Detta ärende gällde företagssponsring av ordförandeskapet i Europeiska unionens råd. Klaganden ansåg att rådet borde reglera eller förbjuda sådan sponsring. Rådet vägrade att ta upp frågan och hävdade att sponsringen av ordförandeskapet helt och hållet var den medlemsstats regering som innehade ordförandeskapet.

Ombudsmannen noterade att eftersom ordförandeskapet är en del av rådet kommer dess verksamhet sannolikt att uppfattas av den bredare europeiska allmänheten som kopplad till rådet och EU som helhet. Ordförandeskapets användning av sponsring medför därför anseenderisker som rådet bör ta itu med. Ombudsmannen rekommenderade därför att rådet, för att minska dessa risker, bör ge medlemsstaterna vägledning i frågan om sponsring av ordförandeskapet.

Rådet godtog ombudsmannens rekommendation och tillkännagav sin avsikt att överväga att utfärda riktlinjer för bästa praxis till medlemsstaterna. Ombudsmannen välkomnade rådets beslut och avslutade undersökningen.