Ärendet gällde hur Europeiska genomförandeorganet för klimat, infrastruktur och miljö (Cinea) säkerställde en effektiv granskningsprocess för ett projektförslag som avslogs för EU-finansiering. Klaganden hävdade att trots hennes försök att få hjälp från den relevanta it-helpdesken fungerade inte systemet för att begära omprövning trots att onlinekontot inte fungerade, vilket berövade henne möjligheten att begära omprövning.

Ombudsmannen fann att Cinea gav tydlig information till klaganden om hur man begär en utvärderingsöversyn och vad man ska göra i händelse av problem. Klaganden lade inte fram några bevis för de tekniska problem som hon hade stött på och det fanns inga tecken på några tekniska problem med onlinesystemet under den relevanta perioden. Klaganden kontaktade inte IT Helpdesk för att söka ytterligare hjälp, även om det fortfarande fanns tid att göra det.

Ombudsmannen avslutade därför undersökningen med slutsatsen att Cinea inte hade gjort sig skyldigt till något administrativt missförhållande.

Ärendet gällde ett konsultföretag som utreddes av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) för misstänkta oegentligheter i EU-finansierade projekt. Olaf informerade byrån om att den hade avslutat utredningen och lade fram ekonomiska och administrativa rekommendationer för kommissionen. Även om Olaf informerade byrån om att den kunde vända sig till Olafs tillsynsansvarige för rättssäkerhetsgarantier, underlät Olaf att tillhandahålla tydlig information om den tillämpliga tidsfristen för att lämna in ett klagomål. Detta innebar att företaget lämnade in klagomålet efter tidsfristen och den tillsynsansvarige avvisade klagomålet.

Ombudsmannen konstaterade att Olaf hade gjort sig skyldig till administrativa missförhållanden genom att inte ge den klagande tydlig information, särskilt om slutdatumet för utredningen. Ombudsmannen ansåg dock att det inte fanns någon lämplig rekommendation för klaganden att ta itu med detta. Hon lade dock fram ett förslag som syftade till att förhindra att sådana problem uppstår i framtida liknande fall.

Klaganden var missnöjd med hur Europeiska fiskerikontrollbyrån (EFCA) hade hanterat hans oro över bristen på insyn i urvalsförfarandena för personal. Han hävdade bland annat att EFCA inte informerade de sökande som fått avslag om resultatet av deras ansökningar. 

Ombudsmannen inledde en undersökning och bad EFCA om förtydliganden i frågan.

Under undersökningens gång informerade EFCA ombudsmannen om att den hade för avsikt att vidta åtgärder för att kunna informera alla sökande som inte valts ut individuellt efter varje steg i ett urvalsförfarande. Ombudsmannen uppmanade EFCA att inom sex månader informera henne om de åtgärder som vidtagits i detta syfte och ansåg att inga ytterligare undersökningar är motiverade i detta skede.

Ombudsmannens undersökning visade också på problem med hur sökande kan lämna in klagomål om urvalsförfaranden. Under utredningens gång införde EFCA en funktionsbrevlåda för administrativa klagomål från sökande som inte valts ut. Ombudsmannen välkomnade detta steg och avslutade denna aspekt av undersökningen som löst.