Bakgrunden till påståendet

1. Klagomålet gällde de förfaranden som Europeiska rekryteringsbyrån (Epso) använder för att rätta det skriftliga provet d i det allmänna uttagningsprovet EPSO/AD/25/05 – Handläggare (AD5): Europeiska offentliga handläggare/personal (EUT C 178 A, 2005, s. 1). Klaganden deltog i denna tävling.

2. Den 11 oktober 2006 informerade uttagningskommitténs ordförande (nedan kallad ordföranden) klaganden genom en skrivelse om att han hade fått betyget 26/50 i det skriftliga provet. Med tanke på att de 315 bästa sökande som han kallade till nästa etapp i uttagningsprovet hade fått minst 31/50 poäng beklagade ordföranden att även om klaganden hade fått tillräckligt många poäng för att klara provet (1) var hans resultat otillräckligt för att han skulle kunna göra det muntliga provet. Ordföranden betonade i detta avseende att det i punkt B.2 i meddelandet om uttagningsprov föreskrivs att endast de sökande som inte bara har uppnått kravet för godkänt på det skriftliga provet d, utan även ett av de 315 bästa resultaten, ska kallas till det sista steget i uttagningsprovet.

3. Klaganden var inte nöjd med ovanstående bedömning och bad Epso att ge honom mer information om rättelsen av hans prov.

4. Den 19 oktober 2006 skickade Epso en omärkt kopia av sitt skriftliga prov och det utvärderingsformulär som uttagningskommittén fyllt i till klaganden.

5. Den 27 oktober 2006 begärde klaganden en omprövning av sitt skriftliga prov. I denna skrivelse ansåg klaganden sammanfattningsvis att han i sitt skriftliga prov i detalj hade redogjort för kommissionens "officiella politik" när det gäller undersökningsämnet och hade lagt till några personliga reflektioner och överväganden. Den skriftliga tentamen gällde ett ämne som klaganden hade arbetat med vid Europeiska kommissionens generaldirektorat för sysselsättning som utstationerad nationell expert. Han betonade vidare att han, som en del av sina arbetsuppgifter vid kommissionen, brukade förklara kommissionens officiella syn på just detta ämne vid seminarier och möten med externa intressenter. Dessutom arbetade han vid Europeiska centrumet för utveckling av yrkesutbildning (Cedefop) på ett område som också hade en stark koppling till frågan om det skriftliga provet.

6. Klaganden tillade att han hade visat sin uppsats för tre högre EG-tjänstemän med erfarenhet på området i fråga, och alla tre berättade för honom att hans uppsats visade mer än dålig kunskap om det ämne som behandlades.

7. Dessutom hade klaganden hittat en artikel av en högre EG-tjänsteman om ämnet för det skriftliga provet. Denna artikel motsvarade helt hans papper.

8. Klaganden anser därför att uttagningskommitténs uppgift om att hans prov återspeglade en "dålig kunskap om området" inte kunde uppfattas som korrekt. Klaganden framhöll också möjligheten att hans uppsats, på grund av den breda karaktären hos det ämne som kandidaterna skulle skriva en uppsats om, inte överensstämde med modellsvaret och de detaljerade riktlinjer som gavs till de utvärderare som utsetts av nämnden. Han förväntade sig dock att nämnden skulle beakta ”relevanta svar som kanske inte hade förväntats och därför inte överensstämmer med modellsvaret”. Klaganden begärde därför att nämnden skulle omvärdera hans papper och ge honom tillträde till de muntliga proven.

9. Den 13 november 2006 svarade ordföranden sammanfattningsvis följande: i) Han förstod klagandens besvikelse över att inte vara bland de kandidater som fick ett av de 315 bästa resultaten. ii) Testet utformades för att bedöma klagandens specialistkunskaper, förståelseförmåga och förmåga att analysera och sammanfatta samt hans förmåga att utarbeta. iii) Provet var inte ett standardprov, utan snarare ett jämförande prov som syftade till att jämföra de sökandes resultat. iv) Testerna korrigerades av minst två utvärderare på grundval av en utvärderingstabell. v) Alla kandidater fick ett hemligt nummer för att inte avslöja sin identitet. vi) Kriterierna för korrigering fastställdes av uttagningskommittén före poängsättningsförfarandet. vii) Jordbruksverket kontrollerade att korrigeringskriterierna tillämpades korrekt på de sökandes prov, tog hänsyn till utvärderarnas kommentarer/anmärkningar och fastställde därefter den poäng som skulle tilldelas. Efter att ha kontrollerat klagandens prov på nytt kunde Epso endast bekräfta klagandens poäng.

10. Den 16 november 2006 skickade klaganden en ny begäran till Epso om en ordentlig omprövning av sitt dokument. Klaganden ansåg sammanfattningsvis att det, med hänsyn till det breda ämnet för det skriftliga provet, var omöjligt eller inte trovärdigt att låtsas att utvärderingsmallen omfattade alla potentiella korrekta delar. Ett så brett ämne kräver rimligen att utvärderarna har tillräcklig sakkunskap inom det berörda området för att erkänna giltiga och relevanta delar av en kandidats dokument som inte nödvändigtvis ingick i utvärderingsmallen. Klaganden antog att detta med största sannolikhet inte var fallet och att detta därför var anledningen till att utvärderingen av hans dokument hade varit uppenbart felaktig. Klaganden hänvisade till artikel 18.3 i den europeiska kodexen för god förvaltningssed och bad Epso att ge honom ett motiverat svar på varför uttagningskommittén ansåg att han hade "dåliga kunskaper"i ett ämne där han i själva verket var expert, när han beskrev kommissionens officiella policy i sitt prov. Han bad också Epso att förse honom med i) detaljerad information om de yrkeskvalifikationer och erfarenheter som utvärderarna av hans dokument har, ii) en kopia av deras kommentarer, och iii) en kopia av utvärderingstabellen och kriterierna för korrigering.

11. Klaganden betonade i denna skrivelse att om hans ansökan skulle avslås på grundval av artikel 6 i bilaga III (Konkurrens) till tjänsteföreskrifterna var han beredd att vidarebefordra sitt ärende till ombudsmannen. I detta avseende hänvisade klaganden till ombudsmannens undersökning på eget initiativ OI/5/05/PB. Klaganden uppgav slutligen att om hans handlingar hade utvärderats av utvärderare som inte var experter på området skulle han använda alla rättsliga medel för att ogiltigförklara utvärderingen. I detta avseende betonade klaganden att han förmodligen inte skulle fokusera på innehållsrelaterade argument eftersom detta är uttagningskommitténs utrymme för skönsmässig bedömning, utan bestrida trovärdigheten och giltigheten i förfarandet för breda frågor om vaga begrepp.

12. Den 8 december 2006 svarade ordföranden sammanfattningsvis följande: i) Uttagningskommittén valde ut utvärderarna på grundval av deras sakkunskap. ii) Det är nämnden och inte utvärderarna som tilldelar det slutliga märket och har kontroll över märkningsprocessen. iii) Utvärderingsmallen tar hänsyn till att det, även om vissa delar är väsentliga, inte finns något standardsvar på vissa av de ämnen som föreslås i klagandens skriftliga prov. och iv) de märkningskriterier som utvärderarna fick av nämnden tar hänsyn till alla möjliga svar. Epso uppmärksammade klaganden på artikel 6 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna, där det föreskrivs att nämndernas arbete ska vara "konfidentiellt". Den betonade också att de utvärderingsformulär som utvärderarna fyllt i, vilka utgör de preliminära dokumenten för nämndens arbete och tjänade som underlag för dess överläggningar, inte kunde lämnas ut. Ett utlämnande av utvärderingskriterier eller utvärderingsmallen samt nämndens detaljerade bedömning av klagandens prov skulle enligt Epso allvarligt störa beslutsprocessen, eftersom det skulle äventyra nämndens oberoende och objektivitet genom att utsätta den för eventuell extern påverkan. Skrivelsen innehöll en kopia av klagandens skrivelse av den 27 oktober 2006.

13. Den 19 december 2006 ingav klaganden ett klagomål till ombudsmannen.

Föremålet för undersökningen

14. Mot bakgrund av klagandens uttalanden och de fakta som beskrivs i klagomålet identifierade ombudsmannen följande påståenden och påståenden:

Klaganden hävdade följande:

1. Epso underlät att ge honom en tillräckligt motiverad förklaring till resultaten av hans prov.
2. Uttagningskommittén gjorde en uppenbart oriktig bedömning när den korrigerade det skriftliga provet.
3. Epso tillämpade inte lämpliga förfaranden vid utarbetandet av poängsättningskriterierna och utnämningen av korrekturläsare.

Klaganden hävdade att Epso borde rätta sin bedömning och ge honom tillträde till de fortsatta etapperna av uttagningsprovet.

Frågeställningen

15. Klagomålet vidarebefordrades till Epsos direktör den 21 mars 2007 med en uppmaning att avge ett yttrande om det senast den 31 maj 2007.

16. Den 29 maj 2007 mottog ombudsmannen Epsos yttrande på franska och den 11 juni 2007 dess översättning till engelska, som han översände till klaganden med en uppmaning att inkomma med synpunkter, om han så önskade.

17. Den 1 augusti 2007 mottog ombudsmannen klagandens synpunkter.

Ombudsmannens analys och slutsatser

A. Påstådd underlåtenhet från Epsos sida att ge klaganden en tillräckligt motiverad förklaring till resultaten av hans examen
Argument som lagts fram för ombudsmannen

18. Klaganden hävdade att det utvärderingsformulär som Epso lämnade till honom den 19 oktober 2006 inte gjorde det möjligt för honom att förstå varför uttagningskommittén ansåg att hans dokument visade på dåliga kunskaper på ett område där han i själva verket hade beskrivit kommissionens officiella politik.

19. I sitt yttrande förklarade Epso skälen till klagandens betyg. Klagandens skriftliga prov ansågs i allmänhet vara tillfredsställande, men hans kunskaper på området ansågs inte vara tillräckliga, eftersom uttagningskommittén ansåg att hans svar var ofullständigt och saknade det analytiska tillvägagångssätt som krävs av framtida EU-tjänstemän. I klagandens test identifierade nämnden inte heller några personliga idéer eller förslag. Av denna anledning drog styrelsen slutsatsen att hans kunskaper på området var dåliga i jämförande termer. Hans förmåga att skriva ansågs dock vara god. Vid bedömningen av klagandens test var nämnden dessutom tvungen att jämföra de olika testerna innan den beslutade om de slutliga resultaten. När nämnden jämförde klagandens prov med proven för andra sökande som ansågs ha gjort bättre prov än han, drog den slutsatsen att den inte kunde ge klaganden det lägsta betyg som krävdes för att få gå vidare till nästa etapp i uttagningsprovet.

Ombudsmannens bedömning

20. Ombudsmannen noterar att den kopia av testet som skickades till klaganden den 19 oktober 2006 inte var märkt. I detta avseende påpekar han att han inte känner till någon regel som skulle tvinga uttagningskommittén att skriva sina kommentarer om bedömningen av en sökande på hans eller hennes provpapper (2). Ombudsmannen har ansett att det i princip kan vara tillräckligt att ge tillgång till ett utvärderingsformulär för att ange skälen till en sökandes poäng (3), förutsatt att det är fullständigt (4).

21. Klagandens utvärderingsformulär innehöll följande uppgifter:

1. "Specialistkunskaper" (motsvarande "Närvaro av nyckelelement; Förståelse av ämnet/förmågan att förstå och behärska ämnet/förmågan att analysera och sammanfatta/relevans/samstämmighet och resonemangsstruktur. Personliga bidrag/kritiska yttranden/förslag) bedömdes vara ”dåliga”. och
2. ”Färdigheter i att skriva på huvudspråket”(motsvarande ”Språkkunskaper (stavning, grammatik och syntax) och stil. Tydlighet och noggrannhet") bedömdes som "Bra".

22. Uttagningskommittén hade därför beslutat att tilldela den klagande ett betyg på 26/50, vilket motsvarar en "formell bedömning" av "tillfredsställande papper. I allmänhet uppfyller kraven på arten och nivån på de arbetsuppgifter som ingår i uttagningsprovet.”

23. Mot bakgrund av ovanstående anser ombudsmannen att det utvärderingsformulär som lämnats till klaganden i tillräcklig utsträckning hänvisar till de utvärderingskriterier och underkriterier som uttagningskommittén beaktade vid bedömningen av de sökandes prestationer.

24. Under ombudsmannens undersökning gav Epso dessutom i sitt yttrande, som skickades till klaganden, ytterligare förklaringar om sin bedömning av klagandens resultat i det skriftliga provet.

25. Mot bakgrund av ovanstående överväganden anser ombudsmannen att inga bevis för administrativa missförhållanden har konstaterats när det gäller denna aspekt av klagomålet.

B. Påstått uppenbart oriktig bedömning från uttagningskommitténs sida vid korrigeringen av provet och relevanta anspråk
Argument som lagts fram för ombudsmannen

26. Klaganden hävdade att uttagningskommittén gjorde en uppenbart oriktig bedömning när den korrigerade hans skriftliga prov. Klaganden begärde därför att Epso skulle rätta sin bedömning och ge honom tillträde till de fortsatta etapperna av det allmänna uttagningsprovet.

27. Till stöd för sitt påstående hävdade klaganden att i) han var expert på området för frågan i provet och hade relevant yrkeserfarenhet, ii) han hade visat sitt dokument för andra experter från kommissionen som, till skillnad från uttagningskommittén, ansåg att det tydde på mer än en "dålig kunskap"om det relevanta området, och iii) en högt uppsatt expert från kommissionen hade skrivit en artikel som till fullo motsvarade hans papper. Klaganden bifogade handlingar som rörde hans begäran om omprövning, såsom bland annat EG:s officiella ståndpunktsdokument, meddelanden, rådets slutsatser, kommissionsledamöternas anföranden och pressmeddelanden, som enligt honom visade att hans dokument uppvisade "goda kunskaper" på det relevanta området.

28. I sitt yttrande förklarade Epso först att uttagningskommitténs arbete skiljer sig från Epsos. Nämnderna är kollegiala organ som inte har något eget sekretariat. När en nämnd har inrättats formellt utför Epso allt administrativt arbete i samband med ett uttagningsprov, t.ex. kommunikation med de sökande och inbjudningar till prov. Styrelsens beslut, som ligger till grund för Epsos administrativa arbete, är helt och hållet styrelsens ansvar. Epso har inte befogenhet att rätta nämndens bedömningar.

29. Epso förklarade också förfarandet för att bedöma proven. Det är uttagningskommittén som avgör om en sökande ska antas till nästa etapp i ett uttagningsprov, eftersom den ensam bedömer de olika sökandenas prestationer. I förevarande fall har nämnden utövat sin roll på ett korrekt sätt och agerat väl inom ramen för sitt utrymme för skönsmässig bedömning, samtidigt som den iakttagit de strikta bestämmelserna i meddelandet om uttagningsprov. Klagandens prov poängsattes anonymt av två bedömare, liksom alla de andra sökandenas prov. Efter att ha tagit del av de två utvärderarnas synpunkter beslutade nämnden att klagandens prov skulle poängsättas en tredje gång, återigen anonymt. Slutligen beslutade nämnden om klagandens resultat.

30. Enligt Epso är bedömningen av ett prov i ett uttagningsprov inte begränsad till att avgöra om en sökande har gett rätt eller fel svar. I förevarande fall fastställde nämnden huruvida handlingarna innehöll de nödvändiga nyckelelementen och kandidaterna visade att de hade förstått ämnet korrekt, hade analytisk förmåga och lämnade personliga synpunkter eller förslag. Utformningens kvalitet var också en viktig faktor, både ur grammatisk och stilistisk synvinkel, samt när det gäller tydlighet och koncishet. Slutligen grundar sig styrelsens beslut sammanfattningsvis på en jämförande bedömning av kandidaternas resultat.

Ombudsmannens bedömning

31. För det första framgår det av ombudsmannens uppfattning om Epsos ställning att uttagningskommitténs poängsättning för ett skriftligt prov i ett allmänt uttagningsprov återspeglar en sökandes prestationer i det skriftliga provet och inte innebär någon utvärdering av den sökandes kvalifikationer.

32. Klaganden hade deltagit i ett uttagningsprov som, till skillnad från en undersökning, innefattade en jämförande bedömning av hans prestationer, det vill säga i jämförelse med andra sökandes prestationer.

33. Mot bakgrund av ovanstående drar ombudsmannen slutsatsen att klagandens argument att den ståndpunkt som uttrycktes i hans uppsats sammanfattningsvis stöddes av några av kommissionens höga tjänstemän och även att dessa tjänstemän ansåg att hans uppsats visade ”mer än dålig kunskap om området” inte är avgörande för slutsatsen att uttagningskommittén gjorde en uppenbart oriktig bedömning när den korrigerade och poängsatte klagandens provuppsats.

34. Ombudsmannen har för det andra erinrat om att enligt gemenskapsdomstolarnas rättspraxis är sökandenas påstående att de har klarat sina prov väl inte ett bevis på att de har klarat sina prov på ett tillfredsställande sätt(5).

35. För det tredje framgår det av Epsos förklaring i dess yttrande att uttagningskommittén på ett korrekt sätt följde sitt sedvanliga förfarande för bedömning av klagandens prov. Det förefaller som om en tredje bedömare, efter att ha inhämtat kommentarer och yttranden från två bedömare, på nytt ombads yttra sig innan uttagningskommittén fastställde det slutliga betyg som skulle tilldelas den sökandes prov. Såsom har konstaterats i punkt 24 ovan har Epso dessutom på ett korrekt sätt förklarat skälen till sitt betyg för klaganden på ett mer detaljerat sätt.

36. Mot bakgrund av ovanstående anser ombudsmannen att klaganden inte lyckades visa att uttagningskommitténs bedömning av hans skriftliga prov var behäftad med ett uppenbart fel. Nämnden tycks ha hållit sig inom gränserna för det utrymme för skönsmässig bedömning som den har när den beslutade att klagandens prestationer, jämfört med andra kandidaters, visade på bristande kunskaper om det relevanta området.

37. Mot bakgrund av ovanstående finner ombudsmannen inga administrativa missförhållanden när det gäller denna aspekt av klagomålet. Klaganden kan därför inte vinna framgång med sitt påstående att Epso bör rätta sin bedömning och låta honom delta i de fortsatta etapperna av det allmänna uttagningsprovet.

C. Epsos påstådda underlåtenhet att tillämpa korrekta förfaranden
a) avseende poängsättningskriterierna
Argument som lagts fram för ombudsmannen

38. Klaganden hävdade att Epso inte hade tillämpat lämpliga förfaranden för utarbetandet av poängsättningskriterierna. I detta avseende hänvisade han till de kriterier som användes för att bedöma specialistkunskaperna i det skriftliga provet, vilka enligt honom var otillräckliga eller ofullständiga. Som ett resultat bedömdes hans kunskaper som dåliga.

39. Klaganden hävdade att utvärderingskriterierna, som utarbetas innan de skriftliga proven rättas, i princip och i fall som rör breda ämnen inte kan omfatta alla tänkbara sätt att hantera sådana ämnen på grund av deras natur. I detta avseende förklarade klaganden att ett brett ämne innebär att det finns mer än ett korrekt sätt att hantera det och kräver att giltiga argument som läggs fram av kandidaterna vederbörligen beaktas, även om de inte nämndes i poängsättningskriterierna.

40. I sina synpunkter betonade klaganden särskilt att kriteriet ”personliga synpunkter/kritiskt tänkande/förslag” enligt hans bedömningsformulär inte hade nämnts i meddelandet om uttagningsprov. Klaganden betonade att syftet med uppsatsen var Lissabonstrategins bidrag till utvecklingen av den europeiska sociala modellen. Klaganden vidhöll således att han, genom att beskriva kommissionens officiella politik på detta område, svarade korrekt på frågan om testet, eftersom inga personliga synpunkter eller förslag krävdes från honom. Han påpekade vidare att uttagningskommittén, enligt Epsos åsikt, straffade honom eftersom den inte ”identifierade några personliga idéer eller förslag”.

41. Epso ansåg i sitt yttrande att uttagningskommittén sammanfattningsvis hade fullgjort de uppgifter som den formellt hade anförtrotts genom meddelandet om uttagningsprov. De kriterier som nämnden fastställde grundade sig på meddelandet om uttagningsprov och angavs på det utvärderingsformulär som den fyllde i. De två viktigaste färdigheterna som bedömdes var kunskaper i området och skrivförmåga på huvudspråket. Närmare uppgifter om dessa kriterier angavs också i utvärderingsbladet: När det gäller kunskap på området tog nämnden hänsyn till införandet av centrala delar. De andra kriterierna gällde förståelse av ämnet, förmåga att analysera och sammanfatta, relevans, samstämmighet och argumentets struktur. Ytterligare kriterier var personlig input/kritiskt tänkande/förslag.

Ombudsmannens bedömning

42. Ombudsmannen har inledningsvis erinrat om att gemenskapsdomstolarna konsekvent har ansett att uttagningskommittén i ett uttagningsprov har ett stort utrymme för skönsmässig bedömning när det gäller det detaljerade innehållet i de prov som ingår i detta uttagningsprov. Det ankommer inte på gemenskapsdomstolen att kritisera detta innehåll, såvida det inte ligger inom de gränser som anges i meddelandet om uttagningsprov eller inte är förenligt med syftet med provet i uttagningsprovet(6).

43. Ombudsmannen noterar att det ämne som han enligt klaganden skulle skriva en uppsats om gällde Lissabonstrategins potentiella bidrag till utvecklingen av den europeiska sociala modellen.

44. I detta avseende noterar ombudsmannen att de sökande enligt punkt B.2 (Skriftligt prov – poängsättning) i meddelandet om uttagningsprov var skyldiga att delta i

"[e]ttest på [deras] huvudspråk i ett ämne som har samband med det uttagningsprov [de] som de har valt, för att bedöma [deras] specialkunskaper, förståelseförmåga och förmåga att analysera och sammanfatta, en skrivförmåga. (...)."

45. I detta avseende noterar ombudsmannen följande i det utvärderingsformulär som Epso lämnade till klaganden den 19 oktober 2006:

”Uttagningskommitténs bedömning av klagandens prestationer baserades på följande kriterier:

Specialistkunskaper

• Förekomst av nyckelelement
• Förståelse av ämnet/förmåga att förstå och behärska ämnet/förmåga att analysera och sammanfatta/relevans/samstämmighet och resonemangsstruktur
• Personliga bidrag/kritiska åsikter/förslag”.

46. Mot bakgrund av ovanstående verkar det som om uttagningskommittén ordagrant inkluderade ”förståelseförmågan och förmågan att analysera och sammanfatta” kriteriet i meddelandet om uttagningsprov bland kriterierna för att bedöma de specialistkunskaper som framgår av klagandens bedömningsformulär. Ombudsmannen anser att det inte heller är orimligt att betrakta bedömningen av ”personliga bidrag/kritiska yttranden/förslag” som ett underkriterium till kriteriet ”förmåga att analysera” i meddelandet om uttagningsprov.

47. Det förefaller således som om de kriterier som uttagningskommittén har fastställt i förevarande fall var förenliga med meddelandet om uttagningsprov. Även om nämnden är bunden av meddelandet om uttagningsprov i den form det offentliggjordes (7), känner ombudsmannen inte till några bestämmelser som skulle kräva att nämnden ordagrant översänder de bedömningskriterier som fastställs i det meddelandet till utvärderingsformuläret.

48. Ombudsmannen noterar vidare att klaganden sammanfattningsvis anser att den breda karaktären hos det ämne som han ombads att ta upp i det skriftliga provet hade återverkningar på utvärderingskriterierna. Ombudsmannen medger att det faktiskt kan finnas svårigheter med att fastställa ett strikt antal poängsättningskriterier för att bedöma de sökandes svar på så breda frågor som den aktuella. Såsom anges ovan förefaller dock de kriterier som tillämpades vid bedömningen av klagandens test i slutändan ha motsvarat de kriterier som anges i meddelandet om uttagningsprov. Införandet av delkriteriet ”Personliga bidrag/kritiska yttranden/förslag” under kriteriet ”Specialkunskap” förefaller också uppfylla målet att göra en jämförande bedömning av kandidaterna. En bred fråga, som faktiskt kan ge upphov till en mängd olika svar, skulle i slutändan behöva bedömas på ett jämförande sätt, och detta skulle säkert göras mer exakt om de sökandes personliga bidrag kunde beaktas.

49. Ombudsmannen noterar att uttagningskommittén enligt Epso inte identifierade några personliga idéer eller förslag från kandidaten, medan han enligt klagandens skrivelse till Epso av den 27 oktober 2006 faktiskt hade lagt till några personliga reflektioner och överväganden i slutet av [hans skriftliga] uppsats (t.ex. fastställande av föredragningslistan).

50. Ombudsmannen anser inte att det är lämpligt att ta ställning till ovannämnda meningsskiljaktigheter, eftersom klagandens svar enligt Epso också var ofullständigt och saknade det analytiska tillvägagångssätt som krävs av framtida EU-tjänstemän.

51. Ombudsmannen påpekar vidare att varken han eller domstolen kan ersätta uttagningskommittén vid utövandet av dess omfattande bedömningsbefogenheter. Såsom anförts i punkterna 46–48 ovan har klaganden inte heller lyckats visa att nämnden överskred sitt utrymme för skönsmässig bedömning eller åsidosatte meddelandet om uttagningsprov genom att tillämpa de utvärderingskriterier som anges i hans utvärderingsformulär.

52. Mot bakgrund av ovanstående drar ombudsmannen slutsatsen att inga administrativa missförhållanden har konstaterats när det gäller denna aspekt av klagomålet.

b) om utnämning av korrekturläsare och ledamöter i uttagningskommittén Argument
som lagts fram för ombudsmannen

53. Klaganden hävdade att Epso inte hade tillämpat lämpliga förfaranden vid utnämningen av korrektorer. I detta avseende ansåg klaganden att Epso inte säkerställde att de som utarbetade kriterierna och/eller utvärderarna av hans skriftliga prov hade tillräcklig sakkunskap på det berörda området. Enligt klaganden är det omöjligt att hitta utvärderare vid EU-institutionerna som har kunskaper på området och kan hantera det på de elva språken i det allmänna uttagningsprovet. Det är ofta samma utvärderare som bedömer alla frågor om mycket olika ämnen, vilket tydligt visar att utvärderarnas sakkunskap inte är ett villkor för att de ska kunna göra sådana bedömningar.

54. Epso har i sitt yttrande betonat att för att artikel 3 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna ska vara uppfylld måste uttagningskommitténs sammansättning vara sådan att den garanterar en objektiv bedömning av de sökandes resultat i proven med avseende på de yrkeskunskaper som krävs. De färdigheter som styrelseledamöterna måste ha varierar dock beroende på de särskilda omständigheterna för varje uttagningsprov. Tillsättningsmyndigheten och personalkommittén har ett stort utrymme för skönsmässig bedömning vid bedömningen av kompetensen hos de personer som de utser till styrelser, och det ankommer inte på tribunalen att underkänna deras val om gränserna för denna befogenhet inte har överskridits (8).

55. Epso betonade vidare att tjänsteföreskrifterna ger nämnderna rätt att använda utvärderare eller bedömare som fungerar som rådgivare i vissa prov. Dessa utses efter noggrant övervägande av deras erfarenhet och personliga kompetens. Bedömarnas roll är dock alltid begränsad. Bedömarna kan inte uttala sig om kandidaternas meriter. Bedömarnas uppgift är att bistå styrelsen, men utan att ha något ansvar för det övergripande beslutet med avseende på kandidaternas lämplighet. Som revisionsrätten har betonat är en utvärderares utvärdering inte bindande för nämnden när det gäller dess slutliga bedömning (9). Nämnden är det enda organ som har befogenhet att utföra denna uppgift och beslutar om de slutliga betygen och bedömningarna efter att ha tagit del av utvärderarnas eller bedömarnas synpunkter.

56. Sammanfattningsvis är det enligt Epso ensamt upp till nämnderna att besluta om användningen av bedömare, fastställandet av korrigeringsmetoder och den slutliga bedömningen av de sökande.

Ombudsmannens bedömning

57. Ombudsmannen noterar först Epsos hänvisningar till förstainstansrättens rättspraxis om inrättande av uttagningskommittéer (10). I förevarande fall anser ombudsmannen att det inte har visats att tillsättningsmyndigheten eller personalkommittén har överskridit gränserna för det utrymme för skönsmässig bedömning som de har när de beslutar om utnämningen av uttagningskommitténs ledamöter.

58. Han noterar vidare Epsos ståndpunkt att rådgivarens roll är att bistå uttagningskommittén vid korrigeringen av proven. I detta avseende noterar ombudsmannen ordalydelsen i artikel 3 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna:

"(...) Uttagningskommittén får för vissa prov biträdas av en eller flera examinatorer som har rådgivande funktion. (...)."

59. Ombudsmannen erinrar om att uttagningskommittén enligt artikel 3 tredje stycket i bilaga III till tjänsteföreskrifterna för vissa delprov får bistås av en eller flera examinatorer med rådgivande funktion (bedömare).

60. Ombudsmannen erinrar dessutom om att uttagningskommittén enligt fast rättspraxis kan anlita utvärderarna när den anser det nödvändigt. Såsom Epso också har påpekat har det i gemenskapsdomstolarnas rättspraxis slagits fast att det inte förekommer några oegentligheter, förutsatt att metoderna för poängsättning inte skiljer sig åt mellan de sökande och att nämnden behåller befogenheten att göra den slutliga bedömningen(11).

61. Uttagningskommittén ska dessutom vara sammansatt på ett sådant sätt att den objektivt kan garantera sin förmåga att bedöma de sökandes yrkesmässiga kvaliteter som framgår av deras prestationer i proven. Tillsättningsmyndigheten har ett stort utrymme för skönsmässig bedömning vid bedömningen av kompetensen hos de personer som den i enlighet med artikel 3 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna utser till styrelseledamöter(12).

62. Med hänvisning till ovannämnda rättspraxis påpekar ombudsmannen att förstainstansrätten, även i fråga om uttagningsprov för "språkliga" befattningar, har förklarat att det inte är nödvändigt att varje styrelseledamot har perfekta kunskaper i alla de språk som kan användas i det prov som de ska utvärdera. Ombudsmannen noterar dessutom att syftet med det allmänna uttagningsprovet i fråga inte var att rekrytera personer från yrken med anknytning till språk, utan snarare att rekrytera handläggare som är specialiserade på europeisk offentlig förvaltning och mänskliga resurser.

63. Ombudsmannen anser också att även om ovannämnda rättspraxis innebär att uttagningskommitténs ledamöter måste ha kunskaper om uttagningsprovets område, innebär detta inte att de för närvarande nödvändigtvis måste arbeta på tjänster med anknytning till detta område. Ombudsmannen vill dock också påpeka att han anser att klagandens åsikt att det är omöjligt att hitta korrekturläsare inom EU:s institutioner med kunskaper om de åtta olika frågorna på de elva språken i det allmänna uttagningsprovet är föga sannolik. I detta avseende erinrar ombudsmannen om att uttagningsprovet i fråga syftade till att rekrytera handläggare inom området ”Europeisk offentlig förvaltning och personal”, vilket är ett område där det i princip inte bör vara svårt att hitta tillräckligt med sakkunskap på alla språk inom EU:s offentliga förvaltning.

64. Ombudsmannen anser därför att även om det antas att klaganden har rätt i sitt påstående att alla korrekturläsare sammanfattningsvis inte kunde ha tillräcklig sakkunskap på alla de aktuella områdena och inte kunde utöva denna sakkunskap på de elva språken i det allmänna uttagningsprovet, kan denna omständighet inte betraktas som en oegentlighet som påverkade resultaten av det allmänna uttagningsprovet.

65. Ombudsmannen noterar slutligen att korrekturanalysen, förutsatt att den ligger inom gränserna för deras rådgivande roll, sammanfattningsvis inte är bindande för uttagningskommittéerna (13).

66. Ombudsmannen drar därför slutsatsen att inga bevis för administrativa missförhållanden har hittats när det gäller klagandens argument avseende uttagningskommitténs eller rättarnas befogenheter.

D. Slutsatser

På grundval av ombudsmannens undersökningar av detta klagomål förefaller Epso inte ha gjort sig skyldigt till något administrativt missförhållande i detta ärende.

Ombudsmannen avslutar därför ärendet. Den klagande och Epsos direktör kommer att informeras om detta beslut.

 

P. Nikiforos DIAMANDOUROS

Utfärdat i Strasbourg den 2 oktober 2008

---

(1) Pass-märket var 25.

(2) Se beslut om klagomål 324/2003/MF, som finns på ombudsmannens webbplats (http://www.ombudsman.europa.eu).

(3) Se beslut om klagomål 774/2003/ELB, som finns på ombudsmannens webbplats (http://www.ombudsman.europa.eu).

(4) Ombudsmannen noterar att frågan om utvärderingskriterier, inklusive betygsinstruktioner, nyligen verkar vara ett allvarligt problem för många sökande som inte valts ut och som har vänt sig till honom. Enligt ombudsmannen är det uppenbart att denna fråga förtjänar särskild uppmärksamhet. Den 10 oktober 2005 inledde han därför en undersökning på eget initiativ (OI/5/2005/PB) om tillgången till de utvärderingskriterier som fastställts av uttagningskommittéerna. Den 22 juli 2008 riktade ombudsmannen ett utkast till rekommendation till Epso om att på de sökandes begäran lämna ut eventuella utvärderingskriterier som antagits av uttagningskommittén för skriftliga och muntliga prov samt att på de sökandes begäran lämna ut en detaljerad uppdelning av de poäng som eventuellt tilldelats dem för deras prestationer. Dokumenten om denna undersökning på eget initiativ finns på ombudsmannens webbplats (http://www.ombudsman.europa.eu).

(5) Se bland annat mål T-53/00, Angioli mot kommissionen, REGP 2003, s. I-A-13 och II-73, punkt 94, där det anges att (på originalspråket franska): "(...). ”La conviction de la requérante d'avoir correctement répondu aux questions posées (...) ne sauraient constituer des preuves irréfutables d'une erreur manifeste d'appréciation (...)”.

(6) Se, bland annat, förstainstansrättens dom av den 29 april 2004 i de förenade målen T-285/02 och T-395/02, Vega Rodríguez mot kommissionen, REGP 2004, s. I-A-333 och II-1527, punkt 35.

(7) Se i detta avseende mål T-54/91, Antunes mot parlamentet, REG 1992, s. II-1739, punkt 39; där det anges att (på originalspråket franska): "(...) nonobstant son pouvoir d'appréciation, le jury est lié par le texte de l'avis de concours tel qu' il a été publié. (...)."

(8) Mål T-336/02, Christensen mot kommissionen, REGP 2005, s. I-A-75 och II-341, punkt 67.

(9) Mål T-33/00, Martínez Páramo mot kommissionen, REGP 2003, s. I-A-105 och II-541, punkt 66.

(10) I mål T-336/02, Christensen mot kommissionen (ovan fotnot 8), föreskrivs i punkt 67 att "le jury d’un concours sur titres et épreuves doit, pour être constitué conformément aux dispositions du statut et à l’article 3 de son annexe III, être composé de façon à garantir une appréciation objective de la performance des candidats aux épreuves au regard des qualités professionnelles attendues. Les exigences auxquelles doivent satisfaire les compétences des membres du jury varient cependant en fonction des circonstances propres à chaque concours (inte översatt till svenska). À cet égard, l’autorité investie du pouvoir de nomination (...) et le comité du staff jouissent d’un large pouvoir d’appréciation pour évaluer les compétences des personnes qu’ils sont appelés à désigner comme membres du jury, et il n’appartient au Tribunal de censurer leur choix que si les limites de ce pouvoir n’ont pas été respectées (...)”.

(11) Se domen i målet Martinez Paramo mot kommissionen (ovan fotnot 9), punkt 58. Mål T-153/95, Kaps mot domstolen, REGP 1996, s. I-A-233 och II-663, punkt 26.

(12) Se mål T-156/89, Mordt mot domstolen, REG 1991, s. II-407, punkterna 105-107.

(13) I mål T-33/00, Martínez Páramo mot kommissionen (ovan fotnot 9), föreskrivs i punkt 66 att "(...) en tout état de cause l'analyse effectuée par l'un des correcteurs ne lie pas le jury dans son appréciation définitive des épreuves à la lumière des diverses corrections effectuées par les assesseurs-correcteurs."