Gäller ditt klagomål en EU-institution eller ett EU-organ?

Sök efter undersökningar

Ärende
Datumspann
Nyckelord
Eller försök med gamla nyckelord (före 2016)

Visar 1 – 20 av 119 resultat

Beslut om hur Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex) hanterade en begäran om allmänhetens tillgång till handlingar som byrån lämnat ut med anledning av tidigare begäranden om tillgång till handlingar (ärende 4/2022/SF)

Fredag | 09 september 2022

Klaganden, en journalist, begärde allmänhetens tillgång till alla handlingar som Frontex hade lämnat ut med anledning av begäranden om allmänhetens tillgång, under perioden 2016 till 2018, och från november 2020 till dagen i december 2021 då hans begäran lämnades in. Han begärde också att få tillgång till de begäranden som lämnats in.

Frontex ansåg att begäran var omfattande och föreslog att klaganden skulle dela upp begäran i flera enskilda ansökningar som skulle behandlas efter varandra. Klaganden vägrade och vände sig till ombudsmannen.

Under undersökningen begränsade klaganden sin begäran till de handlingar som redan lämnats ut. Frontex överlämnade dem till honom, om än med viss försening. Ombudsmannen beslutade därför att avsluta ärendet, även om hon inte var övertygad om att Frontex behandling av begäran var i linje med de standarder som medborgarna har rätt att förvänta sig av EU:s myndigheter. Hon bad Frontex att meddela henne hur byrån i framtiden kommer att använda sitt offentliga register för att lägga ut handlingar som har lämnats ut efter begäran om allmänhetens tillgång.

Beslut om vägran från Europeiska unionens råd att ge allmänheten tillgång till handlingar om informella arrangemang med länder utanför EU om återvändande migranter (återtagandeavtal) (ärende 815/2022/MIG)

Torsdag | 01 september 2022

Ärendet rörde en begäran från två forskare om allmänhetens tillgång till handlingar rörande de informella överenskommelserna om återvändande och återtagande av irreguljära migranter som EU har ingått med sex länder utanför EU. Europeiska unionens råd vägrade att ge tillgång till handlingarna och hävdade att ett utlämnande skulle kunna undergräva de internationella förbindelserna.

Ombudsmannens undersökningsgrupp granskade handlingarna i fråga och erhöll ytterligare förklaringar från rådet, inklusive konfidentiell information. På grundval av detta och med tanke på det stora utrymme för skönsmässig bedömning som EU-institutionerna har när de anser att allmänintresset i fråga om internationella förbindelserna är hotat, fann ombudsmannen att rådets beslut att vägra tillgång inte var uppenbart felaktigt. Med tanke på att det allmänintresse som står på spel inte kan ersättas av ett annat allmänintresse som anses vara viktigare, avslutade ombudsmannen ärendet eftersom inget administrativt missförhållande förelåg. Med detta sagt bör alla ansträngningar göras för att försäkra allmänheten om att migranters grundläggande rättigheter respekteras och att denna process omfattar lämpliga skyddsåtgärder.

Beslut om Europeiska kommissionens vägran att ge allmänheten tillgång till en informell överenskommelse med Gambia om återvändande av migranter (ärende 1271/2022/MIG)

Torsdag | 01 september 2022

Ärendet gällde en begäran om allmänhetens tillgång till handlingar rörande en informell överenskommelse om återvändande och återtagande av irreguljära migranter som EU ingått med Gambia. Kommissionen vägrade att ge tillgång till handlingarna då den hävdade att detta skulle kunna undergräva de internationella förbindelserna.

Ombudsmannens undersökningsgrupp granskade handlingen i fråga. Inom ramen för en samtidigt pågående undersökning granskade man även fem liknande överenskommelser med andra länder utanför EU och tillhörande handlingar. På grundval av dessa granskningar och med tanke på det stora utrymme för skönsmässig bedömning som EU-institutionerna har när de anser att allmänintresset i fråga om internationella förbindelser är hotat, fann ombudsmannen att kommissionens beslut att inte lämna ut handlingarna inte var uppenbart felaktigt. Med tanke på att det allmänintresse som står på spel inte kan ersättas med ett annat allmänintresse som anses vara viktigare, avslutade ombudsmannen ärendet eftersom inget administrativt missförhållande förelåg. Hon påpekade dock att alla ansträngningar bör göras för att försäkra allmänheten om att migranternas grundläggande rättigheter skyddas tillräckligt och att denna process omfattar lämpliga skyddsåtgärder.

 

Beslut om hur Europeiska kommissionen hanterade en begäran från sina representanter i Grekland om allmänhetens tillgång till de e-postmeddelanden som rörde migrationssituationen i två hotspot-områden (ärende 211/2022/TM)

Tisdag | 28 juni 2022

Klaganden begärde att Europeiska kommissionen skulle lämna ut de e-postmeddelanden från dess representanter i Grekland som rörde migrationssituationen i två hotspot-områden. Baserat på dessa e-postmeddelanden och annan information utarbetar kommissionen ”dagliga rapporter” och ”rapporter om migrationshantering”. Som svar på klagandens begäran gav kommissionen omfattande tillgång till de dagliga rapporterna och rapporterna om migrationshantering, men lyckades inte identifiera de e-postmeddelanden från representanterna på plats som begäran avsåg.

Under undersökningen förklarade kommissionen att den inte ansåg att e-postmeddelandena i fråga utgjorde ”handlingar” i den mening som avses i EU-lagstiftningen om allmänhetens tillgång till handlingar. Kommissionen ansåg inte heller att e-postmeddelandena uppfyllde kriterierna för registrering i dess dokumenthanteringssystem. Kommissionen bekräftade också att de e-postmeddelanden som klaganden begärt ut inte längre finns kvar eftersom de raderats i enlighet med gällande datalagringspolicy.

Eftersom de e-postmeddelanden som klaganden begärde ut utgjorde ”handlingar” i den mening som avses i EU-lagstiftningen om allmänhetens tillgång till handlingar borde kommissionen ha identifierat e-postmeddelandena och bedömt huruvida allmänheten kunde beviljas tillgång till de handlingar som fortfarande fanns kvar vid tidpunkten för begäran om tillgång. Att kommissionen inte gjort detta utgjorde ett administrativt missförhållande.

Eftersom kommissionen meddelat ombudsmannen att handlingarna inte längre finns kvar vore det inte meningsfullt att rekommendera att kommissionen nu identifierar och bedömer dem, och det är inte motiverat att göra ytterligare undersökningar i frågan.

Ombudsmannen uppmanar kommissionen att identifiera och bedöma alla handlingar som kan bli föremål för framtida begäranden i enlighet med EU:s lagstiftning om tillgång till handlingar och mot bakgrund av hennes slutsatser i detta ärende.

 

Beslut i ärende OI/5/2020/MHZ om funktionen hos Europeiska gräns- och kustbevakningsbyråns (Frontex) klagomålsmekanism för påstådda kränkningar av grundläggande rättigheter och rollen för ombudet för grundläggande rättigheter

Onsdag | 08 juni 2022

Ombudsmannen inledde på eget initiativ en utredning för att undersöka hur Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex) behandlar påstådda kränkningar av grundläggande rättigheter genom sin ”klagomålsmekanism” samt för att lyfta fram rollen och oberoendet för Frontex ombud för grundläggande rättigheter i detta hänseende.

I samband med en tidigare utredning hade ombudsmannen rekommenderat att det skulle inrättas en oberoende mekanism för hantering av klagomål rörande Frontex insatser. Klagomålsmekanismen godkändes av unionslagstiftaren och togs i bruk 2016.

Genom klagomålsmekanismen behandlar Frontex klagomål från enskilda som anser att deras grundläggande rättigheter har kränkts i samband med Frontex insatser. Ombudet för grundläggande rättigheter har i uppgift att direkt behandla klagomål om åtgärder som vidtagits av Frontex personal och att se till att klagomål mot nationella myndigheters personal som deltar i Frontex insatser behandlas korrekt av de relevanta myndigheterna.

Denna utredning syftade till att bedöma hur Frontex har genomfört de nya regler rörande klagomålsmekanismen och ombudet för grundläggande rättigheter som trädde i kraft i november 2019. Den syftade också till att bedöma klagomålsmekanismens övergripande effektivitet mot bakgrund av allmänhetens oro för kränkningar av grundläggande rättigheter i samband med Frontex insatser.

Det antal klagomål som har behandlats genom klagomålsmekanismen sedan den inrättades är mycket litet och inga klagomål alls har hittills behandlats rörande de åtgärder som vidtagits av Frontex personal. Mellan 2016 och januari 2021 mottog ombudet för grundläggande rättigheter 69 klagomål varav 22 kunde tas upp till behandling. Eftersom insatserna består av personal från olika organ, som är ansvariga inför olika myndigheter, kan det vara svårt för potentiella klaganden att identifiera de påstådda förövarna och att förstå hur och till vem de kan rapportera påstådda kränkningar samt att söka upprättelse genom lämpliga kanaler.

I denna utredning granskade ombudsmannen också klagomål som hade behandlats genom klagomålsmekanismen och identifierade olika potentiella brister som kan göra det svårare för enskilda att rapportera påstådda kränkningar av grundläggande rättigheter och söka upprättelse. Ombudsmannen identifierade i sin utredning också dröjsmål i Frontex genomförande av dess nya skyldigheter avseende klagomålsmekanismen och ombudet för grundläggande rättigheter.

På grundval av utredningen lämnar ombudsmannen en rad förslag till förbättringar till Frontex, i syfte att förbättra klagomålsmekanismens tillgänglighet för potentiella offer för kränkningar av grundläggande rättigheter samt att stärka Frontex ansvarsskyldighet för sina insatser och ansvarsskyldigheten hos alla de som deltar i insatserna. Förslagen omfattar hur man kan underlätta för potentiella offer för kränkningar av grundläggande rättigheter att få kännedom om möjligheterna till upprättelse och rapportera händelser samt hur man kan förbättra behandlingen och uppföljningen av klagomål.