Bakgrunden till klagomålet

1. Detta ärende gäller ett urvalsförfarande för rekrytering av en kontraktsanställd i tjänstegrupp IV vid kommissionens generaldirektorat för yttre förbindelser (GD Yttre förbindelser). Den utvalda kandidaten skulle anställas i kategorin ”typ b) kontraktsanställda”.

2. Den klagande är tjänsteman vid kommissionen. I september 2007 bad personalförvaltningskontoret vid GD Yttre förbindelser den lokala personalkommittén att utse en av sina ledamöter att delta i en urvalskommitté för rekrytering av kontraktsanställda. CLP utsåg klaganden.

3. Urvalskommittén sammankallades den 11 oktober 2007 och skulle intervjua fyra sökande till tre olika lediga tjänster. Utöver klaganden bestod urvalskommittén av två personer från GD Yttre förbindelsers operativa sida (R och D) och en från GD Yttre förbindelsers personalförvaltningskontor (M).

4. Den första intervjun gällde tjänsten som handläggare. horisontell samordnare" - kontraktsanställd i tjänstegrupp IV ("ledig tjänst"). I arbetsbeskrivningen angavs bland annat att den utvalda sökanden skulle ha goda kunskaper i både franska och engelska när det gäller läsförståelse och läsförståelse samt muntliga och skriftliga uttryck. Enligt arbetsbeskrivningen var minst tre års arbetslivserfarenhet önskvärt. Endast en kandidat var inbjuden till en intervju för denna tjänst. Klaganden fick den relevanta arbetsbeskrivningen och kandidatens meritförteckning flera dagar i förväg. Han noterade att kandidaten i sin meritförteckning beskrev sina språkkunskaper som "engelska- modersmål "och "franska- stark förståelse, grundläggande konversation och skriftlig förmåga".

5. Urvalskommitténs deltagare ger olika versioner av evenemangen under och efter den intervju som hölls den 11 oktober 2007. Det är emellertid ostridigt att överläggningarna avbröts till följd av meningsskiljaktigheter mellan klaganden och en eller flera av de andra deltagarna i urvalskommittén om utvärderingen av sökandens prestationer och att de återstående tre intervjuer som planerats för den dagen ställdes in. Senare samma dag skickade klaganden ett e-postmeddelande som markerats som konfidentiellt till en funktionell e-postadress vid GD Yttre förbindelser, där han redogjorde för de oegentligheter som enligt hans uppfattning hade inträffat.

6. Den 12 oktober 2007 skickade M ett e-postmeddelande från en funktionell e-postadress till CLP och GD ADMIN angående de rekryteringsförfaranden som hade planerats till den 11 oktober 2007. CLP-gruppen ombads utse en ny observatör "av skäl som senare skulle förklaras".

7. Den 15 oktober 2007 skickade GD Yttre förbindelser ett e-postmeddelande till klaganden, CLP, deltagarna i urvalskommittén och några andra tjänstemän vid kommissionen. En rapport med titeln Panels de séléction d'agents contractuels organisés par la DG RELEX Bruxelles, 11 oktober 2007 (nedan kallad meddelandet av den 15 oktober 2007) bifogades e-postmeddelandet. Enligt e-postmeddelandet hade rapporten godkänts av samtliga paneldeltagare, med undantag för klaganden. Enligt rapporten var klagandens inställning till kandidaten "peu aimable", hade skapat "une atmosphère désagréable mettant mal à l'aise l'ensemble des personnes présentes" och hade blivit "de plus en plus agressive". Enligt meddelandet var klagandens inställning under överläggningarna en av ”désaccord systématique”.

8. Den 24 oktober 2007 skickade klaganden via e-postfunktionen ”svar till alla” sina synpunkter på meddelandet av den 15 oktober 2007 och betecknade sitt e-postmeddelande som konfidentiellt.

9. Den 12 december 2007 informerade GD Yttre förbindelser klaganden om att han hade avlägsnats från urvalskommittén.

10. Den 23 januari 2008 underrättade klaganden, i enlighet med artikel 22a i tjänsteföreskrifterna, kommissionens generalsekreterare och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) om de oegentligheter som enligt hans mening hade påverkat urvalsförfarandet.

11. Den 18 februari 2008 intervjuade Olaf klaganden. Därefter informerade Olaf den 24 november 2008 klaganden om att hans begäran enligt artikel 22a i tjänsteföreskrifterna inte omfattades av Olafs behörighet.

12. Den 11 mars 2008 lämnade klaganden in ett klagomål enligt artikel 90.2 i tjänsteföreskrifterna mot GD Yttre förbindelsers beslut att avsätta urvalskommittén och avsätta honom (nedan kallat det första klagomålet).

13. Den 16 maj 2008 underrättade kommissionen klaganden om att hans första klagomål inte kunde tas upp till prövning. Sökanden gjorde gällande att hans rättsliga ställning inte påverkades negativt, eftersom han endast var observatör enligt artikel 8.3 i de allmänna genomförandebestämmelserna för rekrytering och anställning av kontraktsanställda vid kommissionen (nedan kallade de allmänna genomförandebestämmelserna) och inte ledamot av urvalskommittén.

14. Den 11 februari 2009 lämnade klaganden in en begäran om bistånd i enlighet med artikel 24 i tjänsteföreskrifterna mot bakgrund av vad han ansåg vara ärekränkande uttalanden i meddelandet av den 15 oktober 2007.

15. I sitt svar av den 4 mars 2009 konstaterade kommissionen att en betydande del av denna begäran var nästan identisk med hans första klagomål och ansåg att han försökte få ett nytt svar på sitt första klagomål. Kommissionen betonade att en rättsakt som går någon emot endast kan bli föremål för ett klagomål enligt artikel 90.2 i tjänsteföreskrifterna. Vad gäller de övriga argumenten drog kommissionen slutsatsen att meddelandet av den 15 oktober 2007 inte innehöll några hot, förolämpningar eller ärekränkande uttalanden och avslog därför hans begäran om bistånd.

16. Den 3 juni 2009 överklagade klaganden beslutet att avslå hans begäran om bistånd genom att inge ett klagomål enligt artikel 90.2 i tjänsteföreskrifterna (nedan kallat det andra klagomålet). Han hävdade att kommissionen inte hade undersökt ärendet med tillräcklig omsorg.

17. I sitt svar av den 3 juli 2009 avslog kommissionen det andra klagomålet med hänvisning till resonemanget i svaret av den 4 mars 2009.

18. Den 11 februari 2009 skrev klaganden till kommissionens generalsekreterare för att informera henne om att Olaf hade beslutat att inte utreda ärendet. Han hävdade att ansvaret för att utreda hans begäran på grundval av artikel 22a i tjänsteföreskrifterna ålåg generalsekretariatet, GD ADMIN eller kommissionens utrednings- och disciplinbyrå (nedan kallad IDOC).

19. Den 24 mars 2009 bemyndigades IDOC att inleda en undersökning och den 27 mars 2009 tog IDOC emot ett uttalande från klaganden.

20. Den 1 juli 2009 beslutade generaldirektören för GD ADMIN, på grundval av IDOC:s utredningsrapport, att avsluta ärendet utan någon disciplinär uppföljning med motiveringen att urvalsförfarandet hade genomförts i enlighet med tillämpliga bestämmelser.

21. Den 30 september 2009 ingav klaganden ett annat klagomål enligt artikel 90.2 i tjänsteföreskrifterna mot beslutet av den 1 juli 2009 (nedan kallat det tredje klagomålet).

22. Genom skrivelse av den 15 oktober 2009 avvisade kommissionen det tredje klagomålet.

23. Den 15 februari 2011 vände sig klaganden till Europeiska ombudsmannen.

Föremålet för utredningen

24. Ombudsmannen beslutade att inleda en undersökning av följande påståenden och krav.

Anklagelser:

1. Kommissionen säkerställde inte att det relevanta urvalsförfarandet för en kontraktsanställd vid GD Yttre förbindelser genomfördes korrekt.

2. Kommissionen behandlade inte klagandens begäran om bistånd enligt artikel 24 i tjänsteföreskrifterna på ett korrekt sätt.

3. Kommissionen misslyckades med att hantera det administrativa prövningsförfarande som klaganden hade inlett enligt artikel 22a i tjänsteföreskrifterna.

Påstående:

Kommissionen bör i) erkänna sina fel, ii) återkalla de beslut som fattats i det administrativa förfarandet enligt artiklarna 22a och 24 i tjänsteföreskrifterna, iii) stryka uttalanden som förtalar klaganden från sina akter, och iv) vidta åtgärder för att förbättra de administrativa förfarandena enligt artiklarna 22a och 24 i tjänsteföreskrifterna, särskilt genom att se till att de genomförs oberoende, t.ex. av generalsekretariatet.

25. Ombudsmannen noterade att det första påståendet och påståendet om rekryteringsförfarandet vid GD Yttre förbindelser lämnades in till honom mer än två år efter det att klaganden fick kännedom om de relevanta frågorna. De kunde därför inte tas upp till prövning i enlighet med artikel 2.4 i ombudsmannens stadga. Detsamma gällde klagandens påstående om handläggningen av hans första klagomål. Ombudsmannen ansåg dock att det sätt på vilket kommissionen genomförde sina rekryteringsförfaranden var en fråga av uppenbart allmänintresse. Med detta i åtanke beslutade ombudsmannen att de relevanta delarna av klagomålet förtjänade en undersökning. Därför inledde ombudsmannen en undersökning på eget initiativ OI/6/2011/VL för att täcka det första påståendet och fordran (i den form som anges i föregående punkt).

26. Det är lämpligt att notera att klaganden också kritiserade det faktum att kommissionen hade tillrättavisat honom för att ha brutit mot reglerna om skydd av personuppgifter. Ombudsmannen ansåg dock att det inte fanns tillräckliga skäl att undersöka denna fråga, eftersom den redan hade behandlats av Europeiska datatillsynsmannen. Med tanke på kommissionens stora utrymme för skönsmässig bedömning i disciplinära frågor drog ombudsmannen samma slutsats när det gäller klagandens påstående att kommissionen bör hålla de personer som är ansvariga för det påstådda administrativa missförhållandet ansvariga.

Utredningen

27. Den 24 maj 2011 inledde ombudsmannen denna undersökning och bad kommissionen om ett yttrande.

28. Den 5 september 2011 avgav kommissionen sitt yttrande.

29. Den 28 september 2011 informerade ombudsmannen kommissionen om att det var nödvändigt att granska de relevanta handlingar som kommissionen hade tillgång till.

30. Den 18 oktober 2011 inkom klaganden med sina synpunkter på kommissionens yttrande.

31. Den 9 november 2011 genomförde ombudsmannens företrädare en inspektion.

32. Den 24 november 2011 skickades en kopia av inspektionsrapporten till klaganden med en uppmaning att inkomma med synpunkter, vilket han gjorde den 14 december 2011.

Ombudsmannens analys och slutsatser

Inledande anmärkningar

33. I sitt yttrande betonade kommissionen att det hade gått tre år och fyra månader från det att det första klagomålet ingavs till det att klagomålet ingavs till ombudsmannen. I detta avseende är det lämpligt att erinra om att det var just av detta skäl som ombudsmannen inledde undersökningen på eget initiativ OI/6/2011/VL (se även punkt 25 ovan), som till skillnad från klagomålsbaserade undersökningar inte är föremål för någon tidsbegränsning.

34. Även om denna utredning avser förfarandet för rekrytering av en enskild person, ska den inte missförstås som riktad mot den sökande eller deltagarna i urvalskommittén. Ombudsmannens mandat är begränsat till att utreda fall av administrativa missförhållanden vid EU:s institutioner, organ och byråer, och inte de personer som arbetar för dem.

35. I sitt yttrande hänvisade kommissionen till den rapport som utarbetats av IDOC, som påstås ha behandlat alla argument som framförts av klaganden. Kommissionen betecknade dock rapporten som konfidentiell. Ombudsmannen kan därför inte hänvisa till den i detta beslut.

A. Påstådd underlåtenhet att säkerställa ett korrekt genomförande av det relevanta urvalsförfarandet och motsvarande del av ansökan

Argument som framförts till ombudsmannen

Allmänna synpunkter från båda parter

36. Enligt klaganden hölls den första hälften av intervjun med sökanden på engelska. En av jurymedlemmarna talade sedan franska och bad kandidaten att redogöra för EU:s viktigaste institutioner. Klaganden blev mycket förvånad över att en sådan grundläggande fråga valdes för att testa kunskaperna hos en kandidat till tjänsten som handläggare och i ännu högre grad när kandidaten bad om att få svara på engelska. Enligt klaganden uppgav kandidaten att han inte kände sig tillfreds med att använda franska. Med tanke på språkkraven i arbetsbeskrivningen ansåg klaganden att det var lämpligt att insistera på att frågan skulle besvaras på franska. Kandidaten hade svårt att namnge EU-institutionerna på det språket. Enligt den klagande bekräftade intervjun den sökandes självbedömning av grundläggande muntliga kunskaper i franska och att han därför inte uppfyllde språkkraven.

37. Klaganden tillade att han ville testa kandidatens kunskaper om de politikområden som nämns i arbetsbeskrivningen. Eftersom kandidaten endast hade nämnt miljöpolitiken påpekade klaganden att säkerhets- och migrationspolitiken också angavs i arbetsbeskrivningen och ställde en fråga om ett nyligen framlagt kommissionsinitiativ om migration och kampen mot olaglig invandring. Kandidaten kunde inte svara på denna fråga och medgav att han inte hade några särskilda kunskaper om andra politikområden än miljö.

38. Enligt klaganden blev meningsskiljaktigheterna mellan urvalskommitténs deltagare uppenbara under överläggningarna. Medan de andra deltagarna bedömde kandidatens prestation som "bra" eller "utmärkt" på alla punkter, insisterade klaganden på att den skulle klassificeras som "genomsnittlig" eller "bra". Den klagandes helhetsintryck av intervjun var att de andra deltagarna ville att kandidaten skulle lyckas och därmed medvetet ignorerade brister i hans språkkunskaper.

39. I sitt yttrande hävdade kommissionen att IDOC hade behandlat alla de argument som framförts av klaganden, vilka i själva verket var desamma som de som lämnats till ombudsmannen. Enligt kommissionen drog IDOC slutsatsen att det aktuella rekryteringsförfarandet hade hanterats korrekt och i enlighet med tillämpliga rättsliga bestämmelser, och att ingen av de påstådda oegentligheterna hade konstaterats. Dessutom hade ledamöterna i tjänstens intresse beslutat att avsätta urvalskommittén den 11 oktober 2007, utan att klagandens rättigheter hade åsidosatts.

Klagandens stödargument

40. Till stöd för sitt påstående framförde klaganden följande argument: i) Han inbjöds att delta i urvalskommittén, men paneldeltagarnas respektive uppgifter angavs inte. ii) Endast en sökande kallades till en intervju, och på grundval av sin meritförteckning uppfyllde denna sökande inte kraven i arbetsbeskrivningen med avseende på nödvändig arbetslivserfarenhet och språkkunskaper. iii) Panelen var inte tillräckligt förberedd för intervjun, den överlade under intervjun, kritiserade klaganden framför kandidaten och försökte avskräcka honom från att ställa frågor. iv) De andra ledamöterna i juryn försökte hindra den klagande från att undersöka den sökandes språkkunskaper genom att hävda att han som medborgare hade rätt att använda ett språk som han själv hade valt. v) Klaganden avlägsnades på ett orättvist sätt från urvalskommittén. vi) Inga riktiga protokoll eller rapporter från den relevanta intervjun upprättades, klaganden fick inte underteckna någon sådan handling och de andra panelmedlemmarnas kommentarer var felaktiga och motsägelsefulla. vii) Urvalskommittén sammankallades för att hålla de intervjuer som hade ställts in utan att informera klaganden, trots hans uttryckliga begäran om att bli informerad. viii) Urvalskommittén föreslog en sökande som inte kunde komma i fråga för den lediga tjänsten. och ix) administrationen avslöjade korrespondens utan att iaktta sekretessreglerna.

i) Den påstådda underlåtenheten att specificera paneldeltagarnas respektive funktioner

41. Kommissionen sade att panelen måste fatta beslut med konsensus eller, vid behov, med majoritet. Vid lika röstetal var ordförandens röst avgörande. När det gäller klagandens roll betonade kommissionen att klaganden hade utsetts till observatör i enlighet med artikel 8.3 i de allmänna genomförandebestämmelserna och att ordföranden (det vill säga M) hade översänt kandidaternas meritförteckningar till paneldeltagarna.

42. Under inspektionen undrade ombudsmannens företrädare varför den ursprungliga urvalskommitté som sammankallades den 11 oktober 2007 ställdes in om klaganden var observatör och inte kunde delta i omröstningen. Kommissionens företrädare förklarade att de övriga medlemmarna i urvalskommittén vid den tidpunkten ansåg att det inte var möjligt att fortsätta panelens arbete på grund av vad de uppfattade som klagandens obstruktiva inställning.

43. I sina synpunkter hävdade klaganden att kommissionen hade en märklig förståelse av observatörernas roll som skulle hindra dem från att kontrollera något som tidigare har testats.

ii) Utfrågningen av endast en sökande som, på grundval av sin meritförteckning, påstås inte uppfylla kraven i arbetsbeskrivningen med avseende på nödvändig arbetslivserfarenhet och språkkunskaper, iv) påståendet att klaganden var förhindrad att undersöka sökandens språkkunskaper och viii) argumentet att urvalskommittén föreslog en sökande som inte var berättigad till den lediga tjänsten.

44. Kommissionen påpekade att ingen av de andra ledamöterna i urvalskommittén delade klagandens åsikter om kandidatens språkliga och yrkesmässiga kompetens. Det fanns inte heller någon bestämmelse i artikel 8 i de allmänna genomförandebestämmelserna som krävde att urvalskommittén skulle bjuda in mer än en sökande till en intervju.

45. Enligt artikel 8.2 a i de allmänna genomförandebestämmelserna ska den berörda avdelningen, om det inte finns någon sökande på den förteckning som upprättats i enlighet med artikel 5.1 g [1] i de allmänna genomförandebestämmelserna, välja ut de sökande som ska kallas bland de sökande som har förtecknats i den databas som avses i artikel 5.1 d [2]. Det framgår av dessa bestämmelser att de sökande som fanns med i databasen redan hade testats med avseende på bland annat deras språkkunskaper. Syftet med intervjun den 11 oktober 2007 var således att pröva den sökandes yrkesmässiga och personliga kompetens.

46. Kommissionen tillade att han, i motsats till vad klaganden har påstått, inte bara kunde ställa frågor till kandidaten på franska, utan att även en annan medlem av panelen gjorde det. Oenigheten om bedömningen av kandidatens språkkunskaper uppstod sedan mellan klaganden och alla övriga paneldeltagare.

47. Under inspektionen noterade ombudsmannens företrädare att ledamöterna i både urvalskommittén den 11 oktober 2007 (utom för klaganden) och den 18 oktober 2007 (som klaganden inte inbjöds att delta i) ansåg att kandidatens kunskaper i franska var "goda". Denna slutsats verkade vara baserad på kandidatens prestation under intervjuerna. Ändå krävde arbetsbeskrivningen också kandidater att ha en god nivå av skriftlig franska. I sin curriculum vitae angav kandidaten att han hade "grundläggande konversations- och skriftlig förmåga". Ombudsmannens företrädare undrade om detta inte borde ha gett upphov till frågor.

48. Som svar förklarade kommissionens företrädare att arbetsbeskrivningar var dokument avsedda att ange kraven för specifika tjänster, som innehöll en standardiserad förteckning över de nödvändiga och/eller önskvärda egenskaperna såsom utbildningsbakgrund, yrkeskvalifikationer, erfarenhet, teknisk kunskap, kompetens och sociala färdigheter. Kommissionens företrädare uppgav att arbetsbeskrivningarna när de väl har utfärdats inte uppdateras regelbundet, och att endast de enhetschefer som försöker tillsätta en ledig tjänst faktiskt vet vilken typ av profil som verkligen behövs. Det var möjligt att den eftersökta arbetstagarens profil i förevarande fall inte krävde att han hade en god allmän nivå av franska. Ett misstag kan ha begåtts genom att arbetsbeskrivningen inte hade uppdaterats för att återspegla detta. Detta var en olycklig men ofta förekommande händelse. Kommissionens företrädare noterade också att kunskaper i franska i det aktuella fallet endast var en av många andra nödvändiga eller önskvärda färdigheter och kompetenser och att flera andra krav som anges i arbetsbeskrivningen inte testades eller inte beaktades (t.ex. deltagande i interna utbildningstillfällen).

49. Klaganden hävdade att kommissionen borde klargöra om kandidatens kunskaper i franska var goda (som tidigare hävdats) eller om kontrollen av dem var förfarandemässigt inkorrekt.

50. Han betonade att kommissionen i sitt yttrande föreslog att det var olagligt att fråga ut sökanden om hans språkkunskaper, trots att det framgår av inspektionsrapporten att kommissionen medgav att den hade en ytlig inställning till sådana frågor, även i andra rekryteringsförfaranden.

51. Klaganden hävdade att kommissionens argument, att sökandens språkkunskaper hade testats, inte kunde godtas eftersom ombudsmannens företrädare hade fastställt att så inte var fallet.

52. Klaganden sade att han var förvånad över att läsa hur kommissionens företrädare hade förklarat bristerna i sina förfaranden när det gäller uppdatering av arbetsbeskrivningar.

iii) Panelens påstådda otillräckliga förberedelser inför intervjun, de argument som panelen övervägde under själva intervjun och att klaganden avskräcktes från att ställa frågor

53. Kommissionen hävdade att urvalskommitténs ordförande översände sökandenas meritförteckningar för de planerade intervjuerna till urvalskommitténs ledamöter samt annan information som gjorde det möjligt för dem att förbereda intervjuerna. Enligt meddelandet av den 15 oktober 2007 var det först efter intervjun, det vill säga under överläggningarna, som meningsskiljaktigheterna mellan urvalskommitténs ledamöter visade sig.

54. Klaganden framförde inga särskilda synpunkter på detta argument.

v) Det påstått orättvisa avlägsnandet av klaganden från urvalskommittén och vii) argumentet att urvalskommittén höll de intervjuer som hade ställts in utan att informera klaganden och trots hans uttryckliga begäran om detta

55. Enligt kommissionen var det ostridigt att urvalskommittén den 12 oktober 2007 begärde att CLP skulle utse en annan observatör till urvalskommittén. Det ankom således på CLP att informera klaganden om hans ersättare. I motsats till vad som gäller för uttagningskommitténs ledamöter, som utses för hela den tid som ett uttagningsprov pågår, är det arbete som utförs av ledamöterna i en urvalskommitté för rekrytering av kontraktsanställda begränsat till den specifika intervju som de ombeds att genomföra och det är möjligt att inrätta en annan panel för varje intervju.

56. En urvalskommitté har ett stort utrymme för skönsmässig bedömning när den utför sitt arbete. Därför fanns det inget som hindrade panelens ledamöter från att ställa in eller skjuta upp en intervju om detta låg i tjänstens, institutionens eller de sökandes intresse.

57. IDOC ansåg att det inte hade förekommit några oegentligheter eller administrativa missförhållanden när det gällde avlägsnandet av klaganden från urvalskommittén.

58. Klaganden hävdade att även om urvalskommittén hade ett stort utrymme för skönsmässig bedömning, gjorde detta det inte möjligt för den att utesluta en "obekväm" avvikande ledamot (eller observatör) och lämna honom i en situation av osäkerhet om hans roll i veckor.

vi) Den påstådda underlåtenheten att upprätta en korrekt rapport och mötesprotokoll och de påstått felaktiga och motstridiga kommentarerna från de andra paneldeltagarna

59. Kommissionen påpekade att klaganden inte på allvar kunde bestrida det faktum att i) GD ADMIN den 15 oktober 2007 fick en rapport om intervjun, ii) alla panelmedlemmar utom klaganden hade ansett att dokumentet korrekt beskrev hur intervjun genomfördes, och iii) klagandens e-postmeddelande av den 11 oktober 2007, som skickades efter intervjun och som redogjorde för hans synpunkter, bifogades nämnda rapport.

60. Klaganden framförde inga nya synpunkter på detta argument.

ix) Det påstådda utlämnandet av korrespondens i strid med sekretessreglerna

61. Kommissionen påpekade att meddelandet av den 15 oktober 2007 inte innehöll några uppgifter som kunde ha skyddats av de sekretessregler som var tillämpliga på urvalskommitténs arbete eller på de sökande själva. Under alla omständigheter skickades rapporten till mottagare som var tvungna att informeras om skälen till att urvalskommittén hade avbrutits och till att klaganden hade avlägsnats. Dessa var CLP, som ombads utse en ny observatör till urvalskommittén, och den behöriga enheten vid GD ADMIN, som ansvarade för utnämningen av kontraktsanställda.

62. Klaganden framförde inga särskilda synpunkter på detta argument.

Ombudsmannens bedömning

i) Den påstådda underlåtenheten att specificera paneldeltagarnas respektive funktioner

63. Det framgår av artikel 8.3 i de allmänna genomförandebestämmelserna att CLP hade rätt att utse en person som skulle delta i urvalskommitténs möten som observatör (och inte som medlem). Mot bakgrund av klagandens erfarenhet och med tanke på att han nominerades av CLP kunde klaganden ha förväntats veta att hans roll endast var som observatör. Det faktum att urvalskommittén förefaller ha gjort det möjligt för klaganden att ställa frågor till sökanden är inte oförenligt med hans deltagande som observatör.

64. När det gäller ordförandens roll är situationen mindre tydlig. I sitt yttrande hänvisade kommissionen till M som ordförande. Det finns emellertid ingenting i de handlingar som ledde fram till den relevanta intervjun eller i meddelandet av den 15 oktober 2007 som bekräftar att hon faktiskt var ordförande. Det är inte heller klart huruvida artikel 8.3 i de allmänna genomförandebestämmelserna skulle ha gjort det möjligt för M att vara ordförande för den berörda urvalskommittén. Med tanke på att ordförandens ställning inte är avgörande för ärendet i fråga anser ombudsmannen dock att det inte finns något behov av att gå vidare med denna fråga.

ii) Utfrågningen av endast en sökande som, på grundval av sin meritförteckning, påstås inte uppfylla kraven i arbetsbeskrivningen med avseende på nödvändig arbetslivserfarenhet och språkkunskaper, iv) påståendet att klaganden var förhindrad att undersöka sökandens språkkunskaper och viii) argumentet att urvalskommittén föreslog en sökande som inte var berättigad till den lediga tjänsten.

65. Ombudsmannen håller med om att kommissionen enligt de relevanta reglerna inte var skyldig att bjuda in mer än en sökande till en intervju. Man bör dock komma ihåg att EU-institutionerna vid rekryteringen av personal bör sträva efter att säkerställa att personer med högsta kompetens, prestationsförmåga och integritet kan anlitas. Det kan mycket väl vara svårt att förvissa sig om att en sökande uppfyller dessa kriterier om urvalskommittén endast har en sökande. Det kan dock finnas fall där endast en kandidat förefaller lämplig. I sådana fall skulle principerna om god förvaltningssed åtminstone kräva att skälen för att endast bjuda in en sökande antecknas i ett meddelande. Någon sådan anteckning har emellertid inte upprättats i förevarande fall.

66. När urvalskommittén intervjuar de sökande måste den kontrollera om de uppfyller kraven i arbetsbeskrivningen. Under inspektionen av kommissionens handlingar i ärendet hävdade kommissionens företrädare att det kan ha varit så att arbetsbeskrivningen inte korrekt återspeglade de faktiska kraven. Ombudsmannen anser att dessa uttalanden är högst överraskande och oacceptabla. Det är endast på grundval av en korrekt arbetsbeskrivning som en urvalskommitté kan utföra sina uppgifter. De sökande kan dessutom ha sökt en viss tjänst på grundval av de uppgifter som anges i arbetsbeskrivningen. För den övergripande öppenheten i kommissionens förfaranden och av rättviseskäl gentemot de sökande är det därför absolut nödvändigt att en arbetsbeskrivning korrekt återspeglar de faktiska krav som en sökande måste uppfylla.

67. Vad gäller förevarande fall ska det påpekas att kommissionen själv medgav att sökandens kunskaper i franska prövades såväl under intervjun den 11 oktober 2007 som under intervjun den 18 oktober 2007. Det skulle inte ha varit meningsfullt att göra det om det relevanta kravet i arbetsbeskrivningen inte hade motsvarat ett verkligt behov av att de sökande talar franska.

68. Klaganden hävdade att den sökande inte uppfyllde kraven i arbetsbeskrivningen avseende arbetslivserfarenhet och språkkunskaper. Enligt arbetsbeskrivningen ansågs yrkeserfarenhet på minst tre år vara önskvärd. Detta innebär att en sådan erfarenhet inte var ett villkor som behövde uppfyllas. När det gäller språkkunskaper krävde arbetsbeskrivningen att kandidaten hade en god nivå av franska när det gäller förståelse och läsning samt muntliga och skriftliga uttryck. Ombudsmannen noterar att kandidaten i sin meritförteckning beskrev sina kunskaper i franska på följande sätt: "stark förståelse, grundläggande konversation och skriftlig förmåga". Det är uppenbart att detta inte var tillräckligt för att uppfylla kravet i arbetsbeskrivningen.

69. Kommissionen hävdade att i) urvalskommittén inte behövde eller inte ens fick testa den sökandes kunskaper i franska, eftersom detta redan hade testats av Epso (se artikel 5 i de allmänna genomförandebestämmelserna), och ii) urvalskommittén fann att den sökande hade goda kunskaper i franska.

70. Ombudsmannen är något förvånad över kommissionens argument (i), eftersom det motsägs av fakta i ärendet. Det framgår av den information som ombudsmannen har tillgång till att urvalskommittén prövade och bedömde sökandens kunskaper i franska. Vad som är viktigare är att det står klart att Epso, i motsats till vad kommissionen har påstått, inte hade prövat sökandens kunskaper i franska, utan endast hans verbala och numeriska färdigheter och hans särskilda kompetensprofil. Det förefaller således som om urvalskommittén hade goda skäl att pröva den sökandes språkkunskaper. Huruvida den klagande faktiskt hindrades från att testa den sökandes språkkunskaper är en sakfråga som den klagande och kommissionen är oense om. Det är emellertid uppenbart att klaganden inte var helt förhindrad att testa sökandens språkkunskaper.

71. När det gäller kommissionens argument ii) framgår det av tillgängliga uppgifter att urvalskommittén undersökte sökandens muntliga färdigheter på franska. Hänsyn bör dock tas till det faktum att arbetsbeskrivningen också krävde att kandidaterna hade god skrivförmåga på franska. Urvalskommittéerna har ett stort utrymme för skönsmässig bedömning när det gäller att bedöma de sökandes kompetens och de metoder de väljer för att göra detta. Ombudsmannen kan endast konstatera administrativa missförhållanden i fall där det har gjorts en uppenbart oriktig bedömning. Ombudsmannen anser att något sådant uppenbart fel inte har begåtts i detta fall, eftersom det är möjligt att urvalskommittén utgick från att den sökandes skriftliga färdigheter i franska var lika goda som hans muntliga kunskaper i detta språk.

72. Mot bakgrund av ovanstående anser ombudsmannen att klagandens argument, att urvalskommittén föreslog en kandidat som inte uppfyllde kraven i arbetsbeskrivningen, är ogrundat.

iii) Panelens påstådda otillräckliga förberedelser inför intervjun, de argument som panelen övervägde under själva intervjun och att klaganden avskräcktes från att ställa frågor

73. Urvalskommitténs deltagare verkar ha fått de nödvändiga handlingarna i tillräckligt god tid för att kunna förbereda sig på lämpligt sätt. Även om det inte hölls något förberedande möte är det ostridigt att paneldeltagarna kortfattat diskuterade kraven för den lediga tjänsten sinsemellan innan de intervjuade sökanden. Med tanke på att klaganden och de andra deltagarna i urvalskommittén gav olika versioner av evenemangen, och med tanke på den tid som har förflutit sedan intervjun, är det inte möjligt att fastställa huruvida klaganden hade avskräckts från att ställa vissa frågor eller inte. Följaktligen kan inga administrativa missförhållanden fastställas i dessa frågor.

74. Vad gäller klagandens andra påstående att panelen hade överlagt under själva förhöret, framgår det av meddelandet av den 15 oktober 2007 att D under förhöret och inför kandidaten ansåg att kandidatens kunskaper i franska var tillräckligt goda. De synpunkter som framförs av enskilda ledamöter i en urvalskommitté är dock konfidentiella. Det är därför inte förenligt med den konfidentiella karaktären hos en urvalskommittés överläggningar att sådana synpunkter framförs i närvaro av den sökande som ska bedömas. Kommissionens urvalskommittés underlåtenhet att följa dessa regler utgör således ett administrativt missförhållande.

v) Det påstått orättvisa avlägsnandet av klaganden från urvalskommittén och vii) argumentet att urvalskommittén höll de intervjuer som hade ställts in utan att informera klaganden och trots hans uttryckliga begäran om detta

75. Klaganden hävdade att även om urvalskommittén hade ett stort utrymme för skönsmässig bedömning hade den inte rätt att utesluta en "obekväm" avvikande observatör och lämna honom i en situation av osäkerhet om hans roll i veckor. Man bör dock komma ihåg att klaganden utsågs till observatör av CLP och att det därför var detta organ som kommissionen var skyldig att samarbeta med i frågan. Även om urvalskommittén höll de intervjuer som hade ställts in utan att informera klaganden, kan man inte bortse från att kommissionen hade informerat CLP på ett tillfredsställande sätt och att det skulle ha varit upp till CLP att informera klaganden eller göra invändningar, om den såg skäl till detta. Inga administrativa missförhållanden kan således fastställas i detta avseende.

vi) Den påstådda underlåtenheten att upprätta en korrekt rapport och mötesprotokoll och de påstått felaktiga och motstridiga kommentarerna från de andra paneldeltagarna

76. Det är god administrativ praxis att en urvalskommitté utarbetar en rapport efter intervjuer med sökande till en viss tjänst, och urvalskommittén har bedömt de sökandes prestationer. I ett sådant dokument bör det anges vilka ledamöterna i urvalskommittén var, dateras och undertecknas av alla deltagare i urvalskommittén. I förevarande fall noterar ombudsmannen att rapporten inte är daterad och inte har undertecknats av samtliga deltagare i urvalskommittén. Även om man antar att klagandens underskrift inte var nödvändig, eftersom hans deltagande som observatör hade upphört, kan ombudsmannen inte se varför rapporten inte undertecknades av urvalskommitténs tre medlemmar. Om det inte var möjligt för alla ledamöter att underteckna detta dokument borde kommissionen åtminstone ha dokumenterat att dessa ledamöter samtyckte till rapporten, till exempel genom att lägga till ett e-postmeddelande om detta i akten. Detta verkar dock inte ha gjorts. Vad gäller innehållet i meddelandet av den 15 oktober 2007 har kommissionen angett att klaganden intog en attityd av systematisk oenighet när urvalskommitténs deltagare utvärderade kandidaten. I meddelandet anges dock också att av de sex kompetenser som bedömdes i syfte att utvärdera kandidaten enades klaganden och urvalskommitténs medlemmar om en och nådde samförstånd om ytterligare två kompetenser som bedömdes. Mot denna bakgrund anser ombudsmannen att avsaknaden av en korrekt rapport utgör ytterligare ett administrativt missförhållande.

ix) Det påstådda utlämnandet av korrespondens i strid med sekretessreglerna

77. Meddelandet av den 15 oktober 2007 skickades till urvalskommitténs medlemmar, till två funktionella e-postadresser till CLP, till en funktionell e-postadress till GD ADMIN, till tre personer som hade handlagt rekryteringsförfarandet i fråga (från GD RELEX, GD ADMIN respektive CLP) och till klaganden. Meddelandet av den 15 oktober 2007 innehöll följande: Sökandens personuppgifter (utöver fullständigt namn), information om frågorna och svaren under intervjun, utvärderingarna av urvalskommitténs medlemmar och klaganden samt urvalskommitténs slutsatser.

78. Med hänsyn till meddelandets innehåll, särskilt eftersom det även innehöll sökandens fullständiga namn, borde meddelandet av den 15 oktober 2007 ha betraktats som konfidentiellt. Kommissionen anförde att mottagarna av det aktuella e-postmeddelandet behövde informeras om att urvalskommittén hade ställts in. Även om detta mycket väl kan vara sant när det gäller de funktionella och personliga e-postadresserna från kommissionens sida, kan detsamma inte sägas om en av de två funktionella e-postadresserna till CLP [3], som verkar ha varit dess allmänna brevlåda och som sådan tillgänglig för ett ospecificerat antal personer som inte behövde informeras om att intervjun hade ställts in [4]. Det är med andra ord oklart varför de konfidentiella uppgifterna om urvalsförfarandet (som inte var märkta "konfidentiellt") måste skickas till en funktionsbrevlåda för observatörer och till CLP-förordningens allmänna funktionsbrevlåda. Mot denna bakgrund drar ombudsmannen slutsatsen att kommissionen inte följde sekretessreglerna när den skickade meddelandet av den 15 oktober 2007.

Slutsats

79. Det är god förvaltningssed att genomföra rekryteringsförfarandena på ett korrekt sätt. Mot bakgrund av sina konstateranden i punkterna 74, 76, 77 och 78 ovan drar ombudsmannen slutsatsen att kommissionen har underlåtit att göra detta i förevarande fall. Detta utgör ett administrativt missförhållande.

B. Påstådd underlåtenhet att korrekt hantera klagandens begäran om bistånd och motsvarande del av fordran

Argument som framförts till ombudsmannen

80. Klaganden hävdade att kommissionen inte hade behandlat hans begäran om bistånd enligt artikel 24 i tjänsteföreskrifterna på ett korrekt sätt. Han gjorde gällande att kommissionen grundade sitt beslut på hans begäran uteslutande på meddelandet av den 15 oktober 2007 och underlät att beakta hans version av händelserna.

81. Kommissionen hävdade att klaganden i sin begäran om bistånd endast upprepade de argument som han hade framfört i sitt första klagomål. Kommissionen avslog denna begäran genom ett motiverat beslut. Kommissionen betonade att EU-tjänstemän endast får lämna in ett klagomål mot en rättsakt som går dem emot [5]. Följaktligen hade kommissionen begränsat sig till att behandla det enda nya argumentet i klagandens begäran om bistånd. I sitt yttrande upprepade kommissionen argumenten i sitt svar på klagandens begäran om bistånd och drog slutsatsen att den hade undersökt klagandens påståenden noggrant.

82. Klaganden ansåg att kommissionen föreföll kritisera honom för att ha lämnat in flera klagomål. Han hade nämligen använt sig av flera rättsmedel. Men det var inte klart för honom vad som var fel i att göra det. Han kunde inte heller se hur resonemanget i den dom som kommissionen hänvisade till skulle kunna åberopas mot ett sådant synsätt.

Ombudsmannens bedömning

83. Ombudsmannen noterar att klagandens begäran om bistånd, med undantag för den punkt som innehåller begäran om bistånd, innehöll samma argument som de som framfördes i hans klagomål enligt artikel 90.2 i tjänsteföreskrifterna. Även om det i princip inte är något fel att åberopa samma argument när man använder sig av ett annat rättsmedel, är det lämpligt att påpeka att klagandens argument i sin begäran om bistånd syftade till att ifrågasätta beslutet att skilja honom från urvalskommittén. Kommissionen hade dock redan informerat klaganden om sin ståndpunkt i denna fråga. Ombudsmannen anser därför att kommissionens ståndpunkt i denna del av begäran om bistånd var rimlig.

84. När det gäller den återstående delen av begäran om bistånd ansåg kommissionen att i) klaganden inte tillräckligt preciserade vilka delar av meddelandet av den 15 oktober 2007 som han ansåg vara ärekränkande, ii) vissa uttalanden från de andra deltagarna i urvalskommittén återspeglade deras synpunkter, som kanske inte delades av klaganden, och iii) han i handlingar som redogjorde för sin version av händelserna hade angett sina skäl till varför han inte kunde instämma med andra medlemmar i urvalskommittén, och att uppfattningen att hans oenighet hade en blockerande effekt därför var ett konstaterande av faktiska omständigheter.

85. Det är riktigt att meddelandet av den 15 oktober 2007 i vissa avseenden kritiserade klaganden. Ombudsmannen förstår därför varför klaganden invände mot dessa uttalanden (se punkt 7 ovan). Det måste dock betonas att en kritisk kommentar inte nödvändigtvis är ärekränkande. Ombudsmannen anser att även om vissa av de uttalanden som gjordes i meddelandet av den 15 oktober 2007 var mycket kritiska mot klaganden, är de inte av den arten att de utgör ärekränkning, eftersom de inte berör klagandens heder eller goda namn. I detta avseende påpekade kommissionen med rätta att de verkar uttrycka andra paneldeltagares åsikter, som kanske inte delades av klaganden. Klaganden klargjorde i själva verket att han inte höll med om de relevanta uttalandena och redogjorde för skälen till sin ståndpunkt. Slutligen framgår det även av kommissionens beslut om begäran om bistånd att den beaktade klagandens version av händelserna, även om den inte ansåg att den vederlade de synpunkter som framfördes i meddelandet av den 15 oktober 2007. Det går därför inte att dra slutsatsen att kommissionen uteslutande hade grundat sig på de synpunkter som framfördes i meddelandet av den 15 oktober 2007.

86. Följaktligen kan inget administrativt missförhållande konstateras i detta avseende.

C. Påstådd underlåtenhet att på ett korrekt sätt hantera det administrativa prövningsförfarandet enligt artikel 22a i tjänsteföreskrifterna och motsvarande del av ansökan

Argument som framförts till ombudsmannen

87. Klaganden hävdade att kommissionen i) uteslutande grundade sitt beslut på de inlagor som lagts fram av GD Yttre förbindelser, underlät att ta itu med de argument som lagts fram av honom och upprepade sina tidigare argument, och ii) underlåtit att ingripa mot GD Yttre förbindelser och GD ADMIN, trots uppenbara oegentligheter.

88. I sitt yttrande hänvisade kommissionen till ordalydelsen i artikel 22a i tjänsteföreskrifterna [6] och påpekade att klaganden aldrig angett vilket beteende som skulle kunna utgöra "en eventuell olaglig verksamhet, inbegripet bedrägeri eller korruption, som skadar gemenskapernas intressen, eller ... ett beteende i samband med tjänsteutövningen som skulle kunna utgöra ett allvarligt åsidosättande av de skyldigheter som åligger gemenskapernas tjänstemän". När Olaf hade kommit fram till att den inte var behörig att utreda det ärende som klaganden hade lagt fram och med tanke på klagandens begäran om bistånd gav kommissionen IDOC i uppdrag att genomföra en administrativ utredning. IDOC hade granskat alla handlingar och argument som klaganden hade lämnat in. Dessutom hade den tagit uttalanden från klaganden, två medlemmar av CLP, den tjänsteman vid GD ADMIN som ansvarade för urvalsförfarandena samt M.

89. IDOC drog slutsatsen att det aktuella rekryteringsförfarandet hade genomförts på ett korrekt sätt. Beslutet att avbryta intervjun och utesluta klaganden hade fattats i tjänstens intresse. När det gäller beslutet att föreslå att sökanden skulle anställas påpekade kommissionen att samtliga deltagare i urvalskommittén, med undantag för klaganden, var eniga om att sökanden uppfyllde kraven för profilen i fråga.

90. Under inspektionen noterade ombudsmannens företrädare att IDOC:s utredare inom ramen för IDOC:s undersökning tog emot uttalanden från ett antal personer, däribland klaganden och panelens ordförande, M. IDOC tog emellertid inte emot uttalanden från de två andra ledamöterna i urvalskommittén av den 11 oktober 2007. Kommissionens företrädare förklarade att D vid tidpunkten för IDOC:s undersökning hade varit utstationerad vid en kommissionsdelegation utanför EU. Med undantag för klaganden var alla övriga deltagare i urvalskommittén eniga om den sökandes språkkunskaper. Om IDOC hade tagit del av F:s och D:s vittnesmål skulle de dessutom endast ha bekräftat de synpunkter som framfördes i rapporten om urvalsförfarandet av den 11 oktober 2007.

91. Klaganden ansåg att kommissionens uttalande att han aldrig uttryckligen hade nämnt vilket beteende som kunde utgöra olaglig verksamhet var oärligt och absurt.

92. Han ansåg att kommissionen, med tanke på att utredningen tog många månader att slutföra, kunde ha väntat tills de berörda tjänstemännen var tillbaka i Bryssel för att få sina uttalanden registrerade, i stället för att spekulera om vad de skulle ha sagt.

Ombudsmannens bedömning

93. Ombudsmannens företrädare granskade kommissionens handlingar om rekryteringen i fråga och de efterföljande administrativa förfarandena. I synnerhet inspekterade de IDOC:s konfidentiella utredningsrapport om prövningsförfarandet enligt artikel 22a i tjänsteföreskrifterna. Det framgår av denna rapport att kommissionen beaktade klagandens version av händelserna och hans argument.

94. Även om det är riktigt att skrivelsen av den 1 juli 2009 inte uttryckligen behandlade alla de argument som framförts av klaganden, är det lika sant, vilket kommissionen betonade i sitt svar av den 15 oktober 2009, att skrivelsen av den 1 juli 2009 ingick i ett sammanhang som var välkänt för klaganden och behandlade frågor som kommissionen redan hade behandlat inom ramen för andra tidigare administrativa förfaranden som inletts av klaganden. Kommissionens ståndpunkt när det gäller det stödjande argumentet i) förefaller därför rimlig.

95. När det gäller argument ii kan ombudsmannen inte hålla med om att kommissionens materiella ståndpunkt om prövningsförfarandet enligt artikel 22a i tjänsteföreskrifterna var korrekt. I detta sammanhang bör man komma ihåg att det utgör god förvaltningssed att genomföra administrativa utredningar på ett korrekt sätt.

96. Såsom har påpekats i punkterna 66, 70, 74, 76, 77 och 78 ovan fanns det ett antal brister i rekryteringsförfarandet. Dessa brister identifierades, åtgärdades eller åtgärdades tyvärr inte på ett korrekt sätt inom ramen för IDOC:s undersökning. När det gäller underlåtenheten att höra de två andra ledamöterna i urvalskommittén (R och D) noterar ombudsmannen dessutom att IDOC endast antog att de skulle ha sagt samma sak som M. Det fanns emellertid ingenting i kommissionens akt som tydde på att den ens hade försökt kontakta dem (till exempel via e-post) för att bekräfta denna förståelse. Även om D kan ha varit utstationerad vid en delegation utanför EU, förefaller det dessutom som om detta inte var fallet för R. Det är därför desto mer förbryllande att IDOC begränsade sig till att endast höra M.

97. Ombudsmannen anser därför att kommissionen inte har genomfört den administrativa undersökningen på ett korrekt sätt. Detta utgör ett administrativt missförhållande.

D. Slutsatser

På grundval av undersökningen avslutar ombudsmannen klagomål 415/2011/(RT)VL och undersökning på eget initiativ OI/6/2011/VL med följande två kritiska anmärkningar och slutsatser:

Det är god förvaltningssed att genomföra rekryteringsförfarandena på ett korrekt sätt. Mot bakgrund av sina konstateranden i punkterna 74, 76, 77 och 78 ovan drar ombudsmannen slutsatsen att kommissionen har underlåtit att göra detta i förevarande fall. Ombudsmannen finner därför att det föreligger ett administrativt missförhållande när det gäller det första påståendet.

Det är god förvaltningssed att genomföra administrativa utredningar på ett korrekt sätt. Det fanns flera brister i rekryteringsförfarandet som varken identifierades eller åtgärdades i samband med IDOC:s utredning. Ombudsmannen finner därför att det föreligger ett administrativt missförhållande när det gäller det tredje påståendet.

Ombudsmannen finner inga administrativa missförhållanden när det gäller återstoden av klagomålet.

Klaganden och kommissionen kommer att underrättas om detta beslut.

 

Emily O'Reilly

Utfärdat i Strasbourg den 2 maj 2014

---

[1] I artikel 5.1 g i de allmänna genomförandebestämmelserna föreskrivs att urvalsförfarandet för kontraktsanställda av typ a ska omfatta ”validering i databasen av de sökande som har klarat provet”.

[2] I artikel 5.1 d i de allmänna genomförandebestämmelserna föreskrivs att urvalsförfarandet för kontraktsanställda av typ a ska omfatta ”test av sökande som motsvarar profilerna och kvalifikationerna” och att ”proven särskilt ska inriktas på de sökandes allmänna färdigheter, särskilt deras förmåga att resonera i ord och siffror, och deras språkkunskaper, De sökande som har klarat proven kommer att förtecknas i databasen.”

[3] En funktionell e-postadress motsvarade CLP-förordningens allmänna brevlåda, medan den andra funktionella e-postadressen verkar ha varit avsedd för CLP-förordningens observatörer.

[4] Ombudsmannen noterar att klaganden uttryckligen uppmärksammade kommissionen på denna fråga i ett e-postmeddelande av den 24 oktober 2007 och i meddelandet med sin version av händelserna.

[5] Mål T-66/05, Sack mot kommissionen, REGP 2007, s. I-A-2-229 och II-A-2-1487.

[6] "1. En tjänsteman som under eller i samband med tjänsteutövningen får kännedom om omständigheter som ger anledning att misstänka olaglig verksamhet, inbegripet bedrägeri eller korruption, som kan skada gemenskapernas intressen, eller om ett beteende i samband med tjänsteutövningen som kan utgöra ett allvarligt åsidosättande av de skyldigheter som åligger gemenskapernas tjänstemän, skall utan dröjsmål underrätta antingen sin närmaste överordnade eller sin generaldirektör eller, om han anser det lämpligt, generalsekreteraren eller personer i motsvarande ställning eller Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) direkt.

[...]”.