Samråd med Europeiska ombudsmannen om det gemensamma sjukförsäkringssystemet och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning [1]

Bakgrund

En person har ett funktionshinder om han eller hon har en varaktig fysisk, psykisk, intellektuell eller sensorisk funktionsnedsättning som, i samspel med olika hinder, kan hindra honom eller henne från att delta fullt ut och effektivt i samhället på samma villkor som andra (artikel 1d.4 första stycket i tjänsteföreskrifterna).

Den 10 maj 2016 inledde Europeiska ombudsmannen en strategisk undersökning (OI/4/2016/EA) om huruvida behandlingen av personer med funktionsnedsättning inom ramen för det gemensamma sjukförsäkringssystemet för EU-tjänstemän och deras familjer är förenlig med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Utredningen är särskilt inriktad på kriterierna för erkännande av ”allvarlig sjukdom” – som avgör om sjukvårdskostnader kan ersättas fullt ut – i enlighet med Europeiska kommissionens allmänna genomförandebestämmelser [2]. Underlåtenhet att erkänna ett villkor som en ”allvarlig sjukdom” påverkar den procentandel av kostnaderna som ersätts av det gemensamma sjukförsäkringssystemet. Ombudsmannen är oroad över att dessa kriterier, särskilt kriteriet ”förkortad förväntad livslängd”, inte nödvändigtvis är anpassade till den särskilda situationen för personer med funktionsnedsättning. Många funktionsnedsättningar har visserligen en mycket stor inverkan på den berörda personens välbefinnande, men påverkar inte nödvändigtvis den förväntade livslängden negativt. De kan dock ge upphov till höga kostnader i form av behandling, medicinering eller särskilda hjälpmedel/utrustning som är nödvändiga för att personen ska kunna delta fullt ut och effektivt i samhället på samma villkor som andra.

Inbjudan att lämna synpunkter

Som ett första steg i undersökningen ställde ombudsmannen specifika frågor till kommissionen, som kommissionen besvarade den 28 oktober 2016. Ombudsmannens undersökningsgrupp träffade sedan företrädare för kommissionen för att diskutera ärendet. Mötesrapporten finns tillgänglig på ombudsmannens webbplats [3].

Ombudsmannen skulle vilja ha era synpunkter på förslag som hon kan komma att lägga fram för kommissionen i samband med denna undersökning. På grundval av kommissionens svar på hennes frågor har ombudsmannen redan identifierat följande frågor som hon förväntar sig att lägga fram förslag om för kommissionen:

I. Funktionshinderrelaterade behov inom ramen för det gemensamma sjukförsäkringssystemet

1. Kommissionen säger att den vid tillämpningen av de fyra kriterier i de allmänna genomförandebestämmelserna som är relevanta för erkännandet av en ”allvarlig sjukdom” inte tillämpar en ”kryssa i alla rutor”-metod. Snarare tillämpas ett flexibelt tillvägagångssätt. Detta innebär att om en person uppfyller ett kriterium i mycket stor utsträckning kan detta kompensera för att personen inte uppfyller ett annat kriterium i betydande utsträckning.

Ombudsmannens förslag: Det faktum att denna typ av utrymme för skönsmässig bedömning kan utövas i praktiken vid tillämpningen av de fyra kriterierna för erkännande av en ”allvarlig sjukdom” bör klargöras av kommissionen i de allmänna genomförandebestämmelserna.

2. Eftersom de ändringar av tjänsteföreskrifterna som trädde i kraft i januari 2014 syftade till att fullt ut följa FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ser kommissionen inget behov av ytterligare betydande ändringar av lagar eller andra författningar när det gäller det gemensamma sjukförsäkringssystemet.

Ombudsmannens förslag: Kommissionen bör göra en bedömning för att fastställa om några bestämmelser i de allmänna genomförandebestämmelserna och/eller tillhörande formulär [4] behöver ses över mot bakgrund av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och de avslutande iakttagelserna från FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning under 2015 [5].

3. Enligt kommissionen möjliggör avsaknaden av en detaljerad förteckning över ersättningsgilla hjälpmedel inom ramen för det gemensamma sjukförsäkringssystemet större flexibilitet, vilket är nödvändigt för att hantera funktionshinderrelaterade hälsobehov. Ombudsmannen anser dock att offentliggörandet av en (icke uttömmande) förteckning skulle ge personer med funktionsnedsättning klarhet om vilken typ av utrustning som kan ersättas.

Ombudsmannens förslag: Kommissionen bör offentliggöra en icke uttömmande förteckning över ersättningsgilla hjälpmedel enligt de allmänna genomförandebestämmelserna.

4. Vid prövningen av ett klagomål enligt artikel 90.2 i tjänsteföreskrifterna [6] mot ett beslut av kommissionens byrå för löneadministration och individuella ersättningar (PMO) om att inte erkänna en ”allvarlig sjukdom” lämnar PMO in klagomålet till en förtroendeläkare som gör en ny analys av ärendet och utfärdar ett motiverat yttrande. Vid behov kan det specifika fallet läggas fram för läkarrådet, till exempel om det enskilda fallet är särskilt svårt eller om det (potentiellt) kan beröra ett större antal fall.

Ombudsmannens förslag: Byrån för löneadministration och individuella ersättningar bör se till att all granskning av en patientjournal till följd av ett klagomål enligt artikel 90.2 i tjänsteföreskrifterna utförs av en annan förtroendeläkare än den som avgav ett yttrande inom ramen för det angripna beslutet.

II. Socialt skydd för personer med funktionsnedsättning

5. Kommissionen noterar att det gemensamma sjukförsäkringssystemet endast täcker sjukvårdskostnader i samband med funktionshinder. Det finns dock andra typer av stöd som tar upp sociala aspekter av funktionshinder. Det finns tre typer av förmåner utanför det gemensamma sjukförsäkringssystemet för personer med funktionsnedsättning: i) systemet för socialt stöd, ii) en fördubbling av barntillägget, iii) rimliga anpassningsåtgärder. Det verkar dock som om dessa system täcker icke-medicinska behov hos personer med funktionsnedsättning på ett begränsat sätt och det verkar finnas vissa begränsningar. det finns en viss institutionell budget för systemet för socialt stöd, rätten till återbetalning enligt systemet för socialt stöd är kopplad till särskilda tröskelvärden när det gäller familjeinkomster, förmånerna beviljas efter bedömning av en viss grad av funktionsnedsättning osv.

Ombudsmannens förslag: Kommissionen bör göra en bedömning för att – på ett icke-uttömmande sätt – identifiera icke-medicinska behov i samband med funktionsnedsättning. Kommissionen bör inleda ett förfarande för att se till att de icke-medicinska behoven hos EU-tjänstemän - och deras familjer - med funktionsnedsättning tillgodoses på ett tillfredsställande sätt, genom tilldelning av tillräckliga resurser och inom en lämplig ram, inom ramen för EU-institutionernas sociala system.[7] När det gäller rimliga anpassningsåtgärder för den egna personalen bör kommissionen se över sina nuvarande regler [8] som antogs 2004 mot bakgrund av bestämmelserna i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som gäller sedan 2011.

 Rimliga anpassningsåtgärder” i förhållande till arbetets grundläggande funktioner: lämpliga åtgärder, vid behov, för att göra det möjligt för en person med funktionsnedsättning att få tillträde till, delta i eller avancera i anställning eller att genomgå utbildning, såvida inte sådana åtgärder skulle innebära en oproportionerlig börda för arbetsgivaren (artikel 1d.4 tredje stycket i tjänsteföreskrifterna).

6. Det ”medicinska intyg” som är gemensamt för alla EU-institutioner och som hänvisar till den europeiska bedömningstabellen för fysiska och psykiska funktionsnedsättningar (även kallad den europeiska funktionsnedsättningsskalan) används inte för att erkänna en ”allvarlig sjukdom”. Det används dock för att bevilja en fördubbling av barntillägget och sociala förmåner i samband med funktionshinder. Företrädare för personer med funktionsnedsättning hävdar att denna skala är alltför medicinsk och inte tar hänsyn till de individuella omständigheterna i samband med funktionsnedsättning.

Ombudsmannens förslag: Kommissionen bör inleda en översyn av innehållet i det medicinska intyget av den interinstitutionella läkarnämnden, särskilt när det gäller lämpligheten hos den europeiska funktionsnedsättningsskalan vid bedömningen av en persons grad av funktionsnedsättning.

7. Inom ramen för sina system för socialt skydd säger kommissionen att särskild utbildning om hur man hanterar funktionshinder finns tillgänglig för all kommissionspersonal.

Ombudsmannens förslag: Kommissionen bör se till att särskild utbildning om hur man hanterar funktionshinder ingår i introduktionsprogrammet för den personal som arbetar med relaterade frågor.

III. Samråd med berörda parter

8. Enligt sitt meddelande om mångfald från juli 2017 kommer kommissionen ”att inrätta ett lämpligt organ för att studera den nuvarande situationen och föreslå idéer och medel för att i möjligaste mån minska bördan för personal med funktionsnedsättning”.[9] I sitt svar från oktober 2016 på ombudsmannens skrivelse uppgav kommissionen att den överväger att samråda med personer med funktionsnedsättning om tillämpningen av det gemensamma sjukförsäkringssystemet när det gäller funktionsnedsättningsrelaterade hälsobehov.

Ombudsmannens förslag: Kommissionen bör, i enlighet med sin skrivelse till ombudsmannen, inrätta ett lämpligt organ med företrädare för personer med funktionsnedsättning, anställda med funktionsnedsättning och/eller sammanslutningar av personer med funktionsnedsättning, för att studera den nuvarande situationen när det gäller den dagliga tillämpningen av det gemensamma sjukförsäkringssystemet i förhållande till funktionsnedsättningsrelaterade hälsobehov och vid behov föreslå idéer och metoder för förbättring. Kommissionen bör fastställa en detaljerad tidsplan för denna process. Den bör säkerställa att företrädare för personer med funktionsnedsättning rådfrågas på ett strukturerat och meningsfullt sätt och att resultaten av detta samråd genomförs i praktiken.

9. Kommissionen säger att den har varit i kontakt med den nyligen inrättade sammanslutningen av kommissionsanställda med funktionsnedsättning och med sammanslutningen av kommissionsanställda vars familjemedlemmar har funktionsnedsättning.

Ombudsmannens förslag: Kommissionen bör upprätta regelbundna kontakter med sammanslutningarna för EU-anställda med funktionsnedsättning (eller EU-anställda vars familjemedlemmar har funktionsnedsättning) för att få återkoppling om den dagliga tillämpningen av det gemensamma sjukförsäkringssystemet och de sociala systemen för personer med funktionsnedsättning. 

IV. Övriga kommentarer

10. Förutom att få dina synpunkter på de frågor som anges ovan, föreslå andra förslag som du anser att det kan vara till nytta för ombudsmannen i samband med denna undersökning. Var så specifik som möjligt.

Hur du kan bidra

Tidsfristen för att lämna synpunkter är den 31 januari 2018.

Med e-post till följande adress.

eller

Med brev: Europeiska ombudsmannen, 1 avenue du Président Robert Schuman, CS 30403, F - 67001 Strasbourg Cedex, Frankrike

Ange tydligt ”Samråd med det gemensamma sjukförsäkringssystemet – OI/4/2016” i början av ditt bidrag.

Bidrag kan lämnas in på vilket som helst av EU:s 24 officiella språk. Om möjligt, överskrid inte 10 sidor för ditt bidrag, inklusive eventuella bilagor.

Ombudsmannen kommer att vidarebefordra alla mottagna bidrag till kommissionen. Ombudsmannen har också för avsikt att göra dessa bidrag tillgängliga på sin webbplats. Fysiska personer som anser att deras namn inte bör offentliggöras i enlighet med förordning (EG) nr 45/2001 om skydd av personuppgifter [10] bör informera ombudsmannen.

Om du behöver ytterligare information kan du kontakta Elpida Apostolidou från ombudsmannens enhet för strategiska undersökningar.

[1] Riktat samråd: riktat till Europaparlamentets stödgrupp för personer med funktionsnedsättning (EP DSG), Europeiska kommissionens stödgrupp för personer med funktionsnedsättning (EC DSG), föreningen för personal med funktionsnedsättning vid Europeiska kommissionen (ASDEC) samt Europeiska handikappforumet (EDF).

[2] Kommissionens beslut om allmänna genomförandebestämmelser för ersättning av sjukvårdskostnader, som trädde i kraft den 1 juli 2007.

[3] Alla utredningsrelaterade dokument finns här:  https://www.ombudsman.europa.eu/en/cases/caseopened.faces/en/65814/html.bookmark 

[4] Som exempel kan nämnas de två formulär som är fogade till kapitel 3 i avdelning II i de allmänna genomförandebestämmelserna, vilka är specifika för bedömningen av en eventuell ersättning för kostnader för permanent eller långvarig bosättning i en paramedicinsk inrättning. Blanketterna har följande beteckningar: I. Utvärdering av funktionellt oberoende. II. Utvärdering av rumslig och tidsmässig medvetenhet.

[5] Avslutande iakttagelser om EU:s genomförande av konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning från den relevanta FN-kommittén, 2 oktober 2015.

[6] Enligt artikel 90.2 i tjänsteföreskrifterna får varje person som omfattas av tjänsteföreskrifterna lämna in ett klagomål till tillsättningsmyndigheten mot en åtgärd som går honom emot, antingen om denna myndighet har fattat ett beslut eller om den har underlåtit att vidta en åtgärd som föreskrivs i tjänsteföreskrifterna.

[7] Ombudsmannen är införstådd med att de närmare bestämmelserna för beviljande av dessa förmåner anges i

i) Preliminära riktlinjer för genomförandet av budgetrubriken ”Tilläggsstöd för funktionshindrade” om bidrag till funktionshindrade, antagna den 19 februari 2004 av kollegiet av förvaltningschefer.

ii) Förvaltningschefskollegiets slutsats 177/87 om dubbelt barntillägg för ett barn vars underhåll medför stora utgifter på grund av ett funktionshinder eller en långvarig sjukdom (artikel 67.3 i tjänsteföreskrifterna). Den andra reviderade slutsatsen godkändes av förvaltningscheferna den 26 mars 2014.

[8] Kommissionens beslut av den 7 april 2004 om genomförande av artikel 1d.4 i tjänsteföreskrifterna .

[9] Kommissionens meddelande En bättre arbetsplats för alla: från lika möjligheter till mångfald och inkludering, C(2017) 5300 final, 19.7.2017.

[10] Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8, 2001, s. 1). Se även: http://www.ombudsman.europa.eu/en/resources/dataprotection/home.faces.