Sök efter undersökningar

The Transparency Register was set up by the European Commission and Parliament in 2011 to allow the public to monitor the activities of interest representatives (or “lobbyists”) who seek to influence the formulation and implementation of EU legislation and policy. Overall, the Register has been successful and while there are gaps, it is improving over time.

In 2016, the Commission organised a public consultation on several proposed reforms aimed at improving the Transparency Register.

In this context, the Ombudsman opened a ‘strategic initiative’, to contribute to this important debate and to monitor developments by writing to the Commission on the issue.

In January 2018, inter-institutional negotiations began between the Parliament, the Council of the EU and the Commission on the Commission’s proposal to revise and improve the Transparency Register. These negotiations have not yet led to a successful outcome.

The Ombudsman encourages the incoming Parliament, the Council and the incoming Commission to renew their efforts to improve the Transparency Register given the importance of this matter for public trust in the EU.

Under 2015 konstaterade en FN-kommitté att sjukförsäkringssystemet för EU-anställda, det gemensamma sjukförsäkringssystemet (nedan kallat sjukförsäkringssystemet), inte var förenligt med FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Kommittén rekommenderade en översyn av sjukförsäkringssystemet för att tillhandahålla en omfattande täckning av vårdbehov vad gäller funktionsnedsättning.

Efter att ha mottagit klagomål från anställda som fått problem med att få full ersättning för sina egna eller familjemedlemmars sjukvårdskostnader genomförde ombudsmannen en strategisk undersökning. I undersökningen konstaterade ombudsmannen att Europeiska kommissionens underlåtenhet att vidta effektiva åtgärder som svar på kommitténs rekommendationer var ett administrativt missförhållande. Hon rekommenderade därför att kommissionen gör en översyn av de bestämmelser som reglerar sjukförsäkringssystemet. Hon lade även fram ett antal förslag för kommissionen om hur behoven hos personer med funktionsnedsättning omfattas av sjukförsäkringssystemet samt behovet av att utbilda de anställda och samråda med berörda parter på ett korrekt sätt för att säkerställa att sjukförsäkringssystemet återspeglar behoven hos personer med funktionsnedsättning.

Kommissionen svarade att den kommer att se över de bestämmelser som reglerar sjukförsäkringssystemet och vidta åtgärder för att följa upp de flesta av ombudsmannens förslag.

Eftersom kommissionen har godtagit rekommendationerna avslutar ombudsmannen den strategiska undersökningen. Med tanke på ärendets betydelse ber hon kommissionen att inom sex månader återkomma om genomförandet av rekommendationerna. Ombudsmannen bekräftar även sitt förslag om att kommissionen ska se över sina regler från 2004 om tillgodoseende av behov hos anställda med funktionsnedsättning.

Ärendet rörde hur Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) använder gränsvärdet för toxikologiska risker (TTC). TTC är ett riskbedömningsverktyg som grundar sig på principen att det finns exponeringsnivåer under vilka kemikalier inte utgör någon betydande risk för människors hälsa.

År 2014 anordnade Efsa och Världshälsoorganisationen (WHO) en expertworkshop i syfte att granska den vetenskap som ligger till grund för begreppet TTC. Slutsatserna från workshoppen var föremål för ett offentligt samråd och offentliggjordes i mars 2016.

Klaganden, som är en icke-statlig organisation, ifrågasatte Efsas användning av TTC-begreppet och angav att den inte speglar aktuella vetenskapliga rön. Klaganden påstod också att många av de experter som deltog i workshoppen befann sig i en intressekonflikt.

Europeiska ombudsmannen är inte ett vetenskapligt organ och kan inte ta ställning till förtjänsterna med ett visst riskbedömningsverktyg, såsom TTC. På grundval av den utredning av ärendet som ombudsmannen gjorde fann ombudsmannen att Efsas förklaringar avseende användningen av TTC var rimliga.

Vad gäller de experter som deltog i workshoppen fann ombudsmannen att Efsa i detta särskilda fall inte var skyldig att kontrollera om de befann sig i en intressekonflikt, eftersom Efsa rimligen kunde förlita sig på WHO:s föregående kontroll av experterna.

Ombudsmannen drog slutsatsen att det inte förelåg något administrativt missförhållande från Efsas sida.

Ombudsmannen föreslog emellertid att Efsa ska se till att experter som deltar i konferenser eller möten inte befinner sig i en intressekonflikt, när konferensen eller mötet – såsom i förevarande fall – anordnas för att få fram underlag till Efsas beslutsfattande, eller kan uppfattas på det sättet.

The case concerned the adequacy of the European Commission’s annual reviewing of export credit agencies — national bodies that give financial support to companies doing business in risky markets — in particular with respect to the protection of human rights and the environment.

The Ombudsman inquired into the matter and found that the Commission’s methodology and procedures could be improved. In particular, the Ombudsman recommended that the Commission should engage in a dialogue with Member States and other stakeholders with a view to improving the template used by Member States to compile the reports on export credit agencies which they are required to submit to the Commission each year. The Ombudsman also recommended that the Commission, for its part, should enhance the analysis and evaluation content of the annual reviews of export credit agencies which it submits to the European Parliament.

The Commission informed the Ombudsman that it would consult the Council, Parliament and the European External Action Service, and engage with civil society, in order to implement the Ombudsman’s recommendations. In particular, the Commission will propose to the Council Working Group on Export Credits a revised checklist template to be used by Member States for their annual reports. The Commission will also consider drawing up relevant guidance for Member States’ reporting.

As the measures announced by the Commission adequately address the Ombudsman’s recommendations, the Ombudsman closed her inquiry but asked the Commission to report back within one year.

The case concerned the adequacy of the European Commission’s annual reviewing of export credit agencies - national bodies that give financial support to companies doing business in ‘risky’ markets - in particular with respect to the protection of human rights and the environment.

The Ombudsman inquired into the matter and found that the Commission’s methodology and procedures could be improved. In particular, she suggested that the Commission should engage in a dialogue with Member States and other stakeholders with a view to improving the template used by Member States in compiling the reports on export credit agencies which they are required to submit to the Commission each year. The Ombudsman also proposed that the Commission, for its part, should enhance the analysis and evaluation content of the annual reviews of export credit agencies which it submits to the European Parliament.

The Commission rejected the Ombudsman’s proposals mainly because it considers that their implementation would require an amendment to the existing legislation. The Ombudsman disagreed with the Commission’s position and has now made recommendations to the Commission in the same terms as those of her earlier proposals.  The Ombudsman believes that the Commission’s annual review, which it sends to Parliament, should amount to more than a compilation of the content of the annual reports received from the Member States and that it should contain an informed and detailed evaluation of the performance of the export credit agencies, particularly, as regards respect for human rights and the environment.