Bästa fru W.,

Den 22 december 1998 klagade Marc Morgan-Huws, ledare, och Harry Rees, vice ledare för Isle of Wight Council (nedan kallade "de klagande") på Isle of Wight Councils vägnar till Europeiska ombudsmannen om Eurostats beslut att inte klassificera Isle of Wight som ett separat NUTS II-område.

De klagande hävdade särskilt följande:

1. Eurostats beslut att inte godta det förslag som lades fram i mars 1997 av UK Office for National Statistics (ONS) om att göra Isle of Wight till ett separat NUTS II-område tar ingen hänsyn till vare sig artikel 158 i EG-fördraget eller Europaparlamentets antagande den 28 maj 1998 av Viola-rapporten (1). I artikel 158 i EG-fördraget anges att "gemenskapen skall särskilt sträva efter att minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna eller öarna, inklusive landsbygdsområdena." I Viola-rapporten erkände Europaparlamentet att öar bör ges särskild behandling och rekommenderade att en översyn av NUTS bör göras för att säkerställa att öarnas verkliga situation erkänns på NUTS II-nivå och att de statistiskt sett inte förenas med fastlandsregioner som inte alls är lika i fråga om BNP, sysselsättning eller struktur.

2. I ovannämnda beslut diskriminerades Isle of Wight i den mening som avses i domstolens dom av den 23 februari 1983 i mål 8/82 (2), där det anges att ”enligt domstolens rättspraxis definieras diskriminering som att olika situationer som är identiska behandlas eller att situationer som är olika behandlas på samma sätt”.

Utkastet till rekommendation

Inga administrativa missförhållanden konstaterades när det gäller det andra påståendet. Efter en undersökning av det första påståendet i klagomålet och med hänsyn till att det inte föreföll möjligt att nå en vänskaplig förlikning, riktade ombudsmannen genom beslut av den 13 mars 2000 följande förslag till rekommendation till kommissionen i enlighet med artikel 3.6 i ombudsmannens stadga (3):

Ombudsmannens slutsats att Eurostat inte har visat att man har beaktat alla relevanta faktorer för att fatta ett beslut om Nuts-klassificeringen av Isle of Wight innebär att Eurostat bör ompröva ärendet och fatta ett nytt beslut, med beaktande av alla relevanta faktorer i ärendet, inbegripet artikel 158 i EG-fördraget och Europaparlamentets Viola-rapport, där särskild hänsyn tas till öarnas situation.

Fullständiga uppgifter om undersökningen och förslaget till rekommendation finns i beslutet av den 13 mars 2000, av vilket en kopia också översändes till klagandena.

KOMMISSIONENS YTTRANDE

Ombudsmannen informerade kommissionen om att den enligt artikel 3.6 i ombudsmannens stadga skulle avge ett detaljerat yttrande före den 30 juni 2000 och att det detaljerade yttrandet kunde bestå av ett godtagande av ombudsmannens förslag till rekommendation och en beskrivning av hur det har genomförts.

Den 16 juni 2000 översände kommissionen sitt detaljerade yttrande till ombudsmannen. Kommissionen påpekade att nomenklaturen för statistiska territoriella enheter (NUTS) upprättades på 1970-talet av Eurostat för att tillhandahålla en enda enhetlig uppdelning av territoriella enheter för framställning av regional statistik för EU. Det skapades och utvecklades enligt följande principer:

- NUTS-nomenklaturen gynnar institutionella uppdelningar.
- NUTS-nomenklaturen gynnar regionala enheter av allmän karaktär.
- NUTS är en hierarkisk indelning (tre regionala nivåer).

Eurostat anser att dess beslut att klassificera Isle of Wight som ett NUTS III-område endast bör granskas mot bakgrund av ovannämnda allmänna mål, de grundläggande principerna och deras konsekvenser. Det faktum att NUTS används i samband med viss gemenskapspolitik får inte avleda Eurostat från dess huvudsakliga uppgift, som är att förse unionen med harmoniserad och jämförbar statistik. Syftet med NUTS är inte att minska regionala skillnader genom att anpassa statistiknomenklaturen. Det är ett strukturfondsmål. När rådet i enlighet med artikel 158 i fördraget, efter parlamentets samtycke, antog rådets förordning (EG) nr 1260/1999 av den 21 juni 1999 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna, ansåg det inte nödvändigt att ge öarna i allmänhet och Isle of Wight i synnerhet någon särskild behandling. Den ansåg att öregionernas situation varierade så mycket att det inte fanns någon grund för ett allmänt undantag.

Samma argument gäller för Europaparlamentets Viola-betänkande, som kommissionen inte var rättsligt skyldig att beakta, eftersom dess förslag att se över klassificeringen av Isle of Wight grundar sig på det faktum att effekten av klassificeringen på NUTS III-nivå är förlusten av en rad ekonomiska fördelar som den skulle ha åtnjutit enligt en klassificering på nivå II. I rapporten hoppas man också att en tydlig åtskillnad kommer att göras i den officiella europeiska statistiken mellan öregioner å ena sidan och angränsande kustregioner å andra sidan. När det gäller Isle of Wight anser Eurostat att man till fullo har uppfyllt denna önskan genom att klassificera ön på NUTS III-nivå på grundval av dess administrativa situation, när detta inte motiverades av dess storlek (befolkningen var nästan tre gånger lägre än genomsnittet för enheter på den nivån).

Mer allmänt bör det återigen påpekas att NUTS gynnar regionala enheter av allmän karaktär och att det därför inte är dess uppgift att identifiera alla öar i unionen - mycket få öar anges i nomenklaturen. Isle of Wight har således redan en särskild ställning i gemenskapens regionala statistik på grund av sin administrativa identitet.

Kommissionen påpekade också att om Isle of Wight klassificerades som en NUTS II-region skulle det vara på samma villkor som Kreta, Korsika, Guadeloupe, Martinique, Réunion, Sicilien, Sardinien och Åland, de enda öar som klassificeras individuellt som sådana, även om de har mycket tätare populationer (med undantag för Åland) och är mycket större. Detta skulle då vara ett fall av att behandla situationer på samma sätt, som är olika.

Kommissionen drog slutsatsen att Eurostats beslut att klassificera Isle of Wight som en Nuts III-region grundar sig på Nuts allmänna mål och grundläggande principer. Kommissionen har beaktat alla objektiva omständigheter som den förfogar över. Eftersom det rör sig om en statistisk nomenklatur har den dessutom upprättats i enlighet med principerna om opartiskhet, objektivitet och vetenskapligt oberoende, vilka ska styra unionsstatistiken, i enlighet med artikel 285 i fördraget. Det bör noteras att principen om opartiskhet definieras i den primära statistikförordningen (artikel 10 i förordning (EG) nr 322/97) som ”ett objektivt och oberoende sätt att framställa gemenskapsstatistik, fritt från påtryckningar från politiska eller andra intressegrupper, särskilt när det gäller valet av de tekniker, definitioner och metoder som är bäst lämpade för att uppnå de fastställda målen”.

Kommissionen anförde att det följaktligen inte fanns någon grund för att ändra beslutet.

Klagandebolagens anmärkningar

Kommissionens detaljerade yttrande översändes till de klagande som inkom med sina synpunkter den 25 september 2000. Klagandena påpekade att kommissionen inte följde vare sig ordalydelsen eller andemeningen i ombudsmannens förslag till rekommendation.

Klagandena hävdade att Eurostat, i motsats till sitt tidigare oberoende och sin tidigare opartiskhet, sedan 1980-talet har blivit mer involverat i politiska områden utanför sitt ursprungliga ansvarsområde, såsom dess bidrag till de politiska förhandlingarna inför utvidgningarna 1981, 1986 och 1995. Det faktum att Eurostat har ett berättigat intresse av politiska överväganden förstärker kravet på att Eurostat ska omfattas av alla fördrag och beslut som antas av EU-institutionerna, särskilt artikel 158 i EG-fördraget och Viola-rapporten.

När det gäller de tre NUTS-principer som kommissionen citerade påpekade klagandena att Isle of Wight, på grundval av den institutionella principen och med tanke på att Isle of Wight erkändes som ett enda administrativt område, borde vara jämställt med andra administrativa områden på NUTS II-nivå i Förenade kungariket och med jämförbara öregioner (Kreta, Korsika, Guadeloupe, Martinique, Réunion, Sicilien, Sardinien och Åland). När det gäller kommissionens påstående att öregionernas situation varierade så mycket att det inte fanns någon grund för ett allmänt undantag, påpekade de klagande att många liknande öregioner hade godtagits som NUTS II-områden och därför i de allra flesta fall fick stöd från strukturfonderna trots att de befann sig i den nedre delen av befolkningsskalan.

De klagande påpekade vidare att kommissionen i sitt yttrande inte gav någon indikation på att den över huvud taget hade övervägt konsekvenserna av sitt beslut, nämligen att en klassificering på NUTS II-nivå automatiskt skulle ha kvalificerat Isle of Wight för strukturfinansiering enligt mål 1 och säkerställt fortsatt berättigande till statligt stöd i Förenade kungariket (före 1999 var Isle of Wight ett utsett mellanliggande stödområde).

Klagandena gjorde även följande rättsliga överväganden. De hänvisade till de tydliga kraven i artiklarna 158 och 159 i EG-fördraget, Violarapporten och förklaring nr 30 till slutakten om öar i Amsterdamfördraget. De citerade också ett yttrande från Europeiska unionens ekonomiska och sociala kommitté från juli 2000 om "Riktlinjer för integrerade åtgärder i EU:s öregioner efter Amsterdamfördraget (artikel 158) där det betonades att avsikten med artikel 158 i EG-fördraget "måste återspeglas fullt ut i all gemenskapspolitik och alla gemenskapsinstrument, som en faktor vid prioriteringen av åtgärder, och anser att den bör ingå i kriterierna för projekturval". De klagande påpekade att kommissionens uttalande att den "inte såg något behov av att ge öarna särskild behandling" stred mot skyldigheterna enligt fördraget och ombudsmannens förslag till rekommendation. De upprepade samma argument när det gäller kommissionens påstående att "när rådet antog rådets förordning (EG) nr 1260/1999 av den 21 juni 1999 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna, ansåg det inte nödvändigt att ge öarna särskild behandling". De hävdade att detta uttalande inte överensstämmer med villkoren i den offentliggjorda förordningen, där det i punkt 1 hänvisas till gemenskapens mål att "minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna eller öarna".

När det gäller uppföljningen av ombudsmannens förslag till rekommendation hävdade de klagande att kommissionen inte på ett tillfredsställande sätt har uppfyllt sin skyldighet att omsorgsfullt och opartiskt granska alla relevanta aspekter i det enskilda fallet i enlighet med rättspraxis (mål C-269/90), särskilt artikel 158 i EG-fördraget och Viola-rapporten. De uppmanade därför ombudsmannen att stå fast vid sin slutsats om administrativa missförhållanden mot kommissionen.

KOMMISSIONENS YTTRANDE

De klagandes synpunkter översändes till kommissionen, som skickade ett tilläggsyttrande den 5 december 2000:

Kommissionen påpekade att Eurostats bidrag till utvidgningsförhandlingarna varken låg utanför Eurostats ursprungliga ansvarsområde eller påverkade dess oberoende och opartiskhet.

Det var inte kommissionen utan rådet som, efter att ha fått parlamentets samtycke, i rådets förordning (EG) nr 1260/1999 av den 21 juni 1999 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna inte ansåg det nödvändigt att särbehandla öar.

Endast sju öar i EU klassificeras individuellt på Nuts II-nivå: Kreta, Korsika, Guadeloupe, Martinique, Réunion, Sicilien och Åland. Kommissionen anser inte att dessa öar är jämförbara med Isle of Wight, eftersom dessa öar är mycket tätare befolkade (med undantag för Åland som har en särskild, internationellt erkänd, rättslig och administrativ status inom den finska förvaltningen) och mycket större.

Konsekvenserna av de beslut som fattats med avseende på NUTS-nomenklaturen har granskats av Eurostat ur statistisk synvinkel. Denna bedömning berörde inte frågan om stödberättigande för strukturfondernas mål 1, en fråga som helt och hållet omfattas av den ovannämnda rådsförordningen.

När det gäller de rättsliga frågorna noterade kommissionen att det i artikel 158 i fördraget hänvisas till ”minst gynnade regioner eller öar” och att det i praktiken inte är möjligt att betrakta varje öregion i EU som ”minst gynnad”. I artikel 3 i rådets förordning (EG) nr 1260/1999 anges uttryckligen att "de regioner som omfattas av mål 1 skall vara regioner som motsvarar nivå II i nomenklaturen för statistiska territoriella enheter (Nuts II)". Kommissionen har strikt tillämpat denna bestämmelse. Isle of Wight är inte en NUTS II-region. Kommissionen ser därför ingen anledning att ändra sitt beslut om förteckningen över regioner som är berättigade till stöd enligt mål 1 eller att föreslå någon ändring av ovannämnda förordning.

Kommissionen drog slutsatsen att beslutet att klassificera Isle of Wight som en Nuts III-region, på grundval av det allmänna målet och de grundläggande principerna för Nuts, har beaktat alla objektiva faktorer som den förfogar över. Kommissionen har därför inte för avsikt att ändra detta beslut.

YTTERLIGARE INFORMATION SOM TILLHANDAHÅLLER AV Klagande

Den 18 december 2000 skickade de klagande en kopia av en skrivelse till ombudsmannen som Isle of Wight samma dag skickat till kommissionsledamot Barnier, ansvarig för regionalpolitik, och uppmanade honom att komma och besöka Isle of Wight för att se vilka problem ön står inför. De klagande skickade också en kopia av ett pressmeddelande från Roy Perry, ledamot av Europaparlamentet, om en av slutsatserna från toppmötet i Nice, som ger en tydlig signal om att öregionerna behöver särskild hjälp.

Den 8 februari 2001 översändes ombudsmannen en kopia av kommissionsledamot Barniers svar av den 7 februari 2001 till de klagande. Kommissionsledamoten hänvisade till en studie som generaldirektoratet för regionalpolitik skulle inleda om de sociala och ekonomiska förhållandena i öregionerna i hela unionen samt till den andra sammanhållningsrapporten av den 31 januari 2001 som kommer att bidra till utformningen av kommissionens formella förslag för perioden efter 2006.

Beslutet

1.1 Den 13 mars 2000 riktade ombudsmannen följande förslag till rekommendation till kommissionen i enlighet med artikel 3.6 i ombudsmannens stadga:

Ombudsmannens slutsats att Eurostat inte har visat att man har beaktat alla relevanta faktorer för att fatta ett beslut om Nuts-klassificeringen av Isle of Wight innebär att Eurostat bör ompröva ärendet och fatta ett nytt beslut, med beaktande av alla relevanta faktorer i ärendet, inbegripet artikel 158 i EG-fördraget och Europaparlamentets Viola-rapport, där särskild hänsyn tas till öarnas situation.

1.2 Den 16 juni 2000 informerade kommissionen ombudsmannen om sitt detaljerade yttrande över förslaget till rekommendation. Kommissionen ansåg att den hade beaktat alla objektiva faktorer som den förfogade över och att Eurostats beslut att klassificera Isle of Wight som en Nuts III-region grundades på det allmänna målet och de grundläggande principerna för Nuts, och drog därför slutsatsen att det inte fanns någon anledning att ändra sitt beslut.

1.3 Ombudsmannen noterar att kommissionen har omprövat ärendet men bekräftat sitt tidigare beslut. Kommissionen har också meddelat ombudsmannen skälen till att den inte ändrade sitt beslut efter omprövningen:

1.4 När det gäller artikel 158 i EG-fördraget konstaterade kommissionen att rådet, när det antog rådets förordning (EG) nr 1260/1999 av den 21 juni 1999 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna, inte ansåg att öar i allmänhet och Isle of Wight i synnerhet behövde särbehandlas. Den ansåg att öregionernas situation varierade så mycket att det inte fanns någon grund för ett allmänt undantag. I sitt tilläggsyttrande påpekade kommissionen att artikel 158 i fördraget hänvisar till "minst gynnade regioner eller öar" och att det i praktiken inte är möjligt att betrakta varje öregion i EU som "minst gynnad".

1.5 När det gäller Viola-rapporten konstaterade kommissionen att dess förslag att se över klassificeringen av Isle of Wight grundades på det faktum att NUTS III-klassificeringen ledde till att en rad ekonomiska fördelar som Isle of Wight skulle ha åtnjutit enligt nivå II-klassificeringen gick förlorade. Kommissionen angav vidare att man i rapporten hoppades att en tydlig åtskillnad skulle göras i europeisk officiell statistik mellan öregioner å ena sidan och angränsande kustregioner å andra sidan. När det gäller Isle of Wight anser Eurostat att man till fullo uppfyllde denna önskan genom att klassificera ön på NUTS III-nivå på grundval av dess administrativa situation, när detta inte var motiverat av dess storlek (befolkningen var nästan tre gånger lägre än genomsnittet för enheter på denna nivå).

1.6 De klagande konstaterade att många liknande öregioner hade godtagits som NUTS II-områden och erhöll strukturfondsmedel trots att de befann sig i den nedre delen av befolkningsskalan. De anförde att kommissionen inte hade angett något som tydde på att den hade beaktat följderna av sitt beslut, det vill säga möjligheten att omfattas av strukturfonderna enligt mål 1. De klagande påpekade också att det i punkt 1 i rådets förordning (EG) nr 1260/1999 av den 21 juni 1999 hänvisas till gemenskapens mål att "minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna eller öarna".

1.7 Av ovanstående framgår att kommissionen denna gång har beaktat artikel 158 i EG-fördraget och Viola-rapporten i sitt beslut att klassificera Isle of Wight som en NUTS III-region. Kommissionen har också förklarat varför omprövningen av dessa faktorer inte gjorde det nödvändigt att ändra sitt beslut.

1.8 Ombudsmannen noterar att kommissionen har ett utrymme för skönsmässig bedömning när den beslutar om NUTS-nomenklaturen för en EU-region. Ombudsmannen anser också att utövandet av skönsmässiga befogenheter ska begränsas av de grundläggande rättsprinciperna. I förevarande fall förefaller det som om kommissionen, när den beslutade om NUTS-nomenklaturen för Isle of Wight, höll sig inom gränserna för sin rättsliga behörighet.

1.9 På grundval av ovanstående drar ombudsmannen slutsatsen att kommissionen vederbörligen har genomfört förslaget till rekommendation, som syftade till att ompröva frågan om klassificeringen av Isle of Wight i NUTS. Ombudsmannen avslutar därför ärendet.

Europeiska kommissionens ordförande kommer också att informeras om detta beslut.

Med vänliga hälsningar,

Jacob Söderman

(1) Betänkande A4-0118/98 om öregionernas problem i Europeiska unionen, utskottet för regionalpolitik, föredragande: Vincenzo Viola.

(2) Mål 8/82, Kommanditgesellschaft in der Firma Hans-Otto Wagner mot Bundesanstalt für landwirtschftliche Marktordnung, REG 1983, s. 371.

(3) Europaparlamentets beslut 94/262 av den 9 mars 1994 om föreskrifter och allmänna villkor för ombudsmannens ämbetsutövning, EGT L 113, 1991, s. 15.