Ärendet gällde ett beslut av Europeiska kommissionen att anse att vissa kostnader som en icke-statlig organisation begärt ersättning för inte var stödberättigande. Organisationen deltog i ett EU-finansierat projekt som syftade till att bekämpa rasism mot romer. Klaganden hävdade att kommissionen inte hade undersökt bevisningen ordentligt innan den fastställde att kostnaderna inte var stödberättigande.

Ombudsmannen undersökte frågan och fann att kommissionen inte hade gjort sig skyldig till något administrativt missförhållande.

Ärendet gällde Europeiska kommissionens beslut att återkräva belopp som utbetalats som bidrag inom olika EU-finansierade projekt. Beslutet fattades efter revisioner som utförts av en revisor för kommissionens räkning. Klaganden instämde inte i revisionsresultaten. Klaganden ville bland annat att revisionerna skulle granskas av den nationella revisionskammaren i dess medlemsstat. Kommissionen ansåg inte att detta var nödvändigt.

Ombudsmannen undersökte frågan och fann att kommissionen inte hade gjort sig skyldig till något administrativt missförhållande.

Denna undersökning på eget initiativ grundar sig på ett klagomål från en sammanslutning av armeniska icke-statliga organisationer kallad Citizens' Protection League (CPL). Det gäller beslutet av Europeiska unionens delegation i Armenien att inte ingå ett bidragsavtal med CPL efter det att delegationen upptäckt ett fel i sin ursprungliga bedömning av CPL-ansökan. CPL hävdade att delegationens beslut inte grundades på välgrundade skäl.

Under ombudsmannens undersökning medgav Europeiska kommissionen att de åtgärder som ursprungligen vidtagits av delegationen, när den väl insåg att ett fel hade inträffat i utvärderingsprocessen, inte var lämpliga. Kommissionen visade dock också att det upptäckta felet krävde att utvärderingen av CPL:s ansökan gjordes om och att delegationen därför inte kunde ingå bidragsavtalet med CPL.

Ombudsmannen avslutade därför undersökningen med att konstatera att det inte förelåg något administrativt missförhållande.

Ärendet gällde Europeiska kommissionens underlåtenhet att svara på klagandens begäran om en rättslig översyn av genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kulturs beslut att avslå hans projekt från EU-finansiering inom ramen för Erasmus+-programmet. Ombudsmannen undersökte frågan och konstaterade att kommissionen redan hade svarat klaganden. Hon ansåg därför att denna del av klagomålet hade avgjorts av institutionen. Hon undersökte även innehållet i kommissionens svar och ansåg att det var omfattande och rimligt. Hon beslutade därför att det inte förelåg något administrativt missförhållande.

Ärendet väcktes av en sammanslutning av juridiska experter från hela Europeiska unionen som genomförde ett projekt som medfinansierades av Europeiska kommissionen. Det rörde sig om ett påstått felaktigt återkrav, efter en revision, av belopp som felaktigt ansetts vara icke stödberättigande enligt bidragsavtalet.

Ombudsmannen undersökte frågan och drog slutsatsen att en lösning hade hittats efter hennes ingripande. Hon avslutade därför ärendet.

Ärendet gällde kommissionens underlåtenhet att svara på klagandens meddelanden om sina svårigheter med att lämna in ett bidragsförslag. På grund av tekniska problem kunde klaganden inte ansöka via kommissionens system Priamos. I stället lämnade den sitt förslag via e-post, som förblev obesvarat.

Ombudsmannen undersökte frågan och bad kommissionen att svara. I sitt svar bad kommissionen om ursäkt för att den inte hade svarat tidigare. Den uppgav att den inte kunde godta klagandens e-postansökan eftersom systemet hade fungerat korrekt och kommissionen inte hade kunnat identifiera några försök från klagandens sida att skicka förslaget via Primamos före tidsfristens utgång.

Ärendet gällde EG-domstolens utvärdering av två anbudsförfaranden för juridiska översättningstjänster. Klaganden, en anbudsgivare vars anbud förkastats, hävdade att anbudsförfarandet inte uppfyllde kraven på god förvaltning eftersom i) utvärderingen av anbuden inte var korrekt dokumenterad, ii) det inte fanns någon möjlighet att begära en intern administrativ granskning och iii) det inte garanterade anonymitet.

Ombudsmannen undersökte frågan och fann inga administrativa missförhållanden i domstolen. Ombudsmannen lade dock fram tre förslag till förbättringar för revisionsrätten, nämligen att den i) kräver att interna utvärderare undertecknar och daterar utvärderingsformulären för proven, ii) inrättar en mekanism för intern omprövning för att hantera klagomål från sökande som inte valts ut och iii) anonymiserar anbudsgivarnas tester för den bedömning som görs av de interna utvärderarna under utvärderingsprocessen.

Klaganden är ett it-företag som deltog i ett anbudsförfarande vid kommissionen. Kommissionen uppmanade alla anbudsgivare att slutföra två fallstudier för att göra det möjligt för kommissionen att bedöma deras tekniska kapacitet.

Klaganden ifrågasatte det faktum att en av fallstudierna i hög grad liknade ett anbudsförfarande som nyligen anordnades av en EU-byrå. Sökanden gjorde gällande att detta gav de företag som hade vunnit detta anbud en konkurrensfördel i kommissionens anbudsförfarande. Klaganden ifrågasatte också kommissionens beslut att inte lämna ut namnen på de personer som utvärderade förslagen till kommissionen.

Efter sin undersökning drog ombudsmannen slutsatsen att kommissionens utformning av anbudsförfarandet inte gav den vinnande anbudsgivaren någon konkurrensfördel. När det gäller utlämnandet av utvärderarnas namn föreslår ombudsmannen att kommissionen överväger att släppa sådana namn i framtiden.

Målet rörde avslag på en ansökan om Marie Skłodowska-Curie-stipendium på grund av att den person som ansökt om stipendiet hade gjort en praktik i ett visst privat företag.

Ombudsmannen undersökte frågan och rekommenderade att genomförandeorganet för forskning, när det upptäcker eventuella oegentligheter i ett förfarande för att välja ut forskare till ett EU-finansierat projekt, bör genomföra en ordentlig och snabb utredning av frågan i syfte att avhjälpa situationen.

Ombudsmannen är nu övertygad om att genomförandeorganet har godtagit hennes rekommendationer. Hon har därför avslutat ärendet.

Ärendet gällde IMI:s hantering av en påstådd intressekonflikt i anbudsförfarandet för ett forskningsprojekt om risker och fördelar med ett vaccinationsprogram i Europa.

Klaganden, som var medlem i ett konsortium som deltog i förfarandet, hävdade att IMI inte hade tagit upp frågan om huruvida alla medlemmar i en utvärderingskommitté var opartiska. Klaganden hävdade att två medlemmar hade kopplingar till det vinnande konsortiet, vilket gav upphov till en intressekonflikt.

Ombudsmannen fann att IMI tillämpade de relevanta reglerna korrekt och fann inga bevis för orättvis behandling av förslaget från klagandens konsortium. Ombudsmannen fann därför att det inte förelåg något administrativt missförhållande i fråga om denna aspekt av klagomålet. Ombudsmannen övervägde vidare huruvida experter som befinner sig i en intressekonflikt med ett förslag bör tillåtas att utvärdera ett konkurrerande förslag. Ombudsmannen fann att eftersom de regler som IMI följde utarbetades av Europeiska kommissionen är inga ytterligare undersökningar av denna fråga motiverade inom ramen för detta specifika klagomål.

Europeiska kommissionen finansierar forskningsprogram i Europa genom ramprogrammen för forskning och teknisk utveckling. Klagomålet gäller påstådda oegentligheter vid utvärderingen av ett förslag som lämnats in av ett konsortium som ansöker om sådan finansiering inom ramen för programmets energiavsnitt.

I februari 2013 informerade kommissionen klaganden om att dess projektförslag hade avslagits. Klaganden lämnade därefter in en begäran om gottgörelse till kommissionen. Eftersom den var missnöjd med resultatet av detta prövningsförfarande klagade den till ombudsmannen på att kommissionen hade gjort en felaktig bedömning av dess förslag. Sökanden gjorde även gällande att en tjänsteman vid kommissionen, i ett offentligt forum, hade offentliggjort resultaten av urvalsförfarandet två veckor innan de officiella resultaten meddelades. Under undersökningen hävdade klaganden att en av de oberoende expertutvärderarna hade en intressekonflikt.

Ombudsmannen fann inga administrativa missförhållanden i samband med utvärderingen av klagandens förslag. Ombudsmannen konstaterade dock att kommissionens förtida offentliggörande av resultaten av urvalsförfarandet utgjorde ett administrativt missförhållande.

Ombudsmannen konstaterade vidare att kommissionen inte hanterade och hanterade en intressekonflikter när det gällde en av dess expertutvärderare. Detta misslyckande utgjorde ett administrativt missförhållande. I syfte att förbättra kommissionens förfaranden påpekade ombudsmannen att kommissionen bör se till att den från början får all nödvändig information om relevanta intressen och att den bör ta itu med eventuella intressekonflikter som uppstår.