Bästa ordförande!

Jag har mottagit ett klagomål från åtta organisationer i det civila samhället [1] mot Europeiska kommissionen.

Klagomålet gäller kommissionens påstådda underlåtenhet att följa sina riktlinjer för bättre lagstiftning vid utarbetandet av lagstiftningsförslaget om ändring av direktivet om företagens hållbarhetsrapportering och direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet [2], som är ett av de förslag som ingår i kommissionens omnibus I-förenklingspaket [3].

Klagandena hävdar att kommissionen i detta fall avvek från de centrala förfarandekrav som föreskrivs i riktlinjerna för bättre lagstiftning ^[4] och underlät att genomföra ett offentligt samråd och en konsekvensbedömning utan vederbörlig motivering. De ansåg att kommissionen genomförde ett snabbt samråd mellan avdelningarna som inte överensstämde med dess arbetsordning. De anser också att kommissionen inte har gjort någon bedömning av klimatkonsekvensen i enlighet med den europeiska klimatlagen (förordning 2021/1119)[5].

Ombudsmannen har konsekvent hävdat att EU:s institutioner och organ bör tillämpa de regler som de själva har fastställt. Detta säkerställer konsekvens, öppenhet och undviker varje känsla av godtycke i EU-förvaltningens sätt att fungera. Dessa överväganden är särskilt viktiga när kommissionen utarbetar lagstiftningsförslag.

I riktlinjerna för bättre lagstiftning fastställs de principer som kommissionen följer när den utarbetar förslag och när den hanterar och utvärderar befintlig lagstiftning. Även om det kan krävas viss flexibilitet vid tillämpningen av dessa riktlinjer bör varje avvikelse från de krav som anges i dessa riktlinjer alltid motiveras. I annat fall kan EU-medborgarna ifrågasätta kommissionens åtagande om en öppen, inkluderande och evidensbaserad lagstiftningsprocess. Detta gäller i ännu högre grad när kommissionen inte uppfyller rättsliga krav, såsom att göra en bedömning av klimatkonsekvensen, när den föreslår lagstiftning.

Detta är det tredje klagomålet [6] som mitt kontor har mottagit under de senaste månaderna om kommissionens efterlevnad av rättsliga krav, dess riktlinjer för bättre lagstiftning och ytterligare regler vid utarbetandet av lagstiftningsförslag. Det är uppenbart att de frågor som tas upp i dessa tre klagomål ger upphov till ett antal viktiga frågor för ombudsmannen.

Av dessa skäl har jag beslutat att inleda en undersökning av detta klagomål.

Som ett första steg anser jag att min undersökningsgrupp måste träffa relevanta företrädare för kommissionen för att diskutera de frågor som klagandena har tagit upp. Bilagan till denna skrivelse innehåller en förteckning över mer specifika frågor som ska diskuteras under mötet.

Dessutom har jag beslutat att det är nödvändigt att inspektera följande dokument:

• All dokumentation som rör beslutet att inte genomföra ett samråd med berörda parter och en ny konsekvensbedömning i detta fall, inbegripet all relevant information som förts in på it-plattformen D ecide och alla godkännanden som begärts och beviljats av vice ordföranden med ansvar för ”bättre lagstiftning” eller direktören med ansvar för ”bättre lagstiftning” vid generalsekretariatet [7].
• All dokumentation som rör beslutet att inte göra en bedömning av klimatkonsekvensen (artikel 6.4 i den europeiska klimatlagen).
• All dokumentation som rör beslutet att inleda ett påskyndat samråd mellan avdelningarna.
• Eventuella ytterligare interna riktlinjer för personalen om tillämpningen av riktlinjerna och verktygslådan för bättre lagstiftning, om det är relevant för denna undersökning.

Jag vore tacksam om ovannämnda handlingar lämnades till mitt kontor, helst i elektroniskt format via krypterad e-post ^[8] före sammanträdet och senast den 6 juni 2025.

Efter mötet kan min utredningsgrupp begära att få ta del av ytterligare handlingar.

Uppgifter eller handlingar som er institution anser vara konfidentiella kommer inte att lämnas ut till de klagande eller någon annan person utan kommissionens förhandsgodkännande. [9]

Jag vore tacksam om ert kontor kunde kontakta Markus Spoererer, som ansvarar för denna utredning, för att komma överens om arrangemangen för inspektionen och mötet som ska äga rum före den 18 juni 2025.

Med vänliga hälsningar,

Teresa Anjinho
Europeiska ombudsmannen

Strasbourg den 21 maj 2025

Bilaga:

Frågor till mötet

Samråd med berörda parter

Kommissionen räknar upp fyra delar under rubriken ”samråd med berörda parter” i den motivering som åtföljer förslaget:

1) Europeiska kommissionen, Call for evidence on the rationalisation of reporting requirements, från oktober till december 2023, 

2) Europeiska kommissionens möten med företag och andra intressenter i början av februari 2025.

3) Kommissionen har också anordnat separata aktiviteter för berörda parter, bland annat två stora hybridforum för berörda parter om direktivet om företagens hållbarhetsrapportering i maj och november 2024, med deltagande av cirka 400 personer personligen och mer än 3 000 personer virtuellt.

4) Europeiska kommissionen mottog ett mycket stort antal skrivelser och detaljerade analyser från alla typer av berörda parter (från företag till investerare, banker, det civila samhället, icke-statliga organisationer, handelskammare och medlemsstaternas nationella förvaltningar).

• Kan kommissionen redogöra för skälen till sitt beslut att inte genomföra ett offentligt samråd om detta förslag? Hur och av vem fattades detta beslut?
• Kommissionen nämner uppmaningen att inkomma med synpunkter, som genomfördes från oktober till december 2023. Skulle kommissionen kunna redogöra för i vilken utsträckning dokumentet med uppmaningen att inkomma med synpunkter omfattade delarna i det specifika lagstiftningsförslaget i fråga?
• När det gäller mötena med företag och andra berörda parter i början av februari 2025 skulle kommissionen kunna klargöra följande: Vilka var inbjudna till dessa möten? När, hur och utifrån vilka kriterier bjöds berörda parter in till dessa möten? Hur beaktades resultaten av dessa möten vid utarbetandet av lagstiftningsförslaget i fråga? (Bifoga all relevant intern dokumentation.)
• När det gäller de berörda parternas verksamhet enligt punkt 3 ovan, kan kommissionen tillhandahålla en förteckning över dem som deltog i dessa möten? Hur och utifrån vilka kriterier valdes dessa berörda parter ut eller bjöds in? I vilken utsträckning berör de två ovannämnda stora hybridforumen för berörda parter innehållet i det aktuella lagstiftningsförslaget? Hur beaktades resultaten från dessa två forum för berörda parter när lagstiftningsförslaget i fråga utarbetades? (Bifoga all relevant intern dokumentation.)

Konsekvensbedömning:

I motiveringen till lagstiftningsförslaget säger kommissionen att ”med tanke på hur viktigt och brådskande detta initiativ är beviljades ett undantag enligt kommissionens riktlinjer för bättre lagstiftning. Följaktligen har ingen fullständig konsekvensbedömning utarbetats, men förslaget åtföljs av ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar som innehåller en analys av effekterna av de föreslagna åtgärderna, inbegripet en kvalitativ analys och, om möjligt, uppskattningar av kostnadsbesparingar samt styrkande underlag. Kommissionen hänvisar till den ”kritiska brådskan” med EU-företagens konkurrenskraft samt tidigare konsekvensbedömningar som gjorts för befintliga rättsakter.

• Kan kommissionen redogöra för skälen till sitt beslut att inte göra en ny konsekvensbedömning? Skulle kommissionen särskilt kunna förklara varför situationen är”brådskande” och varför ”förslaget inte tillåter en konsekvensbedömning”?
• Hur och av vem fattades beslutet att inte genomföra en konsekvensbedömning?
• I vilken utsträckning omfattade de befintliga konsekvensbedömningarna kommissionens lagstiftningsförslag i fråga i denna undersökning? Lämna relevanta konsekvensbedömningar och ange de delar som är relevanta för detta förslag. Dela också med dig av all dokumentation som rör kommissionens interna bedömning i detta avseende.

Bedömning av klimatkonsekvens (artikel 6.4 i den europeiska klimatlagen)

• Har kommissionen gjort en bedömning av det aktuella lagstiftningsförslagets klimatkonsekvens? Om inte, varför bestämdes det att detta inte behövdes? Hur och av vem fattades detta beslut?

Samråd mellan kommissionens avdelningar

• Kan ni bekräfta att den tid som avsatts för samrådet mellan avdelningarna förkortades i detta fall? Lämna närmare uppgifter om när samrådet mellan avdelningarna inleddes och när det slutfördes.
• Under vilka omständigheter beslutar kommissionen att förkorta tiden för ett samråd mellan avdelningarna? På vilka grunder och av vem fattas sådana beslut?
• Vilka var skälen till att förkorta den tid som angavs i samrådet mellan kommissionens avdelningar i detta fall?

[1] ClientEarth, Notre Affaire A Tous, Clean Clothes Campaign, European Coalition for Corporate Justice, Global Witness, Transport & Environment, Antislavery International och Friends of the Earth Europe

[2] KOM(2025) 81 slutlig.

[3] https://commission.europa.eu/publications/omnibus-i_en.

[4] https://commission.europa.eu/law/law-making-process/better-regulation/better-regulation-guidelines-and-toolbox_sv

[5] Artikel 6.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet

[6] I ett av de andra klagomålen inledde ombudsmannen en undersökning (1379/2024/MIK – How the European Commission prepared a proposal to amend legislation related to the Common Agricultural Policy). Det andra klagomålet som fortfarande är anhängigt.

[7] I linje med det förfarande som beskrivs i verktygslådan för bättre lagstiftning, verktyg 1, s. 10.

[8] Krypterade e-postmeddelanden kan skickas till vår dedikerade brevlåda.

[9] Märk detta material tydligt med ”Konfidentiellt”. Krypterade e-postmeddelanden kan skickas till vår dedikerade brevlåda. Information och handlingar av detta slag kommer att raderas från Europeiska ombudsmannens akter kort efter det att undersökningen har avslutats.