Strasbourg den 3 april 2007

Bäste X,

Den 1 juni 2004 lämnade du in ett klagomål till Europeiska ombudsmannen om ditt deltagande i det muntliga provet i ett allmänt uttagningsprov som anordnats av Europaparlamentet.

Den 20 juni 2004 vidarebefordrade jag klagomålet till parlamentets talman. Europaparlamentet avgav sitt yttrande den 22 oktober 2004. Jag översände den till Er med en uppmaning att inkomma med synpunkter, som Ni skickade den 29 november 2004.

Den 17 maj 2005 skickade du mig ett e-postmeddelande och en skrivelse med en förfrågan om behandlingen av ditt klagomål. I ett e-postmeddelande av den 23 maj 2005 svarade mitt kontor er. Genom ett e-postmeddelande av den 24 maj 2005 tackade ni mitt kontor.

Den 31 januari 2006 skickade jag en skrivelse med ytterligare undersökningar till parlamentets talman och bad honom att senast den 28 februari 2006 förse mig med ytterligare information om ärendet. Jag informerade er om detta i ett brev av samma datum. Genom en skrivelse av den 27 februari 2006 begärde parlamentet att tidsfristen för att inkomma med svar på min begäran om ytterligare upplysningar skulle förlängas till och med den 31 mars 2006. Genom en skrivelse av den 13 mars 2006 biföll jag denna begäran och underrättade Er i en skrivelse av samma datum. Parlamentet översände sitt svar på engelska den 6 april 2006 och en översättning till grekiska den 26 april 2006. Jag översände den till Er med en uppmaning att inkomma med synpunkter, som Ni skickade den 15 juni 2006.

Den 10 oktober 2006 skrev jag till parlamentets talman med en begäran om att få ta del av handlingarna i ärendet. Jag informerade dig i ett brev samma dag.

Inspektionen utfördes av min tjänsteavdelning den 5 december 2006. Den 21 december 2006 skickade jag en kopia av inspektionsrapporten till parlamentet och jag informerade er om att ni på begäran också kunde få en kopia av rapporten. Den 12 januari 2007 skickade mitt kontor en kopia av mitt brev av den 21 december 2006 till er, även detta per e-post.

Den 15 januari 2007 bad ni mig om en kopia av inspektionsrapporten, som jag skickade till er den 17 januari 2007 (per post och e-post), med en begäran om att inkomma med synpunkter senast den 15 februari 2007. Ni skickade era synpunkter per post den 16 februari 2007 och även per e-post den 18 februari 2007.

Jag skriver nu för att låta er veta resultaten av de undersökningar som har gjorts.

Jag ber om ursäkt för hur lång tid det har tagit att behandla ditt klagomål.

Klagomålet

Enligt klaganden är de relevanta omständigheterna följande:

Klaganden deltog i ett allmänt uttagningsprov som anordnades av Europaparlamentet. Klaganden deltog i de muntliga proven den 9 januari 2004. Genom en skrivelse av den 12 februari 2004 informerade parlamentets avdelning för uttagningsprov klaganden om att han endast hade erhållit 19/40 poäng i det muntliga provet (minimikravet för godkänt var 24/40) och att hans namn därför inte kunde föras upp på reservlistan.

Genom en skrivelse av den 11 mars 2004 bestred klaganden detta resultat och begärde en översyn av sitt muntliga prov. Han begärde dessutom att poängen skulle delas upp och att poängen skulle viktas för varje del av det muntliga provet. Han begärde också att hans namn skulle föras upp på reservlistan. Genom en skrivelse av den 25 mars 2004 svarade parlamentets avdelning för uttagningsprov på vad klaganden ansåg vara ett vagt och otillräckligt motiverat sätt och bekräftade de betyg som klaganden erhållit. Parlamentets avdelning för uttagningsprov uppgav att uttagningskommittén, med beaktande av samtliga kriterier, hade kunnat säkerställa att utvärderingen hade gjorts på det mest objektiva sättet för att välja ut de sökande som var mest lämpade att utföra de uppgifter som beskrivs i meddelandet om uttagningsprov. Klaganden informerades emellertid inte av tjänsten för uttagningsprov om uppdelningen av hans poäng och om hur stor procentandel av poängen som tilldelades varje del av det muntliga provet. Klaganden gavs ingen motivering till vad han ansåg vara det obegripligt låga betyg han fick.

Klaganden ansåg att slutresultatet var helt orättvist. Han uppgav att han på ett klart och precist sätt hade besvarat de frågor som ställts om hans meritförteckning och om skillnaden mellan förebyggande av brandrisker och bestämmelsen mot dem. Klaganden uppgav vidare att han i) med särskild lätthet besvarade frågorna om genomförandet av brandsäkerhetsåtgärder, ii) tydligt visat sin kunskap om EU, och iii) talade flytande engelska och franska om de frågor som togs upp.

Den 1 juni 2004 ingav klaganden detta klagomål till ombudsmannen. Klaganden hävdade att parlamentets avdelning för uttagningsprov hade skickat ett vagt och otillräckligt motiverat svar på hans skrivelse av den 11 mars 2004 om det muntliga provet, och hävdade i) att hans resultat på det muntliga provet borde omprövas och att hans namn borde föras upp på reservlistan för uttagningsprovet, och ii) att han borde få a) en tydlig motivering till sina poäng, b) En uppdelning av hans poäng i det muntliga provet. c) viktningen av poängen för varje deltagare i det muntliga provet, d) Uppgifter om det totala antalet sökande och deras poäng. och e) de rätta svaren.

Frågeställningen

Europaparlamentets yttrande

I sitt yttrande framförde parlamentet sammanfattningsvis följande synpunkter:

Genom skrivelse av den 11 mars 2004 bestred klaganden beslutet att inte föra upp hans namn på reservlistan och begärde förtydliganden avseende hans poäng (19/40) i det muntliga provet. Denna information lämnades till klaganden av parlamentets avdelning för uttagningsprov i en skrivelse av den 25 mars 2004, som ingick i klagandens ärendeakt.

I samma skrivelse av den 11 mars 2004 klagade klaganden på att uttagningskommittén inte hade beaktat hans yrkeserfarenhet och bestred de poäng som uttagningskommittén hade gett honom för hans muntliga prov. I sin skrivelse av den 25 mars 2004 bekräftade parlamentet poängen och påpekade att styrelsen hade utvärderat hans prestationer på grundval av i förväg fastställda kriterier som tillämpades på samma sätt på alla sökande.

Parlamentet erinrade om att det allmänna uttagningsprovet endast bestod av ett prov, det muntliga provet, vars syfte, förutom att utvärdera de sökandes kunskaper och förmåga, var att bedöma de sökandes lämplighet att utföra de aktuella arbetsuppgifterna vid en EU-institution och deras kunskaper i EU-språk. Det är per definition uppenbart att provet inte var ett objektivt prov som innehöll svar som antingen var korrekta eller felaktiga, utan snarare syftade till att bedöma varje enskild sökandes resultat i förhållande till övriga sökandes resultat. Parlamentet kunde därför inte tillmötesgå klagandens begäran om att meddela klaganden de ”korrekta” svaren på frågorna.

Klaganden begärde också att få de poäng som erhållits i "de muntliga proven". Såsom meddelades honom i skrivelsen av den 12 februari 2004 och bekräftades i skrivelsen av den 25 mars 2004 klarade klaganden emellertid endast ett muntligt prov, för vilket han erhöll 19/40 poäng.

Klaganden ville dessutom få en motivering till de poäng som uttagningskommittén hade tilldelat honom. I artikel 6 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna föreskrivs tydligt att uttagningskommitténs arbete är hemligt. Gemenskapsdomstolarna har vid flera tillfällen bekräftat att detta förfarande är hemligt och har även understrukit att det är tillräckligt att sökanden underrättas om det erhållna betyget för att sökanden skall få kännedom om nämndens bedömning av hans prestationer.

Klaganden ville också veta andra kandidaters betyg. Dessa uppgifter ansågs utgöra personuppgifter som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (1). Parlamentets administration kunde därför inte tillmötesgå klagandens begäran. Klaganden kunde dock ta del av resultaten, som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning.

När det gäller klagandens begäran om att få veta hur många sökande som får delta i det muntliga provet finns denna information i punkt VI i meddelandet om uttagningsprov. Eftersom det muntliga provet var utslagsgivande spelade antalet sökande som kallades till det muntliga provet inte någon avgörande roll för att fastställa vem som fördes upp på reservlistan. Klaganden fördes inte upp på reservlistan eftersom de poäng han erhöll var lägre än det godkänt betyg (24/40) som nämns i meddelandet om uttagningsprov.

När det gäller klagandens begäran om att hans namn skulle föras upp på reservlistan påpekade parlamentet att dess administration inte kan ändra ett beslut av uttagningskommittén. I förevarande fall har ingen oegentlighet konstaterats. Nämnden hade respekterat meddelandet om uttagningsprov och garanterat likabehandling av de sökande.

När det gäller klagandens påstående att de poäng han erhöll inte återspeglade hans prestationer, påpekade parlamentet att uttagningskommittén var tvungen att beakta de övriga sökandenas prestationer och uteslutande grunda sig på objektiva faktorer och inte på subjektiva bedömningar som de sökande själva hade gjort.

Klagandens synpunkter

I sitt yttrande hävdade klaganden att han på ett orättvist sätt hade uteslutits från reservlistan, utan insyn.

Han anförde vidare att den skrivelse av den 25 mars 2004 som skickades av tjänsten för uttagningsprov inte besvarade de tekniska och vetenskapliga frågor som han hade tagit upp i sin skrivelse av den 11 mars 2004, utan endast var ett allmänt svar. I den sistnämnda skrivelsen angav klaganden närmare bestämt att uttagningskommittén inte hade beaktat hans omfattande yrkeserfarenhet på mer än tio år på området brandsäkerhet, vilket framgick av det faktum att klaganden hade en civilingenjörsexamen med specialisering på området brand och förebyggande/tillhandahållande av panikrisker.

Klaganden uppgav att det var otroligt hur det kunde hävdas att ett uttagningsprov inte baserades på objektiva tester, utan på subjektiva kriterier. Klaganden undrade dessutom hur det var möjligt att ett så viktigt uttagningsprov om brandsäkerhet i parlamentet inte skulle bestå av ett prov med korrekta eller felaktiga svar.

Även om parlamentet uppgav att klaganden endast deltog i ett muntligt prov påpekade klaganden att provet innehöll olika ämnen för granskning, såsom anges i avsnitt VIII i meddelandet om uttagningsprov (2). Klaganden hävdade att han därför med rätta hade begärt en uppdelning av sin bedömning i vart och ett av ämnena i tävlingen, nämligen i) det tekniska syftet med brandsäkerhet, ii) EU-frågor och iii) främmande språk.

Klaganden anförde att motiveringen av det märke som han erhållit huvudsakligen borde grunda sig på objektiva uppgifter, i likhet med dem som han lämnade i sin skrivelse av den 11 mars 2004, som han inte hade fått något svar på. Klaganden hävdade att han borde informeras om varför hans prestationer bedömdes vara så dåliga i jämförelse med de andra kandidaternas.

Klaganden betonade att han inte begärde att uttagningsprovet skulle ogiltigförklaras, utan att förteckningen över godkända sökande skulle kompletteras genom tillägg av hans namn, och påpekade dessutom att den förteckning över godkända sökande som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning C 147 av den 2 juni 2004 endast innehöll fyra sökande i stället för de sex sökande som angavs i meddelandet om uttagningsprov.

Med tanke på att uttagningskommitténs beslut grundades på icke-objektiva kriterier undrade klaganden vilka kriterier som låg till grund för parlamentets slutsats att det inte hade förekommit någon överträdelse av lagenligheten och att nämnden inte hade begått något fel.

Slutligen fäste klaganden uppmärksamheten på vad han ansåg vara en motsägelse i parlamentets yttrande, där det å ena sidan angavs att uttagningskommittén uteslutande måste grunda sitt beslut på objektiva kriterier, medan det å andra sidan hävdades att uttagningsprovet inte var ett objektivt prov med korrekta eller felaktiga svar. Klagandens invändningar beskrevs dessutom på ett omotiverat sätt som "subjektiva" bedömningar, trots att de baserades på tekniskt och vetenskapligt underbyggda objektiva uppgifter.

Ytterligare undersökningar
Ombudsmannens begäran om ytterligare information

Efter noggrant övervägande av parlamentets yttrande och klagandens synpunkter ansåg ombudsmannen att ytterligare undersökningar var nödvändiga. Han skrev därför till parlamentet den 31 januari 2006 och bad om information om följande två frågor:

1. Klaganden hävdar att han bör få en uppdelning av sina poäng i det muntliga provet och viktningen av poängen för varje ämne i det muntliga provet. I sitt yttrande förklarade parlamentet att det inte kunde meddela detaljerna eftersom det bara fanns ett muntligt prov. I punkt VIII i meddelandet om uttagningsprov föreskrevs att det muntliga provet skulle göra det möjligt för uttagningskommittén att ”bedöma de sökandes kunskaper, färdigheter och lämplighet för de arbetsuppgifter som anges i avsnitt II, ”Beskrivning av arbetsuppgifter”, och för arbete vid en EU-institution” och för det andra att ”prova de sökandes kunskaper i Europeiska unionens officiella språk (se avsnitt III.B.2)”. Det förefaller således inte uteslutet att uttagningskommittén, när den kom överens om vilken poäng som skulle tilldelas en sökande, gjorde åtskillnad mellan olika aspekter, till exempel den sökandes kunskaper, färdigheter och lämplighet samt språkkunskaper. Ombudsmannen bad därför parlamentet att ge honom mer specifik information om hur uttagningskommittén gick till väga för att bedöma de sökandes resultat.
2. Ombudsmannen bad parlamentet att informera honom om i) hur många ansökningar det tog emot till det allmänna uttagningsprovet och ii) hur många sökande som deltog i det muntliga provet.

Parlamentets svar

I sitt svar framförde parlamentet följande synpunkter:

(1) När det gäller den första frågan påpekade parlamentet att uttagningskommittén grundade sig på meddelandet om uttagningsprov och bedömde de sökande enligt tidigare fastställda kriterier som gällde lika för alla sökande. Uttagningskommittén fäste därför lika stor vikt vid de sökandes kunskaper, färdigheter och lämplighet för de arbetsuppgifter som anges i avsnitt II ”Arbetsbeskrivning” i meddelandet om uttagningsprov, deras lämplighet för arbete vid en EU-institution och deras språkkunskaper.

I meddelandet om uttagningsprov anges en rad villkor som beskrivs i avsnitt I.1 andra stycket enligt följande: ”För att arbeta som administrativ assistent behöver du allmänna kunskaper, kunskaper om gemenskaperna, god skrivförmåga, förmåga att analysera och sammanfatta problem samt förmåga att leda små personalenheter. Du kommer också att behöva ett stort engagemang (för att klara av oregelbundna arbetstider), flexibilitet, en förmåga att hantera varierande arbetsbelastningar och en förmåga till lagarbete i en internationell miljö".

Ovanstående villkor utgjorde endast riktlinjer för uttagningskommittén, som fritt kunde välja bedömningsmetod. Uttagningskommittén i fråga ansåg inte att det var nödvändigt att fastställa en tabell med exakta kriterier, utan beslutade i stället att använda dessa riktlinjer, som var de enda villkor som den var bunden av, för att tilldela de sökande övergripande poäng. Det bör noteras att uttagningskommittéerna agerar oberoende och att administrationen inte kan ingripa i deras arbete för att införa en viss arbetsmetod. Administrationen ska endast se till att uttagningskommittén utför sitt arbete på ett korrekt sätt.

För att säkerställa harmonisering är poängsättningen i de muntliga proven dessutom alltid resultatet av en jämförelse av de enskilda sökandenas meriter. Med beaktande av samtliga kriterier beslutade uttagningskommittén att tilldela klaganden 19 poäng.

(2) När det gäller den andra frågan påpekade parlamentet att 388 sökande hade ansökt till det allmänna uttagningsprovet och att fem sökande hade antagits till det muntliga provet. Eftersom det sistnämnda provet utgjorde ett utslagsprov var antalet godkända sökande inte en avgörande faktor för upptagandet i förteckningen över godkända sökande.

Parlamentet noterade också att förteckningen över godkända sökande endast innehåller fyra namn, eftersom endast fyra godkända sökande (högst sex stycken) fick det antal poäng som krävs enligt meddelandet om uttagningsprov. Enligt meddelandet om uttagningsprov är uttagningskommittén inte skyldig att föra upp sex godkända sökande på förteckningen, eftersom det muntliga provet är av utslagsgivande karaktär. Hänvisningen till sex godkända sökande utgjorde det högsta antal godkända sökande som uttagningskommittén hade kunnat föra upp på förteckningen över godkända sökande, om alla sökande som kallats att delta i de muntliga proven hade godkänts.

Klagandens kompletterande synpunkter

Klaganden påpekade att parlamentets svar inte innehöll några ytterligare förtydliganden av de argument som framfördes i hans skrivelse av den 11 mars och hans synpunkter av den 29 november 2004, och att han inte hade behandlats rättvist med avseende på hans begäran om i) en tydlig motivering och analys av hans varumärken, ii) anmälan av de rätta svaren och antalet poäng för varje svar, och iii) omprövning av hans prestation.

Parlamentet godtog vidare att uttagningskommittén inte grundade sig på särskilda bedömningskriterier, utan på allmänna bedömningar som inte har något samband med någon punkt i meddelandet om uttagningsprov.

Klaganden begärde därför att hans prestationer skulle omprövas på ett rättvist sätt och att hans namn skulle läggas till i förteckningen över godkända sökande.

Inspektion av akten

Efter en noggrann analys av parlamentets svar och klagandens ytterligare synpunkter visade det sig att ytterligare undersökningar var nödvändiga för att hantera klagandens påståenden om poängsättningen av det muntliga provet och antalet sökande som fick delta i det muntliga provet.

Den 10 oktober 2006 skrev ombudsmannen därför till parlamentets talman med en begäran om att få ta del av parlamentets handlingar om uttagningsprovet och bedömningen av klagandens muntliga prov, inklusive de handlingar som uttagningskommittén upprättat.

Inspektionen genomfördes den 5 december 2006 i parlamentets lokaler i Luxemburg av ombudsmannens personal. En kopia av inspektionsrapporten skickades till parlamentet och, på klagandens begäran, till klaganden.

Under inspektionen förklarade ombudsmannens företrädare att skälet till inspektionen var att det fortfarande fanns vissa uppgifter i ärendet som inte var tydliga efter de ytterligare undersökningarna, nämligen i) det faktum att klaganden endast hade fått ett övergripande betyg i sitt muntliga prov, medan parlamentet i sitt svar hade angett att uttagningskommittén hade fäst lika stor vikt vid kunskaper, färdigheter och lämplighet för arbetsuppgifterna i ”arbetsbeskrivningen” i meddelandet om uttagningsprov, deras lämplighet att arbeta vid en EU-institution och deras språkkunskaper, och ii) det faktum att endast fem av de 388 sökande som hade ansökt hade kallats till det muntliga provet, medan det i meddelandet om uttagningsprov föreskrevs att de 15 bästa sökandena, på grundval av en bedömning av deras kvalifikationer, skulle bjudas in till det muntliga provet.

Vad gäller den första punkten angav den parlamentstjänsteman som var närvarande vid inspektionen att det endast fanns en handling som innehöll de poäng som sökandena hade uppnått vid det muntliga provet, men att det inte fanns några utvärderingsformulär eller protokoll från det muntliga provet. Vad gäller den andra punkten angav parlamentets tjänsteman att av de 388 sökande som hade ansökt hade endast fyra sökande ursprungligen ansetts uppfylla de mycket specifika tillträdeskriterierna. Efter att ha klagat över att han uteslutits från uttagningsprovet tilläts även klaganden senare att delta. Därför hade det totalt funnits fem kandidater som uppfyllde antagningskriterierna och 383 kandidater som inte gjorde det. Dessa fem sökande hade kallats till det muntliga provet.

Därefter granskades följande dokument:

(1) dokumentet med titeln "(XXX) - Tableau de cotation des titres". Detta dokument, som hade upprättats av uttagningskommittén, innehöll en detaljerad utvärdering av klagandens yrkeserfarenhet (6.5/20) och hade skickats till klaganden.

(2) Uttagningskommitténs slutrapport (och bilagor) till tillsättningsmyndigheten av den 9 januari 2004.

Parlamentets tjänsteman betonade att parlamentet ansåg att båda dokumenten (1) och (2) var konfidentiella.

I kapitel I ("Antagning à concourir") i slutrapporten behandlades frågan om tillträde för de 388 kandidaterna till uttagningsprovet, och det påpekades att inledningsvis fyra och, efter det att klaganden hade ifrågasatt hans uteslutning, fem kandidater av de 388 kandidaterna hade uppfyllt tillträdeskriterierna i meddelandet om uttagningsprov. I kapitel I förklarades särskilt hur uttagningskommittén hade beslutat att tolka två fraser i meddelandet om uttagningsprov som behandlade villkoren för tillträde till uttagningsprovet.

I kapitel III (”Epreuves orales obligatoires”) i slutrapporten behandlades utvärderingen av de muntliga proven och det hänvisades till bilaga 9, som innehöll de slutliga och totala poäng som de sökande hade uppnått. Den enda mening som hänvisade till utvärderingen som sådan var följande: ”Au fur [et] à mesure de leur déroulement, le jury a procédé à la cotation des épreuves orales dont les résultats figurent au tableau en annexe 9”.

Ombudsmannens företrädare frågade om det, bortsett från denna enda allmänna mening i rapporten och poängen för de sökande som anges i bilaga 9 till rapporten, fanns någon annan handling tillgänglig om utvärderingen av de sökandes muntliga prov. Parlamentets tjänsteman uppgav att så inte var fallet och att alla tillgängliga handlingar hade lagts fram för ombudsmannens företrädare.

Parlamentets tjänsteman tillade också att parlamentet, av hänsyn till skyddet av personuppgifter, förstör samtliga akter för de sökande vars namn inte finns upptagna på reservlistorna för uttagningsprov, två och ett halvt år efter det att uttagningsprovet i fråga har avslutats, såvida inte talan väcks vid tribunalen eller ett klagomål inges till ombudsmannen. Hon förklarade att dessa två och ett halvt år beräknades på grundval av den period på två år som kandidaterna måste klaga till ombudsmannen, till vilken ytterligare sex månader lades till av bekvämlighetsskäl. Vad gäller det aktuella uttagningsprovet uppgav parlamentets tjänsteman att alla handlingar rörande övriga sökande hade förstörts eller höll på att förstöras, med undantag för uttagningskommitténs slutrapport.

Klagandens kompletterande synpunkter

Inspektionsrapporten skickades till klaganden med en uppmaning att inkomma med synpunkter senast den 15 februari 2007.

I sina synpunkter vidhöll klaganden sitt klagomål. Han underströk att det saknades bevis för utvärderingen av hans muntliga prov. Enligt klaganden gav detta upphov till oro för eventuell godtycklig behandling, eftersom det gjorde det möjligt att tilldela ett slutligt varumärke utan motivering. I detta sammanhang hänvisade klaganden till de EU-medlemsstater där principen om fullständig motivering av förvaltningsbeslut finns i förvaltningsrätten.

Klaganden hävdade att han hade blivit orättvist bedömd. Mot bakgrund av denna orättvisa hävdade han att hans namn borde läggas till på reservlistan.

Beslutet

1 Inledande anmärkning

1.1 Klaganden deltog i ett allmänt uttagningsprov som anordnades av Europaparlamentet. Klaganden erhöll ett betyg på 19/40 i det muntliga provet och hans namn fördes därför inte upp på reservlistan, utan det lägsta kravet för godkänt var 24/40. Genom skrivelse av den 11 mars 2004 bestred klaganden sitt varumärke. Han begärde att hans muntliga prov skulle omprövas och att hans namn skulle föras upp på reservlistan. Han begärde dessutom att poängen skulle delas upp och att poängen skulle viktas för varje del av det muntliga provet. Den 1 juni 2004 lämnade klaganden in detta klagomål till ombudsmannen och framförde ett påstående och två påståenden, vilka behandlas nedan under punkterna 2–4.

1.2 I sina synpunkter på parlamentets yttrande undrade klaganden hur det var möjligt att ett så viktigt uttagningsprov om brandsäkerhet i parlamentet inte skulle bestå av ett prov med korrekta eller felaktiga svar. Klaganden uppgav att det var otroligt hur det kunde hävdas att ett uttagningsprov inte baserades på objektiva tester, utan på subjektiva kriterier.

1.3 När det gäller klagandens argument vill ombudsmannen påpeka att det, i enlighet med bilaga III till tjänsteföreskrifterna, är tillsättningsmyndigheten som utarbetar meddelandet om uttagningsprov och beslutar om vilken typ av uttagningsprov det rör sig om, nämligen huruvida uttagningsprovet kommer att ske på grundval av meriter och/eller prov, vilken typ av prov (i förekommande fall) som kommer att anordnas och hur de kommer att poängsättas. I förevarande fall framgår det att tillsättningsmyndigheten har valt att göra ett urval av de sökande på grundval av deras kvalifikationer (punkt VI i meddelandet om uttagningsprov) och ett muntligt prov (punkt VIII i meddelandet). Ombudsmannen vill också klargöra till klagandens fördel att parlamentet inte uppgav att uttagningsprovet baserades på subjektiva kriterier. Även om parlamentets ordval inte var det mest lyckosamma, angav parlamentet endast att provet per definition inte var ett objektivt prov som innehöll korrekta eller felaktiga svar och att de sökandes prestationer bedömdes i förhållande till de övriga sökandenas prestationer. Det hade varit lämpligare för parlamentet att ange att testet bestod av en intervju (i stället för att tala om ett test som inte var rent objektivt) på grundval av de punkter som nämns i meddelandet om uttagningsprov. Den omständigheten att parlamentet beskrev det urval som gjordes i förevarande fall på ett ofullständigt sätt innebär emellertid inte att själva urvalsförfarandet var felaktigt.

2 Det påstått vaga och otillräckligt motiverade svaret

2.1 I sitt klagomål till ombudsmannen hävdade klaganden att parlamentets tjänst för uttagningsprov hade skickat ett vagt och otillräckligt motiverat svar på hans skrivelse av den 11 mars 2004 om det muntliga provet.

2.2 I sitt yttrande påpekade parlamentet att dess avdelning för uttagningsprov genom en skrivelse av den 25 mars 2004 hade lämnat förtydliganden till klaganden om hans betyg 19/40. I denna skrivelse bekräftade parlamentet betyget och påpekade att uttagningskommittén hade utvärderat resultatet på grundval av i förväg fastställda kriterier som tillämpades på samma sätt på alla sökande.

2.3 I sina synpunkter och i sina kompletterande synpunkter vidhöll klaganden att skrivelsen av den 25 mars 2004 och parlamentets svar på ombudsmannens begäran om ytterligare information inte behandlade de tekniska och vetenskapliga frågor som han hade tagit upp i sin skrivelse av den 11 mars 2004.

2.4 Ombudsmannen noterar att klaganden i sin sexsidiga skrivelse av den 11 mars 2004 framförde sina invändningar mot det betyg på 19/40 som han hade erhållit. Han redogjorde i detalj för de svar som han hade lämnat vid det muntliga provet och begärde därför att hans muntliga prov skulle omprövas och att hans namn skulle föras upp på reservlistan. Klaganden begärde dessutom att få en uppdelning av poängen (för sig själv och övriga sökande) samt viktningen av poängen för varje del av det muntliga provet.

2.5 I sitt svar av den 25 mars 2004 bekräftade parlamentets avdelning för uttagningsprov klagandens betyg på 19/40 i det muntliga provet och erinrade om avsnittet i meddelandet om uttagningsprov om innehållet i det muntliga provet. I samma svar uppgav parlamentet vidare att uttagningskommittén hade utvärderat de sökandes prestationer på grundval av i förväg fastställda kriterier som tillämpades på samma sätt på alla sökande. Parlamentet drog slutsatsen att nämnden, med beaktande av samtliga kriterier, hade kunnat säkerställa att utvärderingen hade gjorts på det mest objektiva sättet för att välja ut de sökande som var mest lämpade att utföra de uppgifter som beskrevs i meddelandet om uttagningsprov.

2.6 Ombudsmannen noterar att klagandens skrivelse av den 11 mars 2004 innehöll två huvudaspekter, nämligen i) en begäran om viss information och ii) en begäran om omprövning av resultatet av det muntliga provet.

2.7 När det gäller den första aspekten noterar ombudsmannen att enligt gemenskapsdomstolarnas rättspraxis utgör överlämnandet av de poäng som erhållits i de olika delproven en tillräcklig motivering av uttagningskommitténs beslut (3). Å andra sidan följer det av nämnda rättspraxis att en sökande som uttryckligen begär det har rätt att få förklaringar på andra punkter än utvärderingen av hans eller hennes prestationer, såsom till exempel genomförandet av förfarandet (4).

2.8 I det aktuella fallet förefaller svaret från parlamentets avdelning för uttagningsprov av den 25 mars 2004 vara ett ganska allmänt svar, som inte innehöll några ytterligare konkreta uppgifter som kunde vara till nytta för klaganden. I svaret gavs till exempel inte den information som klaganden begärt om den påstådda uppdelningen och viktningen av poängen i det muntliga provet. Ombudsmannen noterar dock att parlamentet, inom ramen för sin undersökning av klagomålet, lämnade ytterligare förklaringar i sitt yttrande och kompletterande svar samt under inspektionen med avseende på klagandens begäranden. Mot bakgrund av dessa förklaringar, som behandlas nedan i punkterna 3 och 4 i detta beslut, anser ombudsmannen att det inte finns någon grund för ytterligare undersökningar av denna aspekt av klagomålet.

2.9 När det gäller klagandens begäran om omprövning av det muntliga provet noterar ombudsmannen dock följande:

Principerna för god förvaltning kräver att förfrågningar från medborgare hanteras korrekt och att svaret är tydligt och tillräckligt motiverat. I förevarande fall begärde klaganden i sin skrivelse av den 11 mars 2004 att resultatet av det muntliga provet skulle omprövas. I sin begäran beskrev klaganden i detalj de frågor som hade ställts till honom och de svar han hade gett vid det muntliga provet. I sitt svar av den 25 mars 2004 besvarade parlamentet emellertid inte klagandens begäran. I stället begränsade sig parlamentet till att upprepa uttagningskommitténs beslut från den ursprungliga bedömningen av klagandens muntliga prov. Parlamentets svar av den 25 mars 2004 informerade således inte klaganden om huruvida de omständigheter som han hade lagt fram hade beaktats och huruvida de poäng som han hade fått vid det muntliga provet hade omprövats på denna grund. Eftersom uttagningskommittén hade tilldelat poängen skulle uttagningskommittén ha varit tvungen att göra en ny bedömning av dessa poäng. I parlamentets skrivelse av den 25 mars 2004 nämns dock inte ens om klagandens begäran om omprövning hade lämnats in till uttagningskommittén av parlamentet. Ombudsmannen anser att det, i ett fall där det endast fanns ett muntligt prov med endast ett poäng som representerar en övergripande utvärdering av resultatet i provet, är särskilt viktigt att parlamentet på lämpligt sätt tar itu med begäranden om omprövning, såsom den som lämnats in av klaganden. Eftersom parlamentets skrivelse av den 25 mars 2004 inte innehöll någon information om hur begäran om omprövning hade behandlats, var den därför otillräckligt motiverad. Detta utgör ett administrativt missförhållande, och ombudsmannen gör en kritisk anmärkning nedan.

3 Begäran om omprövning av det muntliga provet

3.1 Klaganden hävdade att hans resultat på det muntliga provet borde ses över och att hans namn borde föras upp på reservlistan för det aktuella uttagningsprovet.

3.2 I sitt yttrande påpekade parlamentet att dess administration inte kan ändra ett beslut av uttagningskommittén. I förevarande fall konstaterades ingen oegentlighet och nämnden respekterade dessutom meddelandet om uttagningsprov och garanterade likabehandling av de sökande.

3.3 I sina synpunkter på parlamentets yttrande vidhöll klaganden sitt påstående och uppgav att hans namn borde läggas till på reservlistan. Han påpekade därefter att den reservlista som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning C 147 av den 2 juni 2004 endast innehöll fyra sökande i stället för de sex sökande som angavs i meddelandet om uttagningsprov. Klaganden uppgav att uttagningskommittén inte hade beaktat hans omfattande yrkeserfarenhet på mer än tio år inom brandsäkerhet och det faktum att han hade en magisterexamen med specialisering inom brand- och panikriskförebyggande/tillhandahållande.

3.4 I sitt svar på ombudsmannens begäran om ytterligare information påpekade parlamentet att förteckningen över godkända sökande endast innehöll fyra namn, eftersom endast fyra godkända sökande, av högst sex som hade lämnats in, fick det antal poäng som krävs enligt meddelandet om uttagningsprov.

3.5 I sina kompletterande synpunkter vidhöll klaganden sitt påstående att hans namn skulle läggas till i förteckningen över godkända sökande.

3.6 Ombudsmannen noterar från meddelandet om uttagningsprov att det muntliga provet var det enda provet i uttagningsprovet. I meddelandet om uttagningsprov beskrevs det muntliga provet på följande sätt:

”De sökande på den förteckning som beskrivs i avsnitt VI.5 kallas till ett muntligt prov för att uttagningskommittén, i enlighet med de kriterier som den tidigare har fastställt, ska kunna

bedöma de sökandes kunskaper, färdigheter och lämplighet för de arbetsuppgifter som anges i avsnitt II, "Arbetsbeskrivning", och för arbete vid en EU-institution, och

- testa de sökandes kunskaper i Europeiska unionens officiella språk (se avsnitt III.B.2).

Högsta tillåtna tid: En timme. Märkning: 0 till 40 poäng. Kandidater som får färre än 24 poäng kommer att elimineras.

Ombudsmannen noterar vidare att det i punkt IX i meddelandet om uttagningsprov (”Införande på förteckningen över godkända sökande”) föreskrevs att ”förteckningen över godkända sökande ska innehålla namnen på de sex bästa sökandena, i meritordning, med det högsta totalbetyget i förfarandet (bedömning av meriter och prov)”.

3.7 Ombudsmannen noterar att den klagande genom en skrivelse av den 12 februari 2004 informerades av parlamentets avdelning för uttagningsprov om att han fick betyget 19/40 i det muntliga provet, att 24/40 var det lägsta betyg som krävdes och att hans namn därför inte kunde föras upp på reservlistan. Ombudsmannen noterar vidare att reservlistan för detta uttagningsprov, som innehöll namnen på fyra sökande, godkändes den 9 januari 2004 och offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning C 147 av den 2 juni 2004.

3.8 När det gäller parlamentets uttalande att dess administration inte kan ändra ett beslut av uttagningskommittén vill ombudsmannen påpeka att detta uttalande inte verkar vara relevant i samband med denna undersökning. Ombudsmannen erinrar om att medborgare som anser att uttagningskommitténs beslut är orättvisa har möjlighet att vända sig antingen till ombudsmannen eller till personaldomstolen (tidigare till förstainstansrätten).

3.9 Ombudsmannen noterar att de bedömningar som en uttagningskommitté gör i ett uttagningsprov, vid bedömningen av de sökandes kunskaper och färdigheter, enligt gemenskapsdomstolarnas fasta rättspraxis utgör ett uttryck för ett värdeomdöme. De omfattas således av nämndens stora utrymme för skönsmässig bedömning och kan endast prövas av gemenskapsdomstolarna om det har skett en uppenbar överträdelse av bestämmelserna om nämndens arbete(6). Ombudsmannen anser att det är lämpligt att tillämpa samma standard vid granskning av klagomål om administrativa missförhållanden på det berörda området.

3.10 När det gäller det aktuella ärendet noterar ombudsmannen att den enda specifika punkt som klaganden hänvisade till i detta sammanhang är det faktum att den reservlista som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning endast innehöll namnen på fyra sökande i stället för sex som nämndes i meddelandet om uttagningsprov. Hänsyn bör dock tas till att endast fem av de ansökningar som ingavs till parlamentet ansågs kunna tas upp till prövning. Det var därför objektivt omöjligt att nå det antal sex sökande som ursprungligen angavs i meddelandet om uttagningsprov. Ombudsmannen anser vidare att punkt IX i meddelandet om uttagningsprov, där det hänvisas till ”de sex bästa sökandena, i meritordning, med högst totalpoäng i förfarandet (bedömning av meriter och prov)”, uppenbarligen måste läsas tillsammans med den sista meningen i punkt VIII i meddelandet om uttagningsprov, där det anges att ”sökande som får färre än 24 poäng kommer att elimineras”. Det framgick av parlamentets svar på ombudsmannens begäran om ytterligare information att högst fyra sökande i det aktuella uttagningsprovet uppfyllde kombinationen av dessa två villkor. Detta bekräftades ytterligare av inspektionen och av de klargöranden som parlamentets tjänsteman lämnade i detta sammanhang. Inledningsvis visade det sig att endast fyra, och efter klagandens klagomål, fem sökande uppfyllde tillträdeskriterierna och hade kallats till det muntliga provet. Detta förklarar varför reservlistan, med tanke på att klaganden inte klarade det muntliga provet, endast innehöll namnen på fyra sökande.

3.11 Ombudsmannen anser att klaganden inte försåg honom med ytterligare bevis som skulle visa att uttagningskommittén gjorde en uppenbart oriktig bedömning. Den genomförda inspektionen gav inte heller några ytterligare upplysningar i detta sammanhang. Ombudsmannen anser därför att klaganden inte har visat att nämnden gjort sig skyldig till en uppenbar överträdelse av de regler som styr dess arbete. Inga administrativa missförhållanden har därför konstaterats.

3.12 Ombudsmannen konstaterar emellertid att uttagningsprovet i förevarande fall var begränsat till ett muntligt prov och att uttagningskommitténs rapport endast innehöll de poäng som den hade tilldelat sökandena. I detta avseende anser ombudsmannen att det är lämpligt att göra ytterligare en anmärkning nedan.

4 Begäran om detaljerad information om de poäng som den sökande och övriga sökande har uppnått

4.1 Klaganden hävdade att han borde få i) en tydlig motivering till sina märken, ii) En uppdelning av poängen i det muntliga provet och viktningen av poängen för varje del av det muntliga provet. iii) Information om det totala antalet sökande. iv) deras märken, och v) rätt svar.

4.2 I sitt yttrande påminde parlamentet om att det allmänna uttagningsprovet endast bestod av ett prov, det muntliga provet, för vilket klaganden fick 19/40 poäng. Förutom att bedöma de sökandes kunskaper och kapacitet var syftet med provet att bedöma de sökandes lämplighet att utöva de aktuella funktionerna vid en EU-institution och deras kunskaper i EU-språk. Provet var således inte ett rent objektivt prov med antingen korrekta eller felaktiga svar, utan syftade snarare till att bedöma varje sökandes resultat i förhållande till övriga sökandes resultat. Parlamentet kunde därför inte tillmötesgå klagandens begäran om att meddela klaganden de ”korrekta” svaren på frågorna.

När det gäller klagandens begäran om motivering av sina poäng hänvisade parlamentet till artikel 6 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna, i vilken det tydligt föreskrivs att uttagningskommitténs arbete är hemligt. Parlamentet har tillagt att gemenskapsdomstolarna vid flera tillfällen har bekräftat att meddelandet om det erhållna betyget är tillräckligt för att informera sökanden om nämndens utvärdering av deras prestationer.

När det gäller klagandens begäran om att bli informerad om de övriga sökandenas poäng, förklarade parlamentet att denna information betraktas som personuppgifter som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (7) (nedan kallad förordning 45/2001). Parlamentet hänvisade dock klaganden till resultaten, som offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning C 147 av den 2 juni 2004.

När det gäller klagandens begäran om att få veta det totala antalet sökande uppgav parlamentet att denna information fanns i punkt VI i meddelandet om uttagningsprov. Parlamentet klargjorde vidare att eftersom det muntliga provet var utslagsgivande spelade antalet sökande som kallades till det muntliga provet inte någon avgörande roll för att fastställa vem som fördes upp på reservlistan.

4.3 Som svar på den första av de två frågor som ombudsmannen ställde i samband med ytterligare undersökningar förklarade parlamentet att uttagningskommittén fäste lika stor vikt vid de sökandes kunskaper, färdigheter och lämplighet för de arbetsuppgifter som anges i avsnitt II "Beskrivning av arbetsuppgifter" i meddelandet om uttagningsprov, samt deras lämplighet för arbete vid en EU-institution och språkkunskaper.

Som svar på ombudsmannens andra fråga uppgav parlamentet att 388 sökande hade ansökt till det allmänna uttagningsprovet och att fem sökande hade antagits till det muntliga provet. Parlamentet påpekade vidare att förteckningen över godkända sökande endast innehöll fyra namn, eftersom endast fyra godkända sökande, av de högst sex som föreskrevs, fick det antal poäng som krävdes vid det muntliga provet i enlighet med meddelandet om uttagningsprov.

4.4 Vid granskningen av handlingarna i ärendet klargjorde den närvarande parlamentstjänstemannen att det endast fanns en handling som innehöll de poäng som de sökande hade uppnått vid det muntliga provet, men att det inte fanns några utvärderingsformulär eller protokoll från det muntliga provet. Ombudsmannens företrädare granskade två handlingar i detalj, nämligen 1) handlingen "(XXX) - Tableau de cotation des titres" som upprättats av uttagningskommittén och som innehöll en detaljerad utvärdering av klagandens yrkeserfarenhet, och 2) uttagningskommitténs slutrapport av den 9 januari 2004 (med bilagor) till tillsättningsmyndigheten. I kapitel I ("Antagning à concourir") i slutrapporten behandlades frågan om tillträde för de 388 kandidaterna till uttagningsprovet, och det påpekades att inledningsvis fyra och, efter det att klaganden hade ifrågasatt hans uteslutning, fem kandidater av de 388 kandidaterna hade uppfyllt tillträdeskriterierna i meddelandet om uttagningsprov. I kapitel III (”Epreuves orales obligatoires”) i slutrapporten behandlades utvärderingen av de muntliga proven och det hänvisades till bilaga 9, som innehöll de slutliga och totala poäng som de sökande hade uppnått. Den enda mening som hänvisade till utvärderingen som sådan var följande: ”Au fur [et] à mesure de leur déroulement, le jury a procédé à la cotation des épreuves orales dont les résultats figurent au tableau en annexe 9”. Ombudsmannens företrädare frågade om det, bortsett från denna enda allmänna mening i denna rapport och poängen för de sökande som anges i bilaga 9 till rapporten, fanns någon annan handling tillgänglig om utvärderingen av de sökandes muntliga prov. Parlamentets tjänsteman uppgav att så inte var fallet och att alla tillgängliga handlingar hade lagts fram för ombudsmannens företrädare.

4.5 I sina synpunkter på inspektionsrapporten vidhöll klaganden sitt klagomål. Han gjorde gällande att det saknades bevis för utvärderingen av hans muntliga prov, vilket gav upphov till farhågor om en eventuell godtycklig behandling, eftersom ett sådant tillvägagångssätt gör det möjligt att påföra ett slutligt betyg utan motivering.

4.6 När det gäller den information som klaganden efterfrågar drar ombudsmannen följande slutsatser:

4.7 När det gäller klagandens påståenden om att få i) en tydlig motivering till sina poäng och ii) en uppdelning av hans poäng i det muntliga provet och viktningen av poängen för varje del av det muntliga provet noterar ombudsmannen att parlamentets avdelning för uttagningsprov meddelade klaganden ett enda poängtal på 19/40 för hans prestation i det muntliga provet. I detta avseende noterar ombudsmannen att parlamentet förklarade att det muntliga provet i fråga inte ingick i den kategori av provsvar som skulle kunna bedömas som antingen korrekta eller felaktiga. I sitt svar på ombudsmannens fråga förklarade parlamentet vidare att uttagningskommittén hade fäst lika stor vikt vid de sökandes kunskaper, färdigheter och lämplighet för de arbetsuppgifter som anges i avsnitt II ”Arbetsbeskrivning” i meddelandet om uttagningsprov, samt deras lämplighet för arbete vid en EU-institution och språkkunskaper. På grundval av detta gavs ett övergripande betyg till kandidaterna. Parlamentet förklarade också att poängsättningen i de muntliga proven alltid är resultatet av en jämförelse av de enskilda sökandenas meriter. Av granskningen av handlingarna i ärendet och de ytterligare förtydliganden som lämnats framgick det att varje sökandes prestationer vid det muntliga provet endast hade fått ett enda slutbetyg, men att det inte fanns något individuellt utvärderingsformulär, och än mindre en uppdelning av det muntliga provets totala poäng. Ombudsmannen anser att klagandens påståenden måste underkännas, eftersom det, vilket inspektionen bekräftade, inte fanns någon ytterligare information som kunde lämnas till honom. Det har därför inte konstaterats några administrativa missförhållanden i denna del av ärendet.

4.8 När det gäller klagandens krav på att få iii) information om det totala antalet sökande är det oklart om klaganden avsåg det totala antalet sökande till uttagningsprovet eller det totala antalet sökande till det muntliga provet. Ombudsmannen noterar dock att parlamentet i sitt kompletterande svar och under inspektionen lämnade information om båda aspekterna, eftersom det angav att 388 sökande hade ansökt till det allmänna uttagningsprovet och att fem sökande hade antagits till det muntliga provet. Med tanke på den ytterligare information som parlamentet lämnat finner ombudsmannen inga skäl att genomföra ytterligare undersökningar med avseende på denna aspekt av ärendet.

4.9 När det gäller klagandens begäran om att få iv) de övriga kandidaternas poäng påpekar ombudsmannen att dessa poäng utgör personuppgifter som omfattas av förordning 45/2001. I tidigare ärenden har ombudsmannen ansett att han inte känner till någon regel som skulle tvinga institutionen att offentliggöra andra sökandes resultat (8). Det är tillräckligt att parlamentet offentliggör förteckningen över godkända sökande i Europeiska unionens officiella tidning, vilket parlamentet har gjort i förevarande fall. Inga administrativa missförhållanden har därför konstaterats när det gäller denna aspekt av klagandens påstående.

4.10 När det gäller klagandens krav på att få v) korrekta svar på det muntliga provet noterar ombudsmannen, på grundval av meddelandet om uttagningsprov och parlamentets yttrande, att det muntliga provet inte bestod av en rad på förhand fastställda frågor som de sökande måste besvara korrekt, utan snarare av en intervju som syftade till en övergripande bedömning av de sökandes kunskaper och färdigheter. Under dessa omständigheter måste klagandens yrkande underkännas. Det finns därför inget fall av administrativa missförhållanden i detta avseende.

5 Slutsatser

5.1 På grundval av ombudsmannens undersökningar av klagandens påstående är det nödvändigt att göra följande kritiska anmärkning:

Principerna för god förvaltning kräver att medborgarnas begäranden behandlas korrekt och att det svar som lämnas är tydligt och tillräckligt motiverat. I förevarande fall begärde klaganden i sin skrivelse av den 11 mars 2004 att resultatet av det muntliga provet skulle omprövas. I sin begäran beskrev klaganden i detalj de frågor som hade ställts till honom och de svar han hade gett vid det muntliga provet. I sitt svar av den 25 mars 2004 besvarade parlamentet emellertid inte klagandens begäran. I stället begränsade sig parlamentet till att upprepa uttagningskommitténs beslut från den ursprungliga bedömningen av klagandens muntliga prov. Parlamentets svar av den 25 mars 2004 informerade således inte klaganden om huruvida de omständigheter som han hade lagt fram hade beaktats och huruvida de poäng som han hade fått vid det muntliga provet hade omprövats på denna grund. Eftersom uttagningskommittén hade tilldelat poängen skulle uttagningskommittén ha varit tvungen att göra en ny bedömning av dessa poäng. I parlamentets skrivelse av den 25 mars 2004 nämns dock inte ens om klagandens begäran om omprövning hade lämnats in till uttagningskommittén av parlamentet. Ombudsmannen anser att det, i ett fall där det endast fanns ett muntligt prov med endast ett poäng som representerar en övergripande utvärdering av resultatet i provet, är särskilt viktigt att parlamentet på lämpligt sätt tar itu med begäranden om omprövning, såsom den som lämnats in av klaganden. Eftersom parlamentets skrivelse av den 25 mars 2004 inte innehöll någon information om hur begäran om omprövning hade behandlats, var den därför otillräckligt motiverad. Detta utgör ett administrativt missförhållande.

5.2 Med tanke på att denna aspekt av ärendet rör förfaranden som rör specifika händelser i det förflutna är det inte lämpligt att eftersträva en uppgörelse i godo i frågan.

Ombudsmannen avslutar därför ärendet.

YTTERLIGARE ÅTERMÄRKNING

Ombudsmannen noterar att det uttagningsprov som klaganden deltog i var begränsat till ett muntligt prov och att uttagningskommitténs rapport endast innehöll de poäng som den hade tilldelat sökandena. Under sådana omständigheter är det praktiskt taget omöjligt att kontrollera om uttagningskommittén har gjort sig skyldig till ett uppenbart åsidosättande av reglerna för dess arbete, åtminstone i den mån som det rör sig om uttagningskommitténs bedömning av de sökandes prestationer. Ombudsmannen skulle därför finna det lämpligt om parlamentet i fall som det förevarande, där ett uttagningsprov endast består av ett muntligt prov, kunde uppmuntra uttagningskommittéerna att dokumentera sina bedömningar av de sökande på ett mer detaljerat sätt. Det förefaller som om detta inte skulle medföra en outhärdlig extra arbetsbörda, särskilt när, såsom i förevarande fall, antalet sökande som deltar i det muntliga provet är begränsat.

Parlamentets talman kommer också att informeras om detta beslut.

Med vänliga hälsningar,

 

P. Nikiforos Diamandouros

---

(1) EGT L 8, 2001, s. 1.

(2) I detta avsnitt anges i meddelandet om uttagningsprov att det muntliga provet skulle”bedöma de sökandes kunskaper, färdigheter och lämplighet för de arbetsuppgifter som anges i avsnitt II, Arbetsbeskrivning, och för arbete vid en EU-institution, och testa de sökandes kunskaper i Europeiska unionens officiella språk (se avsnitt III.B.2)”.

(3) Mål T-294/03, Gibault mot kommissionen, dom av den 31 maj 2005, ännu ej offentliggjord, punkt 39. Mål T-53/00, Angioli mot kommissionen, REGP 2003, s. I-A-13 och II-73, punkterna 67–69.

(4) Mål T-125/95, Belhanbel mot kommissionen, REGP 1996, s. I-A-39 och II-115, punkt 32.

(5) Detta är listan över de 15 bästa sökande som valts ut för tillträde till de muntliga proven, på grundval av de poäng som tilldelats för de sökandes kvalifikationer.

(6) Se förstainstansrättens dom av den 14 juli 2005 i mål T-371/03, Le Voci mot rådet, REGP 2005, s. II-971 ;, punkt 102. Mål T-102/98, Papadeas mot Regionkommittén, REGP 1999, s. I-A-211 och II-1091 ,, punkt 54. mål T-95/98, Gogos mot kommissionen, REGP 2000, s. I-A-51 och II-219, punkt 36, Mål T-193/00, Felix mot kommissionen, REGP 2002, s. I-A-23 och II-101, punkt 36.

(7) EGT L 8, 2001, s. 1.

(8) Se t.ex. ombudsmannens förslag till rekommendation i klagomål 341/2001/BB, punkt 2.3 (http://www.ombudsman.europa.eu/recommen/en/010341.htm).