Strasbourg den 21 juni 2007

Bästa fru L.,

Den 6 april 2005 ingav du, på International Air Carrier Associations vägnar, ett klagomål mot Europeiska kommissionen till Europeiska ombudsmannen. Klagomålet gällde det material som kommissionen hade offentliggjort för att informera resenärerna om deras rättigheter enligt förordning (EG) nr 261/2004. Samma dag lämnade European Regions Airlines Association in ett klagomål i samma ärende (klagomål 1475/2005/(IP)GG).

Den 12 maj 2005 vidarebefordrade jag klagomålet till kommissionens ordförande och begärde att ett yttrande skulle lämnas senast den 31 juli 2005. Du informerades om detta samma dag.

Den 5 augusti 2005 meddelade kommissionen mig att dess yttrande skulle försenas.

Den 2 september 2005 ringde en kollega till er V till mitt kontor för att höra sig för om kommissionens yttrande. V informerades om kommissionens skrivelse av den 5 augusti 2005.

Den 19 september 2005 ringde V igen för att fråga om kommissionens yttrande hade mottagits. Mitt kontor informerade V. om den ytterligare försening som hade inträffat.

Den 21 september 2005 skickade jag en påminnelse till kommissionen. Du informerades om detta samma dag.

Kommissionen avgav sitt yttrande den 3 oktober 2005. Jag översände den till Er den 11 oktober 2005 med en uppmaning att inkomma med synpunkter, som Ni översände den 15 november 2005.

Den 16 februari 2006 omfördelade jag dessa två ärenden till en annan juridisk handläggare, Grill, med tanke på att det vore vettigt att ha en juridisk handläggare som handlägger både ert ärende och det parallella ärende som lagts fram av ERA.

Den 3 mars 2006 skrev jag till kommissionen för att begära ytterligare upplysningar om detta ärende. Jag begärde att denna information skulle lämnas senast den 30 april 2006. Du informerades om detta samma dag.

Den 12 maj 2006 meddelade kommissionen mig att den tyvärr inte hade kunnat hålla denna tidsfrist, men att den skulle göra sitt yttersta för att skicka sitt svar inom de närmaste två veckorna. I mitt svar av den 22 maj 2006 tog jag del av denna skrivelse och beklagade att kommissionen inte i tid hade lämnat in en motiverad begäran om förlängning av tidsfristen. Ni underrättades om detta den 1 juni 2006.

Genom en skrivelse av den 9 juni 2006 underrättade kommissionen mig om att ytterligare en försening hade inträffat, men att svaret skulle skickas så snart som möjligt.

Den 11 juli 2006 skickade jag en påminnelse till kommissionen.

Den 17 juli 2006 skickade kommissionen sitt svar på min skrivelse av den 3 mars 2006. Jag översände den till Er den 19 juli 2006 med en uppmaning att inkomma med synpunkter, som Ni översände den 1 september 2006.

Den 21 december 2006 skickade jag ett förslag till rekommendation till kommissionen om detta ärende.

Kommissionen översände sitt detaljerade yttrande den 3 april 2007 och jag översände det till er den 16 april 2007 för synpunkter, som ni översände den 23 maj 2007.

Jag skriver nu för att låta er veta resultaten av de undersökningar som har gjorts.

Klagomålet

Bakgrund

Förevarande klagomål ingavs av International Air Carrier Association, en sammanslutning av över 40 flygbolag i Europa. Det är nära förknippat med klagomål 1475/2005/(BB)GG från European Regions Airlines Association (ERA).

Klagomålet gäller information som utarbetats och offentliggjorts av Europeiska kommissionen om resenärers rättigheter enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 261/2004 av den 11 februari 2004 om fastställande av gemensamma regler om kompensation och assistans till passagerare vid nekad ombordstigning och inställda eller kraftigt försenade flygningar och om upphävande av förordning (EEG) nr 295/91 (1). Förordning 261/2004 trädde i kraft den 17 februari 2005. I sin dom av den 10 januari 2006 i mål C-344/04 bekräftade EG-domstolen att förordning 261/2004 var giltig (2).

Omständigheterna enligt klaganden

För att informera passagerarna om deras nya rättigheter enligt förordning (EG) nr 261/2004 utarbetade och offentliggjorde kommissionen en broschyr, en affisch och ett faktablad. Kommissionen gjorde också en kort videopresentation och utfärdade ett pressmeddelande för att markera förordningens ikraftträdande. Allt detta material fanns också tillgängligt på kommissionens webbplats.

Klaganden ansåg att broschyren, affischen och faktabladet innehöll ett antal felaktiga och vilseledande uttalanden om passagerarnas rättigheter. Den 21 januari 2005 skrev klaganden och ERA därför till kommissionen för att begära att dessa uttalanden skulle rättas och för att föreslå ett möte. I sitt svar av den 4 februari 2005 betonade kommissionen att även om den fortfarande var övertygad om att innehållet i broschyren och affischen var korrekt, hade vissa delar av texten ändrats något under tiden. Kommissionen lade till följande: "Ni kommer att förstå att vi inte kan kopiera hela förordningen utan måste vara selektiva för att kunna informera passagerare i stor skala om deras nya rättigheter när de reser med flyg. Detta har tydligt angetts i det berörda informationsmaterialet.”

Den 7 februari 2005 vände sig klaganden och ERA på nytt till kommissionen. Tillsammans med sin skrivelse lämnade klaganden och ERA en förteckning över de uttalanden som de ansåg vara felaktiga (tillsammans med en förklaring till varför de höll denna åsikt) och bad om ett brådskande möte.

De uttalanden på affischen som klaganden och ERA invände mot var följande:(3)

Nekad ombordstigning och avbokning (i allmänhet)

(1) "Om du nekas ombordstigning eller ditt flyg ställs in måste det flygbolag som utför flygningen erbjuda dig ekonomisk ersättning och assistans."

Detta inledande stycke ger ett helt felaktigt intryck. Endast en minoritet av de inställda flygningarna kommer att leda till utbetalning av kompensation.

Följande kategorier av passagerare har inte rätt till kompensation:

passagerare på flygningar som ställs in på grund av exceptionella omständigheter,

passagerare som erbjuds alternativ transport inom några timmar efter den inställda flygningen, och

Passagerare som får minst 14 dagars varsel om en inställd flygning.

Nekad ombordstigning

(2) a) "Dessa [förmåner] måste inkludera valet av antingen återbetalning av din biljett (med ett gratis flyg tillbaka till din ursprungliga avreseort, när det är relevant) eller alternativ transport till din slutdestination."

En ombokning till slutdestinationen kommer att ske under jämförbara transportvillkor. Kommissionens affisch kan leda till en förväntan om att passageraren fritt väljer sin alternativa transport.

(2) b) "Kompensationen kan halveras om du inte blir försenad mer än 2, 3 respektive 4 timmar."

I förordning (EG) nr 261/2004 anges "försenad ankomst" och inte "försenad avresa". Det relevanta uttalandet är felaktigt och kommer därför att leda till onödiga diskussioner vid ombordstigningsporten.

(2)(c) "Flygbolaget måste också ge dig: Du kan välja mellan antingen återbetalning av din biljett (med ett kostnadsfritt flyg tillbaka till din ursprungliga avreseort, i förekommande fall) eller alternativ transport till din slutliga bestämmelseort (...).”

Se kommentaren till uttalande 2 a.

Annullering

(3)(a) "När ditt flyg ställs in måste det flygbolag som utför flygningen ge dig Du kan välja mellan antingen återbetalning av din biljett (med ett kostnadsfritt flyg tillbaka till din ursprungliga avreseort, i förekommande fall) eller alternativ transport till din slutliga bestämmelseort (...).”

Se kommentaren till uttalande 2 a.

Flygbolaget kan också behöva kompensera dig, på samma nivå som för nekad ombordstigning, om det inte ger dig tillräckligt med förvarning.

Genom att bara citera ett av tre viktiga undantag kommer läsaren nästan säkert att tro att det inte finns några andra undantag.

Broschyren har följande text:

"Lufttrafikföretaget kan också behöva kompensera dig, på samma nivå som för nekad ombordstigning, om det inte ger dig tillräckligt med förvarning och erbjuder alternativ transport nära den ursprungliga tiden."

Denna text innehåller ett tydligt fel, eftersom flygbolaget måste erbjuda antingen förvarning eller alternativ transport nära den ursprungliga tiden.

Långa förseningar

(4) "Omedelbar assistans (...) Flygbolaget måste ge dig (...)

Begreppet ”omedelbar” assistans är inte förenligt med förordningen, eftersom det skulle leda till orimliga förväntningar från passagerarna. Assistans får lämnas utan avseende om den ytterligare försenar en flygning.

Senare skador, bagage, skador och dödsfall i olyckor

(5) Kommissionens affisch hänvisar till bestämmelserna i Montrealkonventionen (4) och inte till förordning 261/2004. I texten utelämnas alla hänvisningar till flygbolagens försvarsbestämmelser som nämns i denna konvention. Följande undantagsklausul bör behållas: ”Enligt internationella avtal är ett flygbolag ansvarigt för skada som orsakats av försening, utom om det bevisar att det gjorde allt det rimligen kunde för att undvika skadan eller att det var omöjligt att göra det. Det är också ansvarigt för förlust eller skada på bagage. Be om information från ditt flygbolag eller din resebyrå.”

Paketresor

(6) Ordalydelsen på affischen är vilseledande i den meningen att underlåtenhet att utföra en tjänst inte nödvändigtvis orsakar skada. Hänvisningen till en annan del av ett paket än flygningen bör inte förekomma på en affisch om passagerares rättigheter. Detta kommer att skapa ytterligare förvirring.

Med undantag för uttalande 3 b innehåller kommissionens faktablad samma uttalanden som dess affisch.

I sitt svar av den 23 februari 2005 upprepade kommissionen sin åsikt att det inte fanns något behov av några ändringar. Begäran om möte besvarades inte.

När det gäller den videopresentation som kommissionen hade producerat begränsade sig klaganden till att hävda att den innehöll oriktiga eller vilseledande uppgifter. Det verkar dock som om klaganden ville framföra samma invändningar som ERA hade gjort i det parallella klagomålet 1475/2005/(IP)GG.

I klagomålet hade ERA gjort gällande att videopresentationen innehöll följande tre felaktiga eller vilseledande påståenden:(5)

1. ”Från och med 2005 bör passagerare inte behöva gå igenom långa förfaranden för att försvara sina rättigheter på europeiska flygplatser. Omedelbar och automatisk ersättning kommer att betalas ut för förseningar, inställda turer och överbokningar.
2. "För det tredje måste flygbolagen erbjuda samma kompensation [som den som ska betalas vid överbokning] och, vid behov, ta hand om passagerarna vid inställda flygningar i sista minuten".
3. "Om förseningen överstiger fem timmar ska flygbolaget också återbetala biljettpriset (...)"

Enligt ERA är uttalande (1) felaktigt, eftersom kompensation aldrig behöver betalas ut vid förseningar, och när kompensation ska betalas ut enligt förordning 261/2004 behöver den inte betalas ut omedelbart.

I uttalandena 1 och 2 nämns inte att passagerare inte har rätt till kompensation i följande tre fall:

• Passagerarna får minst 14 dagars varsel om den inställda flygningen.
• Passagerarna informeras om den inställda flygningen mindre än 14 dagar före flygningen men erbjuds ombokning så att de kan nå sin destination nära den ursprungliga tidtabellsenliga ankomsttiden. eller
• annulleringen beror på "extraordinära omständigheter".

ERA hävdade vidare att uttalandena 1 och 2 inte nämner att ersättningen kan minskas med upp till 50 % och att uttalandet 3 var felaktigt, eftersom det innebar att full ersättning alltid skulle betalas efter en försening på fem timmar. Enligt ERA är flygbolagen enligt förordning (EG) nr 261/2004 emellertid endast skyldiga att erbjuda återbetalning om en passagerare väljer att inte fortsätta resan, och då endast den del av resan som inte har genomförts (såvida inte flygningen inte längre tjänar något syfte i förhållande till passagerarens ursprungliga resplan, i vilket fall full återbetalning ska betalas).

Klagomålet till ombudsmannen

I sitt klagomål till Europeiska ombudsmannen hävdade klaganden att den information om passagerares rättigheter enligt förordning (EG) nr 261/2004 som kommissionen hade offentliggjort i sin affisch, broschyr, faktablad och i en video innehöll felaktiga och vilseledande uppgifter. Klaganden begärde att kommissionen skulle dra tillbaka dessa uttalanden.

Frågeställningen

Kommissionens yttrande

I sitt yttrande framförde kommissionen följande synpunkter:

Bakgrund

Förordning 261/2004 ersätter en tidigare förordning som endast gav passagerare rättigheter vid nekad ombordstigning. Det ökar passagerarnas rättigheter vid nekad ombordstigning och erkänner för första gången passagerarnas rättigheter (kompensation och assistans) vid inställda eller kraftigt försenade flygningar.

Enligt förordning (EG) nr 261/2004 är flygbolagen skyldiga att informera passagerarna om deras rättigheter. För att komplettera och förstärka denna information har kommissionen själv föresatt sig att informera passagerarna om deras rättigheter, i enlighet med sin ståndpunkt i meddelandet av den 16 februari 2005 om att stärka passagerarnas rättigheter inom Europeiska unionen (6).

Informationskampanjen inleddes den 16 februari 2005. Flera kommissionsledamöter, ledamöter av Europaparlamentet och tjänstemän från kommissionens avdelningar hade distribuerat en del av detta informationsmaterial på flygplatserna.

Kommissionens informationskampanj om flygpassagerares rättigheter var ett exempel på användningen av moderna kommunikationsverktyg som presenterades på ett språk som alla kunde förstå.

Kommissionen var övertygad om att innehållet i det material som den distribuerade var korrekt och ifrågasatte klagandens påstående att detta material innehöll vilseledande information. För att göra medborgarna medvetna om sina rättigheter måste det relevanta materialet göras tillgängligt för dem på ett begripligt sätt. På grund av komplexiteten i förordning nr 261/2004 ansåg kommissionen att den måste vara selektiv. Detta hade tydligt angetts i det berörda informationsmaterialet. Var och en av de olika typerna av material som distribuerades angav tydligt att det ”ger en sammanfattning av relevant EU-lagstiftning”. Det var därför uppenbart att beskrivningen av vissa rättigheter eller bestämmelser inte var lika detaljerad som själva förordningen.

Materialet var noggrant utarbetat. En skiljaktig uppfattning om riktigheten av ett visst uttalande kan under alla omständigheter inte tolkas som att kommissionen hade agerat på annat sätt än ”opartiskt, rättvist och rimligt” eller inte hade varit ”tjänsteinriktad, tillgänglig eller så hjälpsam som möjligt”.

Det har inte förekommit något fel som har skadat allmänhetens eller de berörda flygbolagens rättigheter eller intressen.

När det gäller broschyren, affischen och faktabladet hade kommissionen alltid agerat på ett serviceinriktat sätt genom att lyssna på klagandens synpunkter. Såsom medgavs i skrivelsen av den 4 februari 2005 hade kommissionen ändrat material något för att göra dem mer precisa när det, som med affischen, fortfarande var möjligt att göra det, med tanke på att vissa av dokumenten redan hade tryckts för en kampanj som redan pågick när flygbolagen hade uttryckt sina farhågor. Kommissionen hade omedelbart gjort samma förtydliganden om andra material (broschyrer, faktablad och information på internet).

När det gäller videopresentationen hade kommissionen, såvitt den kände till, aldrig informerats av klaganden om de tre påstått vilseledande påståendena. Anmärkningen kan således inte tas upp till sakprövning i detta avseende. Förklaringen till de nya rättigheterna i videon var begränsad till ungefär en och en halv minut. Det var uppenbart att vissa rättigheter därför inte kunde presenteras i all sin rättsliga komplexitet. Videon hade inte heller gjorts för att ge passagerarna ett rättsligt verktyg för att försvara sina rättigheter inför en nationell domstol eller behöriga nationella organ, utan för att ge en allmän presentation av EU:s nya politik. Videopresentationen innehöll en ansvarsfriskrivning enligt följande: ”Varken Europeiska kommissionen eller någon person som agerar på kommissionens vägnar är ansvarig för hur informationen i denna video används. De synpunkter som uttrycks i denna video har inte antagits eller på något sätt godkänts av kommissionen och bör inte åberopas som en redogörelse för kommissionens synpunkter.”

Kommissionen hävdade att den omfattande korrespondens som kommissionen hade deltagit i visade att den var villig att ta kontakt med och svara medborgarna och att lyssna på industrins argument (7).

Klagandens synpunkter

I sina synpunkter vidhöll klaganden sitt klagomål och drog slutsatsen att kommissionen hade underlåtit att agera ”opartiskt, rättvist och rimligt”. Klaganden hävdade att kommissionen hade vägrat att hålla ett möte i frågan trots att kommissionen och ERA hade begärt detta i sina skrivelser av den 21 januari och den 7 februari 2005. Enligt klaganden hade kommissionen således underlåtit att agera i enlighet med kodexen för god förvaltningssed för Europeiska kommissionens personal i deras förbindelser med allmänheten (nedan kallad kommissionens kodex), som utgör en bilaga till kommissionens arbetsordning (8).

Ytterligare undersökningar

Efter noggrant övervägande av kommissionens yttrande och klagandens synpunkter visade det sig att ytterligare undersökningar var nödvändiga.

Ombudsmannens begäran om tilläggsyttrande och ytterligare information

Den 3 mars 2006 skickade ombudsmannen därför en skrivelse till kommissionen i vilken han begärde ett kompletterande yttrande och ytterligare information.

Denna begäran rörde följande frågor:

(1) Nya anklagelser

I sina synpunkter på kommissionens yttrande hävdade klaganden att kommissionen inte hade agerat ”opartiskt, rättvist och rimligt” och framförde därför ytterligare ett påstående på grundval av artikel 11 i den europeiska kodexen för god förvaltningssed. Ombudsmannen bad därför kommissionen om ett kompletterande yttrande om detta ytterligare påstående.

(2) Begäran om ytterligare upplysningar

Ombudsmannen bad också kommissionen att förse honom med följande information:

1. Kan kommissionen skicka in en kopia (eller utskrift) av originalversionen och eventuella reviderade versioner av affischen, broschyren och faktabladet, både när det gäller de versioner som finns tillgängliga online och de tryckta versionerna av dessa dokument? Kan kommissionen också ange när de relevanta ändringarna gjordes ?
2. Kan kommissionen ta upp de specifika frågor som togs upp av klaganden och ERA i bilagan till deras skrivelse av den 7 februari 2005 ?
3. Ombudsmannen noterar att kommissionen anser att klagomålet inte kan tas upp till prövning i den mån det rör den videopresentation som producerats och spridits av kommissionen, eftersom klaganden inte tidigare hade uppmärksammat kommissionen på dessa frågor. Det bör dock erinras om att det enligt artikel 2.4 i ombudsmannens stadga krävs att ett klagomål föregås av ”lämpliga” tidigare tillvägagångssätt. I sina synpunkter på klagomål 1475/2005/(IP)GG hävdade ERA i själva verket att det inte var lämpligt att kontakta kommissionen i frågan om videopresentationen mot bakgrund av kommissionens reaktion på de tidigare tillvägagångssätten när det gäller affischen, broschyren och faktabladet. Ombudsmannen anser att detta argument förefaller rimligt. Kan kommissionen därför ta upp klagandens synpunkter på videopresentationen ?

Kommissionens svar

Tillsammans med sitt svar tillhandahöll kommissionen en kopia av de reviderade versionerna av affischen, broschyren och faktabladet. Den förklarade att originalversionerna av affischen och broschyren hade levererats till dess avdelningar den 22 december 2004 och de reviderade versionerna den 2 februari (affisch) och den 17 mars 2005 (broschyr).

Kommissionen framförde följande ytterligare synpunkter:

När det gäller affischen och broschyren hänvisades det i ansvarsfriskrivningen till handlingarnas sammanfattande karaktär. Eventuella rättstvister bör endast grunda sig på de berörda lagtexterna.

Inledningsanförandet av affischen och broschyren gav inte ett felaktigt intryck. För det första behandlades de särskilda villkoren för utbetalning av en ekonomisk ersättning senare och mer detaljerat i affischen och broschyren. För det andra kunde frågan huruvida ersättning endast var tillämplig i ett fåtal fall endast besvaras på grundval av faktiska omständigheter. Klaganden hade dock inte lämnat någon sådan information. För det tredje omfattades inställda flygningar inte systematiskt av klausulen om "exceptionella omständigheter" i artikel 5.3 i förordning nr 261/2004.

När det gäller nekad ombordstigning kunde man inte förstå hur formuleringen "får" (som endast anger en möjlighet) skulle kunna leda till en förväntan om att passageraren hade rätt att fritt välja sin alternativa transport.

När det gäller annullering hade broschyren också ändrats under tiden. Det faktum att den reviderade versionen fanns tillgänglig något senare än den reviderade versionen av affischen berodde på begränsade tryckmöjligheter.

När det gäller användningen av ordet "omedelbar" i samband med den assistans som ska tillhandahållas vid kraftiga förseningar, beskrevs villkoren för denna assistans i stycket efter underrubriken i fråga i affischen och broschyren. Ordalydelsen i artikel 6.1 i förordning nr 261/2004 (”När det lufttrafikföretag som utför flygningen rimligen förväntar sig att en flygning kommer att bli försenad efter den tidtabellsenliga avgångstiden ...”) visade dessutom att åtgärder måste vidtas i god tid före den faktiska och bekräftade förseningen, om det berörda lufttrafikföretaget i förväg hade underrättats om förseningen. Ordalydelsen "förväntar sig" innebär att ett flygbolag bör organisera och tillhandahålla assistans på plats så snart det får information om att flygningen kommer att försenas med minst två timmar och ta emot passagerare i enlighet därmed och omedelbart, i god tid före två timmars försening.

Avsaknaden av den punkt som hänvisar till en eventuell vägran av assistans om dess tillhandahållande skulle försena genomförandet av flygningarna ännu mer är en följd av att kommissionen måste vara selektiv i sitt meddelande, såsom anges i ansvarsfriskrivningen på affischen och flygbladet. Under alla omständigheter var det i praktiken osannolikt att tillhandahållandet av assistans till passagerare ytterligare skulle försena en flygning.

Att lägga till information om Montrealkonventionen och om rättigheterna för kunder som har bokat paketresor var meningsfullt och användbart.

När det gäller videopresentationen informerade klaganden och IACA aldrig kommissionen om någon information som de ansåg vara vilseledande. Presentationen innehöll utdrag ur intervjuer med enskilda personer och dessa personers åsikter återspeglade inte nödvändigtvis kommissionens åsikter, vilket ansvarsfriskrivningen hade klargjort. Kommissionen hade därför inte för avsikt att kommentera innehållet i videopresentationen.

Klagandens synpunkter

I sina synpunkter vidhöll klaganden sitt klagomål.

OMBUDSMANNENS UTKAST TILL REKOMMENDATION

Utkastet till rekommendation

Den 21 december 2006 riktade ombudsmannen följande förslag till rekommendation till kommissionen:

Kommissionen bör så snart som möjligt korrigera de oriktiga och vilseledande uppgifter som ombudsmannen har identifierat.

Skälen till detta förslag till rekommendation kan sammanfattas på följande sätt:(9)

1 Inledande anmärkningar

1.1 I sitt klagomål till Europeiska ombudsmannen hävdade klaganden att den information om passagerares rättigheter enligt förordning (EG) nr 261/2004 som kommissionen hade offentliggjort i sin affisch, broschyr, faktablad och i videopresentationen innehöll felaktiga och vilseledande uppgifter. Klaganden begärde att kommissionen skulle dra tillbaka dessa uttalanden.

1.2 Det bör noteras att klagomål 1475/2005/(IP)GG omfattar flera andra frågor som inte togs upp i detta klagomål. Även om klaganden hänvisade till vissa av dessa frågor i sina synpunkter på kommissionens yttrande ansåg ombudsmannen att det inte fanns något behov av att undersöka dem i detta ärende (10).

1.3 När det gäller påståendet och påståendet i detta ärende noterade ombudsmannen att klaganden inte hade lämnat någon detaljerad förklaring till de administrativa missförhållanden som den anser föreligga. Eftersom detta klagomål och klagomål 1475/2005/(IP)GG emellertid har ett nära samband, förstod ombudsmannen att klaganden ville framföra samma argument som i det andra ärendet. Utkastet till rekommendation byggde därför på antagandet att de relevanta argument som ERA lade fram i klagomål 1475/2005/(IP)GG också lades fram av klaganden i detta ärende.

När det gäller videopresentationen

1.4 I sitt yttrande uttryckte kommissionen tvivel om huruvida klagomålet kunde tas upp till prövning i den del det avsåg videopresentationen. Kommissionen föreslog att klaganden, när det gäller videon, inte hade vidtagit lämpliga åtgärder i förväg, vilket krävs enligt artikel 2.4 i ombudsmannens stadga.

1.5 Enligt artikel 2.4 i ombudsmannens stadga ska lämpliga åtgärder vidtas innan man vänder sig till ombudsmannen. Ombudsmannen noterade att klaganden vände sig till kommissionen den 21 januari och den 7 februari 2005 och begärde att affischen och broschyren skulle korrigeras. Han noterade vidare att kommissionen med ett enda undantag hade vägrat att tillmötesgå dessa begäranden, samtidigt som den inte heller hade behandlat någon av de detaljerade synpunkter som klaganden hade lämnat i detta sammanhang. I sina synpunkter på kommissionens yttrande i ärende 1475/2005/(IP)GG hävdade , ERA i praktiken att det inte var lämpligt att kontakta kommissionen i frågan om videopresentationen, med tanke på den senares reaktion på de tidigare tillvägagångssätten när det gäller affischen, broschyren och faktabladet. Ombudsmannen ansåg att detta argument var övertygande. Eftersom kommissionen redan hade klargjort att den inte såg någon anledning att ändra det informationsmaterial som den hade offentliggjort i skriftlig form, var det högst sannolikt att den skulle reagera på samma sätt på eventuella begäranden om ändring av annat sådant material (11). Under dessa omständigheter kunde klaganden inte förväntas inkomma med ytterligare synpunkter till kommissionen om videopresentationen . Kommissionens uppfattning att denna del av klagomålet inte kan tas upp till sakprövning måste därför underkännas.

Den europeiska kodexen för god förvaltningssed

1.6 I sina synpunkter på kommissionens yttrande stödde sig klaganden på en bestämmelse i den europeiska kodexen för god förvaltningssed. I sitt yttrande i ärende 1475/2005/(IP)GG ansåg kommissionen att denna kodex inte är bindande för den, men att ärendet skulle kunna bedömas på grundval av kodexen för god förvaltningssed för Europeiska kommissionens personal i deras förbindelser med allmänheten (nedan kallad kommissionens kodex), som utgör en bilaga till kommissionens arbetsordning (12).

1.7 Det bör noteras att Europaparlamentet i en resolution av den 6 september 2001 uppmanade ombudsmannen att tillämpa den europeiska kodexen för god förvaltningssed (13) för att undersöka om det föreligger administrativa missförhållanden, i syfte att genomföra rätten till god förvaltning enligt artikel 41 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (14). Ombudsmannens tillvägagångssätt baserades därför på bestämmelserna i den europeiska kodexen för god förvaltningssed, om än med vederbörlig hänsyn till kommissionens kodex, där så var lämpligt.

1.8 Förevarande mål rörde bland annat frågan om huruvida kommissionen hade uppfyllt sin skyldighet att agera som en serviceinriktad förvaltning. I detta sammanhang kände sig ombudsmannen tvungen att notera att kommissionen lade fram sitt yttrande om klagomålet mer än två månader efter det fastställda datumet. Dess svar på de ytterligare undersökningarna lades fram mer än två och en halv månad efter det datum som fastställts av ombudsmannen. I detta svar behandlades inte heller några av de frågor som ombudsmannen hade ställt till kommissionen. Även om dessa omständigheter uppenbarligen inte hade någon inverkan på bedömningen av det aktuella ärendet, ville ombudsmannen påpeka att kommissionen hade kunnat ge sitt anspråk på att vara en tjänsteinriktad förvaltning större trovärdighet om den hade behandlat det aktuella ärendet snabbare.

Ombudsmannens inställning till påståendet att kommissionen gjorde oriktiga och vilseledande uttalanden

1.9 Ombudsmannen ansåg att det var god administrativ praxis för EU:s institutioner och organ att se till att de uttalanden de gör är korrekta och inte vilseledande och att snabbt korrigera eventuella fel som kan uppstå. Att avsiktligt eller av oaktsamhet göra ett oriktigt eller vilseledande uttalande är därför ett administrativt missförhållande. Dessutom är vägran att korrigera en felaktig eller vilseledande uppgift också ett administrativt missförhållande, även om det ursprungliga felet varken var avsiktligt eller försumligt. Ombudsmannen godtog att kommissionen hade rätt när den påpekade att enbart oenighet om riktigheten av ett visst uttalande inte utgör bevis för administrativa missförhållanden. Ombudsmannen ansåg dock att det var lämpligt att han under sina undersökningar gjorde en objektiv prövning av huruvida uttalanden från en gemenskapsinstitution eller ett gemenskapsorgan är oriktiga eller vilseledande. I detta sammanhang ska begreppet ”vilseledande” (som kommissionen har undantagit) därför förstås objektivt, dvs. så att ett visst uttalande sannolikt kommer att tolkas felaktigt av de personer som det är riktat till.

1.10 I förevarande fall förefaller det i den ursprungliga anmärkningen inte ha gjorts gällande att kommissionen hade för avsikt att vilseleda eller att den hade agerat vårdslöst när den utarbetade de ursprungliga utkasten till relevant informationsmaterial. Ombudsmannens undersökning inriktades därför på huruvida de uttalanden som klaganden invänder mot var objektivt korrekta eller inte.

2 Påstått oriktiga och vilseledande uppgifter i informationsmaterial

2.1 Klaganden hävdade att affischen, broschyren, faktabladet och den videopresentation som kommissionen gjorde för att informera passagerarna om deras rättigheter enligt förordning (EG) nr 261/2004 innehöll felaktiga och vilseledande uppgifter. Enligt klaganden hade kommissionen således underlåtit att agera rättvist och rimligt, vilket krävs enligt artikel 11 i den europeiska kodexen för god förvaltningssed. De relevanta invändningarna beskrevs i detalj i bilagan till skrivelsen till kommissionen av den 7 februari 2005 och i själva klagomålet.

Allmänna frågor

2.2 Inledningsvis bör det betonas att ombudsmannen till fullo instämmer i kommissionens argument att passagerarna måste informeras om sina rättigheter enligt förordning (EG) nr 261/2004 och att det därför är lämpligt att kommissionen inleder en egen informationskampanj. Ombudsmannens undersökning gällde därför inte kommissionens beslut att lämna information om de nya rättigheterna (som otvivelaktigt stärker flygpassagerarnas ställning på ett betydande sätt) utan innehållet i den information som lämnades.

2.3 Förordning (EG) nr 261/2004 innehåller detaljerade bestämmelser om flygpassagerares rättigheter. Ombudsmannen ansåg därför att det var uppenbart att det informationsmaterial som lämnats av kommissionen inte kunde och inte behövde vara fullständigt, förutsatt att den information som lämnats var korrekt och inte kunde vilseleda. Passagerare som ville få mer detaljerad information kunde naturligtvis själva läsa texten i förordning 261/2004 eller be de behöriga myndigheterna om råd.

2.4 Ombudsmannen höll vidare med om att informationen måste tillhandahållas på ett begripligt språk för att vara användbar. Vikten av att tillhandahålla tydlig och begriplig information kan knappast överskattas på detta område. Passagerare som berörs av något av de problem som omfattas av förordning (EG) nr 261/2004 vill vanligtvis (och förståeligt nog) få information så snabbt och så tydligt som möjligt om sina rättigheter. För att informationsmaterial ska vara användbart måste det därför vara så kortfattat och begripligt som möjligt.

2.5 Ombudsmannen ansåg vidare att den berättigade önskan att tillhandahålla användbar information fullständigt förklarade det faktum att det aktuella materialet som utarbetats av kommissionen också innehöll information om möjligheten till ytterligare skadeståndsanspråk som ett flygbolag kan vara ansvarigt för enligt Montrealkonventionen (dvs. skador som orsakats av förseningar, förstörelse, skada, förlust eller försening av bagage och av skada eller dödsfall). Ombudsmannen ansåg inte heller att den information som kommissionen hade offentliggjort i detta avseende var vilseledande.

2.6 Samma hänsyn togs till information om rättigheter för personer som har bokat paketresor. Ombudsmannen kunde inte se hur de relevanta uttalandena i affischen och broschyren kunde anses vara felaktiga eller kunna vilseleda.

2.7 I sitt yttrande och i sitt svar på ombudsmannens ytterligare undersökningar betonade kommissionen särskilt att den information som den hade offentliggjort innehöll "friskrivningsklausuler". Ombudsmannen noterade att affischen och broschyren båda betonade att de endast gav en sammanfattning av relevant EU-lagstiftning och fortsatte sedan enligt följande: "Alla rättsliga anspråk eller åtgärder som vidtas i händelse av en tvist bör endast grunda sig på de berörda lagtexterna."

2.8 Ombudsmannen ansåg att denna information var både användbar och lämplig, eftersom den instruerar en person som vill utöva sina rättigheter på ett mer formellt sätt att kontrollera de relevanta reglerna i detalj. Det faktum att kommissionen hade använt uttrycket ”friskrivning” i detta sammanhang skulle dock också kunna innebära att kommissionen ville antyda att förekomsten av felaktiga eller vilseledande uppgifter i dess informationsmaterial skulle vara irrelevant, eftersom ”friskrivningarna” klargjorde att kommissionen avstod från allt ansvar för att den information som lämnats var korrekt. Om det verkligen var kommissionens åsikt skulle ombudsmannen inte kunna godta den. För det första bör det noteras att texten i ansvarsfriskrivningen inte hänvisar till eventuella felaktigheter i den information som lämnats. För det andra, eftersom det uttalade syftet med informationskampanjen var att ge flygpassagerarna användbar information, skulle felaktiga eller vilseledande uppgifter i detta material motverka själva syftet med informationen. För det tredje, och viktigast av allt, hade kommissionen själv betonat behovet av att presentera informationen i en tillgänglig och begriplig form. Om de avsnitt som kommissionen hade hänvisat till som "friskrivningar" syftade till att förklara att den information som kommissionen lämnat inte nödvändigtvis var korrekt, skulle kommissionen uppenbarligen ha underlåtit att göra detta så klart och begripligt som det var nödvändigt.

2.9 Ansvarsfriskrivningen för videopresentationen skulle behandlas separat (se punkt 2.20 nedan).

När det gäller informationen i affischen

2.10 När det gäller affischen ansåg klaganden att följande påståenden var felaktiga eller vilseledande:(15)

(1) "Om du nekas ombordstigning eller ditt flyg ställs in måste det flygbolag som utför flygningen erbjuda dig ekonomisk ersättning och assistans."

(2) a) "Dessa [förmåner] måste inkludera valet av antingen återbetalning av din biljett (med ett gratis flyg tillbaka till din ursprungliga avreseort, när det är relevant) eller alternativ transport till din slutdestination."

(2) b) "Kompensationen kan halveras om du inte blir försenad mer än 2, 3 respektive 4 timmar."

(2)(c) "Flygbolaget måste också ge dig: Du kan välja mellan antingen återbetalning av din biljett (med ett kostnadsfritt flyg tillbaka till din ursprungliga avreseort, i förekommande fall) eller alternativ transport till din slutliga bestämmelseort (...).”

(3)(a) "När ditt flyg ställs in måste det flygbolag som utför flygningen ge dig Du kan välja mellan antingen återbetalning av din biljett (med ett kostnadsfritt flyg tillbaka till din ursprungliga avreseort, i förekommande fall) eller alternativ transport till din slutliga bestämmelseort (...).”

Flygbolaget kan också behöva kompensera dig, på samma nivå som för nekad ombordstigning, om det inte ger dig tillräckligt med förvarning.

(4) "Omedelbar assistans (...) Flygbolaget måste ge dig (...).

2.11 När det gäller uttalande (1) ansåg ombudsmannen att det relevanta uttalandet tydde på att kompensation måste betalas ("måste") i varje fall där en flygning ställs in. Som klaganden korrekt hävdade var detta påstående felaktigt, eftersom förordning 261/2004 endast föreskriver en rätt till kompensation när vissa villkor är uppfyllda. Ombudsmannen ansåg vidare att ordalydelsen i det relevanta uttalandet sannolikt skulle vilseleda passagerarna. Affischtexten (och broschyren) innehöll visserligen ytterligare ett stycke som innehöll mycket mer nyanserad information, nämligen uttalande 3 b. Med tanke på formuleringen i detta uttalande (”får”) fann ombudsmannen det ännu svårare att förstå varför det i öppningsanförandet användes ett obligatoriskt språk (”måste”). Dessutom var affischen (och broschyren) avsedd att ge snabb information. Man kan lätt föreställa sig att en flygpassagerare som får reda på att hans flygning har ställts in och som börjar läsa kommissionens text nöjer sig med att läsa inledningsanförandet och omedelbart vänder sig till flygbolagets personal för att begära ersättning. Ombudsmannen noterade dessutom att klaganden hade lämnat information som tydde på att det relevanta uttalandet faktiskt kunde ha vilselett ett betydande antal flygpassagerare.

2.12 När det gäller uttalande 3 b hade det redan konstaterats att det var mindre kategoriskt än uttalande 1. Klaganden hävdade dock att läsaren, genom att endast hänvisa till ett av tre viktiga undantag, nästan säkert skulle tro att det inte finns några andra undantag. Ombudsmannen granskade noggrant uttalandet. Det var riktigt att användningen av ordet "får" innebar att kompensation inte skulle betalas i samtliga fall där en flygning ställdes in och att det därför fanns undantag. Endast ett av dessa undantag nämndes dock i texten. Ombudsmannen ansåg därför att en passagerare som läser denna text skulle fås att tro att detta var det enda undantaget och att han skulle ha rätt till ersättning under förutsättning att ingen tillräcklig förhandsanmälan gjordes. Denna slutsats förstärktes av övervägandet att det skulle ha varit mycket enkelt att undanröja risken för misstag från passagerarnas sida när de läste texten genom att lägga till några ord.

2.13 Mot bakgrund av ovanstående drog ombudsmannen slutsatsen att uttalandena 1 och 3 b var felaktiga och vilseledande. När det gäller de övriga uttalandena ansåg ombudsmannen att de inte föreföll vara förkastliga.

Vad gäller bipacksedeln

2.14 Eftersom bipacksedelns text motsvarade affischens text tillämpades samma slutsatser som i punkterna 2.10-2.13.

2.15 Den enda skillnaden gällde påstående 3 b. Texten till detta uttalande i bipacksedeln hade ursprungligen varit följande:

"Lufttrafikföretaget kan också behöva kompensera dig, på samma nivå som för nekad ombordstigning, om det inte ger dig tillräckligt med förvarning och erbjuder alternativ transport nära den ursprungliga tiden."

2.16 Klaganden påpekade med rätta att denna text innehöll ett tydligt fel, med tanke på att flygbolaget måste erbjuda antingen förvarning eller alternativ transport nära den ursprungliga tiden.

2.17 Ombudsmannen drog därför slutsatsen att den ursprungliga formuleringen av detta uttalande i bipacksedeln var felaktig. Han noterade att ordalydelsen senare hade ändrats och nu motsvarade affischens. Såsom förklaras ovan (se punkt 2.12) var dock denna nya formulering också felaktig och vilseledande.

När det gäller videopresentationen

2.18 Klaganden hävdade att kommissionens videopresentation innehöll följande tre vilseledande påståenden:

1. ”Från och med 2005 bör passagerare inte behöva gå igenom långa förfaranden för att försvara sina rättigheter på europeiska flygplatser. Omedelbar och automatisk ersättning kommer att betalas ut för förseningar, inställda turer och överbokningar.”
2. ”För det tredje måste flygbolagen erbjuda samma kompensation [som den som ska betalas vid överbokning] och, vid behov, ta hand om passagerarna vid inställda flygningar i sista minuten.”
3. ”Om förseningen överstiger fem timmar ska flygbolaget också återbetala biljettpriset (...)”.

2.19 Som nämnts ovan ansåg kommissionen i sitt yttrande att klagomålet inte kunde tas upp till prövning i detta avseende. Som svar på ombudsmannens ytterligare undersökningar, där kommissionen hade ombetts att ta itu med denna aspekt av ärendet, hävdade kommissionen att videopresentationen innehöll utdrag från intervjuer med enskilda personer och att dessa personers åsikter inte nödvändigtvis återspeglade kommissionens åsikter, vilket ansvarsfriskrivningen hade klargjort. Kommissionen tillade att den därför inte hade för avsikt att kommentera innehållet i videopresentationen.

2.20 Ombudsmannen ansåg att det inte fanns något behov av att behandla frågan om huruvida det sätt på vilket kommissionen hade besvarat hans ytterligare undersökningar på denna punkt var lämpligt. Ombudsmannen ansåg att kommissionens ståndpunkt i vilket fall som helst inte var övertygande. Ombudsmannen hade sett den relevanta videopresentationen, som finns tillgänglig på kommissionens webbplats. På grundval av denna kontroll ansåg ombudsmannen att en förnuftig person som tittade på denna video skulle anta att ansvarsfriskrivningen endast gällde de personer som intervjuades, förutom kommissionens tjänstemän, och inte berättarens egna uttalanden. Under dessa omständigheter var det nödvändigt att undersöka om de uttalanden som klaganden invänder mot verkligen var felaktiga eller vilseledande.

2.21 Klaganden hävdade att påstående (1) var felaktigt, eftersom kompensation aldrig behövde betalas för förseningar och eftersom kompensation enligt förordning (EG) nr 261/2004 inte behövde betalas omedelbart. Ombudsmannen konstaterade att klagandens tolkning av förordning (EG) nr 261/2004 var helt korrekt. Det relevanta uttalandet i kommissionens videopresentation var därför felaktigt och vilseledande.

2.22 Klaganden hävdade vidare att påståendena 1 och 2 var felaktiga eftersom de inte nämnde att passagerare inte har rätt till kompensation i tre fall, nämligen i) där passagerarna får minst 14 dagars varsel om den inställda flygningen, ii) om passagerarna informeras om den inställda flygningen mindre än 14 dagar före flygningen men erbjuds ombokning så att de kan nå sin destination nära den ursprungliga tidtabellsenliga ankomsttiden, och iii) om annulleringen beror på ”extraordinära omständigheter”. Med tanke på att de relevanta uttalandena verkligen ger intryck av att kompensation måste betalas när en flygning ställs in, ansåg ombudsmannen att klagandens invändning var motiverad. Även om kommissionen inte kunde förväntas förklara de relevanta reglerna i detalj i sin videopresentation, skulle det lätt ha varit möjligt att nyansera de relevanta uttalandena och därmed undanröja de missförstånd som texten mest sannolikt kommer att ge upphov till, till exempel genom att lägga till orden "om inte vissa undantag är tillämpliga".

2.23 När det gäller uttalande (3) ansåg ombudsmannen dock att klagandens invändningar inte var välgrundade.

Slutsats

2.24 Mot bakgrund av ovanstående ansåg ombudsmannen att följande uttalanden i affischen, broschyren och videopresentationen var felaktiga eller vilseledande:

• Uttalandena 1 och 3 b på affischen och i den aktuella versionen av bipacksedeln.
• Uppgift 3 b i den ursprungliga versionen av bipacksedeln. och
• uttalanden (1) och (2) i videopresentationen.

2.25 Kommissionens underlåtenhet att korrigera dessa felaktiga eller vilseledande uppgifter utgjorde ett administrativt missförhållande.

3 När det gäller klagandens påståenden

3.1 Klaganden yrkade på att kommissionen skulle dra tillbaka dessa uttalanden.

3.2 Mot bakgrund av ovanstående undersökningsresultat ansåg ombudsmannen att klagandens begäran om korrigerande åtgärder från kommissionens sida var motiverad när det gäller uttalandena i affischen, broschyren och videopresentationen, som anges i punkt 2.24. Ombudsmannen noterade dock att ett tillbakadragande av uttalandena i sin helhet skulle leda till luckor i det informationsmaterial som tillhandahålls av kommissionen. Ombudsmannen ansåg därför att det var både tillräckligt och lämpligt att materialet korrigerades.

Kommissionens detaljerade yttrande

I sitt detaljerade yttrande informerade kommissionen ombudsmannen om att den hade tagit del av hans förslag till rekommendation och att broschyren, affischen, faktabladet och videopresentationen i fråga redan hade dragits tillbaka från dess webbplats. Kommissionen påpekade att ersättningsinformation skulle tas fram. Kommissionen tillade att den redan före utkastet till rekommendation hade inlett en översyn av informationsmaterialet för att uppdatera dess innehåll och ta hänsyn till ny gemenskapslagstiftning på detta område. Kommissionen noterade att det nya informationsmaterialet hade skickats till de berörda parterna, inklusive klaganden, för synpunkter.

Klagandens synpunkter

I sina synpunkter påpekade klaganden att den med tillfredsställelse kunde konstatera att kommissionen på grund av ombudsmannens förslag till rekommendation hade dragit tillbaka sin vilseledande dokumentation om passagerares rättigheter från sin webbplats. Det tillade att det hoppades att kommissionen snart skulle ta initiativ till att se till att dess felaktiga affischer avlägsnas från alla lokaler på EU:s flygplatser.

Klaganden betonade att den var nöjd med det förfarande som ledde till offentliggörandet av den nya versionen av kommissionens affisch den 4 april 2007. Det uttryckte en förhoppning om att ombudsmannens ansträngningar hade lett till en bättre samordning mellan tillsynsmyndigheten och luftfartsindustrin, vilket skulle bidra till att säkerställa ett korrekt genomförande av gemenskapslagstiftningen.

Beslutet

1 Den klagandes fall

1.1 Föreliggande klagomål ingavs av International Air Carrier Association, en sammanslutning av över 40 flygbolag i Europa. Det är nära förknippat med klagomål 1475/2005/(BB)GG från European Regions Airline Association (ERA). Båda klagomålen rör information som utarbetats och offentliggjorts av Europeiska kommissionen om resenärers rättigheter enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 261/2004 av den 11 februari 2004 om fastställande av gemensamma regler om kompensation och assistans till passagerare vid nekad ombordstigning och inställda eller kraftigt försenade flygningar och om upphävande av förordning (EEG) nr 295/91 (16). Denna förordning trädde i kraft den 17 februari 2005.

1.2 För att informera passagerarna om deras nya rättigheter enligt förordning (EG) nr 261/2004 utarbetade och offentliggjorde kommissionen en broschyr, en affisch och ett faktablad. Kommissionen gjorde också en kort videopresentation och utfärdade ett pressmeddelande för att markera förordningens ikraftträdande. Allt detta material fanns också tillgängligt på kommissionens webbplats.

1.3 Klaganden och ERA ansåg att detta informationsmaterial innehöll felaktiga och vilseledande påståenden. De uppmanade därför kommissionen att ta bort eller korrigera dessa påståenden. Kommissionen ansåg emellertid att de uppgifter som den hade offentliggjort var korrekta. Med undantag för ett särskilt uttalande som ändrades i affischen (och senare även i broschyren) vägrade kommissionen därför att göra några väsentliga ändringar.

1.4 I sitt klagomål till Europeiska ombudsmannen hävdade klaganden att den information om passagerares rättigheter enligt förordning (EG) nr 261/2004 som kommissionen hade offentliggjort i sin affisch, broschyr, faktablad och i en videopresentation innehöll felaktiga och vilseledande uppgifter. Klaganden begärde att kommissionen skulle dra tillbaka dessa uttalanden.

1.5 Klagomålet skickades till kommissionen för yttrande. Klaganden lämnade synpunkter på detta yttrande. Ombudsmannen fann det därefter nödvändigt att be kommissionen om ytterligare information om detta ärende. Klaganden framförde synpunkter på kommissionens svar.

1.6 På grundval av den bevisning som samlats in på detta sätt drog ombudsmannen slutsatsen att kommissionen verkligen hade gjort sig skyldig till administrativa missförhållanden, eftersom följande uttalanden i affischen, broschyren och videon var felaktiga eller vilseledande:

• Uttalandena 1 och 3 b på affischen och i den aktuella versionen av bipacksedeln.
• Uppgift 3 b i den ursprungliga versionen av bipacksedeln. och
• uttalanden (1) och (2) i videopresentationen.

1.7 Den 21 december 2006 riktade ombudsmannen därför följande förslag till rekommendation till kommissionen:

Kommissionen bör så snart som möjligt korrigera de oriktiga och vilseledande uppgifter som ombudsmannen har identifierat.

1.8 I sitt detaljerade yttrande informerade kommissionen ombudsmannen om att den hade tagit del av hans förslag till rekommendation och att broschyren, affischen, faktabladet och videopresentationen i fråga redan hade dragits tillbaka från kommissionens webbplats. Kommissionen påpekade att ersättningsinformation skulle tas fram och att det nya informationsmaterialet hade skickats till de berörda parterna, inklusive klaganden, för synpunkter.

1.9 I sina synpunkter påpekade klaganden att man med tillfredsställelse kunde konstatera att kommissionen på grund av ombudsmannens förslag till rekommendation hade dragit tillbaka sin vilseledande dokumentation om passagerares rättigheter från sin webbplats. Det tillade att det hoppades att kommissionen snart skulle ta initiativ till att se till att dess felaktiga affischer avlägsnas från alla lokaler på EU:s flygplatser. Klaganden betonade att den var nöjd med det förfarande som ledde till offentliggörandet av den nya versionen av kommissionens affisch den 4 april 2007.

1.10 Mot bakgrund av ovanstående anser ombudsmannen att kommissionen på ett tillfredsställande sätt har genomfört det förslag till rekommendation som lades fram i detta fall.

1.11 När det gäller klagandens ytterligare kommentar påminner ombudsmannen om att han i sitt förslag till rekommendation uppmanade kommissionen att korrigera de felaktiga och vilseledande uppgifter som han hade identifierat i sitt informationsmaterial. Med tanke på att det verkar som om kommissionen skickade den gamla versionen av affischen till flygplatser i EU och bad dem att visa dessa affischer i sina lokaler anser ombudsmannen att det verkligen är nödvändigt för kommissionen att informera dessa flygplatser om att den gamla versionen av affischen har ersatts av en ny version och att visningen på dessa flygplatser bör ändras i enlighet med detta. Ombudsmannen litar på att kommissionen kommer att vidta nödvändiga åtgärder i denna riktning så snart frågan har uppmärksammats genom detta beslut. Ombudsmannen uppmanar kommissionen att rapportera till honom om denna fråga senast den 31 juli 2007, så att ombudsmannen kan avgöra om ytterligare åtgärder behöver vidtas i detta avseende, i motsats till vad han för närvarande förväntar sig.

2 Slutsats

2.1 På grundval av ombudsmannens undersökningar av detta klagomål förefaller det som om kommissionen på ett tillfredsställande sätt har genomfört det förslag till rekommendation som lades fram i detta fall.

2.2 Europeiska kommissionens ordförande kommer också att informeras om detta beslut.

Med vänliga hälsningar,

 

P. Nikiforos Diamandouros

---

(1) EUT L 46, 2004, s. 1.

(2) Mål C-344/04, IATA och ELFAA mot transportministeriet, REG 2006, s. I-403.

(3) Kommissionens uttalanden är kursiverade. Klagandens och ERA:s argument återges i normal skrift.

(4) Konventionen om vissa enhetliga regler för internationella lufttransporter (nedan kallad Montrealkonventionen) godkändes genom Europeiska unionens råds beslut av den 5 april 2001 (EGT L 194, s. 38).

(5) En utskrift av videon bifogades klagomål 1475/2005/(IP)GG.

(6) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet, KOM(2005) 46 slutlig.

(7) I sitt yttrande tar kommissionen också upp vissa andra frågor som tagits upp i klagomål 1475/2005/(IP)GG. Eftersom dessa frågor inte nämndes i klagomålet i förevarande mål, är det inte nödvändigt att sammanfatta de relevanta synpunkter som kommissionen framfört här.

(8) Se bilagan till kommissionens arbetsordning (EGT L 308, 2000, s. 26).

(9) Utkastet till rekommendation finns i sin helhet på ombudsmannens webbplats (http://www.ombudsman.europa.eu).

(10) Alla dessa frågor behandlas i beslutet i ärende 1475/2005/(IP)GG.

(11) Kommissionens ståndpunkt i denna undersökning bekräftar att klagandens antagande var korrekt.

(12) Se bilagan till kommissionens arbetsordning (EGT L 308, 2000, s. 26).

(13) Finns på ombudsmannens webbplats (http://www.ombudsman.europa.eu).

(14) EGT C 364, 2000, s. 1.

(15) Denna förteckning omfattar inte de uttalanden som redan har diskuterats ovan.

(16) EUT L 46, 2004, s. 1.