Enligt förordning (EG) nr 2187/2005 om bevarande av fiskeresurserna genom tekniska åtgärder i Östersjön, Bälten och Öresund ska kommissionen senast den 1 januari 2008 se till att det görs en vetenskaplig bedömning av effekterna av användningen av i synnerhet nät, grimgarn och insnärjningsnät på valar och att resultaten läggs fram för Europaparlamentet och rådet.

Kommissionen bad ett vetenskapligt institut att göra en sådan bedömning, men det senare kunde inte göra det på grund av bristen på relevanta rapporter om oavsiktliga fångster av valar. Medlemsstaterna borde ha överlämnat dessa rapporter till kommissionen i enlighet med en annan förordning.

År 2009 antog kommissionen ett meddelande i vilket den meddelade parlamentet och rådet att det inte var möjligt att genomföra den vetenskapliga bedömningen. Klaganden, en polsk fiskare, hävdade att kommissionen därför underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt förordning (EG) nr 2187/2005. Klaganden vände sig därför till ombudsmannen.

Under hela ombudsmannens undersökning motiverade kommissionen inte varför den inte hade använt alla till buds stående medel för att säkerställa nationell efterlevnad av den andra förordningen och därmed förse det vetenskapliga institutet med de uppgifter som krävs för den bedömning som krävs enligt förordning (EG) nr 2187/2005. Ombudsmannen ansåg att denna underlåtenhet utgjorde ett administrativt missförhållande. Han gjorde en kritisk anmärkning om att kommissionen inte hade visat att det var objektivt omöjligt för den att fullgöra skyldigheten att se till att det senast den 1 januari 2008 gjordes en vetenskaplig bedömning av effekterna på valarna av att använda bland annat nät, grimgarn och insnärjningsnät.

Klaganden, ett franskt universitet, deltog i ett konsortium som utvecklade ett projekt som sponsrades av kommissionen. Efter att ha stött på problem med samordnaren drog sig klaganden ur projektet. Kommissionen begärde därefter återbetalning av en del av de betalningar som den hade gjort till klaganden. Klaganden ansåg att kommissionens påståenden var orättvisa och vände sig till ombudsmannen.

Ombudsmannen inledde en undersökning under vilken kommissionen gav honom en detaljerad redogörelse för de belopp som den hade betalat till klaganden. Kommissionen förklarade att klaganden inte hade lämnat in de nödvändiga rapporterna och resultaten i tid, vilket krävs enligt avtalet. Den hänvisade vidare till ett förslag som den hade lagt fram för samordnaren om att klaganden skulle tillhandahålla de relevanta handlingarna även efter den avtalsenliga tidsfristen.

Eftersom klaganden inte verkade ha känt till det ovannämnda förslaget bad ombudsmannen kommissionen att överväga att godta att klaganden lämnade in en rapport om sitt deltagande i projektet. Kommissionen instämde och uppgav att den, om det var motiverat, också kunde minska de belopp som begärdes av klaganden. Ombudsmannen konstaterade att kommissionen hade löst klagomålet och avslutade ärendet.

För att skydda hållbarheten i EU:s fiske kan EU:s lagstiftare anta åtgärder för att begränsa fiskeansträngningen i hela unionen. I rådets förordning om fastställande av antalet fiskedagar i gemenskapens vatten för år 2007 minskades antalet dagar som tilldelats en särskild kategori av fartyg som fiskar i vattnen väster om Skottland med 10 % – från 280 dagar 2006 till 252 dagar. Till följd av detta vände sig Clyde Fishermen's Association, som företräder fiskare i det berörda området, till ombudsmannen. Klaganden hävdade att denna minskning berodde på ett administrativt fel som begåtts av Europeiska kommissionen i ett icke-officiellt dokument som låg till grund för diskussionerna om denna fråga i rådet. Enligt klaganden bytte kommissionen felaktigt ut de relevanta kolumnerna om vattnen väster om Skottland och Nordsjön i en tabell med de föreslagna minskningarna.

I sitt yttrande hävdade kommissionen att denna minskning hade diskuterats och godkänts av medlemsstaterna och att det inte hade förekommit något administrativt fel.

Efter en noggrann granskning av det icke-officiella dokumentet fann ombudsmannen att även om den nämnda tabellen innehöll ett förslag om att minska fiskedagarna för vattnen väster om Skottland, innehöll förklaringarna i det icke-officiella dokumentet inte någon sådan minskning. Ombudsmannen drog därför slutsatsen att ett administrativt fel faktiskt hade begåtts. Han lade därför fram ett förslag till rekommendation till kommissionen och uppmanade den att erkänna felet och, så långt det fortfarande var möjligt, vidta korrigerande åtgärder.

Kommissionen avvisade förslaget till rekommendation. Den upprepade sitt argument att det aktuella förslaget hade lagts fram avsiktligt och grundade sig på vetenskapliga bevis som visade att torsken i vattnen väster om Skottland befann sig i ett kritiskt tillstånd. Kommissionen uppgav också att det icke-officiella dokumentet inte var relevant, eftersom det hade ersatts av dess formella förslag till rådets förordning. Även om ett fel hade begåtts skulle det inte längre vara möjligt att vidta rättelseåtgärder.

I sitt beslut påpekade ombudsmannen att det faktum att det icke-officiella dokumentet ersattes av kommissionens formella lagstiftningsförslag inte innebar att det inte längre fanns något behov av att undersöka eventuella administrativa missförhållanden i fråga om det icke-officiella dokumentet. Ombudsmannen konstaterade vidare att tillgängliga bevis visade att expertorgan hade rekommenderat att ingen torsk skulle fångas under 2007 i både vattnen väster om Skottland och i Nordsjön. I kommissionens icke-officiella dokument valdes dock inte ett totalförbud, utan det föreslogs att minskningar skulle göras för de flottor som står för den största inverkan på torskbestånden. När det gäller vattnen väster om Skottland ansåg kommissionen att detta gällde flottor som stod för mer än 50 ton torskfångster. Den fartygskategori som är aktuell i förevarande mål förefaller emellertid inte tillhöra denna grupp. Ombudsmannen bekräftade därför sin åsikt att ett administrativt fel föreföll ha inträffat. Eftersom kommissionens argument om att det var omöjligt att vidta korrigerande åtgärder föreföll rimliga avslutade ombudsmannen ärendet med en kritisk anmärkning.