarna möten som hade ägt rum helt nyligen. I allmänhet innebär inte enbart det faktum att tiden har gått automatiskt att informationen blir mindre känslig. Det är dock en relevant faktor att beakta eftersom det kan minska risken för skada.
I det aktuella fallet motsatte sig både Grekland och Europol utlämnande av uppgifter. Frontex begärde att delar av dokumenten 29–31 (möten 2016–2020) skulle redigeras och begärde att dokumenten 32–35 (möten 2021) inte skulle lämnas ut eftersom de rör pågående insatser. Kommissionen instämde i Frontex bedömning när det gäller handlingarna från 2021 och utvidgade den ytterligare till att omfatta handlingar från 2020, som den ansåg innehöll liknande ny information. Därefter försökte kommissionen hitta en balans mellan öppenhet å ena sidan och invändningar från tredje part å andra sidan. Därför beviljade kommissionen partiell tillgång till handlingarna från 2016 till 2018, men nekade fullständig tillgång till handlingarna från 2020 och 2021, som var nyare och därmed känsligare.
Som svar på en fråga från ombudsmannens undersökningsgrupp bekräftade kommissionens företrädare att Frontex rådfrågades först i det inledande skedet och inte på nytt i det bekräftande skedet.
Ombudsmannens undersökningsgrupp bad vidare kommissionens företrädare att kommentera specifika exempel på information i dokumenten som vid första anblicken inte förefaller känsliga. Kommissionens företrädare förklarade att även om vissa av de fakta som nämns i dokumenten kan vara allmänt kända, går dokumenten mer i detalj än vad som är offentligt tillgängligt, även i dag. Som svar på ett exempel på offentligt tillgänglig information i ett dokument bekräftade kommissionens företrädare att detta var ett unikt fall och att den allra största delen av informationen i handlingarna inte var offentlig.
Samråd med en medlemsstat
Kommissionens företrädare bekräftade att de grekiska myndigheterna rådfrågades både i inledningsskedet och i det bekräftande skedet och motsatte sig att de begärda handlingarna lämnades ut. Dessutom försökte kommissionen inte kontrollera om de uppgifter som Grekland lämnat var säkerhetsskyddsklassificerade på nationell nivå, vilket Grekland hävdade i det inledande skedet, eftersom kommissionen inte kan ifrågasätta eller självständigt bedöma sådana nationella säkerhetsskyddsklassificeringar. Denna kontroll var inte nödvändig med tanke på att kommissionen inte avvisade de grekiska myndigheternas invändningar. Dessutom kan hänvisning till en sådan klassificering ibland bara vara en indikation på att informationen anses vara känslig och/eller kan utvecklas över tiden. När kommissionen behandlar ansökningar om tillgång till handlingar kan den dessutom endast grunda sitt bekräftande svar på förordning (EG) nr 1049/2001 och kan inte förlita sig på en medlemsstats nationella lagstiftning. Kommissionen grundade därför sin bedömning på de undantag som anges i artikel 4 i förordning (EG) nr 1049/2001.
Kommissionens företrädare klargjorde vidare att den bedömning av skada som gjorts i detta fall var en fullständig bedömning av kommissionen och inte enbart en prima facie-bedömning av de argument som de grekiska myndigheterna lagt fram.
Mötets avslutande
Undersökningsgruppen tackade kommissionens företrädare för deras tid och för de förklaringar som lämnats, och mötet avslutades.
Bryssel den 27 augusti 2025
Jennifer King Amandine Le Bellec
Ansvarig för rättsliga expertförfrågningar
[1] Artikel 4.1 a första och tredje strecksatsen i förordning 1049/2001, tillgänglig på https://eur-lex.europa.eu/eli/reg/2001/1049/oj/eng.
[2] Artikel 4.8 i Europeiska ombudsmannens tillämpningsföreskrifter.