Ärendet gällde hur Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo) hanterade klagomål från en nationell assistent till de europeiska delegerade åklagarna i Italien. Klaganden hävdade att de europeiska delegerade åklagarna vid Europeiska åklagarmyndigheten i Rom ingrep i två administrativa förfaranden som han inledde på nationell nivå. Klagomålet gällde också hur Eppo hanterade en begäran om allmänhetens tillgång till handlingar som lämnats in av klaganden.

Ombudsmannen konstaterade brister i Eppos hantering av klagomålen när det gäller hur Eppo meddelade klaganden sin ståndpunkt och skälen till sin slutsats att inte vidta ytterligare åtgärder. Europeiska åklagarmyndigheten tog upp detta under utredningen genom att ge tydliga och rimliga förklaringar till sin ståndpunkt. Ombudsmannen konstaterade också att Eppo inte kränkte klagandens rättigheter när den hanterade klagomålen.

När det gäller begäran om tillgång till handlingar konstaterade ombudsmannen att de skäl som Eppo åberopat för att inte lämna ut de begärda handlingarna inte verkar vara förenliga med EU:s lagstiftning om allmänhetens tillgång till handlingar. Ombudsmannen ansåg dock att beslutet att inte lämna ut de handlingar som klaganden hade begärt var rimligt, om än av ett annat skäl än det som Europeiska åklagarmyndigheten hade åberopat.

Ombudsmannen avslutade undersökningen med slutsatsen att inga ytterligare undersökningar är motiverade.

Ärendet gällde Europeiska rekryteringsbyråns (Epso) beslut att göra ett nytt prov på alla sökande efter ett tekniskt fel under ett prov för åtta urvalsförfaranden för översättare 2025. Problemet var ett uppläggsfel som gjorde det möjligt för sökande att välja flera svar i prov där endast ett svar godtogs. Omkring en tredjedel av kandidaterna hade valt ut flera svar. Omtestningssessionen planerades till en enda dag, med möjlighet till omläggning endast i händelse av force majeure. Klagandena vände sig till ombudsmannen och hävdade att beslutet att göra om alla sökande var oproportionerligt och att vägran att tillåta omläggning av provet var orättvis.

Ombudsmannen konstaterade att Epso och uttagningskommittéerna noggrant hade bedömt frågan och att det inte fanns något som tydde på att det valda tillvägagångssättet inte utgjorde en rimlig balans mellan de två centrala överväganden som Epso och uttagningskommittéerna hade lagt fram, nämligen teknisk och administrativ genomförbarhet samt likabehandling av sökande. Beslutet att göra om alla sökande stod således i proportion till målet att bevara likabehandlingen av sökande. Ombudsmannen drog också slutsatsen att det i det givna tekniska sammanhanget var rimligt för Epso att tillämpa sin standardpolicy för omläggning.

Ombudsmannen avslutade undersökningen med slutsatsen att Epso inte hade gjort sig skyldig till några administrativa missförhållanden.

Ärendet gällde hur Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex) hanterade ett klagomål om testresultat i ett rekryteringsförfarande för tjänstemän i den stående styrkan. Klaganden hade inte fått det lägsta totalresultatet i ett flervalsprov för att kunna gå vidare till nästa steg i förfarandet. Den klagande ifrågasatte hans resultat och var oroad över att han hade utsatts för rasdiskriminering och etnisk diskriminering. Klaganden bad om frågorna och svaren, som Frontex inte gav honom.

Klaganden var missnöjd med hur Frontex hanterade ärendet och vände sig till ombudsmannen.

Ombudsmannen inledde en undersökning och bad Frontex att överväga att förse klaganden med en förteckning som i form av skrivelser visar de svar som klaganden lämnat och de korrekta svaren i provet med flervalsfrågor. Frontex försåg klaganden med information i denna riktning.

Ombudsmannen konstaterade att det inte förelåg några administrativa missförhållanden i Frontex beräkning av klagandens testresultat och att det inte heller fanns några tecken på diskriminering.

Med tanke på att Frontex gav klaganden relevant information om provet med flervalsfrågor under utredningens gång fanns det inga ytterligare undersökningar som motiverades av denna aspekt av ärendet. Ombudsmannen avslutade undersökningen med ett förslag till förbättringar för Frontex om att byrån i sina rekryteringsförfaranden bör informera de sökande om de resultat som erhållits i eventuella utslagningsprov, med hjälp av en tabell som, med avseende på det antal som motsvarar varje fråga, anger det svar som lämnats (i form av en skrivelse) samt det korrekta svaret (även i form av en skrivelse).

Ärendet gällde hur ett EU-uppdrag hanterade den förlängda sjukledigheten för en utstationerad nationell expert. Klaganden ifrågasatte grunden för att hålla honom sjukskriven, det förfarande som följts, skyddet av hans medicinska uppgifter och beslutet att sluta betala ut hans dagtraktamente under en del av hans frånvaro.

Ombudsmannen fann att uppdraget hade rimliga skäl för sina åtgärder. Den förlitade sig på bedömningar av flera hälso- och sjukvårdspersonal, involverade klagandens utstationerande myndighet och tillät honom att återvända till arbetet när de relevanta villkoren var uppfyllda. Uppdraget tillämpade också de relevanta reglerna när det slutade betala ut klagandens dagtraktamente.

Ombudsmannen fann därför inga administrativa missförhållanden.

Ärendet gällde hur Europeiska rekryteringsbyrån (Epso) hanterade ett klagomål om oklara frågor i ett prov i samband med ett urvalsförfarande för personal inom EU:s offentliga förvaltning. Klaganden hävdade att problemet berodde på dålig översättning och var också oroad över hur Epso mer allmänt hanterar sådana klagomål.

Ombudsmannen undersökte ärendet och fann att Epso hade behandlat klagomålet i fråga på ett rimligt sätt och att Epso hade lämnat en tillfredsställande redogörelse för sin praxis och sitt förfarande för hantering av översättningsrelaterade klagomål i allmänhet.

Ombudsmannen medgav att omständigheterna för kandidater att lämna in ett giltigt klagomål kan vara utmanande, med tanke på den stressiga testsituationen och det faktum att kandidaterna inte kan göra anteckningar, men avslutade undersökningen med slutsatsen att inga ytterligare undersökningar var motiverade. Ombudsmannen föreslog dock att Epso skulle överväga att offentliggöra ytterligare instruktioner till de sökande om vilken typ av information och beskrivningar som krävs när de lämnar in översättningsrelaterade klagomål.