Strasbourg den 6 november 2020

Klagomål 1598/2020/ΜΟ

Angående: Hur Europeiska kommissionen övervakar och säkerställer de kroatiska myndigheternas respekt för de grundläggande rättigheterna i samband med gränsförvaltningsinsatser som får EU-medel

Bästa ordförande!

Jag har beslutat att inleda en undersökning av ett klagomål som jag fått från Amnesty International mot Europeiska kommissionen, särskilt om hur kommissionen ser till att de kroatiska myndigheterna respekterar de grundläggande rättigheterna i samband med gränsförvaltningsinsatser som finansieras med EU-medel.

Klaganden hävdar att kommissionen har underlåtit att ta itu med de ihållande anklagelserna om allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna från de kroatiska myndigheternas sida i samband med gränsförvaltningsinsatser, för vilka den mottog EU-medel ^[1], särskilt vid landets gränser mot Bosnien och Hercegovina och Serbien. Klaganden hävdar särskilt att kommissionen inte har kontrollerat att de kroatiska myndigheterna har inrättat en effektiv ”övervakningsmekanism” för att säkerställa att gränsförvaltningsinsatserna är helt förenliga med de grundläggande rättigheterna och EU-lagstiftningen.

Enligt klaganden har kommissionen hänvisat till en sådan övervakningsmekanism och uppgett att 300 000 euro har öronmärkts för detta ändamål. Det finns dock inga belägg för att en sådan mekanism har inrättats eller vilka organisationer som deltar i övervakningen av de grundläggande rättigheterna ^[2]. Det råder således brist på insyn i hur EU-medlen i fråga har använts, fortsätter klaganden.

Slutligen anser klaganden att kommissionen, trots att den var medveten om anklagelserna om kränkningar av de mänskliga rättigheterna, beviljade ytterligare finansiering till Kroatien för gränsförvaltning i december 2019.

Som ett första steg i denna undersökning har jag beslutat att begära ett skriftligt svar från kommissionen på frågorna i bilagan.

Det skulle också vara till hjälp om kommissionen kunde delge mitt kontor alla handlingar som rör de frågor som anges ovan, såsom korrespondens med de kroatiska myndigheterna, avtal med nationella eller internationella enheter eller genomförande- och utvärderingsrapporter.

Observera att jag sannolikt kommer att skicka ert svar och tillhörande bilagor till klaganden för synpunkter. ^[3] Jag skulle vara tacksam för kommissionens svar senast den 31 januari 2021.

Ansvarig handläggare för denna utredning är Maria Moustakali.

Om kommissionen i samband med denna undersökning blir involverad i domstolsförfaranden som rör samma sak som detta klagomål ber jag er att meddela oss detta.

Med vänliga hälsningar,

Emily O'Reilly
Europeiska ombudsmannen

bilaga

1. Vad innebär konceptet med en övervakningsmekanism inom ramen för EU:s nödfinansiering? Innebär det till exempel att man finansierar befintliga internationella eller nationella organ för att övervaka de grundläggande rättigheterna och efterlevnaden av EU:s asyllagstiftning?

2. Kommissionsledamot Ylva Johansson hänvisade nyligen till en överenskommelse enligt vilken den kroatiska ombudsmannen, det kroatiska rättscentrumet och FN:s flyktingkommissariat skulle delta i detta arbete. Kan kommissionen lämna mer information om detta avtal med den kroatiska regeringen och förklara om dessa enheter har varit inblandade?

3. Var inrättandet av en effektiv övervakningsmekanism en förutsättning för tilldelningen av EU-medel till Kroatien inom ramen för projektet för katastrofbistånd i december 2018 ^[4]?

4. Enligt kommissionsledamot Ylva Johansson ^[5] har kommissionen från de kroatiska myndigheterna mottagit den slutliga genomföranderapporten om det ovan nämnda projektet för katastrofbistånd. Kan kommissionen dela denna rapport och sin egen bedömning av hur projektet genomfördes?

5. På grundval av den rapporten, har kommissionen konkret information om i) huruvida övervakningsmekanismen inrättades, ii) huruvida den togs i drift, iii) dess mål och verksamhet och iv) de berörda enheterna?

Om mekanismen verkligen inrättades, och kommissionen har kontrollerat detta:

6. Har kommissionen information om hur mycket medel som faktiskt har använts för mekanismen?

7. Hur har kommissionen direkt kontrollerat mekanismens oberoende och effektivitet? Har kommissionen anordnat en undersökningsresa till Kroatien? Har kommissionen diskuterat resultaten av övervakningsmekanismen med de kroatiska myndigheterna, den kroatiska ombudsmannen och det civila samhällets organisationer, i enlighet med meddelandet till Europaparlamentet och rådet om kontrollen av Kroatiens fullständiga tillämpning av Schengenregelverket ^[6]?

8. Har kommissionen begärt ytterligare åtgärder från de kroatiska myndigheternas sida för att effektivisera övervakningen av de grundläggande rättigheterna inom ramen för gränsförvaltningen?

9. Planerar kommissionen några ytterligare åtgärder för att förbättra övervakningen av de grundläggande rättigheterna i samband med kroatiska gränsinsatser? Kommer kommissionen till exempel att anordna ett besök på plats för att hjälpa de kroatiska myndigheterna? Om så är fallet, vilken konkret roll och vilka konkreta uppgifter kommer uppdraget att ha inom ramen för EU:s nödfinansiering?

10. Påverkade anklagelserna om systematiska kränkningar av de grundläggande rättigheterna vid den kroatiska gränsen tilldelningen av nya (migrationsrelaterade) medel till Kroatien i december 2019?

11. Har kommissionen övervägt att återkräva medel om det finns bevis för att Kroatien inte uppfyllde villkoren för projektet?

12. Vilka förfaranden har kommissionen infört för att i) reagera om det finns bevis för att Kroatien inte uppfyllde villkoren för projektet och ii) säkerställa att EU-finansiering inom ramen för gränsförvaltning bidrar till att stärka skyddet av de grundläggande rättigheterna?

[1] Inom ramen för EU:s asyl-, migrations- och internationella fond (Amif) och fonden för inre säkerhet (ISF) 2014–2020.

[2] Enligt klaganden har FN:s flyktingkommissariat och det kroatiska rättscentrumet sagt att de inte är inblandade.

[3] Om du vill lämna in handlingar eller uppgifter som du anser vara konfidentiella och som inte bör lämnas ut till klaganden, markera dem som ”konfidentiella”. Sådana dokument kan skickas via säkra kanaler, t.ex. Ares, Circabc eller motsvarande applikationer. Handläggaren kan vid behov kontaktas i förväg.

[4] HOME/2017/ISFB/AG/EMAS/0076

[5] http://hr.n1info.com/English/NEWS/a567446/Johansson-We-have-to-make-sure-the-protection-of-borders-does-not-involve-abuse.html

[6] COM(2019) 497 final av den 22 oktober 2019: https://ec.europa.eu/home-affairs/sites/homeaffairs/files/what-we-do/policies/european-agenda-migration/20191022_com-2019-497-communication_en.pdf.