Strasbourg den 21 juli 2003

Bäste B.,

Den 4 juli 2002 lämnade du in ett klagomål till Europeiska ombudsmannen om att Europaskolan i Ixelles hade vägrat att skriva in din son under grundskolans första år.

Den 18 juli 2002 vidarebefordrade min företrädare klagomålet till Europeiska kommissionens ordförande. Den 17 september 2002 skickade ni ytterligare information om korrespondensen mellan er och Europaskolorna. Kommissionen avgav sitt yttrande den 29 oktober 2002. Min företrädare översände den till er med en uppmaning att inkomma med synpunkter, som ni skickade den 19 december 2002. Den 29 januari 2003 ombads kommissionen att inkomma med ett kompletterande yttrande. Kommissionen översände sitt yttrande den 11 mars 2003 och det översändes till Er för synpunkter den 20 mars 2003. Jag mottog era kompletterande synpunkter den 30 april 2003.

Jag skriver nu för att låta er veta resultaten av de undersökningar som har gjorts.

Klagomålet

Det ursprungliga klagomålet

Den klagande är tjänsteman vid Europeiska kommissionen. Han ville skriva in sin son under det första året av grundskolan i Ixelles, en av Bryssels tre Europaskolor (Uccle, Woluwé och Ixelles). Den 19 mars 2002 ansökte han vid skolan i Ixelles, som ligger mycket nära hans bostadsort. Inskrivningen på skolan i Ixelles ska ha bekräftats den 27 mars 2002. Den 17 juni 2002 vägrade dock skolans direktör att ta emot den klagandes son i en nyinrättad fransk klass under det första året av grundskolan, eftersom den redan var fullbokad (32 elever) och rådde den klagande att kontakta skolan i Uccle för att få sin son inskriven där. Eftersom denna skola låg betydligt längre bort från hans familjs bostadsort var klaganden ovillig att godta detta förslag.

Klaganden ingav ett klagomål till kommissionen i enlighet med artikel 90.2 i tjänsteföreskrifterna, vilket avslogs. Den 4 juli 2002 ingav klaganden därför ett klagomål till Europeiska ombudsmannen och hävdade att beslutsprocessen när det gäller behörigheten för elever vid Europaskolorna inte är öppen.

Klaganden förstår inte hur de 32 eleverna valdes ut och anser att hans son uppfyllde alla kriterier i skolans förordning. Han vill vara säker på att de beslut som fattas av skolan är baserade på transparenta och icke-godtyckliga kriterier. Enligt klaganden har direktören för skolan i Ixelles inte gett honom ett tillfredsställande svar och gett instruktioner om att inte störas av klaganden.

Klaganden hävdar att eftersom kommissionen finansierar Europaskolorna bör dessa följa principerna om god förvaltning. Unionen bör inte finansiera ett system där godtycke är standardpraxis för inskrivning.

Ytterligare information från klaganden

Den 17 september 2002 informerade klaganden ombudsmannen om att hans son hade varit inskriven vid Europaskolan i Uccle. Efter en uttagning hade emellertid de outhärdliga levnadsvillkor som skapats av avståndet mellan skolan och hans bostadsort lett till att han tog bort sin son från Europaskolan. I sin skrivelse lämnade klaganden ytterligare information om de administrativa missförhållanden som enligt honom ägde rum i Ixelles-skolan.

Frågeställningen

Kommissionens yttrande

Europeiska kommissionens yttrande om klagomålet var sammanfattningsvis följande:

Enligt konventionen om stadgan för Europaskolorna av den 12 april 1957 är Europaskolorna underställda ett mellanstatligt organ, styrelsen. Det sistnämnda organet är inte ett gemenskapsorgan. Den består av ministrar från de avtalsslutande parterna. Den 11 december 1957 gick Europeiska gemenskapen med på att delta i finansieringen av Europaskolorna och blev samtidigt medlem av styrelsen. Den företräds av Europeiska kommissionen.

Enligt konventionen beslutar styrelsen om skolornas allmänna regler. Enligt artikel 47 i de allmänna bestämmelserna (versionerna av den 24 och 25 oktober 2000) ska skolans direktör besluta om att ta emot ett barn på grundval av de villkor som fastställs i artiklarna 48–52 i de allmänna bestämmelserna samt i styrelsens direktiv. Ett av dessa direktiv kräver att inskrivning av en elev bör vägras när detta skulle innebära att en klass skapas medan platser finns tillgängliga i andra Europaskolor i samma stad. Syftet är att uppfylla kravet på sund ekonomisk förvaltning av tillgängliga resurser. Direktören som vägrar en inskrivning ska hänvisa föräldrarna till en skola med tillgängliga platser.

Enligt de uppgifter som lämnats av Europaskolorna grundades vägran att ta emot klagandens son i Ixelles-skolan på bristen på tillgängliga platser under primärsektionens första år. Platserna hade i första hand delats ut till barn som kom från skolans egen förskola. Flera hade överförts från skolorna i Uccle och Woluwé inom ramen för ett förfarande som syftade till att minska trängseln i dessa två skolor och de återstående platserna hade tilldelats som personer som ansökte. Förvaltningen av registreringarna hade diskuterats ingående med övervakningsgruppen för Europaskolorna i Bryssel. Denna grupp består av företrädare för föräldrarna, skoldirektörerna, kommissionen och den belgiska delegationen.

All denna information hade lämnats till klaganden av bankens råd i tre skrivelser av den 28 juni och den 18 juli 2002 (två skrivelser).

Mot bakgrund av ovanstående fann kommissionen ingen anledning att ompröva det avtal som undertecknats med Europaskolorna eller att ompröva finansieringen av dem.

Klagandens synpunkter

Europeiska ombudsmannen vidarebefordrade kommissionens yttrande till klaganden med en uppmaning att inkomma med synpunkter. I sitt svar av den 19 december 2002 vidhöll klaganden sitt påstående. Sammanfattningsvis anförde han följande:

Det förefaller som om föräldrarna inte känner till någon bestämmelse som skulle ge förskolebarn prioritet. Dessutom är det svårt att förstå varför barn hade överförts från skolorna i Uccle och Woluwé eftersom det fanns platser tillgängliga i båda dessa skolor. Slutligen har föräldrarna inte informerats om att platserna skulle tillskrivas dem som ansökte först. Det verkar faktiskt finnas exempel som strider mot denna princip och det enda kända kravet var att lämna in ansökan inom en viss tidsperiod.

Även om budgetkraven kan förstås kan det faktum att unionen finansierar skolor som använder föränderliga och oskrivna regler inte göra det. Det handlar om trovärdighet, öppenhet och objektivitet.

Genom att endast finansiera Europaskolorna skapar kommissionen ett monopol för dessa skolor. Kommissionen finansierar inte någon annan skola eller skolgång för barn som inte kan skrivas in i en Europaskola. Klaganden anser att föräldrarna berövas möjligheten att göra ett fritt val och hävdar att kommissionen även bör finansiera andra skolor (franska, engelska eller internationella).

Med tanke på att de enda befintliga åtgärderna är interna för skolorna anser klaganden slutligen att kommissionen bör bistå sina tjänstemän när de har problem med Europaskolorna. Vid godtyckliga beslut och administrativa missförhållanden inom skolorna är den enda möjligheten att hänskjuta ärendet till Europeiska ombudsmannen.

Ytterligare undersökningar

Efter noggrant övervägande av kommissionens yttrande och klagandens synpunkter visade det sig att ytterligare undersökningar var nödvändiga. Den 29 januari 2003 skrev ombudsmannen därför till kommissionen och bad om ett kompletterande yttrande. Kommissionen ombads att avge ett kompletterande yttrande (1) om de ytterligare faktiska omständigheter som togs upp i klagandens skrivelse av den 17 september 2002 samt (2) om ett nytt påstående och ett nytt påstående från klaganden. I sina synpunkter hävdade klaganden att kommissionen genom att uteslutande finansiera Europaskolorna skapar ett monopol och berövar föräldrarna ett fritt val. Den klagande hävdar att även andra skolor finansieras.

Kommissionens tilläggsyttrande

I sitt yttrande anförde kommissionen sammanfattningsvis följande:

1. Kommissionen hade bett direktören för skolan i Ixelles att avge en förklaring om klagandens påstående om administrativa missförhållanden vid hans avdelningar. Kommissionen hänvisade till denna förklaring och anslöt sig till den. Enligt denna förklaring hade klaganden endast informerats muntligen om att hans son skulle gå i en av Europaskolorna. Den klagande hade aldrig fått försäkringar om inskrivning i en viss skola. Föräldrarna informerades i princip skriftligen om inskriptionen av sina barn under juni månad. I detta sammanhang informerades klaganden om att hans son inte kunde skriva in sig på Ixelles-skolan. Det nyskapade första året av primärsektionen i Ixelles fylldes med 32 barn. De flesta barnen kom från skolans egen förskola. De kunde inte rimligen uteslutas från skolan för att låta andra barn gå med i. I mycket sällsynta fall hade barn från skolorna Woluwé och Uccle tagits emot för att föra samman familjer. Dessa två skolor hade vardera två franska klasser i första året av den primära sektionen med var och en mellan 23 och 24 elever. I den mån klasserna i de andra skolorna inte var fulla tilläts, på grund av sund ekonomisk förvaltning, ingen uppdelning av klasserna i Ixelles-skolan, trots många nekade inskriptioner och det mycket höga trycket i samband med detta.

2. Europeiska gemenskapernas bidrag till Europaskolorna grundar sig på konventionen om stadgan för Europaskolorna av den 21 juni 1994. Det senare innebär inte ett monopol på utbildning. Föräldrar är fria att skicka sina barn till skolan efter eget val. För detta ändamål erhåller de ett utbildningstillägg som motsvarar de faktiska utbildningskostnaderna med ett högsta belopp som fastställs i tjänsteföreskrifterna.

Kommissionen avvisade klagandens påstående om bristande insyn och godtycke i inskrivningsförfarandena. Inskrivningskriterierna är tydliga och skolan i Ixelles respekterade dem. Föräldrarnas organisationer var väl informerade om problemen och de föräldrar som ville klaga informerades om det förfarande som föreskrivs i artikel 27 i konventionen om stadgan för Europaskolorna (1) av den 21 juni 1994.

Klagandens kompletterande synpunkter

I sina synpunkter anförde klaganden följande:

1. Klaganden anser att det finns en diskrepans mellan de inskrivningskriterier för Ixelles-skolan som kommissionen nämnde i sitt första yttrande och i sitt andra yttrande. Han förstår inte varför inskriptioner organiserades samtidigt som det stod klart att klassen var fullsatt och varför elever har accepterats i slutet av juni och på grundval av vilka kriterier. Den klagande förklarar att direktören för skolan i Ixelles aldrig besvarade hans begäran om förtydliganden. Skrivelsen om avslag på den klagandes sons inskrivning innehåller ingen förklaring eller någon indikation på hur beslutet kan överklagas. Det överklagandeförfarande som föreskrivs i konventionen om stadgan för Europaskolorna nämndes varken av Europaskolans direktörer eller styrelse eller av Europeiska kommissionen. Slutligen har klaganden inte förstått skälen till att vägra att lämna ut en förteckning över godkända och avvisade elever under det första året av grundskolan i Ixelles.

Klaganden anser att inskrivningskriterierna vid Europaskolorna varken är offentliga eller öppna.

2. Utbildningsbidraget betalas ut till barn oavsett om de går i en Europaskola eller en annan skola. Skolor som inte får bidrag från Europeiska gemenskaperna medför extra kostnader för föräldrarna. Klaganden anser därför att det föreligger en diskriminering mellan barn som har accepterats och barn som har vägrats av Europaskolan. I detta sammanhang förefaller klaganden ha lämnat in ett klagomål till kommissionen i enlighet med artikel 90.2 i tjänsteföreskrifterna den 21 januari 2003.

Beslutet

1 Omfattningen av ombudsmannens undersökning

1.1 Europaskolorna inrättades ursprungligen av Europeiska gemenskaperna och Europeiska gemenskapernas medlemsstater, som undertecknade stadgan för Europaskolan 1957. Ombudsmannen har konsekvent ansett att Europaskolorna inte är en gemenskapsinstitution eller ett gemenskapsorgan.

1.2 Ombudsmannen anser dock också att kommissionen har ett visst ansvar för Europaskolornas verksamhet eftersom den är representerad i styrelsen och till stor del bidrar till finansieringen av dessa. Ombudsmannen anser att kommissionens ansvar inte omfattar frågor som rör den interna förvaltningen av skolorna.

1.3 På grundval av detta bad ombudsmannen kommissionen att yttra sig om klagomålet. Den klagandes individuella tvist med skolan omfattas dock inte av denna undersökning. Detta inbegriper även det påstående som klaganden framförde i sina kompletterande synpunkter och enligt vilket Europaskolan i Ixelles påstås ha vägrat att lämna ut en förteckning över godkända och avvisade elever under det första året av primärsektionen.

1.4 Ombudsmannen noterar att klaganden i sina kompletterande synpunkter också framförde ytterligare ett påstående om kommissionens eventuella diskriminering mellan föräldrar som skickar sina barn till en Europaskola och föräldrar som skickar sina barn till en annan skola efter eget val. Kommissionen har ännu inte haft tillfälle att framföra sina synpunkter på detta nya påstående. Med tanke på det långt framskridna skedet i denna undersökning anser ombudsmannen att detta påstående inte bör behandlas i denna undersökning. Klaganden har dock rätt att inge ett nytt klagomål i samband med detta påstående efter att först ha vänt sig till kommissionen.

2 God förvaltning i Europaskolorna

2.1 Klaganden anser att beslutsprocessen när det gäller behörigheten för elever vid Europaskolorna inte är öppen. Han hävdar att med tanke på att kommissionen finansierar Europaskolorna bör dessa följa principerna om god förvaltning. Unionen bör inte finansiera ett system där godtycke är standardpraxis för inskrivning.

2.2 Kommissionen hävdade att när det gäller klagandens son hade direktören för Europaskolan i Ixelles vägrat honom inskrivning på grundval av tillämpliga bestämmelser och av förnuftiga skäl. Kommissionen avvisade därför klagandens påstående.

2.3 Ombudsmannen hänvisar till förslaget till rekommendation av den 10 december 2002 till kommissionen inom ramen för ombudsmannens undersökning i ärende 845/2002/IJH (2) . Ombudsmannens förslag till rekommendation följer på ett klagomål från 50 föräldrar till barn vid Europaskolorna i Bryssel om hur platserna fördelades mellan de tre skolorna för läsåret 2002-2003, inklusive intagningen av elever i skolan i Ixelles. Detta ledde till över 200 interna överklaganden.

Ombudsmannen ansåg att kommissionens svar på de händelser som gav upphov till klagomål 845/2002/IJH inte hade visat att den fullt ut erkände sitt ansvar för att främja god förvaltning vid Europaskolorna. Ombudsmannen rekommenderade därför följande:

”Kommissionen bör erkänna sitt ansvar för att främja god förvaltning vid Europaskolorna och skissera konkreta åtgärder som den kommer att vidta för att uppfylla detta ansvar i framtiden.”

2.5 Den 25 februari 2003 informerade kommissionen Europeiska ombudsmannen om att även om dess befogenheter inte omfattade frågor som omfattades av Europaskolornas interna förvaltning, hade kommissionen noga följt utvecklingen i denna fråga. Kommissionen förklarade att den på nytt skulle uppmärksamma Europaskolornas generalsekreterare på att alla nödvändiga åtgärder måste vidtas i framtiden, särskilt när den fjärde skolan i Bryssel öppnas, för att se till att överföringen av elever sker under optimala förhållanden.

2.6 Med tanke på att de frågor som klaganden tar upp i detta klagomål liknar dem som gav upphov till ovannämnda förslag till rekommendation anser ombudsmannen att det inte är nödvändigt att fortsätta sin undersökning av denna aspekt av ärendet.

3 Skapande av ett utbildningsmonopol

3.1 Klaganden hävdade att kommissionen genom att uteslutande finansiera Europaskolorna skapar ett monopol och berövar föräldrarna ett fritt val. Klaganden hävdade att även andra skolor borde finansieras.

3.2 Kommissionen erinrade om att Europeiska gemenskapernas bidrag till Europaskolorna grundar sig på konventionen om stadgan för Europaskolorna av den 21 juni 1994. Det senare innebär inte ett monopol på utbildning. Föräldrar är fria att skicka sina barn till skolan efter eget val. För detta ändamål erhåller de ett utbildningstillägg som motsvarar de faktiska utbildningskostnaderna med ett högsta belopp som fastställs i tjänsteföreskrifterna.

3.3 Ombudsmannen noterar att enligt tjänsteföreskrifterna och de allmänna genomförandebestämmelserna för beviljande av utbildningstillägg av den 1 mars 1975 beviljas utbildningstillägg, efter inlämnande av en ansökan, till tjänstemän och tillfälligt anställda i Europeiska gemenskaperna för underhållsberättigade barn som regelbundet går på heltid vid en utbildningsanstalt. Det görs ingen åtskillnad mellan den skola som föräldrarna väljer.

3.4 Det finns inget som tyder på att kommissionen, genom att bevilja ekonomiskt stöd till Europaskolorna, hindrar föräldrarnas fria val när det gäller deras barns utbildning.

3.5 Under dessa omständigheter drar ombudsmannen slutsatsen att det inte finns några bevis för administrativa missförhållanden när det gäller denna aspekt av ärendet.

4 Slutsats

På grundval av ombudsmannens undersökningar av detta klagomål förefaller det inte finnas någon anledning att fortsätta undersökningen när det gäller kommissionens påstådda underlåtenhet att främja god förvaltning vid Europaskolorna. Ombudsmannen har inte funnit något administrativt missförhållande från Europeiska kommissionens sida när det gäller det påstådda inrättandet av ett utbildningsmonopol. Ombudsmannen avslutar därför ärendet.

Europeiska kommissionens ordförande kommer också att informeras om detta beslut.

Med vänliga hälsningar,

 

P. Nikiforos Diamandouros

---

(1) Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 212, 17.8.1994, s. 0003 - 0014

(2) http://www.ombudsman.europa.eu/recommen/sv/020845.htm