ordförande

Europeiska kommissionen

Bästa ordförande!

Jag hänvisar till min skrivelse av den 16 maj 2025, i vilken jag informerade er om att jag hade inlett en undersökning av ovannämnda klagomål [1].

Klagomålet gäller kommissionens påstådda underlåtenhet att följa sina riktlinjer för bättre lagstiftning och sin verktygslåda [2] vid utarbetandet av lagstiftningsförslaget om ändring av direktivet om företagens hållbarhetsrapportering och direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet ^[3], som är ett av de förslag som ingår i dess omnibus I-förenklingspaket ^[4].

Klagandena är särskilt oroade över att kommissionen avvek från de centrala förfarandekrav som föreskrivs i riktlinjerna för bättre lagstiftning genom att inte genomföra en konsekvensbedömning och ett offentligt samråd utan ordentlig motivering. De ansåg att kommissionen genomförde ett snabbt samråd mellan avdelningarna som inte överensstämde med dess arbetsordning. De klagande är också oroade över att kommissionen inte gjorde någon bedömning av klimatkonsekvensen i enlighet med den europeiska klimatlagen [5].

Den 16 juni 2025 höll mitt utredningsteam ett möte med era avdelningar. Rapporten från mötet bifogas detta brev. Jag vill också tacka er och era avdelningar för att ni försåg mitt kontor med den dokumentation som jag bad om att få inspektera.

Jag har nu kommit fram till att det är nödvändigt att få ett skriftligt svar från kommissionen om de viktigaste frågorna i detta ärende, baserat på det material som hittills samlats in.

1. Avsaknaden av en konsekvensbedömning

Lagstiftningsförslaget i fråga skulle i princip ha krävt en fullständig konsekvensbedömning [6], men kommissionen genomförde inte någon sådan utan utarbetade i stället ett analytiskt dokument i form av ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar.

I riktlinjerna för bättre lagstiftning och i verktygslådan föreskrivs möjligheten att göra undantag från deras krav, inbegripet kravet på att genomföra en konsekvensbedömning. Dessa undantag måste dock följa vissa förfaranderegler. Undantag måste vara väl motiverade och väl förklarade vid tidpunkten för antagandet av lagstiftningsförslaget, så att allmänheten kan granska kommissionens skäl att avvika från sina regler. I annat fall kan EU-medborgarna ifrågasätta kommissionens åtagande om en öppen, inkluderande och evidensbaserad lagstiftningsprocess.

På grundval av det material som hittills gjorts tillgängligt verkar kommissionen inte ha tillräckligt motiverade undantag från sina regler i detta fall.

I sin motivering motiverade kommissionen förslagets ”kritiska brådskande karaktär” och det därmed sammanhängande undantaget från kravet på konsekvensbedömning med behovet av att upprätthålla EU-företagens konkurrenskraft. Under mötet med min undersökningsgrupp klargjorde kommissionen att brådskan berodde på den svåra ekonomiska situationen i EU och faktiska frågor om genomförandet, inbegripet behovet av att göra det möjligt för företag att planera framåt. Kommissionen hänvisade också till ”Draghi-rapporten”^[7] och de utmaningar som den hade avslöjat när det gäller EU-ekonomins konkurrenskraft, bland annat med tanke på den regelbörda som åläggs företagen.

Kommissionen angav dock inte någon plötslig eller oväntad händelse som skulle motivera brådskan. Kommissionen förklarade inte heller varför åtgärderna för att ”stanna klockan”[8] i ett första skede inte skulle ha varit tillräckliga för att hantera den kritiska brådska som nämnts. Det förefaller som om antagandet av dessa åtgärder kunde ha gett kommissionen tillräckligt med tid för att genomföra en konsekvensbedömning av de föreslagna väsentliga ändringarna av direktivet om företagens hållbarhetsrapportering och direktivet om företagens hållbarhetsrapportering (som fastställs i det lagstiftningsförslag som är föremål för denna utredning). Jag noterar också att kommissionen inte föreskrev någon inspektion av något dokument som tog upp situationens brådskande karaktär och det därav följande behovet av att avvika från kravet på konsekvensbedömning. Jag vore därför tacksam om kommissionen kunde kommentera detta.

Jag vore också tacksam om kommissionen med hänvisning till relevanta delar av sina konsekvensbedömningar av befintliga rättsakter (dvs. direktivet om företagens hållbarhetsrapportering och direktivet om företagens hållbarhetsrapportering) kunde förklara i vilken utsträckning dessa tidigare konsekvensbedömningar omfattar ändringarna i lagstiftningsförslaget i fråga.

2. Om avsaknaden av ett offentligt samråd

Jag förstår att kommissionen i detta fall ansåg att ett offentligt samråd inte krävdes enligt riktlinjerna för bättre lagstiftning (i avsaknad av en konsekvensbedömning) och att det inte heller var genomförbart (med tanke på den ovannämnda brådskan) eller nödvändigt (med tanke på olika andra utbyten med berörda parter).

Det är fortfarande oklart i vilken utsträckning uppmaningen att inkomma med synpunkter på rationaliseringen av rapporteringskraven från oktober till december 2023 och de två stora hybridforumen för berörda parter om direktivet om företagens hållbarhetsrapportering från maj och november 2024 omfattade delarna i det specifika lagstiftningsförslaget i fråga. Jag skulle vara tacksam för ytterligare klargöranden från kommissionen i detta avseende.

De två möten som anordnades i februari 2025, där främst industri- och näringslivsintressen deltog, verkar ha varit de enda diskussioner med berörda parter som hållits specifikt om lagstiftningsförslaget i fråga.

Det är oklart hur de utbyten med berörda parter som avses i motiveringen innebar att ett offentligt samråd inte skulle ha lagt till ny information, särskilt med tanke på att många berörda parter som annars skulle ha kunnat bidra inte bjöds in att delta i mötena i februari 2025.  

Jag vore tacksam om kommissionen kunde kommentera dessa iakttagelser.

3. Om avsaknaden av en bedömning av klimatkonsekvensen

I enlighet med den europeiska klimatlagen är kommissionen skyldig att göra en bedömning av klimatkonsekvensen av alla förslag till åtgärder eller lagstiftningsförslag ”och inkludera denna bedömning i alla konsekvensbedömningar som åtföljer dessa åtgärder eller förslag, och offentliggöra resultatet av denna bedömning vid tidpunkten för antagandet”.

Jag förstår att eftersom ingen konsekvensbedömning genomfördes ansåg kommissionen att den inte behövde offentliggöra en bedömning av klimatkonsekvensen. I motiveringen anges att de föreslagna ändringarna inte undergräver de övergripande målen för den europeiska gröna given [10], men kommissionen tog inte med någon analys till stöd för denna slutsats i motiveringen eller i arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar. Kommissionen har visserligen lämnat in dokument till mitt kontor som beskriver de nya reglernas allmänna tillämpningsområde, men dessa dokument verkar inte innehålla någon särskild intern bedömning av lagstiftningsförslagets överensstämmelse med klimatneutralitetsmålet.

Det förefaller därför som om kommissionen inte gjorde någon bedömning av klimatkonsekvensen innan den antog lagstiftningsförslaget i fråga, även om det i den europeiska klimatlagen inte föreskrivs några undantag från skyldigheten att göra en sådan bedömning. Jag vore tacksam om kommissionen kunde kommentera dessa farhågor.

4. Om det avdelningsövergripande samrådet

I kommissionens arbetsordning [11] föreskrivs ett formellt informationssäkerhetsgodkännande av ”tjänster med legitimt intresse på grund av utkastets art, syfte eller inverkan”.[12] I normala fall ges de avdelningar som rådfrågas i ett informationssäkerhetsgodkännande tio arbetsdagar på sig att se över förslaget och svara.[13] ”I undantagsfall och av vederbörligen motiverade brådskande skäl” ger arbetsordningen möjlighet till ett snabbspårigt informationssäkerhetsgodkännande med en förkortad tidsram på 48 timmar [14].  

För det aktuella förslaget avslutades ISC inom 24 timmar. Den lanserades på en fredag kväll och avslutades på en lördag kväll. Kommissionen lade inte fram något dokument för inspektion som förklarade ärendets utomordentligt brådskande karaktär och, i synnerhet, varför snabbspårets tidsfrist på 48 timmar inte kunde iakttas. Jag vore tacksam om kommissionen kunde ge några förtydliganden i denna fråga.

5. Nästa steg

Jag skulle vara tacksam för kommissionens svar, med beaktande av de frågor som beskrivs ovan, senast den 15 september 2025.

Med tanke på hur viktig denna undersökning är och med tanke på att kommissionen planerar ytterligare ”omnibusförslag” avser jag inte att bevilja någon förlängning av denna tidsfrist.

Med vänliga hälsningar,

Teresa Anjinho
Europeiska ombudsmannen

Strasbourg den 11 juli 2025

[1] https://www.ombudsman.europa.eu/en/opening-summary/en/205174.

[2] https://commission.europa.eu/law/law-making-process/better-regulation/better-regulation-guidelines-and-toolbox_en.

[3] KOM(2025) 81 slutlig.

[4] https://commission.europa.eu/publications/omnibus-i_en.

[5] Artikel 6.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet.

[6] I riktlinjerna för bättre lagstiftning anges följande: ”En konsekvensbedömning krävs för kommissionsinitiativ som sannolikt kommer att få betydande ekonomiska, miljömässiga eller sociala konsekvenser eller som medför betydande utgifter, och där kommissionen har ett urval av politiska alternativ.”

[7] Draghi-rapporten om EU:s konkurrenskraft, https://commission.europa.eu/topics/eu-competitiveness/draghi-report_en.

[8] I enlighet med förslag KOM(2025)80 slutlig.

[9] Artikel 6.4 i den europeiska klimatlagen.

[10] Se motiveringen till förslag COM(2025)81 final, där följande anges: ”Detta förslag innehåller därför bestämmelser för att förenkla och rationalisera regelverket i syfte att minska företagens börda till följd av direktivet om företagens hållbarhetsrapportering och direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet, utan att undergräva de politiska målen i någon av rättsakterna och för att säkerställa ett mer kostnadseffektivt genomförande av den övergripande ambitionen i den europeiska gröna given när det gäller den gröna och rättvisa omställningen.” (understrykning tillagd).

[11] https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/PDF/?uri=EUT:L_202403080.

[12] Artikel 55.1 i kommissionens arbetsordning.

[13] Artikel 59 i kommissionens arbetsordning.

[14] Artikel 60 i kommissionens arbetsordning.