Strasbourg den 28 augusti 2008

Bäste X,

Den 22 maj 2006 lämnade du in ett klagomål till Europeiska ombudsmannen mot Europeiska kommissionen om att du inte hade rekryterats av kommissionen efter det att du förts upp på reservlistan för allmänt uttagningsprov COM/A/5/01.

Den 20 juni 2006 vidarebefordrade jag klagomålet till kommissionens ordförande. Kommissionen översände sitt yttrande på franska den 6 september 2006 och en översättning till nederländska den 20 september 2006. Jag översände den till Er med en uppmaning att inkomma med synpunkter, som Ni sände den 23 och 29 oktober 2006.

Genom en skrivelse av den 14 november 2007 bad jag kommissionen att besvara ytterligare fem frågor rörande ert klagomål. Jag informerade er om detta i ett brev samma dag. Kommissionen skickade sitt svar på engelska den 31 januari 2008 och en översättning till nederländska den 11 februari 2008. Jag skickade den senare till er med en uppmaning att inkomma med synpunkter, som ni skickade den 11 mars 2008.

Jag skriver nu för att låta er veta resultaten av de undersökningar som har gjorts.

Jag ber om ursäkt för den tid det tar att behandla ditt klagomål.

Klagomålet

Bakgrund

Detta klagomål är en uppföljning av ett tidigare klagomål (ref. 3856/2005/OV) som klaganden lämnade in i december 2005. De relevanta omständigheterna i denna anmärkning var följande:

Den 13 mars 2002 underrättades klaganden om att hans namn hade förts upp på reservlistan för det allmänna uttagningsprovet COM/A/5/01 (förste handläggare på området internrevision, karriär A5/A4), som hade anordnats av Europeiska kommissionen. I meddelandet om uttagningsprov (1) angavs att avsikten var att upprätta en reservlista med 30 personer för cirka 25 lediga tjänster. Enligt klaganden fördes dock endast 18 personer upp på reservlistan, vars giltighet förlängdes fyra gånger till och med den 31 december 2006. Enligt klaganden verkar 14 av de 18 godkända sökande från reservlistan ha rekryterats under hösten 2002. Från olika källor inom kommissionen förstod klaganden att det fanns ett enormt behov av revisorer inom kommissionen. Klaganden fick dock aldrig något anställningserbjudande under den tid som reservlistan var giltig. Klaganden påpekade också att den relativa andelen nederländska tjänstemän vid EU-institutionerna är låg.

I sitt klagomål till ombudsmannen framförde klaganden elva påståenden, som han kallade ”klagomål”, om hur rekryteringen inom kommissionen sker, samt fem påståenden.

I sitt svar av den 16 januari 2006 informerade ombudsmannen klaganden om att hans klagomål, i enlighet med artikel 2.4 i Europeiska ombudsmannens stadga, inte kunde tas upp till prövning eftersom det inte föreföll som om klaganden hade vidtagit lämpliga administrativa åtgärder i förväg med avseende på de elva påståenden och fem påståenden som framfördes i hans klagomål. Ombudsmannen rådde klaganden att skriva till kommissionen om sina olika påståenden och påståenden.

Förevarande klagomål 1584/2006/OV

Den 22 maj 2006 ingav klaganden ett nytt klagomål till ombudsmannen, i vilket han uppgav att han den 20 mars 2006 skrev till kommissionens generaldirektorat för personal och administration (GD ADMIN), men inte fick något svar eller mottagningsbevis. I sin skrivelse till GD ADMIN upprepade klaganden, om än med vissa ändringar, de elva ”klagomålen” samt påståendena 1, 2 och 4 i sitt ursprungliga klagomål 3856/2005/OV till ombudsmannen.

Klaganden bad ombudsmannen att undersöka hans ursprungliga klagomål och hänvisade även till sin skrivelse av den 20 mars 2006 till GD ADMIN med avseende på klagomålets sakinnehåll.

Ombudsmannens tillvägagångssätt

Med tanke på att vissa av dessa elva ”klagomål” var uttalanden snarare än påståenden ansåg ombudsmannen att det var nödvändigt att identifiera de påståenden och påståenden som klaganden ville framföra. Ombudsmannen anser att dessa påståenden och påståenden kan sammanfattas på följande sätt:

1. Klaganden hävdade att uttagningskommitténs ordförande eventuellt hade gjort sig skyldig till maktmissbruk, eftersom han vid den tidpunkten var kommissionens tillförordnade generaldirektör för tjänsten för internrevision (IAS) och det finns en stark presumtion för att ett urval av de sökande som skulle rekryteras av IAS redan gjordes under det muntliga provet. I detta sammanhang hänvisade klaganden till artikel 8.1 i den europeiska kodexen för god förvaltningssed (2) (nedan kallad kodexen) i detta sammanhang. Han konstaterade vidare att fyra personer från samma reservlista, kort efter det att de förts upp på reservlistan, redan hade blivit chefer för de så kallade enheterna för intern revision inom kommissionens generaldirektorat (klagomål 1 och 3 i klagandens skrivelse av den 20 mars 2006 till GD ADMIN).

2. Klaganden hävdade att vissa rekryteringsvillkor som IAS anförde som inte uppfyllda av honom - vilket inte var fallet - inte nämndes i de interna rekryteringsdokumenten för tjänsten i fråga (klagomål 2).

3. Klaganden hävdade att han inte fick någon återkoppling på de intervjuer han gjorde efter att ha förts upp på reservlistan. Klaganden hänvisade i detta sammanhang till artiklarna 12.1 och 18 i kodexen. Han hävdade vidare att hans begäran om förtydliganden, information eller frågor om potentiella vakanser ofta inte hade besvarats eller hade besvarats för sent (artikel 17.1 i kodexen) (klagomål 4).

4. Klaganden hävdade att det förekom diskriminering från kommissionens sida vid rekryteringen, nämligen på grundval av ålder (klaganden var 48 år när han lämnade in klagomålet), språk och nationalitet. Klaganden hänvisade till artikel 5.3 i kodexen i detta sammanhang. När det gäller detta påstående påpekade klaganden också att andra sökande, på grund av vissa kontakter inom kommissionen, hade en privilegierad ställning att rekryteras ("klagomål" 5 och 8).

5. Klaganden hävdade att han i de flesta fall inte fick någon reaktion när han anmälde sin kandidatur till kommissionens tjänstemän (personalchefer, revisorer och ekonomichefer), vilket han hade gjort omkring hundra gånger, eller när han sökte befintliga lediga tjänster. Klaganden hänvisade till artikel 12.1 i kodexen i detta sammanhang (klagomål 7).

6. Klaganden hävdade att han efter en intervju den 25 oktober 2005 med tjänstemän från generaldirektoratet för skatter och tullar (GD Skatter och tullar) hade fått ett omotiverat negativt svar och att han inte hade rekryterats eftersom han inte kunde franska. Varken i meddelandet om ledig tjänst eller vid intervjun nämndes emellertid att kunskaper i franska var ett krav. Klaganden hänvisade i detta sammanhang till artiklarna 10.2 och 20.2 i kodexen (klagomål 9).

7. Klaganden hävdade att hans berättigade förväntningar inte hade respekterats eftersom han den 7 oktober 2005 fick ett e-postmeddelande från generaldirektoratet för forskning (GD RTD) som innehöll ett tillkännagivande av en intervju som dock inte ägde rum. Klaganden hänvisade till artikel 10.2 i kodexen i detta sammanhang (klagomål 10).

8. Klaganden hävdade att hans berättigade förväntningar inte hade respekterats eftersom han, trots att han den 16 februari 2006 hade mottagit ett e-postmeddelande från generaldirektoratet för sysselsättning (GD Sysselsättning) med ett meddelande om en intervju, den 8 mars 2006 hade informerats, utan någon förklaring, om att han inte längre var inbjuden till en intervju. Klaganden hänvisade i detta sammanhang till artikel 10.2 i kodexen (klagomål 11).

Klaganden hävdade vidare att

1) Enheterna vid de generaldirektorat där han eller hon intervjuades bör skriftligen informera honom eller henne om de särskilda skälen till att han eller hon inte rekryterades.

2) Kommissionen bör informera honom om de allmänna skälen till att han inte rekryterades.

3) Kommissionen bör göra ansträngningar på kort sikt för att erbjuda honom en tjänst.

Ombudsmannen ansåg att påståendena 3 och 5 i det ursprungliga klagomålet 3856/2005/OV från december 2005 fortfarande var otillåtliga eftersom de inte hade tagits upp i klagandens skrivelse av den 20 mars 2006 till GD ADMIN. När det gäller resten av klagomålet beslutade ombudsmannen att inleda en undersökning.

Frågeställningen

Kommissionens yttrande

Kommissionen påpekade att reservlistan för det allmänna uttagningsprovet KOM/A/5/01 offentliggjordes i mars 2002.

När det gäller klagandens åtta påståenden framförde kommissionen följande synpunkter:

1) När det gäller det första påståendet påpekade kommissionen att den tillförordnade generaldirektören för kommissionens tjänst för internrevision hade utövat ett tillfälligt mandat som ordförande för uttagningskommittén för det allmänna uttagningsprovet. Utövandet av detta mandat var oberoende av tjänstens tillförordnade generaldirektör.

Kommissionen påpekade att den siffra avseende antalet godkända sökande som rekryterats av tjänsten för internrevision som klaganden hade nämnt (14 av 18) var felaktig. Den förklarade vidare att tjänsten för internrevision hade rekryterat totalt sju godkända sökande från reservlistan i det allmänna uttagningsprovet.

Kommissionen ansåg därför att klagandens påstående inte var underbyggt och uppgav att den inte kunde upptäcka ett maktmissbruk från ordföranden för uttagningskommittén i det allmänna uttagningsprovet.

2) När det gäller det andra påståendet angav kommissionen att den hade följt det normala förfarandet i artikel 29 i tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna (nedan kallade tjänsteföreskrifterna) för tillsättning av lediga tjänster vid tjänsten för internrevision, det vill säga offentliggörandet av tjänsterna för att göra dem tillgängliga för intern rörlighet. När det visade sig att de interna sökandena inte uppfyllde villkoren vände sig kommissionen till reservlistan för det allmänna uttagningsprovet.

När det gäller intervjuerna av godkända sökande i det allmänna uttagningsprovet gav uttagningskommittén vid tjänsten för internrevision företräde åt de sökande vars profil bäst motsvarade kraven för de lediga tjänsterna. Klaganden angav inte vilka rekryteringsvillkor han hänvisade till. Kommissionen kunde därför inte i detalj undersöka innehållet i detta påstående.

3) När det gäller det tredje påståendet anordnade tjänsten för internrevision inte någon formell intervju med klaganden, eftersom A5-tjänsterna (förste handläggare) hade tillsatts snabbt. Det är riktigt att IAS i oktober 2004 föreslog att den klagande skulle mötas under ett av sina besök i Bryssel, men detta möte ägde slutligen aldrig rum.

När det gäller övriga berörda avdelningar, och i avsaknad av ytterligare specifik information från klaganden, ansåg kommissionen att dess avdelningar systematiskt besvarade alla hans förfrågningar under perioden i fråga.

4) Vad gäller den fjärde anmärkningen angav kommissionen att den under åren 2001 och 2002 anordnade flera uttagningsprov för tjänster i lönegrad A5/A4, för vilka det enligt meddelandet om uttagningsprov krävdes minst tolv års yrkeserfarenhet. De sökande i dessa uttagningsprov var ofta mellan 40 och 50 år gamla, och kommissionen rekryterade dem på grundval av deras kvalifikationer för de berörda tjänsterna. Kommissionen påpekade att ålder inte spelar någon roll i rekryteringsförfarandet.

Kommissionen betonade dessutom att den respekterar principerna om icke-diskriminering och geografisk balans (artiklarna 1 d och 27 i tjänsteföreskrifterna). När det gäller språkkraven betonade rådet att många befattningsbeskrivningar, särskilt de som rör tjänster på hög nivå, däribland förste handläggare, kräver kunskaper i engelska och franska. Dessa krav motsvarade verkligheten för ett arbete i kommissionen och i de andra institutionerna.

5) När det gäller den femte anmärkningen angav kommissionen att dess svar på de övriga anmärkningarna i allmänhet behandlade de frågor som hade ställts. Kommissionen påpekade att enhetschefer som har utlyst lediga tjänster ibland får ett stort antal e-postmeddelanden från intresserade pristagare. Lediga tjänster som utlyses på grundval av artikel 29.1 a (och slutligen b) i tjänsteföreskrifterna riktar sig dock inte till godkända sökande i uttagningsprov. Kandidaturer från sådana pristagare måste betraktas som intresseanmälningar från medborgarna. Kommissionen har i detta avseende medgett att den ur administrativ synvinkel är skyldig att systematiskt besvara alla ansökningar för att informera de godkända sökandena om deras ansökan som lämnats in inom ramen för ett förfarande för tillsättning av tjänsten inte kan tas upp till prövning. Kommissionen tillade att den endast kunde beklaga om en av dess avdelningar inte hade uppfyllt denna skyldighet.

Kommissionen påpekade dock att klaganden hade fått motiverade svar från GD ADMIN:s rekryteringstjänst och, mer nyligen, från vice ordförande Kallas kansli. Kommissionen bifogade kopior av dessa svar till sitt yttrande.

6) När det gäller det sjätte påståendet påpekade kommissionen att klaganden skickade en spontan ansökan till GD Skatter och tullar för en tjänst i lönegrad A. Meddelandet om ledig tjänst COM/2005/3279 (avseende en A-tjänst på en tjänsteman med ansvar för intern kontroll) vid enhet TAXUD/01 hade offentliggjorts vid lämplig tidpunkt. Det fanns inga interna sökande i den mening som avses i artikel 29.1 a i tjänsteföreskrifterna och endast tre intresseanmälningar hade inkommit till tjänsten i fråga. De spontana ansökningarna från två andra sökande till uttagningsprovet granskades också. En av dessa pristagare var klaganden.

Klaganden hördes den 25 oktober 2005. Ytterligare två personer intervjuades. Resultatet meddelades GD ADMIN den 17 november 2005.

Genom en skrivelse av den 21 november 2005 underrättades klaganden om att GD Skatter och tullar hade valt en annan sökande till tjänsten. I ett e-postmeddelande av den 26 november 2005 bad den klagande om de exakta och konkreta motiven till att inte utse mig. Enhetschefen för TAXUD/01 svarade genom en skrivelse av den 7 december 2005. Det framgår av denna skrivelse att klaganden inte valdes ut eftersom enhetschefen ansåg att det fanns en sökande som var bättre kvalificerad för tjänsten och vars profil bättre motsvarade kraven i meddelandet om ledig tjänst. Dessutom visade beskrivningen av tjänsten tydligt att det krävdes goda kunskaper i franska.

Den 23 juni 2006 skickade klaganden en ny spontan ansökan till GD Skatter och tullar om andra potentiella lediga tjänster. I kommissionens svar av den 26 juni 2006 angavs att det för närvarande inte fanns någon ledig tjänst som motsvarade klagandens profil.

7) När det gäller det sjunde påståendet uppgav kommissionen att den inte hade kunnat hitta det e-postmeddelande som klaganden hade hänvisat till. Klaganden ombads att förse kommissionen med en kopia av detta e-postmeddelande för att den skulle kunna undersöka om det verkligen fanns skäl att klaga.

8) När det gäller det åttonde påståendet offentliggjorde enhet EMPL F/3 tre tjänster som revisor, som alla hade en tidsfrist på 7 februari 2006.

Klaganden uttryckte sitt intresse för de tre tjänsterna. I två fall motsvarade hans meritförteckning inte de kriterier som krävdes. Enheten tillsatte de tre berörda tjänsterna genom en förflyttning av interna sökande från kommissionen, vilka enligt artikel 29 i tjänsteföreskrifterna hade företräde.

När det gäller klagandens två första påståenden uppgav kommissionen att dess svar härrörde från dess svar på påståendena.

När det gäller klagandens tredje påstående uppgav kommissionen att det inte var möjligt att erbjuda klaganden en tjänst inom en nära framtid.

Klaganden fanns på en reservlista, och det följer av artikel 29 i tjänsteföreskrifterna att användning av reservlistor är subsidiärt i förhållande till intern och interinstitutionell rörlighet. Dessutom var det i första hand generaldirektoratens personalavdelningar som, i de fall de inte kan hitta en intern sökande, skulle bedöma om en godkänd sökandes profil motsvarar en publicerad tjänst. Dessa principer gäller för alla godkända sökande som finns på reservlistorna. Principen om likabehandling gör det inte möjligt för institutionerna att privilegiera en viss pristagare genom att påskynda rekryteringen av denne.

Kommissionen underströk också att klaganden hade haft flera tillfällen att bevisa sina egenskaper. Det bör dock noteras att de berörda avdelningarna hade begärt rekrytering av andra personer, vilket innebar att klaganden aldrig hade visat att han hade de kvalifikationer som krävdes för att rekryteras till de tjänster som han ansökte om.

Kommissionen drog slutsatsen att klagandens påståenden och påståenden var ogrundade.

Klagandens synpunkter

Klaganden framförde sammanfattningsvis följande synpunkter på kommissionens synpunkter på hans påståenden och påståenden:

1) Klaganden uppgav att han aldrig påstod att 14 av de 18 pristagarna hade rekryterats av IAS. Klaganden uppgav att 14 personer vars namn hade varit med på slutlistan bestående av 18 personer hade rekryterats inom ett par månader och att majoriteten av dessa 14 personer hade rekryterats av IAS.

När det gäller kommissionens ståndpunkt att hans påstående inte var underbyggt uppgav klaganden att beviset var att sju personer rekryterades av tjänsten för internrevision mycket snabbt efter det att reservlistan hade upprättats. Det enda som var oklart var om det hade förekommit intervjuer med andra pristagare från reservlistan. Om så inte hade varit fallet visade detta att det hade gjorts ett förhandsurval av pristagare under det muntliga provet.

2) När det gäller frågan om vilka rekryteringsvillkor som gällde hänvisade klaganden till två handlingar, nämligen ett meddelande om ledig tjänst och ett e-postmeddelande till honom, och bifogade kopior av dessa handlingar till sina synpunkter (bilagorna 1 och 2). I meddelandet om ledig tjänst angavs att de sökande behövde behärska engelska eller franska, medan det i e-postmeddelandet till honom angavs att de behövde behärska engelska och franska. I e-postmeddelandet hänvisades även till kravet på internationell erfarenhet, vilket den lediga tjänsten inte nämnde.

3) Klaganden uppgav att han inte hade fått någon reaktion på de intervjuer som ägde rum den 15 maj 2002, den 3 juli 2002 (två intervjuer), den 15 mars 2004 och den 24 november 2004 vid GD Budget och på den intervju som ägde rum den 19 november 2004 vid Europeiska gemenskapernas statistikkontor (Eurostat).

Klaganden nämnde också att han hade skickat många e-postmeddelanden och endast sällan fått någon reaktion. Han påpekade att det skulle krävas mycket arbete för att lämna in en fullständig förteckning över hans e-postmeddelanden. Han gjorde därför ett slumpmässigt urval och kommissionen kunde sedan ange om och när den svarade. Klaganden uppgav att han vid behov skulle vara beredd att sammanställa en mer omfattande förteckning över de berörda e-postmeddelandena. För närvarande nämnde klaganden 20 e-postmeddelanden som han hade skickat till vissa tjänstemän vid kommissionen mellan januari 2005 och september 2006 (3).

Den 29 oktober 2007 skickade klaganden kopior av 16 av de 20 ovannämnda e-postmeddelandena till ombudsmannen och påpekade att han inte längre kunde hitta de andra e-postmeddelandena.

4) När det gäller hans fjärde påstående gav klaganden följande exempel: en ledamot i uttagningskommittén för det allmänna uttagningsprovet var finsk medborgare och en sökande på reservlistan var också finsk medborgare. Den finländska kandidaten rekryterades omedelbart efter upprättandet av reservlistan vid enheten för nämnda styrelseledamot. Efter en tid blev denna styrelseledamot rådgivare till den tillförordnade generaldirektören, som också var finsk medborgare. Den finska pristagaren från reservlistan ersatte därefter styrelseledamoten inom enheten.

5) Klaganden höll inte med om att kommissionens svar på de övriga påståendena besvarade de frågor som ställts. Han uppgav att kommissionen antingen inte hade reagerat alls eller reagerade först efter allvarliga förseningar. Han hänvisade i detta sammanhang till sina synpunkter under punkt 3 ovan. Klaganden uppgav också att svaren från GD ADMIN och kommissionsledamot Siim Kallas var ytliga och inte tog upp de punkter som han hade tagit upp.

6) Klaganden påpekade att det i meddelandet om ledig tjänst, i motsats till vad kommissionen uppgav, inte angavs att det krävdes goda kunskaper i franska.

Klaganden påpekade också att han kort efter intervjun den 25 oktober 2005 om en tjänst som internkontrollant återigen hade ansökt om en tjänst som internrevisor inom GD Skatter och tullar den 22 december 2005. GD Skatter och tullar bjöd inte in honom till en intervju, även om K. vid GD Skatter och tullar ansåg att klaganden skulle vara lämpligare för tjänsten som internrevisor. Kommissionens uttalande i sitt svar från juni 2006 ”att det för närvarande inte fanns någon ledig tjänst som motsvarade den klagandes profil” skulle därför betraktas som en lögn och olämpligt.

7) Klaganden hänvisade till ett e-postmeddelande från kommissionen som enligt honom tydligt visade att förväntningarna hade höjts. Klaganden bifogade en kopia av detta e-postmeddelande till sina synpunkter.

8) Klaganden hänvisade återigen till e-postmeddelanden från kommissionen som enligt hans mening visade att hans berättigade förväntningar inte hade respekterats. Klaganden bifogade kopior av dessa e-postmeddelanden till sina synpunkter.

När det gäller hans första påstående nämnde klaganden att han inte hade fått någon reaktion på sex intervjuer.

När det gäller hans andra påstående undrade klaganden fortfarande varför han inte rekryterades, med tanke på den stora efterfrågan inom kommissionen på erfarna revisorer.

När det gäller hans tredje påstående uppgav klaganden att det skulle vara rättvist om kommissionen kunde undersöka de kommande möjligheterna till rekrytering.

Klaganden uppgav att det sista stycket i kommissionens yttrande, där den senare tog upp frågor om hans egenskaper, var irriterande, olämpligt och förolämpande. Med tanke på hans kunskaper, erfarenhet och befattning ansåg klaganden att han förmodligen var en av de bästa kandidaterna på reservlistan. Klaganden tillade att kommissionens ifrågasättande av hans kapacitet för en "enkel funktion" såsom en revisor skulle betraktas som "löjligt".

Ytterligare undersökningar

Efter noggrant övervägande av kommissionens yttrande och klagandens synpunkter visade det sig att ytterligare undersökningar var nödvändiga.

Begäran om ytterligare upplysningar

Ombudsmannen skrev därför till kommissionen den 14 november 2007 och bad den att besvara följande fem frågor:

I sina synpunkter på det tredje påståendet och det första påståendet nämnde klaganden att han inte hade fått någon reaktion från kommissionen på sex intervjuer (nämligen vid GD Budget den 15 maj 2002, den 3 juli 2002 (två intervjuer), den 15 mars 2004 och den 24 november 2004 och vid GD Eurostat den 19 november 2004).

När det gäller samma påstående lämnade klaganden också en förteckning över 20 e-postmeddelanden som han skickade till kommissionen mellan den 7 januari 2005 och den 13 september 2006 utan att ha fått något svar.

Kan kommissionen därför ange vilken återkoppling den gav klaganden om dessa sex intervjuer och hur den hanterade de 20 e-postmeddelandena?

2) I sin skrivelse av den 7 december 2005 informerade GD Skatter och tullar klaganden om att det i meddelandet om anställning angavs att det fanns ett behov av att kunna arbeta på franska. På denna punkt jämförde du inte positivt med den kandidat jag så småningom valde". Det verkar dock som om det i meddelandet om ledig tjänst COM/2005/3279 (jobb-ID 57006) som klaganden bifogade sina synpunkter (bilaga 3) inte angavs att kunskaper i franska var ett krav. Ombudsmannen noterar också att den text som kommissionen hänvisade till och som den bifogade sitt yttrande (bilaga II.6) inte är meddelandet om ledig tjänst, utan arbetsbeskrivningen för den person som slutligen rekryterades.

Kan kommissionen därför under dessa omständigheter lämna ytterligare klargöranden om det påstådda kravet på att sökande måste behärska franska för tjänsten i fråga?

3) I sina synpunkter på påståendena 7) och 8) hänvisade klaganden till och bifogade e-postmeddelanden av den 7 oktober 2005 (bilaga 4) och den 16 februari 2006 (bilaga 5) som hade skickats till honom av GD RTD respektive GD EMPL. I det första e-postmeddelandet av den 7 oktober 2005 informerade en tjänsteman från GD Forskning och innovation den klagande om att "om ni fortfarande är tillgänglig skulle jag vilja föreslå att ni snart planerar en diskussion i våra lokaler i Bryssel. Vid detta tillfälle kan du ytterligare förklara din kandidatur. Från vår sida kan vi sedan diskutera eventuella framtida möjligheter. Vid intresse, vänligen bekräfta till mig". Klaganden svarade samma dag och föreslog olika datum. I det andra e-postmeddelandet av den 16 februari 2006 informerade en tjänsteman från GD Sysselsättning den klagande om att "B, enhetschef, och jag själv, har funnit er erfarenhet av ämnet ganska intressant och att vi inom kort kommer att kontakta er för att ordna en intervju". I detta e-postmeddelande ombads klaganden också att ange vilket uttagningsprov han hade klarat. Klaganden svarade samma dag och uppgav att han var mottagare av det allmänna uttagningsprovet COM/A/5/01.

Kan kommissionen förklara varför de intervjuer som meddelades klaganden inte hölls och ange om och hur klaganden informerades om att de föreslagna intervjuerna trots allt inte skulle äga rum?

4) I sina synpunkter på det tredje påståendet angav klaganden att kommissionen i det sista stycket i sitt yttrande tog upp frågor om hans kvalifikationer. Klaganden ansåg att detta var irriterande, olämpligt och förolämpande. Skulle kommissionen kunna reagera på detta?

5) Kan kommissionen också meddela mig om giltighetstiden för reservlistan för det allmänna uttagningsprovet COM/1/5/01 har förlängts efter den 31 december 2006?

Kommissionens svar

Kommissionen besvarade sammanfattningsvis de fem frågorna på följande sätt:

1) Kommissionen uppgav att externa sökande i allmänhet informeras om uppföljningen av deras kandidatur och om resultaten av deras intervjuer. Om antalet inkomna kandidaturer är högt är det möjligt för avdelningarna att lämna sina svar till kandidaterna muntligen. Denna möjlighet anges i "Riktlinjer för rörlighet", vars avsnitt "Förbättra den organisatoriska ramen för tillsättning av lediga tjänster"gäller även för kandidaturer från externa sökande.

Efter att ha samrått med de berörda avdelningarna bifogade kommissionen till sitt svar en rad skriftliga svar som skickades till klaganden samt de förklaringar som lämnats till följd av spontana ansökningar som lämnats in av honom. Mot bakgrund av dessa handlingar ansåg kommissionen att den hade uppfyllt sin ”ensamhetsplikt” gentemot klaganden.

2) Kommissionen bifogade till sitt svar meddelande om ledig tjänst COM/2005/3279 som offentliggjordes den 29 september 2005 och uppmärksammade ombudsmannen på att den koppling som fanns i denna publikation under "Job ID 57006" direkt ledde till arbetsbeskrivningen för den lediga tjänsten. I arbetsbeskrivningen för denna tjänst nämndes, under "språk", att kunskaper i engelska och franska krävdes.

Kommissionen erinrade vidare om att meddelanden om lediga tjänster offentliggörs i enlighet med artikel 4 i tjänsteföreskrifterna och endast riktar sig till institutionens tjänstemän (och inte till godkända sökande i allmänna uttagningsprov). Kommissionen var därför förvånad över att klaganden hänvisade till ett meddelande om ledig tjänst.

3) När det gäller e-postmeddelandena av den 7 oktober 2005 från GD Forskning och innovation och av den 16 februari 2006 från GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering noterade kommissionen att två av dess tjänstemän faktiskt hade bekräftat för klaganden att han säkerligen skulle bjudas in till en intervju. Kommissionen erinrade dock om att endast tillsättningsmyndigheten har rätt att kalla godkända sökande till formella intervjuer. Kommissionen tillade att den endast kunde beklaga att den relevanta informationen kunde ha väckt förväntningar hos klaganden och att generaldirektoraten i fråga inte bad tillsättningsmyndigheten att bjuda in klaganden.

Kommissionen påpekade dock att GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering hade skickat ett e-postmeddelande till klaganden den 8 mars 2006, där han tackade honom för hans intresse och informerade honom om att enheten hade mottagit ett stort antal ansökningar och att en annan kandidat slutligen hade valts ut.

När det gäller tjänsten vid GD Forskning angav kommissionen att den berörda avdelningen, efter att ha mottagit ett stort antal interna kandidaturer och ansökningar från godkända sökande i allmänna uttagningsprov, slutligen tillsatte tjänsten genom intern förflyttning av en fast anställd tjänsteman.

4) Kommissionen uppgav att dess ursprungliga yttrande inte gav upphov till tvivel om klagandens yrkesmässiga kvaliteter utan endast gällde resultatet av de anställningsintervjuer som klaganden hade haft med flera av sina avdelningar. Dessa synpunkter gällde endast de specifika kvalifikationerna för tjänsterna i fråga och utgjorde inte en bedömning av klagandens yrkesmässiga kvaliteter i allmänhet.

Det var först efter att ha jämfört samtliga sökandes prestationer vid rekryteringsintervjuerna som en avdelning föreslog att den person vars profil bäst motsvarar den lediga tjänsten och som har de kvalifikationer som krävs för att utföra de planerade uppgifterna skulle rekryteras.

5) Kommissionen angav att förteckningen över godkända sökande i det allmänna uttagningsprovet COM/A/5/01 upphörde att gälla den 31 december 2006.

Klagandens kompletterande synpunkter

Klaganden uppgav att kommissionen försökte vilseleda ombudsmannen genom att försöka ge intryck av att den hade agerat omsorgsfullt och att den alltid hade reagerat. Detta var dock inte sant.

1) Klaganden uppgav att kommissionen inte reagerade på de sex intervjuerna vare sig skriftligen eller muntligen. Kommissionens påstående att den reagerade muntligt var därför inte sant, och kommissionen angav inte vem som skulle ge en muntlig återkoppling eller när sådan återkoppling skulle ges. Klaganden påpekade att de e-postmeddelanden som kommissionen bifogade rörde reaktioner på hans begäranden om upplysningar eller ansökningar, men inte reaktioner på intervjuer som kommissionen försökte antyda. Dessutom reagerade kommissionen endast i ett fåtal fall på klagandens begäranden om upplysningar eller ansökningar. Klaganden ansåg att kommissionen således inte hade besvarat ombudsmannens fråga.

När det gäller bristen på reaktion på klagandens 20 slumpmässigt utvalda e-postmeddelanden påpekade klaganden att endast två av de handlingar som kommissionen bifogat sitt svar rörde dessa e-postmeddelanden. De övriga handlingarna var reaktioner på andra e-postmeddelanden från klaganden. Klaganden beräknade att kommissionen endast reagerade på omkring 10 % av hans e-postmeddelanden.

2) Klaganden påpekade att det var ostridigt att kunskaper i franska inte angavs som ett villkor i meddelandet om ledig tjänst KOM/2005/3279. Meddelandet om ledig tjänst gav därför ingen god uppfattning om de nödvändiga villkoren.

3) Klaganden uppgav att kommissionens kommentar, enligt vilken endast tillsättningsmyndigheten kan bjuda in sökande till formella intervjuer, inte var relevant eftersom det inte kunde förväntas av honom att veta vem inom generaldirektoratet som ansvarar för sådana frågor. Klaganden vidhöll att förväntningar hade väckts som inte uppfylldes och att kommissionen inte hade lämnat några särskilda förklaringar. Därför tog kommissionen egentligen inte upp ombudsmannens fråga.

4) Klaganden nämnde återigen att kommissionen för det mesta inte gav någon återkoppling på intervjuerna.

Beslutet

1 Inledande anmärkning

1.1 Europeiska ombudsmannen noterar att detta klagomål ingavs den 22 maj 2006 och att klagandens påståenden, särskilt de om den påstådda bristen på reaktion på hans korrespondens, uppenbarligen gällde perioden före klagomålet. I klagandens synpunkter och i Europeiska kommissionens yttrande fanns det dock hänvisningar till korrespondens efter dagen för klagomålet. Ombudsmannen hänvisade också till denna senare korrespondens (fram till den 13 september 2006) i sina ytterligare undersökningar till kommissionen.

1.2 I samband med detta klagomål kommer ombudsmannen därför vid analysen av de relevanta påståendena även att beakta denna senare korrespondens.

2 Påstått maktmissbruk från uttagningskommitténs ordförandes sida

2.1 Den 13 mars 2002 informerades klaganden om att hans namn hade förts upp på reservlistan för det allmänna uttagningsprovet COM/A/5/01 (förste handläggare på området internrevision, karriär A5/A4), som anordnades av Europeiska kommissionen. I meddelandet om uttagningsprov angavs att avsikten var att ha en reservlista med 30 personer för cirka 25 lediga tjänster. Enligt klaganden fördes dock endast 18 personer upp på reservlistan, vars giltighet förlängdes fyra gånger till och med den 31 december 2006. Från olika källor inom kommissionen förstod klaganden att det fanns ett stort behov av revisorer inom kommissionen. Klaganden fick dock aldrig något anställningserbjudande under den tid som reservlistan var giltig.

I sitt klagomål till ombudsmannen hävdade klaganden att uttagningskommitténs ordförande eventuellt hade gjort sig skyldig till maktmissbruk, eftersom han vid den tidpunkten var tillförordnad generaldirektör för kommissionens tjänst för internrevision (IAS). Klaganden hävdade att det fanns en stark presumtion för att ett urval av de sökande som skulle rekryteras av tjänsten för internrevision redan hade gjorts under det muntliga provet. Klaganden hänvisade i detta sammanhang till artikel 8.1 i den europeiska kodexen för god förvaltningssed (4) (nedan kallad kodexen). Han noterade också att fyra personer från samma reservlista, kort efter det att de förts upp på denna lista, redan hade blivit chefer för enheterna för intern revision inom kommissionens generaldirektorat.

2.2 I sitt yttrande konstaterade kommissionen att tjänstens tillförordnade generaldirektör hade utövat ett tillfälligt mandat som ordförande för uttagningskommittén för det allmänna uttagningsprovet COM/A/5/01 och att utövandet av detta mandat var oberoende av tjänstens tillförordnade generaldirektör. Kommissionen påpekade att siffran för antalet godkända sökande som rekryterats av tjänsten för internrevision och som klaganden hänvisade till (14 av 18) var felaktig. Tjänsten för internrevision angav att den rekryterade totalt sju godkända sökande från uttagningsprovet. Kommissionen ansåg därför att klagandens påstående inte var underbyggt och tillade att den inte kunde upptäcka ett maktmissbruk från nämndens ordförandes sida.

2.3 I sina synpunkter uppgav klaganden att hans påstående styrktes av det faktum att sju personer rekryterades av tjänsten för internrevision mycket snabbt efter det att reservlistan hade upprättats.

2.4 Ombudsmannen noterar att klaganden inte har lagt fram några konkreta bevis till stöd för sitt påstående att uttagningskommitténs ordförande eventuellt hade missbrukat sin makt. Ombudsmannen anser att enbart det faktum att den tillförordnade generaldirektören för tjänsten för internrevision också var ordförande för styrelsen för det allmänna uttagningsprovet COM/A/5/01 inte i sig är ett tecken på ett potentiellt maktmissbruk. Med tanke på att det allmänna uttagningsprovet utformades för att rekrytera internrevisorer förefaller det inte onormalt att någon som är specialiserad på området, såsom tjänstens tillförordnade generaldirektör, tjänstgjorde som styrelsens ordförande. När det gäller klagandens hänvisning till artikel 8 i kodexen föreskrivs i denna artikel att tjänstemannen ska vara opartisk och oberoende. Klaganden har dock inte lagt fram några bevis för att visa eller antyda att styrelsens ordförande inte var opartisk eller oberoende när han utförde sina uppgifter. Inga administrativa missförhållanden kan därför konstateras när det gäller denna aspekt av ärendet.

3 Påståendet att vissa rekryteringsvillkor inte nämndes tidigare

3.1 Klaganden hävdade att vissa rekryteringsvillkor som IAS anförde som inte uppfyllda av honom - vilket enligt klaganden inte var fallet - inte nämndes i de interna rekryteringsdokumenten för tjänsten i fråga.

3.2 I sitt yttrande påpekade kommissionen att klaganden inte angav vilka rekryteringsvillkor han hänvisade till och att den därför inte i detalj kunde undersöka innehållet i detta påstående.

3.3 I sitt yttrande hänvisade klaganden till ett meddelande om ledig tjänst (med utskriftsdatum den 7 september 2006) och till ett e-postmeddelande från kommissionen som skickades till honom den 11 oktober 2004. Klaganden påpekade att det i meddelandet om ledig tjänst angavs att de sökande behövde behärska engelska eller franska, medan det i e-postmeddelandet till honom angavs att de sökande behövde behärska engelska och franska. I e-postmeddelandet hänvisades även till kravet på internationell erfarenhet, vilket inte heller nämndes i den lediga tjänsten.

3.4 Ombudsmannen noterar att eftersom klaganden inte har lämnat några andra uppgifter om detta påstående måste de handlingar som han bifogat sina synpunkter granskas. Dessa handlingar omfattade ett meddelande om ledig tjänst (bilaga 1) med referensnummer COM/2006/2982 (Job ID: 69865, offentliggörande: från och med den 25 juli 2006 till och med den 14 september 2006), som avsåg en tjänst som skulle vara tillgänglig från och med den 2 oktober 2006. I detta meddelande om ledig tjänst nämndes bland rekryteringsvillkoren ”förmågan (...) att klart och koncist formulera sig antingen på franska eller på engelska (...)”. Det e-postmeddelande som klaganden bifogade som bilaga 2 till sina synpunkter skickades av kommissionen den 11 oktober 2004 som svar på ett e-postmeddelande från klaganden av den 5 oktober 2004. Kommissionen hänvisade i sitt e-postmeddelande till "utmärkta praktiska kunskaper i både talad och helst skriven engelska och franska"och även till internationella erfarenheter. Detta e-postmeddelande föregick dock meddelandet om ledig tjänst med nästan två år och kan därför uppenbarligen inte vara ett svar till klaganden med avseende på detta meddelande om ledig tjänst. Ombudsmannen drar därför slutsatsen att klaganden inte har lagt fram några bevis till stöd för sitt påstående att han inte valdes ut eftersom han inte kunde engelska och franska. Inga administrativa missförhållanden har därför konstaterats när det gäller denna aspekt av klagomålet.

4 Påstådd brist på återkoppling på intervjuer och brist på reaktion

4.1 Klaganden hävdade att han inte fått någon återkoppling på de intervjuer han deltagit i efter det att hans namn hade förts upp på reservlistan. Klaganden hänvisade i detta sammanhang till artiklarna 12.1 och 18 i kodexen. Han hävdade vidare att han ofta inte hade reagerat eller reagerat sent på sina begäranden om förtydliganden, information eller frågor om potentiella lediga platser (artikel 17.1 i kodexen). I samband med detta påstående hävdade klaganden att de generaldirektorat där han hade intervjuats skriftligen borde informera honom om de specifika skälen till att han inte rekryterades. Klaganden hävdade också att kommissionen borde informera honom om de allmänna skälen till att han inte rekryterades.

4.2 I sitt yttrande uppgav kommissionen att tjänsten för internrevision inte anordnade någon formell intervju med klaganden, eftersom A5-tjänsterna (förste handläggare) hade tillsatts snabbt. Det var riktigt att IAS i oktober 2004 föreslog att den klagande skulle mötas under ett av sina besök i Bryssel, men detta möte ägde slutligen aldrig rum. När det gäller övriga berörda avdelningar, och i avsaknad av ytterligare information från klaganden, ansåg kommissionen att dess avdelningar systematiskt besvarade alla klagandens begäranden under referensperioden.

4.3 I sina synpunkter uppgav klaganden att han inte hade fått någon reaktion från kommissionen på följande sex intervjuer: Generaldirektoratet för budget (GD Budget) den 15 maj 2002, den 3 juli 2002 (två intervjuer), den 15 mars 2004 och den 24 november 2004 och Europeiska gemenskapernas statistikkontor (Eurostat) den 19 november 2004.

Klaganden tillade att han också hade skickat många e-postmeddelanden och endast sällan fått någon reaktion. Klaganden nämnde 20 slumpmässigt utvalda e-postmeddelanden som han hade skickat till kommissionens tjänstemän mellan januari 2005 och september 2006 (5). Den 29 oktober 2007 skickade klaganden kopior av 16 av de 20 e-postmeddelanden som han hade skickat till kommissionen 2005 och 2006.

4.4 I sin skrivelse av den 14 november 2007 om ytterligare undersökningar bad ombudsmannen kommissionen att kommentera den återkoppling som den gav klaganden om de sex intervjuerna och de 20 berörda e-postmeddelandena. I sin replik uppgav kommissionen att externa sökande i allmänhet informeras om uppföljningen av deras ansökan och om resultaten av deras intervjuer och att det också förekommer att avdelningarna ger sina svar muntligen. Kommissionen bifogade till sitt svar en rad skriftliga svar som skickades till klaganden, liksom de förklaringar som hade lämnats till följd av spontana ansökningar från honom. Mot bakgrund av dessa handlingar ansåg kommissionen att den hade uppfyllt sin ”ensamhetsplikt” gentemot klaganden.

4.5 I sina kompletterande synpunkter uppgav klaganden att kommissionen inte hade reagerat på de sex intervjuerna vare sig skriftligen eller muntligen. Klaganden påpekade att de e-postmeddelanden som kommissionen bifogade rörde reaktioner på hans begäranden om upplysningar eller ansökningar, men inte reaktioner på intervjuer som kommissionen hade försökt antyda.

När det gäller bristen på reaktion på hans ovannämnda 20 e-postmeddelanden påpekade klaganden att endast två av de handlingar som kommissionen bifogat sitt svar rörde dessa e-postmeddelanden. De övriga handlingarna var reaktioner på andra e-postmeddelanden från klaganden. Klaganden beräknade att kommissionen endast hade reagerat på omkring 10 % av hans e-postmeddelanden.

4.6 Ombudsmannen noterar att klagandens påstående är dubbelt och att han därför måste undersöka två frågor, nämligen i) den påstådda bristen på återkoppling på intervjuerna (inklusive motsvarande påstående om att klaganden bör informeras skriftligen om de allmänna och specifika skälen till att han inte rekryterades) och ii) den påstådda underlåtenheten att reagera eller den påstådda sena reaktionen på hans begäran om förtydliganden, information eller frågor om potentiella lediga tjänster.

4.7 När det gäller den påstådda bristen på återkoppling om intervjuerna noterar ombudsmannen att klaganden inledningsvis inte lämnade några närmare uppgifter om dessa intervjuer. I sina synpunkter angav klaganden dock datumen för sex intervjuer som han inte påstods ha fått någon återkoppling om, nämligen fem intervjuer med GD Budget den 15 maj 2002, den 3 juli 2002 (två intervjuer), den 15 mars 2004 och den 24 november 2004 samt en intervju med Eurostat den 19 november 2004. Ombudsmannen kommer därför att begränsa sin granskning till dessa sex intervjuer.

4.8 Ombudsmannen vill först påpeka att den klagande inte preciserade vad han menade med "feedback" på intervjuerna. Det förefaller emellertid som om klaganden inte bara förväntade sig att bli informerad om att han inte skulle erbjudas de berörda tjänsterna, utan att han också ville veta de specifika skälen till kommissionens beslut. Det framgår vidare att klaganden ansåg att denna information borde ha lämnats till honom skriftligen. Ombudsmannen noterar att kommissionen i sitt svar på de ytterligare undersökningarna angav att kandidaterna alltid informeras om resultatet av sin kandidatur och om resultaten av sina intervjuer. Kommissionen angav vidare att denna information ibland lämnas muntligen. Ombudsmannen anser att det i princip inte verkar finnas något som hindrar institutionerna från att muntligen i stället för skriftligen informera kandidaterna om skälen till att deras ansökningar inte godkändes. Ombudsmannen anser dock också att kandidaterna har rätt att begära att denna information lämnas skriftligen. När det gäller förevarande mål framgår det av de inlagor som kommissionen har lagt fram att den anser att i) klaganden har fått återkoppling avseende vart och ett av de berörda förhören och ii) denna återkoppling kan ha getts muntligen. Ombudsmannen noterar att kommissionen inte har kunnat visa att så verkligen var fallet. Han noterar dock också att den information som lämnats av klaganden inte gör det möjligt för honom att dra slutsatsen att någon sådan återkoppling inte gavs. Man bör komma ihåg att i de fall där kommissionen inte gav någon återkoppling eller endast muntlig återkoppling hade klaganden uppenbarligen möjlighet att skicka en påminnelse till kommissionen och be den senare att lämna skriftlig återkoppling om en specifik intervju. Sådana påminnelser skulle kunna utgöra bevis som klaganden kunde stödja sig på för att bevisa sitt påstående att ingen återkoppling gavs vid vissa intervjuer. Någon sådan bevisning har emellertid inte lagts fram för ombudsmannen i detta ärende. Under dessa omständigheter anser ombudsmannen att inga ytterligare undersökningar av klagandens påstående och motsvarande påstående är motiverade.

4.9 När det gäller den påstådda underlåtenheten att reagera eller den påstådda sena reaktionen på klagandens begäran om förtydliganden, information eller frågor om potentiella vakanser noterar ombudsmannen att klaganden i sitt ursprungliga klagomål inte lämnade några närmare uppgifter om detta påstående. I sina synpunkter hänvisade klaganden emellertid till 20 slumpmässigt utvalda e-postmeddelanden som han hade skickat mellan januari 2005 och september 2006 (6). I sina synpunkter gjorde klaganden inte längre någon åtskillnad mellan e-postmeddelanden som påstods inte ha besvarats eller e-postmeddelanden som hade besvarats för sent. Ombudsmannen noterar också att klaganden skickade kopior av endast 16 av de ovannämnda 20 e-postmeddelandena till honom och påpekade att han inte längre kunde hitta de övriga fyra e-postmeddelandena. Ombudsmannen kommer därför att begränsa sin undersökning av detta påstående till att undersöka om kommissionen svarade på dessa 16 e-postmeddelanden, dvs. de ovannämnda 20 e-postmeddelandena med undantag för de tre e-postmeddelandena av den 5 augusti 2005 och e-postmeddelandet av den 25 september 2005. Ombudsmannen noterar att klaganden i nästan alla dessa e-postmeddelanden antingen spontant ansökte om att bli rekryterad vid olika generaldirektorat eller reagerade på lediga tjänster som hade offentliggjorts av kommissionen. I punkt 5 nedan behandlas kommissionens påstådda underlåtenhet att reagera på andra meddelanden från klaganden än de ovannämnda 16 e-postmeddelandena.

4.10 Ombudsmannen noterar att kommissionen till sitt första yttrande bifogade fem svar som skickades till klaganden antingen per brev eller e-post, nämligen den 6 oktober 2004, den 21 november 2005, den 7 december 2005, den 18 maj 2006 och den 23 juni 2006. Dessa brev eller e-postmeddelanden är dock inte svar på något av de ovannämnda 16 e-postmeddelandena, utan svar på annan korrespondens från klaganden. I sitt svar på ombudsmannens ytterligare undersökningar hänvisade kommissionen till elva skriftliga svar som den skickade till klaganden och som den bifogade sitt svar. Ombudsmannen noterar dock att endast två av dessa svar utgjorde svar på de e-postmeddelanden som nämns i förteckningen ovan (7).

4.11 Ombudsmannen konstaterar att principerna för god förvaltning kräver att institutionerna besvarar korrespondens från medborgarna (8) och att de bör vara serviceinriktade och artiga (9). På grundval av de handlingar som kommissionen bifogade sitt yttrande och sitt svar på ombudsmannens ytterligare undersökningar förefaller det som om det finns bevis för många svar som kommissionen skickade som svar på klagandens korrespondens. När det gäller de 16 e-postmeddelanden som klaganden skickade till kommissionen mellan den 7 januari 2005 och den 13 september 2006 framgår det emellertid att kommissionen endast besvarade två av dem. Kommissionen lade inte fram några bevis för att de andra e-postmeddelandena också hade besvarats eller angav några skäl till varför de andra e-postmeddelandena inte behövde besvaras. Kommissionen bad inte heller klaganden om ursäkt i detta avseende. Detta utgör ett fall av administrativt missförhållande, och ombudsmannen kommer att göra den kritiska anmärkningen nedan.

5 Påstådd diskriminering

5.1 Klaganden hävdade att det hade förekommit diskriminering från kommissionens sida i rekryteringsförfarandet, nämligen på grund av ålder (klaganden var 48 år när han lämnade in detta klagomål), språk och nationalitet. Klaganden hänvisade till artikel 5.3 i kodexen i detta sammanhang. När det gäller detta påstående påpekade klaganden också att andra sökande, på grund av vissa kontakter inom kommissionen, hade en privilegierad ställning att rekryteras.

5.2 Kommissionen angav i sitt yttrande att den under 2001 och 2002 anordnade flera uttagningsprov för karriären inom A5/A4 för vilka meddelandena om uttagningsprov krävde minst 12 års yrkeserfarenhet och att de som klarade dessa uttagningsprov ofta var mellan 40 och 50 år gamla. Kommissionen påpekade att ålder inte spelar någon roll i rekryteringsförfarandet. Kommissionen förklarade att den respekterar principerna om icke-diskriminering och geografisk balans (artiklarna 1 d och 27 i tjänsteföreskrifterna). När det gäller språkkraven underströk kommissionen också att många befattningsbeskrivningar, särskilt de för tjänster på hög nivå, däribland förste handläggare, krävde kunskaper i engelska och franska. Dessa krav motsvarade verkligheten för ett arbete inom kommissionen och de andra gemenskapsinstitutionerna.

5.3 I sina synpunkter gav klaganden exemplet med en finsk ledamot i uttagningskommittén för det allmänna uttagningsprovet och påpekade att en sökande på reservlistan också hade finskt medborgarskap. Denna kandidat rekryterades omedelbart efter upprättandet av reservlistan i enheten för den nämnda styrelseledamoten. Efter en tid blev styrelseledamoten rådgivare till den tillförordnade generaldirektören och den finska pristagaren från reservlistan ersatte honom inom enheten.

5.4 Ombudsmannen noterar att klagandens påstående om diskriminering rör tre aspekter, nämligen påstådd diskriminering på grund av i) ålder, ii) språk och iii) nationalitet. När det gäller den påstådda diskrimineringen på grund av ålder noterar ombudsmannen att klaganden inte har lagt fram någon bevisning för att visa eller antyda att han har diskriminerats på denna grund. Det enda argument som klaganden åberopar i detta avseende är att han var 48 år när han lämnade in detta klagomål. Ombudsmannen noterar dock att kommissionen i sitt yttrande påpekade att pristagarna för uttagningsprov för karriären inom A5/A4 ofta var mellan 40 och 50 år. Kommissionen påpekade också att ålder inte spelar någon roll i rekryteringsförfarandet.

5.5 När det gäller eventuell diskriminering på grund av språk eller nationalitet lade klaganden inte heller fram några bevis till stöd för sitt påstående. Det enda konkreta argument som framförts i detta sammanhang är att andra sökande, på grund av vissa kontakter inom kommissionen, hade en privilegierad ställning att rekryteras. Ombudsmannen noterar att klaganden i sina synpunkter gav exemplet med en pristagare som hade samma nationalitet som en ledamot i uttagningskommittén och som rekryterades till enheten för den nämnda ledamoten i uttagningskommittén, vilket tyder på diskriminering på grund av nationalitet. Ombudsmannen anser dock att det är fullt möjligt att rekrytera en pristagare till enheten för en styrelseledamot med samma nationalitet och att detta inte nödvändigtvis innebär att det har förekommit administrativa missförhållanden. Det finns ingen regel enligt vilken en pristagare inte kan rekryteras till en enhet om han eller hon har samma nationalitet som enhetschefen. Ombudsmannen noterar också att klagandens ytterligare argument att nämnda pristagare senare ersatte styrelseledamoten när denne blev rådgivare till den tillförordnade generaldirektören inte är relevant när det gäller klagandens påstående. I avsaknad av ytterligare bevis anser ombudsmannen att klaganden inte har visat att det förekom diskriminering i detta fall.

5.6 Mot bakgrund av ovanstående konstateras därför inget administrativt missförhållande från kommissionens sida när det gäller denna aspekt av klagomålet.

6 Påstådd misslyckad reaktion på hans kandidaturer

6.1 Klaganden hävdade att han i de flesta fall inte fick någon reaktion när han anmälde sin kandidatur till kommissionens tjänstemän (personalchefer, revisorer och ekonomichefer), vilket han hade gjort omkring hundra gånger, eller när han sökte befintliga lediga tjänster. Klaganden hänvisade till artikel 12.1 i kodexen i detta avseende.

6.2 I sitt yttrande angav kommissionen att dess svar på de övriga påståendena i allmänhet besvarade de frågor som tas upp i detta påstående. Kommissionen påpekade att enhetschefer som har offentliggjort meddelanden om lediga tjänster ibland får ett stort antal e-postmeddelanden från intresserade pristagare. Meddelanden om lediga tjänster som offentliggörs på grundval av artikel 29.1 a (och slutligen b) i tjänsteföreskrifterna riktar sig dock inte till godkända sökande i uttagningsprov. Kandidaturer från sådana pristagare måste betraktas som intresseanmälningar från medborgarna, och kommissionen är skyldig att systematiskt besvara alla ansökningar för att informera pristagarna om att deras ansökan inte kan tas upp till prövning inom ramen för förfarandet för tillsättning av tjänsten. Kommissionen förklarade att den endast kunde beklaga om en av dess avdelningar hade underlåtit att uppfylla denna skyldighet. Kommissionen påpekade dock att klaganden hade fått motiverade svar från rekryteringstjänsten vid generaldirektoratet för personal och administration (GD ADMIN) och, på senare tid, även från vice ordförande Kallas kansli.

6.3 I sina synpunkter uppgav klaganden att kommissionen antingen inte hade reagerat alls eller reagerade först efter allvarliga förseningar och hänvisade till sina synpunkter på det tredje påståendet. Klaganden uppgav också att svaren från GD ADMIN och kommissionsledamot Siim Kallas var ytliga och inte reagerade på de punkter han tog upp.

6.4 Ombudsmannen noterar att han i punkt 3 ovan behandlade den klagandes påstående att det inte fanns något svar eller bara en sen reaktion på 16 av hans e-postmeddelanden där han antingen hade gjort spontana jobbansökningar eller hade reagerat på lediga platser. Inom ramen för detta påstående kommer ombudsmannen att behandla den påstådda underlåtenheten att reagera på klagandens andra meddelanden än dessa 16 e-postmeddelanden. Ombudsmannen noterar i detta avseende att klaganden inte lämnade några ytterligare uppgifter om de ansökningar för vilka han påstods inte ha fått någon reaktion. Det förefaller som om klagandens påstående är formulerat i mycket allmänna ordalag, nämligen att han "i de flesta fall"(10) inte fick någon reaktion när han uppmärksammade kommissionens tjänstemän "omkring hundra gånger"(11) på sin kandidatur. I avsaknad av ytterligare detaljer, såsom kopior av de relevanta ansökningarna, kommer ombudsmannen därför att granska detta påstående på grundval av de handlingar som finns i ärendet.

6.5 Ombudsmannen noterar att bilagorna till kommissionens yttrande, till klagandens synpunkter och till kommissionens svar på ombudsmannens ytterligare undersökningar innehåller kopior av flera svar som kommissionen skickat som svar på vissa av klagandens platsansökningar:

• Den 6 oktober 2004 svarade GD ADMIN på ett e-postmeddelande från klaganden med olika förklaringar avseende rekryteringsförfarandet.
• Den 11 oktober 2004 svarade en tjänsteman från kommissionens tjänst för internrevision klaganden om hans eventuella rekrytering.
• Den 7 december 2005 skickade generaldirektoratet för skatter och tullar (GD Skatter och tullar) en skrivelse som svar på klagandens e-postmeddelande av den 26 november 2005, i vilken klaganden hade bett om exakta och konkreta skäl till varför han inte hade utnämnts till tjänsten.
• Den 8 mars 2006 skickade generaldirektoratet för sysselsättning (GD Sysselsättning) ett e-postmeddelande till klaganden och tackade honom för hans ansökan om en tjänst och informerade honom om att det hade funnits ett stort intresse för denna tjänst och att många ansökningar hade mottagits som bättre överensstämde med de särskilda kraven.
• Den 10 mars 2006 besvarade generaldirektoratet för forskning (GD Forskning och innovation) klagandens ansökan av den 5 mars 2006 om en tjänst vid GD Forskning och innovation.
• Den 18 maj 2006 besvarade GD ADMIN klagandens skrivelse av den 20 mars 2006.
• Den 23 juni 2006 svarade chefen för kommissionsledamot Siim Kallas på den klagandes skrivelse av den 17 april 2006 till kommissionsledamot Neelie Kroes, i vilken den klagande klagade över att han ännu inte hade rekryterats.
• Bortsett från ovanstående reaktioner framgår det av bilagorna till kommissionens svar på ombudsmannens ytterligare undersökningar att kommissionen skickade ytterligare svar till klaganden den 8 mars och den 9 juni 2004, den 7 och 12 januari, den 13 april, den 25 maj, den 28 juni och den 29 november 2005, den 8 mars och den 29 september 2006 samt den 31 mars 2007 som svar på ansökningar om tjänster.

6.6 Ombudsmannen noterar av ovanstående att kommissionen skickade flera svar till klaganden som svar på hans ansökningar om tjänster. Med tanke på att klaganden, bortsett från de 16 e-postmeddelanden som är föremål för det tredje påståendet ovan, underlät att lämna uppgifter om de andra ansökningar som han hade lämnat in, är det inte möjligt för ombudsmannen att kontrollera klagandens påstående att han inte fick något svar när det gäller dessa andra ansökningar. Inga administrativa missförhållanden har därför konstaterats när det gäller denna aspekt av klagomålet.

7 Vad gäller det påstådda administrativa missförhållandet avseende en tjänst som ska tillsättas vid GD Skatter och tullar

7.1 Klaganden hävdade att han, efter en intervju den 25 oktober 2005 med tjänstemän från GD Skatter och tullar i samband med den tjänst som utlystes i meddelandet om ledig tjänst COM/2005/3279 (tjänstenummer 57006), fått ett omotiverat negativt svar. I detta svar förklarade tjänstemännen för klaganden att han inte hade rekryterats på grund av att han inte kunde franska. I meddelandet om ledig tjänst nämndes emellertid inte att kunskaper i franska var ett krav, och detta krav nämndes inte heller under intervjun. Klaganden hänvisade i detta sammanhang till artiklarna 10.2 och 20.2 i kodexen.

7.2 I sitt yttrande uppgav kommissionen att den klagande genom en skrivelse av den 21 november 2005 hade informerats om att GD Skatter och tullar hade valt en annan kandidat till denna tjänst. I ett e-postmeddelande av den 26 november 2005 bad den klagande om de exakta och konkreta motiven till att inte utse mig. Enhetschefen för TAXUD/01 svarade genom en skrivelse av den 7 december 2005. Det framgår av denna skrivelse att klaganden inte valdes ut, eftersom enhetschefen ansåg att det fanns en sökande som var mer kvalificerad och motsvarade profilen i meddelandet om ledig tjänst, och eftersom beskrivningen av tjänsten dessutom tydligt visade att det krävdes goda kunskaper i franska.

7.3 I sina synpunkter påpekade klaganden att det i meddelandet om ledig tjänst, i motsats till vad kommissionen hade uppgett, inte angavs att det krävdes goda kunskaper i franska. Klaganden påpekade också att han den 22 december 2005 återigen ansökte om en annan tjänst vid GD Skatter och tullar, nämligen tjänsten som internrevisor. GD Skatter och tullar bjöd inte in klaganden till en intervju, även om K. vid GD Skatter och tullar ansåg att klaganden skulle vara lämpligare för tjänsten som internrevisor. Kommissionens uttalande i sitt svar från juni 2006 om att det för närvarande inte fanns någon ledig tjänst som motsvarade den klagandes profil skulle därför betraktas som en lögn och olämpligt.

7.4 I sin skrivelse av den 14 november 2007 med ytterligare undersökningar bad ombudsmannen kommissionen om ytterligare klargöranden om det påstådda kravet på att sökande måste behärska franska för den aktuella tjänsten. I sitt svar uppmärksammade kommissionen ombudsmannen på en länk i meddelandet om ledig tjänst COM/2005/3279 som direkt ledde till arbetsbeskrivningen för den berörda tjänsten. Den senare nämnde att kunskaper i engelska och franska krävdes.

7.5 I sina kompletterande synpunkter upprepade klaganden att det fortfarande var ett faktum att kunskaper i franska inte nämndes som ett rekryteringsvillkor i meddelandet om ledig tjänst.

7.6 När det gäller klagandens påstående att han fått ett omotiverat svar från GD Skatter och tullar efter sin intervju den 25 oktober 2005 noterar ombudsmannen att GD Skatter och tullars svar av den 21 november 2005 verkligen var kortfattat. I själva verket informerade detta svar endast klaganden om att någon annan hade rekryterats till tjänsten och tackade honom för hans intresse. Till följd av ett e-postmeddelande av den 26 november 2005, i vilket klaganden bad om de exakta och konkreta skälen till att han inte hade anställts, skickade GD Skatter och tullar den 7 december 2005 en kompletterande skrivelse i vilken den närmare förklarade skälen till att han inte hade anställts. Den förklarade att analysen av de olika sökande som hade intervjuats ledde till slutsatsen att klaganden inte var den bäst lämpade kandidaten för den aktuella tjänsten, att klagandens presentation jämfört med andra sökande var mindre övertygande och att hans långa specialisering i revisionsfunktionen var lämpligare för en relativt högre tjänst vid kommissionen. I svaret angavs också att det i det relevanta meddelandet om anställning angavs ett behov av att kunna arbeta på franska och att klaganden inte ställde sig positiv till den sökande som valts ut. I svaret angavs avslutningsvis att dessa synpunkter inte på något sätt ifrågasatte klagandens lämplighet för en viss tjänst vid kommissionen. Mot bakgrund av dessa ytterligare förklaringar finner ombudsmannen inga fall av administrativa missförhållanden från kommissionens sida när det gäller klagandens påstående att han fått ett omotiverat svar.

7.7 När det gäller påståendet om kravet på kunskaper i franska noterar ombudsmannen att meddelandet om ledig tjänst i detta ärende var meddelande COM/2005/3279 i TAXUD.01.FIN (Job ID: 57006) som offentliggjordes den 29 september 2005. Detta tillkännagivande var mycket kort när det gäller yrkeskraven. Den har endast uppgett att

Detta är ett utmanande arbete som kräver en motiverad person med gott omdöme och förmåga att skriva tydligt. En god bakgrund inom finansiell analys, revision och kontroll eller en relaterad disciplin krävs. Det behövs kapacitet att hantera it-rapporteringssystem eftersom det ger tillräckliga kunskaper om de väsentliga delarna av den interna kontrollen.

I meddelandet nämndes inga språkkrav. Meddelandet innehöll dock en länk till arbetsbeskrivningsformuläret där kraven på formell utbildning, erfarenhet, utbildning och språk angavs. När det gäller språk nämndes i arbetsbeskrivningsformuläret, för både engelska och franska, ” Understanding, Speaking, Reading, Writing: Bra (12)". Under dessa omständigheter förefaller det uppenbart att kunskaper i franska verkligen krävdes för att tillsätta tjänsten i fråga.

7.8 Klaganden har betonat att detta krav inte nämndes i meddelandet om ledig tjänst. Det är riktigt att det huvudsakliga syftet med ett meddelande om ledig tjänst enligt fast rättspraxis är att ge de intresserade så exakta uppgifter som möjligt om villkoren för tillträde till tjänsten, så att de kan bedöma om de ska ansöka om den (13). Det ska emellertid även beaktas att meddelanden om lediga tjänster som offentliggörs av kommissionen på grundval av artikel 29.1 a i tjänsteföreskrifterna (14) riktar sig till kommissionens anställda och inte till omvärlden. Det är därför viktigt att de ursprungliga mottagarna kunde förstå vilka krav som måste uppfyllas av sökande som vill tillsättas på den aktuella tjänsten. Ombudsmannen anser dock att det är uppenbart att kommissionens anställda skulle ha förstått att meddelandet måste läsas tillsammans med arbetsbeskrivningen och att det med största sannolikhet skulle finnas språkkrav. Genom att skriva ut "arbetsbeskrivningen" kunde de sökande tydligt informeras om språkkraven för tjänsten i fråga och därmed om villkoret att kunskaper i både engelska och franska krävdes.

7.9 Inga administrativa missförhållanden har därför konstaterats när det gäller denna aspekt av ärendet.

7.10 Dessutom, och för fullständighetens skull, noterar ombudsmannen att avslaget på den klagandes ansökan också grundades på ett annat skäl, nämligen att en annan kandidat var bättre kvalificerad.

8 Påstådd underlåtenhet att iaktta berättigade och rimliga förväntningar

8.1 Klaganden hävdade att hans berättigade förväntningar inte hade respekterats eftersom han den 7 oktober 2005 fick ett e-postmeddelande från GD Forskning och innovation om en intervju som dock inte ägde rum. På samma sätt mottog klaganden den 16 februari 2006 ett e-postmeddelande från GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering i vilket han tillkännagav en intervju, men den 8 mars 2006 underrättades han, utan någon förklaring, om att han inte längre var inbjuden till en intervju. Klaganden hänvisade i detta sammanhang till artikel 10.2 i kodexen.

8.2 I sitt yttrande ansåg kommissionen att den inte kunde hitta det e-postmeddelande från GD Forskning som klaganden hade hänvisat till och att klaganden borde uppmanas att förse kommissionen med en kopia av detta e-postmeddelande.

8.3 I sina synpunkter bifogade klaganden de två e-postmeddelanden av den 7 oktober 2005 och den 16 februari 2006 som han hade mottagit från GD Forskning och innovation respektive GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering och som enligt klaganden tydligt visade att förväntningarna hade höjts. I sin skrivelse med ytterligare undersökningar bad ombudsmannen kommissionen att förklara varför de intervjuer som hade meddelats klaganden inte hade hållits och att ange om och hur klaganden hade informerats om att de föreslagna intervjuerna trots allt inte skulle äga rum.

8.4 I sitt svar noterade kommissionen att två av dess tjänstemän faktiskt hade bekräftat för klaganden att han säkerligen skulle bjudas in till en intervju. Kommissionen erinrade dock om att endast tillsättningsmyndigheten har rätt att bjuda in godkända sökande till formella intervjuer. Kommissionen tillade att den endast kunde beklaga att uppgifterna i de två e-postmeddelandena av den 7 oktober 2005 och den 16 februari 2006 kunde ha väckt förväntningar hos klaganden och att generaldirektoraten i fråga inte bad tillsättningsmyndigheten att bjuda in klaganden. Kommissionen påpekade dock att GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering skickade ett e-postmeddelande till klaganden den 8 mars 2006 där man tackade honom för hans intresse och informerade honom om att en annan kandidat slutligen hade valts ut.

8.5 I sina kompletterande synpunkter vidhöll klaganden sin åsikt att förväntningarna hade väckts och att kommissionen inte hade lämnat några specifika förklaringar till varför dessa förväntningar inte hade uppfyllts.

8.6 Principerna om god förvaltningssed kräver att institutionerna respekterar de berättigade och rimliga förväntningar som allmänheten har, på grundval av hur institutionen har agerat tidigare (15). Samma principer kräver att institutionerna agerar artigt (16). Klaganden har vid flera tillfällen hänvisat till denna princip i sitt klagomål.

8.7 Ombudsmannen noterar för det första att en tjänsteman från GD Forskning i e-postmeddelandet av den 7 oktober 2005 informerade klaganden om att "[o]m ni fortfarande är tillgängliga skulle jag vilja föreslå att vi snart planerar en diskussion i våra lokaler i Bryssel. Vid [sic] detta tillfälle kan du ytterligare förklara din kandidatur. Från vår sida kan vi sedan diskutera eventuella framtida möjligheter. Vid intresse, bekräfta för mig"(17). Klaganden svarade samma dag att han fortfarande var intresserad och att han redan var på väg till en intervju i Bryssel och att en intervju kanske kunde anordnas samma dag. Klaganden nämnde olika datum i oktober och november 2005 som han hade översänt till GD ADMIN. För det andra informerade den biträdande enhetschefen vid GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering/F3 i e-postmeddelandet av den 16 februari 2006 klaganden om att ”B., enhetschef och jag själv har funnit er erfarenhet av ämnet ganska intressant och att vi inom kort kommer att kontakta er för att ordna en intervju”. I detta e-postmeddelande ombads klaganden också att bekräfta att han var pristagare och ange vilket uttagningsprov han var pristagare i. Klaganden svarade samma dag att han var godkänd i uttagningsprovet COM/A/5/01.

8.8 Ombudsmannen noterar att det på grundval av ovanstående e-postmeddelanden verkar som om GD Forskning och innovation och GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering lovade att klaganden skulle bjudas in till en intervju och att de skulle kontakta honom i detta avseende. Ovanstående uttalanden kan inte anses ge upphov till berättigade förväntningar på att en kallelse till intervju faktiskt skulle komma att göras. Dessa uttalanden, särskilt det andra, gav dock tydligt upphov till förväntningar om att de berörda generaldirektoraten snart skulle kontakta klaganden igen om dessa intervjuer. Ombudsmannen anser därför att åtminstone dessa generaldirektorats underlåtenhet att kontakta klaganden igen om intervjuerna stred mot klagandens berättigade och rimliga förväntningar. Detta misslyckande utgjorde också en brist på artighet. Det förefaller som om kommissionen ville hävda att e-postmeddelandet från GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering av den 8 mars 2006 bör betraktas som relevant i detta sammanhang. Detta e-postmeddelande innehåller emellertid ingen hänvisning till dess tidigare e-postmeddelande av den 16 februari 2006 eller någon förklaring till varför den intervju som tillkännagavs i detta e-postmeddelande inte hölls. På grundval av ovanstående överväganden anser ombudsmannen att kommissionens underlåtenhet att på nytt kontakta klaganden angående förhören i fråga stred mot klagandens berättigade och rimliga förväntningar och även utgjorde en brist på hövlighet. Denna underlåtenhet utgör således ett administrativt missförhållande. Ombudsmannen kommer därför att göra den kritiska anmärkningen nedan.

9 Anspråk på att bli erbjuden en tjänst

9.1 Klaganden hävdade att kommissionen på kort sikt borde anstränga sig för att erbjuda honom en tjänst.

9.2 Kommissionen angav i sitt yttrande att det var omöjligt för den att inom en nära framtid erbjuda klaganden en tjänst. Klaganden fanns på en reservlista, och det följer av artikel 29 i tjänsteföreskrifterna att användning av reservlistor är subsidiärt i förhållande till intern och interinstitutionell rörlighet. Kommissionen underströk också att klaganden hade haft flera tillfällen att bevisa sina egenskaper, men påpekade att dessa avdelningar hade begärt rekrytering av andra personer. Kommissionen ansåg att denna serie av händelser innebar att klaganden under en anställningsintervju vid kommissionen aldrig hade visat att han hade de kvalifikationer som krävdes för att rekryteras till de tjänster som han hade ansökt om.

9.3 Ombudsmannen noterar att tjänster måste tillsättas i enlighet med tjänsteföreskrifterna, dvs. de måste offentliggöras och tillsättas efter att kandidaternas meriter har granskats. Eftersom klaganden inte hade visat att kommissionen hade handlat felaktigt när den avslog hans ansökningar, efter att ha jämfört de berörda sökandenas meriter, måste hans anspråk på att bli erbjuden en tjänst nödvändigtvis underkännas.

10 Övriga frågor

10.1 I sina synpunkter hävdade klaganden att svaren från GD ADMIN och kommissionsledamot Siim Kallas var ytliga och inte reagerade på de punkter han hade tagit upp. Ombudsmannen noterar att detta argument rör de två svaren från GD ADMIN av den 6 oktober 2004 och den 18 maj 2006 och svaret från kommissionsledamot Siim Kallas kansli av den 23 juni 2006. Ombudsmannen är inte övertygad om att dessa svar var ytliga. Han noterar att dessa svar i detalj förklarade för klaganden de olika aspekterna av rekryteringsförfarandet och behandlade frågan om varför klaganden ännu inte hade rekryterats. Klaganden lämnade inga kopior av de skrivelser som de ovannämnda skrivelserna av den 6 oktober 2004, den 18 maj 2006 och den 23 juni 2006 besvarade. Klaganden angav inte heller vilka av de punkter som han hade tagit upp i sina skrivelser som inte hade tagits upp i dessa svar. Under dessa omständigheter anser ombudsmannen att det inte är nödvändigt för honom att ta upp denna fråga till undersökning.

10.2 I sina synpunkter hävdade klaganden också att kommissionens svar från juni 2006 att "för närvarande fanns det ingen ledig tjänst som motsvarade klagandens profil"måste betraktas som en lögn och olämpligt. I detta avseende vill ombudsmannen påpeka att klaganden verkar hänvisa till en ansökan som han lämnade in i december 2005, medan kommissionens ovannämnda uttalande verkar gälla tjänsten i juni 2006. Ombudsmannen noterar att klaganden inte lade fram några bevis för att tjänster som motsvarar hans profil skulle ha varit vakanta vid den tidpunkten, det vill säga i juni 2006. Det faktum att en tjänsteman från GD Skatter och tullar verkar ha uppgett för klaganden att han skulle vara lämpligare för en tjänst som internrevisor innebär inte att en sådan tjänst var vakant vid den tidpunkten. Under alla omständigheter har klaganden inte lagt fram någon bevisning till stöd för sitt argument att detta påstående var en lögn. Under dessa omständigheter anser ombudsmannen att det inte är nödvändigt för honom att ta upp denna fråga till undersökning.

10.3 När det gäller det faktum att kommissionen påpekade att den var förvånad över att klaganden hade hänvisat till ett meddelande om ledig tjänst som var riktat till kommissionens personal, noterar ombudsmannen att kommissionen kunde tolkas som att den antydde att klaganden hade agerat felaktigt. Kommissionen har dock inte hävdat eller visat att klaganden fick kännedom om dessa tillkännagivanden på grund av sitt olämpliga beteende eller att han inte borde ha haft tillgång till dem. I artikel 4 i tjänsteföreskrifterna föreskrivs att lediga tjänster ska meddelas den berörda institutionens personal. Det är dock inte uteslutet att pristagare från allmänna uttagningsprov får kännedom om sådana lediga platser och lämnar in ansökningar till följd av detta. Som kommissionen själv har påpekat har den, om en tjänst inte kan tillsättas internt eller genom överföring från en annan institution, möjlighet att använda sig av godkända sökande från allmänna uttagningsprov, vilket innebär att kommissionen kan ta emot ansökningar från dem efter offentliggörandet av meddelanden om lediga tjänster. Kommissionen uppgav också att kandidaturer från sådana pristagare måste betraktas som intresseanmälningar från medborgarna och att kommissionen är skyldig att svara systematiskt på alla krav. På grundval av ovanstående överväganden anser ombudsmannen att kommissionens uttalande att det var förvånande att klaganden hade hänvisat till ett meddelande om ledig tjänst var uppenbart olämpligt, särskilt med tanke på att kommissionen hade skickat väsentliga svar till klaganden den 21 november och den 7 december 2005.

10.4 I sina synpunkter uppgav klaganden att det sista stycket i kommissionens yttrande, där kommissionen tog upp frågor om hans egenskaper, var irriterande, olämpligt och förolämpande. I sin skrivelse med ytterligare undersökningar bad ombudsmannen kommissionen att kommentera detta. I sitt svar på de ytterligare undersökningarna uppgav kommissionen att dess ursprungliga yttrande inte gav upphov till tvivel om klagandens yrkesmässiga kvaliteter, utan endast gällde resultatet av de anställningsintervjuer som klaganden hade haft med flera avdelningar och klagandens särskilda kvalifikationer för tjänsterna i fråga. När det gäller den nämnda punkten i kommissionens yttrande (18) förstår ombudsmannen att klaganden rimligen kan uppfatta denna punkt som att den ger upphov till tvivel om hans kvalifikationer. Det är därför förståeligt att klaganden ansåg att denna anmärkning var irriterande och förolämpande mot honom. I sitt svar på de ytterligare undersökningarna klargjorde kommissionen dock att den inte hade för avsikt att ifrågasätta klagandens yrkeskvalifikationer, utan att dess synpunkter uteslutande gällde de särskilda kvalifikationer som krävs för vissa tjänster. På grundval av dessa ytterligare klargöranden anser ombudsmannen att det inte behövs några ytterligare åtgärder från hans sida i denna fråga.

11 Slutsats

På grundval av ombudsmannens undersökningar av punkterna 4 och 8 ovan är det nödvändigt att göra följande kritiska anmärkningar:

Principerna för god förvaltning kräver att institutionerna besvarar korrespondens från medborgarna (19) och bör vara serviceinriktade och artiga (20). När det gäller de 16 e-postmeddelanden som klaganden skickade till kommissionen mellan den 7 januari 2005 och den 13 september 2006 framgår det att kommissionen endast besvarade två av dem. Kommissionen lade inte fram några bevis för att de andra e-postmeddelandena också hade besvarats eller angav några skäl till varför de andra e-postmeddelandena inte behövde besvaras. Kommissionen bad inte heller klaganden om ursäkt. Detta utgör ett administrativt missförhållande.

Principerna om god förvaltningssed kräver att institutionerna respekterar de berättigade och rimliga förväntningar som allmänheten har mot bakgrund av hur institutet har agerat tidigare (21). Samma principer kräver att institutionerna agerar artigt (22). På grundval av kommissionens e-postmeddelanden av den 7 oktober 2005 och den 16 februari 2006 verkar det som om GD Forskning och innovation och GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering lovade att klaganden skulle kallas till en intervju och att de skulle kontakta honom igen i detta avseende. Ombudsmannen anser att kommissionens underlåtenhet att göra detta stred mot klagandens berättigade och rimliga förväntningar och också utgjorde en brist på artighet. Denna underlåtenhet utgör således ett administrativt missförhållande.

Med tanke på att dessa aspekter av ärendet rör förfaranden som rör specifika händelser i det förflutna är det inte lämpligt att eftersträva en uppgörelse i godo i frågan. Ombudsmannen avslutar därför ärendet.

Kommissionens ordförande kommer också att informeras om detta beslut.

Med vänliga hälsningar,

 

P. Nikiforos DIAMANDOUROS

---

(1) EGT C 105 A, 2001, s. 13.

(2) Den europeiska kodexen för god förvaltningssed finns på ombudsmannens webbplats (http://www.ombudsman.europa.eu/code/en/default.htm).

(3) Klaganden skickade de 20 e-postmeddelandena den 7 (2 e-postmeddelanden), den 11 och 31 januari 2005, den 22 juni 2005 (3 e-postmeddelanden), den 5 augusti 2005 (3 e-postmeddelanden), den 25 (3 e-postmeddelanden) och den 28 september 2005, den 23 februari 2006, den 28 juli 2006 (2 e-postmeddelanden) och den 11 (2 e-postmeddelanden) och den 13 september 2006.

(4) Den europeiska kodexen för god förvaltningssed finns på ombudsmannens webbplats (http://www.ombudsman.europa.eu/code/en/default.htm).

(5) Se fotnot 3.

(6) Se fotnot 3.

(7) Ombudsmannen identifierade endast kommissionens svar av den 29 september 2006 som ett svar på klagandens e-postmeddelande av den 11 september 2006. Klaganden uppgav emellertid själv i sina ytterligare synpunkter att två av de 16 e-postmeddelandena hade besvarats.

(8) Artikel 14.1 i den europeiska kodexen för god förvaltningssed. I kommissionens egen kodex för god förvaltningssed (EGT L 308, 2000, s. 26) föreskrivs i punkt 4 (Behandling av förfrågningar) att svaren skall skickas inom 15 arbetsdagar.

(9) Artikel 12.1 i den europeiska kodexen för god förvaltningssed.

(10) På nederländska: ”In het overgrote deel van de gevallen”.

(11) På nederländska: "in totaal enkele honderden malen".

(12) Ombudsmannen noterar att arbetsbeskrivningen innehöll liknande beskrivningar av övriga villkor, till exempel "förmåga att förstå och bli förstådd: Bra, Förmåga att kommunicera på möten: Bra, Diplomatiska färdigheter: Bra, Redaktionella färdigheter: Bra, säger jag.

(13) Mål T-30/04, Sena mot AESA, REGP 2005, s. I-A-113 och II-519.

(14) Även om detta meddelande om ledig tjänst inte uttryckligen nämndes föreföll det endast vara riktat till kommissionens personal och därför grundas på artikel 29 a i tjänsteföreskrifterna.

(15) Artikel 10.2 i den europeiska kodexen för god förvaltningssed.

(16) Artikel 12.1 i den europeiska kodexen för god förvaltningssed.

(17) På nederländska "Indien u nog beschikbaar bent zou ik u willen voorstellen om binnenkort een bespreking te voorzien bij ons in Brussel. Bij die gelegenheid zou uw kandidatuur nader kunnen toelichten. Van onze zijde kunnen we dan eventuele toekomstige mogelijkheden bespreken. Indien interesse, gelieve u me dit te bevestigen.

(18) På originalspråket franska: ”Par ailleurs, il y a lieu de constater que le plaignant a eu plusieurs occasions pour prouver ses qualités. Cependant, force est de constater que ces services ont demandé le recrutement d'autres personnes, ce qui signifie que le plaignant, lors d'un entretien d'embauche à la Commission, n'a jamais démontré qu'il possède les qualifications nécessaires pour être recruté sur les postes pour lesquels il avait postulé”.

(19) Artikel 14.1 i den europeiska kodexen för god förvaltningssed. I kommissionens egen kodex för god förvaltningssed föreskrivs under punkt 4 (Behandling av förfrågningar) att svar ska skickas inom 15 arbetsdagar.

(20) Artikel 12.1 i den europeiska kodexen för god förvaltningssed.

(21) Artikel 10.2 i den europeiska kodexen för god förvaltningssed.

(22) Artikel 12.1 i den europeiska kodexen för god förvaltningssed.