Gäller ditt klagomål en EU-institution eller ett EU-organ?

Sök efter undersökningar

Ärende
Datumspann
Nyckelord
Eller försök med gamla nyckelord (före 2016)

Visar 1 – 20 av 112 resultat

Beslut om hur Europeiska kommissionen hanterade en begäran från sina representanter i Grekland om allmänhetens tillgång till de e-postmeddelanden som rörde migrationssituationen i två hotspot-områden (ärende 211/2022/TM)

Tisdag | 28 juni 2022

Klaganden begärde att Europeiska kommissionen skulle lämna ut de e-postmeddelanden från dess representanter i Grekland som rörde migrationssituationen i två hotspot-områden. Baserat på dessa e-postmeddelanden och annan information utarbetar kommissionen ”dagliga rapporter” och ”rapporter om migrationshantering”. Som svar på klagandens begäran gav kommissionen omfattande tillgång till de dagliga rapporterna och rapporterna om migrationshantering, men lyckades inte identifiera de e-postmeddelanden från representanterna på plats som begäran avsåg.

Under undersökningen förklarade kommissionen att den inte ansåg att e-postmeddelandena i fråga utgjorde ”handlingar” i den mening som avses i EU-lagstiftningen om allmänhetens tillgång till handlingar. Kommissionen ansåg inte heller att e-postmeddelandena uppfyllde kriterierna för registrering i dess dokumenthanteringssystem. Kommissionen bekräftade också att de e-postmeddelanden som klaganden begärt ut inte längre finns kvar eftersom de raderats i enlighet med gällande datalagringspolicy.

Eftersom de e-postmeddelanden som klaganden begärde ut utgjorde ”handlingar” i den mening som avses i EU-lagstiftningen om allmänhetens tillgång till handlingar borde kommissionen ha identifierat e-postmeddelandena och bedömt huruvida allmänheten kunde beviljas tillgång till de handlingar som fortfarande fanns kvar vid tidpunkten för begäran om tillgång. Att kommissionen inte gjort detta utgjorde ett administrativt missförhållande.

Eftersom kommissionen meddelat ombudsmannen att handlingarna inte längre finns kvar vore det inte meningsfullt att rekommendera att kommissionen nu identifierar och bedömer dem, och det är inte motiverat att göra ytterligare undersökningar i frågan.

Ombudsmannen uppmanar kommissionen att identifiera och bedöma alla handlingar som kan bli föremål för framtida begäranden i enlighet med EU:s lagstiftning om tillgång till handlingar och mot bakgrund av hennes slutsatser i detta ärende.

 

Decision on the European Commission’s failure to take a final decision in a timely manner on a request for public access to documents concerning a project funded under the Internal Security Fund (case 1896/2021/MIG)

Tisdag | 17 maj 2022

The case concerned the European Commission’s failure to reply in time to a request for public access to documents concerning an EU funded project on the legal framework and capability in terms of search and rescue of the Libyan Coast Guard.

The Ombudsman found that there were shortcomings in how the Commission dealt with the public access request with the result that it took too long. However, since the Ombudsman is now examining, from a systemic perspective, the time taken by the Commission to deal with requests for public access to documents, she considered that no further inquiries were justified in this case. She thus closed the inquiry.

Beslut om hur Europeiska kommissionen övervakar och säkerställer de kroatiska myndigheternas respekt för de grundläggande rättigheterna i samband med gränsförvaltningsinsatser som stöds av EU-medel (ärende 1598/2020/VS)

Tisdag | 22 februari 2022

Ärendet gällde hur Europeiska kommissionen övervakar och säkerställer de kroatiska myndigheternas respekt för de grundläggande rättigheterna i samband med gränsförvaltningsinsatser som stöds av EU-medel. Undersökningen granskade huruvida det katastrofbistånd som betalats ut till Kroatien, i linje med ett åtagande från kommissionen, åtföljdes av inrättandet av en övervakningsmekanism för att säkerställa att gränsförvaltningsåtgärderna fullt ut överensstämmer med de grundläggande rättigheterna och EU:s asyllagstiftning.

Ombudsmannen konstaterade att kommissionen skapade förvirring genom det sätt på vilket den kommunicerade om övervakningsmekanismen i samband med katastrofbistånd. Trots att finansiering för gränskontrollverksamhet hade tillhandahållits sedan 2018 inrättades en oberoende övervakningsmekanism för att övervaka skyddet av de grundläggande rättigheterna först sommaren 2021. Detta var beklagligt.

När ombudsmannen avslutade undersökningen uppmanade hon kommissionen att till fullo övervaka huruvida mekanismen verkligen är oberoende och effektiv när det gäller att säkerställa efterlevnaden av de grundläggande rättigheterna och EU-lagstiftningen. Ombudsmannen föreslog förbättringar när det gäller kommissionens kommunikation kring övervakningsmekanismen. Ombudsmannen uppmanade också kommissionen att spela en aktiv roll inom ramen för övervakningsmekanismen och att kräva att de kroatiska myndigheterna tillhandahåller konkret och verifierbar information om de åtgärder som vidtagits för att undersöka rapporter om kollektiva utvisningar och felaktig behandling av migranter och asylsökande Slutligen uppmanade ombudsmannen kommissionen att inom ett år informera henne om de åtgärder som den har vidtagit för att stärka efterlevnaden av de grundläggande rättigheterna i samband med gränsinsatser som får EU-medel.

 

Beslut om Europeiska gräns- och kustbevakningsbyråns (Frontex) vägran att ge allmänheten tillgång till handlingar om en sök- och räddningsinsats (ärende 1610/2021/MIG)

Måndag | 31 januari 2022

Den klagande begärde tillgång till handlingar om en sök- och räddningsinsats som Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex) genomförde i Medelhavet i maj 2021. Frontex identifierade 13 handlingar som omfattades av begäran men vägrade att ge tillgång till dem. I samband med detta åberopade Frontex ett undantag inom ramen för EU-reglerna om allmänhetens tillgång till handlingar, för att skydda allmän säkerhet.

Ombudsmannens utredare tog del av handlingarna i fråga och konstaterade att Frontex beslut att vägra tillgång inte var uppenbart felaktigt, eftersom EU-institutionerna har stor handlingsfrihet om de anser att den allmänna säkerheten äventyras. Det som emellertid inte stod klart var varför vissa fotografier i handlingarna inte kunde offentliggöras. Ombudsmannen konstaterade därför att Frontex skulle kunna ompröva sitt beslut vad gäller dessa fotografier.

Som en reaktion på detta förslag gav Frontex större tillgång till de aktuella fotografierna, vilka den klagande ansåg vara användbara. Ombudsmannen välkomnande Frontex beslut att använda sitt handlingsutrymme till förmån för större öppenhet och insyn på detta mycket viktiga område.

Vad gäller de förfarandemässiga aspekterna av ärendet konstaterade ombudsmannen att Frontex hade hållit de föreskrivna tidsfristerna för att behandla begäran, samtidigt som byrån hade gett den klagande heltäckande icke-konfidentiell information om den aktuella insatsen.

Ombudsmannen avslutade undersökningen eftersom inget administrativt missförhållande förelåg och lovordade samtidigt Frontex för att byrån hade godtagit hennes förslag.