Kära herr M., Den
16 februari 1998 lämnade ni in ett klagomål till Europeiska ombudsmannen om ett uttagningsprov (PE/11/D) som anordnats av Europaparlamentet.
Den 3 mars 1998 vidarebefordrade jag klagomålet till Europaparlamentets talman. Europaparlamentet avgav sitt yttrande den 3 juni 1998 och jag översände det till er med en uppmaning att inkomma med synpunkter, om ni så önskade. Jag mottog era synpunkter den 26 juni 1998.
Jag skriver nu för att låta er veta resultaten av de undersökningar som har gjorts.

Klagomålet

År 1997 deltog klaganden i ett uttagningsprov som anordnades av Europaparlamentet för att rekrytera fransktalande vaktmästare. Den 5 december 1997 underrättades klaganden om att det betyg som han hade erhållit i det prov som syftade till att bedöma hans förmåga att resonera var lägre än det minimum som krävdes.
Med tanke på att den faktiska testnivån var högre än den nivå som krävdes i meddelandet om uttagningsprov vände sig klaganden till Europaparlamentet och klagade över testnivån. Han begärde att parlamentet mer exakt skulle inrikta sig på kandidaterna i denna typ av uttagningsprov, för att undvika att skapa orealistiska förväntningar på personer som ur utbildningssynpunkt inte har någon chans att lyckas i provet i slutledningsförmåga och som Europaparlamentet underförstått inte vill rekrytera.
Klaganden var inte nöjd med Europaparlamentets svar och bad Europeiska ombudsmannen att få ett svar på hans begäran om svårigheten med provet och att överväga en ändring av reglerna för tillträde till uttagningsprov i lönegrad D.

Frågeställningen

Europaparlamentets yttrande
Europaparlamentets yttrande över klagomålet är sammanfattningsvis följande:
Europaparlamentet bekräftade att det, i enlighet med den möjlighet som erbjuds i artikel 3 i bilaga III till stadgan, hade bett en psykolog att utforma provet i enlighet med uttagningskommitténs önskemål.
Vidare angav Europaparlamentet att den lägsta utbildningsnivå som krävs enligt meddelandet om uttagningsprov är förenlig med tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna. Dessutom får institutionen, i enlighet med EG-domstolens rättspraxis, inte vägra personer med högre utbildning tillträde till uttagningsprovet. Slutligen informerade Europaparlamentet Europeiska ombudsmannen om att 225 av de 709 sökande som gjorde provet i slutledningsförmåga hade klarat provet.
Den klagandes synpunkter
Europeiska ombudsmannen vidarebefordrade Europaparlamentets yttrande till den klagande med en uppmaning att inkomma med synpunkter. I sitt svar av den 26 juni 1998 betonade klaganden att han inte fick den förväntade informationen från Europaparlamentet och upprepade sina påståenden.

Beslutet

1 Svårigheten med provet i slutledningsförmåga i ett uttagningsprov för lönegrad D
1.1 Klaganden deltog i ett uttagningsprov som anordnades av Europaparlamentet för att tillsätta tjänster i lönegrad D. Han anser att det prov i slutledningsförmåga som han misslyckades med var alltför svårt för personer som endast har den lägsta utbildningsnivå som krävs enligt meddelandet om uttagningsprov. 1) Europaparlamentet förklarade att det följde reglerna för rekryteringsförfaranden och att provet utformades av ett specialiserat företag i enlighet med uttagningskommitténs önskemål.
1.2 Enligt EG-domstolens rättspraxis (2) har uttagningskommittéerna ett stort utrymme för skönsmässig bedömning när det gäller detaljerna i det prov som skall anordnas i ett uttagningsprov. Provhandlingarna får dock inte överskrida de gränser som anges i meddelandet om uttagningsprov eller strida mot syftet med provet eller uttagningsprovet. I artikel 27 i tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna föreskrivs vidare att "rekryteringen skall vara inriktad på att de tjänstemän som tjänstgör vid institutionen har högsta kompetens, prestationsförmåga och integritet (...)".
1.3 Det bör noteras att provet i fråga, som granskades av ombudsmannen, var avsett att bedöma förmågan att resonera och att det inte avser kunskaper som förvärvats under vissa högre icke-akademiska eller akademiska kurser. Det är därför högst osannolikt att denna typ av test skulle strida mot de kriterier som anges i detta meddelande om uttagningsprov.
1.4 Den klagande har inte försett ombudsmannen med några uppgifter som tyder på att Europaparlamentet har överträtt ovannämnda bindande regler eller att uttagningskommittén har överskridit sitt utrymme för skönsmässig bedömning genom att utforma ett prov som kan ha förefallit svårt för honom. I detta sammanhang är svårigheten inneboende i ett uttagningsprov som syftar till att välja ut de bästa möjliga tjänstemännen. När det gäller denna aspekt av ärendet har inga administrativa missförhållanden konstaterats på grundval av den information som erhållits av Europeiska ombudsmannen och översänts av klaganden.
2 Kravet på en bättre inriktning av sökande i meddelandet om uttagningsprov
2.1 Klaganden anser att Europaparlamentet genom att använda svåra prov underförstått vill göra ett urval till förmån för bättre utbildade sökande och skapar falska förväntningar. Europaparlamentet förklarade att meddelandet om uttagningsprov uppfyller kraven i tjänsteföreskrifterna och att Europaparlamentet å andra sidan enligt domstolens rättspraxis (3) inte får vägra personer med högre utbildning tillträde till uttagningsprovet.
2.2 Europeiska ombudsmannen konstaterar att de kriterier som nämns i meddelandet om uttagningsprov uppfyller minimikraven i artikel 5.1 i tjänsteföreskrifterna. Ombudsmannen påpekar dock också att institutionen vid behov kan nämna mer restriktiva kriterier (4).
2.3 I detta fall har Europaparlamentet valt att begära lägsta möjliga utbildningsnivå och beslutat att ge så många personer som möjligt möjlighet att få anställning inom institutionen. Den omständigheten att vissa sökande, eller till och med alla sökande som endast har den lägsta utbildningsnivå som krävs, kan ha misslyckats med att klara ett prov innebär inte att ingen av dessa sökande kunde ha lyckats, särskilt inte i ett prov i slutledningsförmåga som inte prövar sökandenas utbildning. Att fastställa restriktiva kriterier, när detta inte krävs på grund av en tjänsts krav, skulle i onödan beröva potentiella godkända sökande från att delta i uttagningsprovet. Med hänsyn till omständigheterna i förevarande mål förefaller det således inte ha förekommit något administrativt missförhållande i denna del av klagomålet.
3 Slutsats På
grundval av Europeiska ombudsmannens undersökningar av detta klagomål förefaller det inte ha förekommit några administrativa missförhållanden i Europaparlamentet. Ombudsmannen har därför beslutat att avsluta ärendet.
Europaparlamentets talman kommer också att informeras om detta beslut.
Med vänlig hälsning
Jacob Söderman

---

(1) EGT C 278 A, 1996

(2) Målen 64, 71–73 och 78/86, Sergio mot kommissionen, REG 1988, s. 1399.

(3) Mål T-60/92, Noonan mot kommissionen, REG 1996, s. II-215, (31-34 43-46).

(4) Mål 108/88, Jaenicke Cendoya mot kommissionen, REG 1989, s. 2711.