Bakgrunden till påståendet

1. Klaganden företräder företag X, ett flygbolag baserat i (...).

2. Den 11 mars 2008 skickade Europeiska kommissionen en skrivelse till de slovakiska nationella myndigheterna och informerade dem om att den inledde ett formellt granskningsförfarande enligt artikel 88.2 i EG-fördraget avseende det påstådda beviljandet av olagligt statligt stöd till företag X. Beviljandet av olagligt statligt stöd påstods ha skett inom ramen för ett avtal om flygplatsavgifter mellan företag X och en statligt kontrollerad flygplats.

3. I förfaranden om statligt stöd offentliggör kommissionen normalt en uppmaning till tredje part att inkomma med synpunkter i Europeiska unionens officiella tidning (nedan kallad "Europeiska unionens officiella tidning"). Den ursprungliga versionen av skrivelsen om inledande av undersökningen (i detta fall var skrivelsen på slovakiska) offentliggörs tillsammans med uppmaningen till tredje parter att inkomma med synpunkter. En ”betydande sammanfattning” av den skrivelsen offentliggörs i alla språkversioner av Europeiska unionens officiella tidning.

4. Den 3 april 2008 begärde de slovakiska myndigheterna att kommissionen skulle stryka vissa konfidentiella uppgifter från kommissionens skrivelse om att inleda undersökningen innan skrivelsen offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning. De begärde särskilt att punkterna 20, 21, 22 och 23 i kommissionens skrivelse skulle strykas, eftersom de slovakiska myndigheterna ansåg att punkterna innehöll exakta uppgifter om det påstådda statliga stödet (dvs. de avslöjade de exakta rabatter som tillhandahållits företag X).

5. Den 15 april 2008 underrättade kommissionen de slovakiska myndigheterna om att deras begäran om att kommissionen skulle stryka de punkter i skrivelsen som innehöll uppgifter om det påstådda statliga stödet innan skrivelsen offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning inte uppfyllde villkoren i kommissionens meddelande K(2003) 4582 om tystnadsplikt vid beslut om statligt stöd (nedan kallat meddelandet [1]), eftersom i) punkterna hänvisade till uttalanden och påståenden från den klagande som var ansvarig för inledandet av förfarandet för granskning av statligt stöd, och ii) dessa påståenden var viktiga för att bedöma stödordningens förenlighet.

6. Den 28 april 2008 skrev företag X till kommissionen och informerade den om sina farhågor. Kommissionen angav att konfidentiella uppgifter om företag X skulle lämnas ut om skrivelsen offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning.

7. Den 30 april 2008 skrev de slovakiska myndigheterna på nytt till kommissionen och insisterade på att vissa uppgifter skulle tas bort från kommissionens skrivelse innan den offentliggjordes.

8. Den 13 maj 2008 skrev kommissionen till de slovakiska myndigheterna för att informera dem om att den, mot bakgrund av deras farhågor, hade omprövat sin ståndpunkt. Kommissionen uppgav att den gick med på att stryka hänvisningarna till de exakta rabattbelopp som beviljats företag X i den version av skrivelsen som skulle offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

9. Genom en skrivelse av den 23 maj 2008 begärde företag X på nytt att kommissionen skulle behandla vissa uppgifter i den skrivelse som skulle offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning konfidentiellt. Den 28 maj 2008 svarade kommissionen att den hade direkt kontakt med de slovakiska myndigheterna i frågan. Företag X uppmanades också att kontakta de slovakiska myndigheterna i ärendet (kommissionen påpekade att de nationella myndigheterna ur förfarandesynpunkt är kommissionens samtalspartner i ärenden om statligt stöd).

10. Företag X och Europeiska kommissionen utväxlade ytterligare korrespondens mellan den 25 och den 27 juni 2008, återigen i fråga om borttagandet av hänvisningar till de exakta rabatterna i den skrivelse som skulle offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning. Utöver kommissionens åtagande gentemot de slovakiska myndigheterna att avstå från att offentliggöra det exakta beloppet för rabatterna i sin skrivelse av den 13 maj 2008 gjordes inga ytterligare åtaganden.

Prövningens föremål

11. Kommissionens uppmaning att inkomma med synpunkter offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning den (...). Uppmaningen att inkomma med synpunkter åtföljdes i den slovakiska utgåvan av Europeiska unionens officiella tidning av en redigerad version av skrivelsen till de slovakiska myndigheterna (de exakta rabatter som beviljats företag X redigerades i skrivelsen). Den ”betydande sammanfattningen” av denna skrivelse, som offentliggjordes i alla språkversioner av Europeiska unionens officiella tidning, innehöll emellertid exakta uppgifter om de rabatter som företag X påstods ha beviljats. Den (...) offentliggjorde kommissionen en rättelse i Europeiska unionens officiella tidning, i vilken den angav att den text som offentliggjordes den (...) skulle betraktas som ogiltig. En rättad text offentliggjordes den (...) i alla språkversioner av Europeiska unionens officiella tidning.

12. Den 15 juli 2008 skrev företag X till kommissionen för att klaga på offentliggörandet av den ”betydande sammanfattningen”. Bolaget begärde bland annat ersättning för kostnaderna för det externa juridiska ombud som bolaget X hade anlitat för att erhålla konfidentiell behandling av sina uppgifter. Den 20 augusti 2008 i) bad kommissionen om ursäkt för de olägenheter som åsamkats företag X, ii) förklarade de åtgärder som vidtagits för att minimera effekterna av att de konfidentiella uppgifterna röjdes, iii) gav företag X en förklaring till orsaken till överträdelsen, som företaget hade kommit fram till efter en undersökning som det hade genomfört, och iv) vägrade att ersätta företag X för kostnaderna för juridisk rådgivning.

13. Ombudsmannen inledde en undersökning av följande påstående:

Påstående

Kommissionen lämnade felaktigt ut konfidentiella uppgifter om rabatter på flygplatsavgifter till företag X.

Fordringar

Ombudsmannen inledde en undersökning av följande påståenden:

1. Kommissionen bör genomföra en fullständig och korrekt utredning av sekretessbrottet.
2. Kommissionen bör anta särskilda åtgärder som syftar till att säkerställa att liknande brott mot konfidentialiteten inte inträffar i framtiden.
3. Kommissionen bör betala företag X:s juridiska och andra kostnader som motsvarar kostnaderna för juridisk rådgivning som hjälpte företag X att få ett åtagande från kommissionen att inte offentliggöra de konfidentiella uppgifterna.

Frågeställningen

14. Den 9 december 2008 inledde ombudsmannen en undersökning och skickade klagomålet till kommissionen med en begäran om yttrande. Den 7 april 2009 översände kommissionen sitt yttrande, som sedan översändes till klaganden med en uppmaning att inkomma med synpunkter. Den 28 maj 2009 översände klaganden sina synpunkter.

Ombudsmannens analys och slutsatser

A. Påstående om felaktigt utlämnande av konfidentiell information

Argument som framförts till ombudsmannen

15. Klaganden hävdar att både företag X och de slovakiska myndigheterna i separata skrivelser begärde att kommissionen skulle avstå från att offentliggöra vissa konfidentiella uppgifter i Europeiska unionens officiella tidning. Kommissionen samtyckte till de slovakiska myndigheternas begäran i sin skrivelse av den 11 mars 2008. Kommissionen angav emellertid det exakta beloppet för rabatterna i sin uppmaning att inkomma med synpunkter, vilken offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning den 2 juli 2008.

16. Klaganden uppgav att kommissionen hade gjort sig skyldig till ”grov vårdslöshet” genom att inte uppfylla sina skyldigheter när det gäller hanteringen av konfidentiella uppgifter och genom att bryta mot sitt skriftliga åtagande att redigera uppgifterna i de handlingar som ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

17. Klaganden förklarade att det exakta beloppet för rabatter på flygplatsavgifter som beviljades företag X var mycket känsligt, eftersom det rörde sig om en kritisk del av företag X:s driftskostnader. Klaganden förklarade vidare att offentliggörandet av flygplatsavgifter som överenskommits med en flygplats undergrävde företag X:s förhandlingsposition gentemot andra flygplatser, eftersom andra flygplatser skulle använda de offentliggjorda avgifterna som riktmärke för sina egna avgifter.

18. Mot bakgrund av ovanstående ansåg klaganden att kommissionens svar av den 20 augusti 2008 var otillfredsställande. Företaget förklarade att dess ursäkter inte lindrade den skada som åsamkats företag X och gav inga garantier för att kommissionen inte skulle begå samma allvarliga brott mot konfidentialiteten i framtiden.

19. Klaganden hävdade också att kommissionens ursäkter inte framstod som uppriktiga, eftersom kommissionen omedelbart efter att ha bett om ursäkt försökte bevisa att den inte hade begått något misstag. I detta avseende påpekade klaganden att kommissionen hade föreslagit att den aktuella informationen redan var allmänt tillgänglig i medierna, och att dess offentliggörande därför inte skulle orsaka någon skada för företag X. Klaganden uppgav att, såsom förklaras i skrivelserna till kommissionen från både företag X och den slovakiska regeringen, den information som hade förekommit i pressen om de rabatter som beviljats företag X hade erhållits på ett olagligt sätt. Klaganden hävdar att kommissionens inställning är klart motsägelsefull, eftersom den ursprungligen gick med på att behandla uppgifterna konfidentiellt, men nu anser att det inte fanns någon risk för att ett utlämnande skulle skada företag X.

20. I sitt yttrande till ombudsmannen medgav kommissionen att den genom en skrivelse av den 13 maj 2008 hade gått med på att ta bort hänvisningarna till de exakta rabattbeloppen i beslutet. Kommissionen påpekade dock att den i samma skrivelse till de slovakiska myndigheterna också hade understrukit sin åsikt att ”procentsatserna för rabatter”(men inte det exakta belopp som följer av tillämpningen av rabatterna) borde behållas, eftersom denna information redan hade offentliggjorts i pressen. Kommissionen noterade vidare att trots de slovakiska myndigheternas påståenden om det påstått olagliga ursprunget till informationen i pressen var (och är fortfarande) denna information allmänt tillgänglig på Internet. Kommissionen hade dessutom tydligt angett att den inte instämde i klassificeringen av uppgifterna i fråga som ”affärshemligheter”. De exakta sifferuppgifter som skulle tas bort från den skrivelse som skulle offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning kunde nämligen härledas från uppgifterna i pressen och angavs under alla omständigheter inte som säkra eller fastställda faktiska omständigheter. Slutligen, även om det inte uttryckligen angavs, framgick det tydligt av innehållet och tonen i kommissionens skrivelse av den 13 maj 2008 att den endast hade godtagit vissa strykningar eftersom den ville underlätta offentliggörandet och undvika ytterligare förseningar.

21. I sina synpunkter till ombudsmannen om kommissionens yttrande hävdade klaganden att kommissionens nuvarande syfte är att ifrågasätta klassificeringen av de utlämnade uppgifterna (som ”känsliga uppgifter”) i syfte att undergräva uppfattningen att kommissionens brott mot sekretessen orsakade skada för företag X. Klaganden anser att kommissionens ståndpunkt strider mot ordalydelsen i dess skriftliga åtagande av den 13 maj 2008. I denna skrivelse angav kommissionen att den, efter att ha beaktat de slovakiska myndigheternas argument, gick med på att från den skrivelse som skulle offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning ta bort hänvisningarna till de exakta rabatter som beviljats företag X. De skäl som de slovakiska myndigheterna framförde avsåg just informationens känslighet ur kommersiell och konkurrensmässig synvinkel. De slovakiska myndigheterna hade också påpekat att information om dessa rabatter som hade förekommit i pressen hade erhållits på olagligt sätt.

22. Klaganden påpekade också att företag X för närvarande begärde att den enhet som ansvarar för offentliggörandet av informationen på nätet skulle ta bort informationen. Den hade i detta avseende också hotat den enhet som var ansvarig för offentliggörandet av informationen online med rättsliga åtgärder. Klaganden ansåg i vilket fall som helst att kommissionens offentliggörande av informationen resulterade i ett officiellt "godkännande" av den information som hade publicerats i pressen. Den förvärrade också konsekvenserna av hänvisningarna till rabatterna i medierna genom att i stor utsträckning offentliggöra (i Europeiska unionens officiella tidning) den information som erhållits på ett olagligt sätt.

Ombudsmannens bedömning

23. Ombudsmannen anser att det inte är nödvändigt för honom att i sak ta ställning till huruvida den information som kommissionen offentliggjorde i Europeiska unionens officiella tidning den (...) är kommersiellt känslig för att han ska kunna göra en bedömning i förevarande fall. Den enda fråga som ombudsmannen är skyldig att pröva i förevarande fall är huruvida kommissionen har åsidosatt sitt uttryckliga åtagande att inte offentliggöra vissa uppgifter.

24. Ombudsmannen noterar att kommissionen i Europeiska unionens officiella tidning har offentliggjort exakta uppgifter om vissa rabatter som beviljats företag X, trots att den har gjort ett tydligt skriftligt åtagande till de slovakiska myndigheterna att inte göra detta.

25. Efter noggrant övervägande av yttrandet och iakttagelserna anser ombudsmannen att utlämnandet av information som kommissionen hade åtagit sig att inte lämna ut var ett fel och att detta fel utgör ett administrativt missförhållande.

26. Med tanke på att kommissionen, innan ombudsmannen inledde denna undersökning, a) erkände att den begick ett fel när den lämnade ut information trots att den hade åtagit sig att inte göra det, och a) bad om ursäkt för detta fel, anser ombudsmannen inte att det är nödvändigt att göra en kritisk anmärkning.

27. Ombudsmannen konstaterar att klaganden, när det gäller påståendet, anser att kommissionens ursäkt inte var tillräcklig.

28. Ombudsmannen anser att en ursäkt bör a) erkänna förekomsten av ett fel (som i detta fall var ett brott mot det skriftliga åtagandet till de slovakiska myndigheterna), b) be om ursäkt för felet och eventuella olägenheter eller skador som det kan ha orsakat, och c) om möjligt förklara de åtgärder som den offentliga myndigheten vidtar för att rätta till felet och undvika att liknande fel upprepas.

29. Ombudsmannen understryker att en ursäkt inte i sig utgör bevis för att det föreligger skada till följd av ett fel. Huruvida skadan var (eller inte var) en följd av ett fel kräver en separat analys, i första hand av den berörda institutionen och i sista hand av tribunalen eller ombudsmannen. Ombudsmannen noterar att klaganden i detta fall inte har riktat någon begäran om ersättning till ombudsmannen för skada som lidits till följd av offentliggörandet av informationen.

30. Ombudsmannen noterar att kommissionen i sin ursäkt till företag X ifrågasatte den konfidentiella karaktären hos den information som offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning för att hävda att företag X inte hade lidit skada till följd av kommissionens fel. Ombudsmannen anser, mot bakgrund av sina iakttagelser i punkt 29 ovan, att det inte var nödvändigt eller lämpligt för kommissionen att ta upp denna fråga i den ursäkt som gavs till företag X. I detta sammanhang kommer ombudsmannen att göra ytterligare en anmärkning.

31. Mot bakgrund av sina slutsatser enligt ovan anser ombudsmannen att inga ytterligare undersökningar är motiverade med avseende på påståendet.

B. Påståendet att kommissionen borde genomföra en fullständig och korrekt undersökning

Inledande anmärkning

32. I sin skrivelse av den 20 augusti 2008 förklarade kommissionen för företag X att felet hade uppstått på grund av att en felaktig version av översättningarna hade skickats för offentliggörande.

33. Klaganden anser att denna förklaring är otillräcklig, eftersom den ursprungliga (dvs. icke översatta) "meningsfulla sammanfattningen" som offentliggjordes i den slovakiska versionen av Europeiska unionens officiella tidning också innehöll samma fel. Offentliggörandet av de konfidentiella uppgifterna berodde därför inte på några förfarandemässiga brister när det gäller översättningar (eftersom felet till och med inträffade i den slovakiska version som offentliggjordes på originalspråket). Detta fick företag X att tro att kommissionen, i motsats till vad den försäkrade, inte hade undersökt frågan och inte heller hade infört lämpliga skyddsåtgärder för att förhindra att dessa misstag upprepades.

34. Mot bakgrund av ovanstående begärde ombudsmannen i sin skrivelse om att inleda undersökningen att kommissionen i sitt yttrande skulle inkludera en förklaring avseende företag X:s argument att den ursprungliga sammanfattningen (det vill säga den icke översatta sammanfattningen) som offentliggjordes i den slovakiska versionen av Europeiska unionens officiella tidning också innehöll konfidentiella uppgifter. Om den ursprungliga (icke översatta) versionen av sammanfattningen inte var på slovakiska ombads kommissionen att bekräfta vilket språk som användes för sammanfattningen och huruvida den version av Europeiska unionens officiella tidning som var på det språket innehöll de konfidentiella uppgifterna.

Argument som framförts till ombudsmannen

35. Kommissionen förklarade att den faktiskt hade gjort en undersökning av orsaken till offentliggörandet och att denna hade identifierats. Kommissionens avdelningar använde engelska som arbetsspråk i ärendet. Beslutet och ”en meningsfull sammanfattning” för offentliggörande utarbetades av kommissionens avdelningar på engelska. För att spara tid skickades den ”betydande sammanfattningen”(som innehöll de två siffror som inte var avsedda att offentliggöras) för översättning till de andra officiella språken i ett tidigt skede av kommissionens förfaranden (dvs. i ett skede då förhandlingarna med de slovakiska myndigheterna om avlägsnande av information pågick). Även om kommissionen senare gick med på att redigera dessa två siffror i de dokument som skulle offentliggöras, skickades tyvärr de felaktiga versionerna av sammanfattningen för offentliggörande, tillsammans med den korrekta (redigerade) versionen av skrivelsen (på slovakiska).

36. Klaganden anser att kommissionens förklaring endast kan vara trovärdig om den kan tillhandahålla den redigerade icke-konfidentiella (engelska) versionen av denna sammanfattning, som av misstag behölls av kommissionens avdelningar i stället för att skickas för offentliggörande. Klaganden insisterar på att endast ombudsmannens tillgång till en sådan handling, och intervjuer med kommissionens personal, sannolikt kommer att göra det möjligt för ombudsmannen att fastställa den verkliga orsaken till kommissionens överträdelse av sitt åtagande om konfidentialitet. Sammanfattningsvis skulle sådana åtgärder kontrollera om kommissionen ens hade utarbetat en redigerad version av den ”ändamålsenliga sammanfattningen”.

Ombudsmannens bedömning

37. Ombudsmannen förstår att klaganden med detta påstående försöker visa att kommissionen inte agerade i god tro i samband med genomförandet av sitt åtagande att inte offentliggöra detaljerna i de rabatter som beviljats företag X. Sammanfattningsvis förstår ombudsmannen att klaganden försöker visa att kommissionen inte vidtog några åtgärder för att faktiskt redigera den information som den hade åtagit sig att ta bort från de handlingar som skulle offentliggöras.

38. Ombudsmannen konstaterar för det första att kommissionen redigerade de relevanta uppgifterna i skrivelsen till de slovakiska myndigheterna innan denna skrivelse offentliggjordes. Det kan därför inte förstås att kommissionen försökte att inte genomföra det åtagande som den hade gjort gentemot de slovakiska myndigheterna (att inte offentliggöra vissa uppgifter). Den omständigheten att det finns bevis för att kommissionen, genom att redigera skrivelsen till de slovakiska myndigheterna, försökte genomföra sitt åtagande leder för det andra till slutsatsen att offentliggörandet av de icke redigerade versionerna av den ”betydande sammanfattningen” var ett misstag och inget annat. I detta sammanhang förstår ombudsmannen kommissionens förklaring om hur detta misstag inträffade som en rimlig förklaring [2]. Ombudsmannen anser därför inte att det är lämpligt att genomföra ytterligare undersökningar i samband med klagandens första påstående.

C. Påståendet att kommissionen bör vidta särskilda åtgärder för att säkerställa att liknande överträdelser av konfidentiell information inte inträffar i framtiden

Argument som framförts till ombudsmannen

39. Kommissionen förklarar att den har vidtagit åtgärder för att i möjligaste mån minska risken för att detta fel upprepas. Den 17 juli 2008 beslutades att i fall av denna typ kommer en ytterligare kontroll av de texter som ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning att göras, i alla språkversioner, av en handläggare som inte ansvarar för ärendet. Denna ytterligare kontroll, som kommer att komplettera de kontroller som redan gjorts av den ansvarige handläggaren och tjänstemännen, bör minska risken för felaktigt utlämnande av information.

40. Klaganden betvivlar att inblandning av ytterligare en förvaltare, särskilt en som inte känner till ärendet, kan utgöra någon skyddsåtgärd.

Ombudsmannens bedömning

41. Ombudsmannen anser att denna undersökning rör en potentiellt allvarlig överträdelse av artikel 287 i EG-fördraget. Kommissionen bör vidta tillräckliga åtgärder för att säkerställa att en sådan incident inte upprepas. Kommissionen har antagit en ny mekanism för dubbelkontroll av texter som ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning på alla språk.

42. Ombudsmannen är införstådd med att kommissionen, för att utföra denna ytterligare kontroll, kommer att välja en eller flera tjänstemän som behärskar de språk på vilka handlingarna är skrivna.

43. Ombudsmannen välkomnar de nya åtgärder som kommissionen vidtagit för att se till att dessa typer av fel inte uppstår igen. Ombudsmannen anser därför att den klagandes andra yrkande har avgjorts av institutionen.

D. Yrkandet att kommissionen skall ersätta bolag X:s rättegångskostnader

Argument som framförts till ombudsmannen

44. Kommissionen förklarade att beslutet att anlita ett externt juridiskt ombud för att med kommissionen diskutera frågan om att maskera konfidentiella uppgifter i de handlingar som ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning var företagets val. Den påpekade också att kommissionen från och med maj 2008 hade beslutat att radera de omtvistade uppgifterna. Kommissionen anser dessutom att det inte finns något orsakssamband mellan offentliggörandet i fråga och företag X:s beslut att anlita ett externt juridiskt ombud.

45. Klaganden uppger att han inte förstår kommissionens argument. Han uppger att företag X anlitade juridiska rådgivare före och under maj månad 2008 för att erhålla åtagandet avseende företagets ”konfidentiella information”.

Ombudsmannens bedömning

46. Tre villkor måste vara uppfyllda för att ett utomobligatoriskt skadeståndsansvar ska anses föreligga enligt artikel 288 EG. Dessa villkor är: a) förekomsten av en felaktig handling, b) skada och c) ett orsakssamband mellan den felaktiga handlingen och skadan.

47. När det gäller företag X:s påstående har kommissionen gjort sig skyldig till en felaktig handling, nämligen ett felaktigt utlämnande av uppgifter. De rättegångskostnader som företag X kan ha ådragit sig för att övertyga kommissionen om att inte offentliggöra de konfidentiella uppgifterna kan dock inte anses vara en skada till följd av denna felaktiga handling [3]. Rättegångskostnaderna är nämligen inte en direkt följd av kommissionens offentliggörande av de konfidentiella uppgifterna. Vidare var företag X inte skyldigt att anlita ett juridiskt ombud i sina kontakter med kommissionen. Snarare beslutade företag X av egen vilja att fritt använda sig av ett juridiskt ombud för att bistå företag X under dess förhandlingar med kommissionen.

48. De rättegångskostnader som företag X ådragit sig kan därför inte betraktas som ”skada som orsakats av kommissionens rättsstridiga handlande” i det aktuella fallet.

49. Mot bakgrund av ovanstående beslutar Europeiska ombudsmannen att det inte förekommit några administrativa missförhållanden i samband med klagandens tredje påstående.

E. Slutsatser

På grundval av sin undersökning av detta klagomål avslutar ombudsmannen det på följande sätt.

Europeiska ombudsmannen beslutar att det inte finns någon anledning att fortsätta sina undersökningar av klagandens påstående att kommissionen felaktigt lämnat ut konfidentiell information om rabatter på flygplatsavgifter till företag X.

Europeiska ombudsmannen beslutar att det inte finns någon anledning att fortsätta sina undersökningar av klagandens första påstående att kommissionen bör genomföra en fullständig och korrekt utredning av sekretessbrottet.

Europeiska ombudsmannen beslutar att klagandens andra påstående, att kommissionen bör vidta särskilda åtgärder för att säkerställa att liknande brott mot sekretessen inte inträffar i framtiden, har avgjorts av kommissionen.

Europeiska ombudsmannen beslutar att det inte förelåg något administrativt missförhållande i samband med klagandens tredje yrkande om att kommissionen skulle betala företag X:s juridiska och andra kostnader motsvarande kostnaderna för juridisk rådgivning som hjälpte företag X att få ett åtagande från kommissionen att inte offentliggöra den konfidentiella informationen.

Klaganden och kommissionen kommer att underrättas om detta beslut.

YTTERLIGARE ÅTERMÄRKNING

Ombudsmannen anser att en ursäkt bör a) erkänna förekomsten av ett fel, b) be om ursäkt för felet och eventuella olägenheter eller skador som det kan ha orsakat, och c) om möjligt förklara de åtgärder som den offentliga myndigheten vidtar för att rätta till felet och undvika att liknande fel upprepas. En ursäkt är inte det lämpliga forumet för att diskutera eller bestrida förekomsten eller omfattningen av den skada som kan ha uppstått till följd av det fel som har erkänts existera.

 

P. Nikiforos Diamandouros

Utfärdat i Strasbourg den 30 juli 2009

---

[1] Se Europeiska unionens officiella tidning C 297, 9.12.2003, s. 6–9.

[2] Detta konstaterande ändrar inte på något sätt det faktum att ett misstag har begåtts.

[3] Se även de förenade målen 64/76, 113/76, 167/78, 239/78, 27/79, 28/79 och 45/79, Dumortier Frères m.fl. mot rådet, REG 1979, s. 3091, punkt 21; och de förenade målen C-363/88 och C-364/88, Finsider m.fl. mot kommissionen, REG 1992, s. I-359, punkt 25.