En undersökning av ombudsmannen Anjinho har funnit administrativa missförhållanden för hur Europeiska kommissionen hanterade en begäran om allmänhetens tillgång till ett textmeddelande som Frankrikes president skickade till Europeiska kommissionens ordförande om handelsavtalet mellan EU och Mercosur.

Som svar på begäran om tillgång, som kom från en journalist, angav kommissionen att meddelandet automatiskt hade raderats på grund av att funktionen ”försvunna meddelanden” hade aktiverats på talmannens telefon.

Vid granskningen av hur kommissionen hanterade ärendet efter ett klagomål från journalisten kunde ombudsmannens utredning inte fastställa om textmeddelandet raderades före eller efter det att begäran om allmänhetens tillgång lämnades in.

Det var inte heller möjligt att fastställa om kommissionen sökte efter texten när den mottog begäran eller om den gjorde det först ett år senare när den besvarade begäran. Ombudsmannen noterade att det faktum att dessa relevanta tidsfrister inte kunde fastställas var ett problem i sig.

Uppgifter som erhållits under undersökningen visade dock att begäran om tillgång inte behandlades av kommissionsordförandens kansli (personligt kontor) under en period av 15 månader.

För att ta itu med de frågor som togs upp i kommissionens hantering av denna begäran rekommenderade ombudsmannen kommissionen att se över och förbättra hur den hanterar begäranden om allmänhetens tillgång när ordförandens eller någon kommissionsledamots kansli är involverat. Framstegen med sådana begäranden bör också övervakas aktivt och noggrant för att undvika förseningar.

Ombudsmannen uppmanade också kommissionen att behålla alla textmeddelanden mellan stats- och regeringschefer och kommissionsledamöter samt mellan ministrar och kommissionsledamöter under en rimlig period för att möjliggöra offentlig granskning genom begäranden om tillgång.

Dessutom bör kommissionen se till att handlingen i fråga behålls till dess att begäran om tillgång till handlingar har slutförts fullt ut när en begäran om tillgång till handlingar har mottagits. Detta skulle göra det möjligt för ett oberoende organ som Europeiska ombudsmannen eller Europeiska unionens domstol att kontrollera om en eventuell vägran att bevilja tillgång är motiverad.

Bakgrund

Klaganden begärde allmänhetens tillgång till textmeddelandet i januari 2024. Kommissionen vidtog inga åtgärder med anledning av begäran förrän klaganden lämnade in en ytterligare begäran (bekräftande ansökan) i juli 2025.  

De granskade dokumenten visade att generalsekretariatet inte utfärdade någon påminnelse eller vidtog några ytterligare åtgärder för att övervaka hur kommissionsordförandens kansliteam följde upp begäran.

Med hänvisning till rättspraxis och lagen om tillgång till EU-handlingar (förordning 1049/2001) instämde ombudsmannen inte i kommissionens resonemang att den kunde lämna begäran om tillgång ”vilande” eftersom klaganden inte omedelbart hade gjort en uppföljningsbegäran när tidsfristen för den ursprungliga begäran hade löpt ut.

Ombudsmannens undersökningsgrupp granskade kommissionens akt om begäran om allmänhetens tillgång till handlingar och höll ett möte med företrädare för kommissionen som en del av undersökningen.