Utfärdad i enlighet med artikel 3.6 i Europeiska ombudsmannens stadga [1]

Bakgrunden till klagomålet

1. Förevarande mål rör ett rekryteringsförfarande för ett projekt som medfinansieras av Europeiska kommissionen.

2. År 2013 ansökte klaganden om en tjänst som utbildare i ett projekt som genomfördes av Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) på Balkan. Kommissionen finansierade 90 % av projektet, som syftade till att främja integreringen av romer.

3. Därefter informerades hon om att hennes ansökan hade avslagits. I detta avseende uppgav OSSE att man föredrog att välja lokala utbildare och ”med mer personlig kontakt” än vad klaganden kunde erbjuda. OSSE tillade att rekryteringen av lokala utbildare ledde till minskade kostnader.

4. Hon skrev därefter till kommissionen och angav bland annat att hennes uteslutande från urvalsförfarandet utgjorde diskriminering på grund av nationalitet.

5. I sin replik förklarade kommissionen att hennes ansökan avslogs på grund av att andra sökande hade mer relevant erfarenhet. Det faktum att de också hade modersmålskunskaper var ytterligare ett positivt inslag.

6. Mot bakgrund av detta skrev klaganden på nytt till kommissionen och hävdade bland annat att språkkraven stred mot EU-lagstiftningen eftersom OSSE endast försökte rekrytera personer som hade språket som modersmål.

7. I sitt svar uppmanade kommissionen klaganden att först ta upp sitt klagomål med projektets "genomförandemyndighet" (dvs. OSSE).

8. OSSE svarade klaganden och medgav att det i inbjudan att anmäla intresse inte tillräckligt tydligt angavs att utbildarens tjänst var avsedd att tillsättas med lokala kandidater. OSSE bad om ursäkt för detta misstag och meddelade att man hade vidtagit åtgärder för att rätta till detta i framtida uppmaningar till intresseanmälan.

9. Det framgick av handlingar som tillhandahållits av klaganden att en efterföljande inbjudan att anmäla intresse för utbildare för ett liknande projekt som offentliggjorts av OSSE uttryckligen krävde bland annat att kandidaterna i) måste vara medborgare i ett av de länder där projektet skulle äga rum (dvs. Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kroatien [2] f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Kosovo, Montenegro och Serbien) och ii) måste ha modersmålskunskaper.

10. Klaganden informerade sedan kommissionen om att hon redan hade tagit upp sina klagomål med OSSE och upprepade att hon diskriminerades på grund av nationalitet.

11. Kommissionen svarade att dess partner måste följa EU:s grundläggande principer, inklusive principen om icke-diskriminering. Rådet tillade att dess erfarenhet av att arbeta med OSSE hittills har varit mycket tillfredsställande. När det gäller det rekryteringsförfarande som klaganden deltog i föreföll det som om det fanns en olycklig tillsyn från OSSE:s sida, eftersom det i inbjudan att anmäla intresse inte tydligt angavs att tränartjänsten endast var avsedd för lokala kandidater.

12. Efter att ha fått detta svar skrev klaganden till kommissionen och upprepade sina argument att det stred mot principen om icke-diskriminering på grund av nationalitet att godta ansökningar från ”endast lokala kandidater” och införa krav på modersmål.

13. Därefter avvisade kommissionen argumentet att klaganden hade diskriminerats på grund av nationalitet.

14. Mot bakgrund av detta ingav klaganden detta klagomål till ombudsmannen.

Utredningen

15. Ombudsmannen inledde en undersökning av klagomålet och identifierade följande påstående och krav:

Påstående:

Kommissionen har inte säkerställt att principen om förbud mot diskriminering på grund av nationalitet har iakttagits vid ett rekryteringsförfarande för ett projekt som medfinansieras av kommissionen.

Påstående:

Kommissionen bör se till att principen om icke-diskriminering på grund av nationalitet respekteras vid rekryteringsförfaranden för projekt som medfinansieras av kommissionen.

16. Under undersökningens gång mottog ombudsmannen kommissionens yttrande över klagomålet och därefter klagandens synpunkter som svar på kommissionens yttrande.

Påstående om åsidosättande av principen om icke-diskriminering på grund av nationalitet och därmed sammanhängande krav

Argument som framförts till ombudsmannen

17. I sitt klagomål hävdade klaganden att principen om icke-diskriminering åsidosattes genom kravet att de sökande måste i) ha ett av de lokala språken som modersmål och/eller ii) vara medborgare i ett av de länder där projektet skulle genomföras.

18. I sitt yttrande konstaterade kommissionen inledningsvis att när den väljer ut internationella partner för att genomföra sina mål måste potentiella partner visa att de är fast beslutna att följa EU:s grundläggande principer. I detta avseende noterade domstolen vidare att förbudet mot diskriminering på alla grunder är en av de grundläggande rättigheter som skyddas av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (artikel 21). Dessutom uppgav kommissionen att dess erfarenhet av att arbeta med OSSE hittills har varit mycket positiv.

19. När det gäller det faktum att det i meddelandet om ledig tjänst inte uttryckligen krävdes att de sökande skulle ha i) modersmål, noterade kommissionen att det i meddelandet om ledig tjänst krävdes ”god muntlig kommunikation och redaktionell förmåga” på de relevanta språken.[3] Således fick personer som inte hade modersmål ansöka. Klaganden kunde dock inte visa vilken kunskapsnivå som krävdes på de relevanta språken. Det var således inte bristen på modersmålskunskaper utan hennes otillräckliga språkkunskaper i det relevanta språket som ledde till att hennes ansökan avslogs. Det faktum att andra sökande var modersmålstalare ansågs vara en ytterligare positiv faktor, men inte den avgörande.

20. När det gäller frågan om ii) nationalitet angav kommissionen att nationalitet varken uttryckligen angavs som ett kriterium i meddelandet om ledig tjänst eller beaktades under urvalsprocessen. Även om OSSE ville öka den”lokala kunskapen och kapaciteten” innebar detta inte nödvändigtvis att de sökande måste vara bosatta (eller fortsätta att vara bosatta) i ett av de berörda länderna för att kunna väljas ut.

21. Slutligen angav kommissionen att den, efter att ha samrått med OSSE, drog slutsatsen att skälet till att klagandens ansökan inte valdes ut var att hon inte hade de språkkunskaper och den erfarenhet som krävdes. När det gäller klagandens erfarenhet uppgav kommissionen särskilt att "tillämpningsmyndigheten" letade efter en utbildare med praktisk erfarenhet snarare än en universitetsprofessor. Dessutom hade klaganden inte den yrkeserfarenhet på minst fem år som krävs. Kommissionen tillade att av de 27 ansökningar som mottagits hade de sju utvalda sökandena dokumenterad erfarenhet av att genomföra liknande utbildning i regionen.

22. I sina synpunkter påpekade klaganden att kommissionen förbisåg det faktum att kommissionen och OSSE vid flera tillfällen angav att OSSE faktiskt endast försökte rekrytera lokala kandidater. Klaganden hänvisade särskilt till följande: Den 11 mars 2013 meddelade OSSE att man ”skulle vilja engagera utbildare från regionen”. I en skrivelse av den 17 maj 2013 angav OSSE att de begärda ståndpunkterna var lokala. Dessutom informerade kommissionen den 9 juli 2013 klaganden om att OSSE endast sökte ”lokala sökande”.

23. Sammanfattningsvis ansåg klaganden att det var uppenbart att hennes ansökan avslogs eftersom hon inte var en lokal kandidat. Under sådana omständigheter borde kommissionen ha försökt förklara varför den ansåg att detta val var motiverat, i stället för att ifrågasätta hennes kvalifikationer.

24. Klaganden påpekade dessutom i förbigående att den utbildning som hon ansökte om slutligen inte hade genomförts.

Ombudsmannens bedömning som ledde till ett förslag till rekommendation

25. Ombudsmannen noterar att förbudet mot diskriminering på grund av nationalitet är en av Europeiska unionens hörnstenar. Denna princip fastställs i artikel 18 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och artikel 21 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (stadgan). Dessutom har betydelsen av denna princip betonats i EU-domstolarnas rättspraxis [4].

26. Domstolen har dessutom slagit fast att förbudet mot diskriminering på grund av nationalitet även omfattar former av indirekt eller förtäckt diskriminering som, genom tillämpning av andra kriterier, i praktiken leder till samma resultat.[5] Exempelvis kan krav på bosättningsort eller språkkunskaper utgöra en form av indirekt diskriminering på grund av nationalitet, eftersom dessa krav lättare kan uppfyllas av landets egna medborgare än av utländska medborgare.

27. Å andra sidan bör det noteras att förbudet mot diskriminering på grund av nationalitet inte hindrar antagandet av krav som kan missgynna utländska medborgare, förutsatt att det eftersträvade målet är legitimt och kraven är proportionerliga [6].

28. När det gäller det aktuella fallet är det ostridigt att inbjudan att anmäla intresse inte uttryckligen innehöll krav som skulle kunna leda direkt (t.ex. krav på medborgarskap) eller indirekt (t.ex. kunskaper i modersmålet, krav på bosättning) till diskriminering på grund av nationalitet. Med hänvisning till ett antal skrivelser och e-postmeddelanden som utväxlats med kommissionen och OSSE (se punkterna 3, 8 och 11 ovan) har klaganden emellertid hävdat att sådana krav faktiskt tillämpades i praktiken. I sitt yttrande tillbakavisade kommissionen detta påstående och hävdade i stället att klagandens ansökan avslogs enbart på grund av att hon inte uppfyllde språkkraven och saknade den minimierfarenhet som krävdes till skillnad från andra sökande.

29. Ombudsmannen noterar att sökanden, som kommissionen har påpekat, inte angav i sin ansökan att hon hade ”utmärkta” kunskaper i ett av de regionala språken, utan i stället uppgav att hon hade ”goda praktiska kunskaper”. Kommissionen förklarade dessutom att andra sökande hade en lämpligare profil för tjänsten.

30. Det framgår emellertid tydligt av den bevisning som lämnats till ombudsmannen att tjänsten i fråga i själva verket endast var avsedd för ”lokala sökande”. I sin skrivelse av den 6 september 2013 uppgav kommissionen själv för klaganden att denna ”översyn” hade lösts och att det i framtida inbjudningar att anmäla intresse tydligt skulle anges vilka medborgare som kunde ansöka. Som klaganden påpekade visade senare liknande inbjudningar att anmäla intresse faktiskt att kandidaterna i) måste vara medborgare i ett av de länder där projektet skulle äga rum och ii) måste ha modersmålskunskaper. Mot bakgrund av ovanstående drar ombudsmannen slutsatsen att kommissionen inte på ett korrekt sätt har behandlat klagandens påstående om diskriminering på grund av nationalitet.

31. Såsom anges i punkterna 25–27 ovan kan det under vissa omständigheter vara motiverat att införa krav på språk, bosättning eller andra krav, och detta kommer således inte att leda till direkt eller indirekt diskriminering på grund av nationalitet. Kommissionen har emellertid inte visat att så var fallet i förevarande mål. Under alla omständigheter måste kommissionen i ett sådant fall se till att motiveringen till de relevanta kraven uttryckligen anges i inbjudan att anmäla intresse. I förevarande fall har kommissionen underlåtit att göra detta.

32. Med tanke på att, som klaganden nämnde, det projekt som hon ansökte om till slut inte genomfördes, finns det inget behov av åtgärder när det gäller detta projekt. Med tanke på OSSE:s och kommissionens ståndpunkter förefaller det dock högst sannolikt att den fråga som klaganden tar upp också kommer att påverka framtida projekt inom OSSE som medfinansieras av EU. Ombudsmannen kommer därför att lägga fram ett förslag till rekommendation om systemaspekten i detta ärende i enlighet med artikel 3.6 i Europeiska ombudsmannens stadga.

Utkastet till rekommendation

På grundval av sin undersökning av detta klagomål lägger ombudsmannen fram följande förslag till rekommendation till kommissionen:

Kommissionen bör se till att principen om icke-diskriminering på grund av nationalitet respekteras i urvalsförfarandena för projekt som den medfinansierar. Kommissionen bör särskilt se till att krav på språkkunskaper, bosättning eller andra liknande krav uttryckligen anges i framtida inbjudningar att anmäla intresse, att dessa krav är nödvändiga för att uppnå ett legitimt mål och står i proportion till det målet samt att motiveringen anges i inbjudan att anmäla intresse.

Kommissionen och klaganden kommer att underrättas om detta förslag till rekommendation. I enlighet med artikel 3.6 i Europeiska ombudsmannens stadga ska kommissionen skicka ett detaljerat yttrande senast den 31 augusti 2014. Det detaljerade yttrandet skulle kunna bestå av ett godtagande av förslaget till rekommendation och en beskrivning av hur det har genomförts.

Emily O'Reilly

Utfärdat i Strasbourg den 4 juni 2014

[1] Europaparlamentets beslut av den 9 mars 1994 om föreskrifter och allmänna villkor för ombudsmannens ämbetsutövning (94/262/EKSG, EG, Euratom), EGT L 113, 1994, s. 15.

[2] Sista dagen för inbjudan att anmäla intresse var den 15 juni 2013 och inföll därför före Kroatiens anslutning till EU.

[3] Bosniska/kroatiska/montenegrinska/serbiska eller albanska/makedonska och engelska.

[4] Se t.ex. mål C-281/98, Angonese mot Casa di Risparmio di Bolzano, REG 2000, s. I-4139, om diskriminering på grund av nationalitet på grund av språkkrav.

[5] Se mål 152/73, Sotgiu mot Deutsche Bundespost, REG 1974, s. 153, punkt 11.

[6] Se till exempel mål C-379/87 Groener mot Minister for Education and the City of Dublin Vocational Educational Committee (REG 1989, s. I-3967).