Gäller ditt klagomål en EU-institution eller ett EU-organ?
- SV Svenska
Maskinöversättningar kan innehålla fel som riskerar att minska tydligheten och exaktheten. Ombudsmannen frånsäger sig allt ansvar för eventuella avvikelser. För den mest tillförlitliga informationen och rättssäkerheten hänvisas till källversionen i engelska via länken ovan.
För mer information, se vår språk- och översättningspolicy.
Beslut i ärende 1375/2016/JAS om Europeiska kommissionens hantering av farhågor om förnyat godkännande av herbicidingrediensen glyfosat
Beslut
Ärende 1375/2016/JAS - Undersökning inledd den Onsdag | 08 februari 2017 - Beslut den Onsdag | 08 februari 2017 - Berörda institutioner Europeiska kommissionen ( Inget administrativt missförhållande upptäckt ) - Land Förenade kungariket
Ärendet gällde Europeiska kommissionens kontakter med klaganden, en brittisk medborgare, som hade varit i kontakt med kommissionen i mer än ett år angående förnyat godkännande av glyfosat, en aktiv ingrediens i ogräsmedel. Efter flera skriftväxlingar beslutade kommissionen att inte längre svara klaganden. Klaganden uppgav att han hade fortsatt att skriva till kommissionen eftersom han ansåg att den inte på ett korrekt sätt hade åtgärdat de giltiga problem som han hade tagit upp.
Det är en god förvaltning att ett offentligt organ har en god korrespondens med medborgarna. Detta är särskilt viktigt för EU:s institutioner, såsom kommissionen, eftersom det alltid finns en större inneboende risk för att sådana överstatliga organ framstår som avlägsna för medborgarna. Det ligger dock också i allmänhetens intresse att ansträngningarna för att upprätthålla kontakterna med medborgarna är rimliga och proportionerliga. Om korrespondens från en medborgare blir repetitiv kan det inte tjäna något syfte att fortsätta med den korrespondensen.
Ombudsmannen undersökte frågan och konstaterade att kommissionen vid ett antal tillfällen hade behandlat de frågor och farhågor som togs upp i klagandens skrivelser. Den hade i detalj förklarat den vetenskapliga utvärderingsprocess som införts för att utvärdera ämnen som glyfosat. Dessutom har det ännu inte fattats något beslut om huruvida godkännandet av glyfosat ska förnyas. I avvaktan på detta beslut har det befintliga godkännandet förlängts på kort sikt. Ombudsmannen drog därför slutsatsen att kommissionen på ett tillfredsställande sätt hade kommunicerat med klaganden och att kommissionen inte hade gjort sig skyldig till något administrativt missförhållande.
Ärendet gällde Europeiska kommissionens kontakter med klaganden, en brittisk medborgare, som hade varit i kontakt med kommissionen i mer än ett år angående förnyat godkännande av glyfosat, en aktiv ingrediens i ogräsmedel. Efter flera skriftväxlingar beslutade kommissionen att inte längre svara klaganden. Klaganden uppgav att han hade fortsatt att skriva till kommissionen eftersom han ansåg att den inte på ett korrekt sätt hade åtgärdat de giltiga problem som han hade tagit upp.
Det är en god förvaltning att ett offentligt organ har en god korrespondens med medborgarna. Detta är särskilt viktigt för EU:s institutioner, såsom kommissionen, eftersom det alltid finns en större inneboende risk för att sådana överstatliga organ framstår som avlägsna för medborgarna. Det ligger dock också i allmänhetens intresse att ansträngningarna för att upprätthålla kontakterna med medborgarna är rimliga och proportionerliga. Om korrespondens från en medborgare blir repetitiv kan det inte tjäna något syfte att fortsätta med den korrespondensen.
Ombudsmannen undersökte frågan och konstaterade att kommissionen vid ett antal tillfällen hade behandlat de frågor och farhågor som togs upp i klagandens skrivelser. Den hade i detalj förklarat den vetenskapliga utvärderingsprocess som införts för att utvärdera ämnen som glyfosat. Dessutom har det ännu inte fattats något beslut om huruvida godkännandet av glyfosat ska förnyas. I avvaktan på detta beslut har det befintliga godkännandet förlängts på kort sikt. Ombudsmannen drog därför slutsatsen att kommissionen på ett tillfredsställande sätt hade kommunicerat med klaganden och att kommissionen inte hade gjort sig skyldig till något administrativt missförhållande.
Bakgrunden till klagomålet
1. Klaganden, som är brittisk medborgare, skrev till Europeiska kommissionen vid flera tillfällen under 2015 och 2016 om förnyelsen av godkännandet av glyfosat, ett verksamt ämne som används vid framställning av allmänt använda herbicider .
2. Bakgrunden är följande. Sedan 2012 har glyfosat utvärderats för en eventuell förnyelse av det EU-omfattande godkännandet i enlighet med förfarandena i EU-lagstiftningen [1]. I januari 2014 inledde Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) sin inbördes granskning av den tyska rapporten om glyfosat. Tyskland är den ledande medlemsstat som ansvarar för bedömningen av förnyelse. I mars 2015 offentliggjorde Internationella centret för cancerforskning (IARC), ett specialiserat cancerorgan inom Världshälsoorganisationen, en rapport där det anges att glyfosat”troligen är cancerframkallande för människor”[2]. Kommissionen bad därefter Efsa att undersöka IARC:s resultat för att komma fram till sina egna slutsatser.
3. I november 2015 drog Efsa slutsatsen att glyfosat sannolikt inte utgör någon cancerrisk för människor och att beläggen inte stöder en klassificering med avseende på dess cancerframkallande potential [3].
4. Därefter kunde EU:s medlemsstater inte enas om att förnya godkännandet av glyfosat innan den befintliga godkännandeperioden löpte ut [4]. Ett antal medlemsstater ansåg att det var lämpligt att avge ett yttrande från Europeiska kemikaliemyndighetens (Echa) riskbedömningskommitté innan ett beslut om förnyelse fattades.
5. I juni 2016 förlängde kommissionen tillfälligt godkännandet av glyfosat, dock längst till slutet av 2017 [5]. Den angav att den hade gjort detta för att ge Echa tid att yttra sig om glyfosat. Den angav att Echas slutsatser därefter skulle beaktas när medlemsstaterna och kommissionen beslutar om förnyelse av godkännandet av glyfosat.
6. Samtidigt lämnade kommissionen ett antal rekommendationer om användningen av glyfosatbaserade produkter [6]. Dessa omfattar en förstärkt granskning av användningen av glyfosat före skörd och en skyldighet att minimera användningen av glyfosat på särskilda platser, t.ex. i offentliga parker och lekplatser.
7. Klaganden skrev till kommissionen om förnyelsen av glyfosat cirka tjugo gånger under 2015 och 2016. Kommissionen svarade klaganden flera gånger. Slutligen informerade kommissionen klaganden om att den inte längre skulle svara på framtida korrespondens i frågan, eftersom den ansåg att den var repetitiv.
8. I september 2016 lämnade klaganden in ett klagomål till ombudsmannen. Klaganden klargjorde att hans oro inte var så mycket med kommissionens vägran att svara på hans korrespondens som med ”EU-tjänstemännens underlåtenhet att ta itu med de mycket giltiga farhågor som tas upp i dessa skrivelser”. Klaganden hävdade särskilt att även om glyfosat ”granskades som herbicid [...] är det också en biocid, om vilken ingenting sägs”.
Utredningen
9. Ombudsmannen inledde en undersökning av klagomålet och beslutade att undersöka eventuella kopplingar mellan kommissionens beslut att sluta samarbeta med klaganden och frågan om huruvida den faktiskt hade svarat på de frågor som han tog upp. Denna undersökning avser således kommissionens beslut att upphöra med sin korrespondens med klaganden och även frågan om huruvida den bemötte hans farhågor beträffande godkännandet av herbicidingrediensen glyfosat.
10. Ombudsmannen gjorde sedan en grundlig analys av korrespondensen mellan kommissionen och klaganden och bad klaganden om ytterligare information. Hon har även gjort en egen bakgrundsforskning.
Påstående om att kommissionen felaktigt hade upphört att korrespondera med klaganden och underlåtit att ta itu med hans farhågor
Klagandens och institutionens argument
11. Klaganden tog upp flera farhågor med kommissionen om glyfosatets inverkan på människors hälsa. Han hävdade att kommissionens tillvägagångssätt inte var strikt och inte behandlade vissa viktiga frågor. Klaganden ifrågasatte också Efsas och Tysklands vetenskapliga bedömning, som är den medlemsstat som ansvarar för bedömningsrapporten om förnyelse.
12. Kommissionen förklarade för klaganden förfarandet för att förnya godkännandet av glyfosat, som fortfarande pågick vid den tidpunkten. Förfarandet innebar, noterade kommissionen, en inbördes granskning av Efsa, liksom av alla andra EU-medlemsstater, av den bedömning som redan gjorts av de tyska myndigheterna. Kommissionen uppgav också att den tog den information och de farhågor som framförts av klaganden på allvar. Kommissionen uppgav att de publikationer som klaganden nämnde hade beaktats vid den vetenskapliga utvärderingen. Den tillade att ett offentligt samråd hade genomförts, vilket hade gett medborgare och andra berörda parter en plattform för att uttrycka sina farhågor. Myndigheten uppgav att Efsas slutsats samt bakgrundsdokumenten (inklusive Tysklands rapport) hade offentliggjorts [7].
13. Slutligen förklarade kommissionen att den förstod medborgarnas oro och rädsla för glyfosat och deras exponering för glyfosat från livsmedel och andra källor. Det var därför viktigt att se till att sund vetenskap låg till grund för beslutsfattandet. När det gäller cancerframkallande egenskaper uppgav kommissionen att Efsas slutsats att glyfosat sannolikt inte utgör någon cancerframkallande risk för människor stöddes av den riskbedömning av glyfosat som gjordes av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisations/Världshälsoorganisationens gemensamma möte om bekämpningsmedelsrester i maj 2016. Vid det gemensamma mötet konstaterades att glyfosat sannolikt inte utgör någon cancerrisk för människor till följd av exponering via kosten [8]. Kommissionen konstaterade att EU:s regelverk för bekämpningsmedel är extremt robust och säkerställer att ämnen genomgår en rigorös vetenskaplig bedömning innan något beslut fattas om huruvida de kan godkännas eller inte. Ämnen godkänns endast om det har visats att de under realistiska användningsförhållanden inte har några oacceptabla effekter på människors eller djurs hälsa eller på miljön.” Kommissionen sade att den kommer att fortsätta att avlägsna ämnen från marknaden om det inte kan visas att de strikta kriterierna för godkännande är uppfyllda.
14. Kommissionen skickade omkring sju skrivelser till klaganden innan den beslutade att sluta svara.
Ombudsmannens bedömning
15. Det är en god förvaltning att ett offentligt organ direkt korresponderar med medborgare som framför farhågor om den allmänna ordningen. Detta är särskilt viktigt för EU:s institutioner, såsom kommissionen, eftersom det finns en större inneboende risk för att de, i egenskap av överstatliga organ, kommer att framstå som avlägsna för medborgarna. Det ligger emellertid också i allmänhetens intresse att omfattningen av sådan korrespondens är rimlig och proportionerlig. Om specifik korrespondens från en medborgare blir repetitiv eller överdriven kan det bli oproportionerligt att fortsätta med den specifika korrespondensen.
16. I detta fall konstaterar ombudsmannen att kommissionen vid flera tillfällen har tagit upp de frågor och farhågor som togs upp i klagandens skrivelser. Den förklarade i detalj den vetenskapliga utvärderingsprocess som införts för att utvärdera ämnen som glyfosat. Kommissionen förklarade också hur den hade tagit itu med de olika slutsatserna om cancerogenitet. Närmare bestämt informerade kommissionen klaganden om att den publikation som han citerade till stöd för argumentet om glyfosatets biocidkaraktär hade beaktats i den samlade bedömningen [9]. Ombudsmannen drar därför slutsatsen att kommissionen på lämpligt sätt kommunicerade med klaganden. Hon drar också slutsatsen att klagandens fortsatta korrespondens i frågan faktiskt hade blivit repetitiv och att det därför inte var en bra användning av offentliga medel att fortsätta denna specifika korrespondens. Samtidigt erkänner ombudsmannen att klagandens fortsatta korrespondens, från hans ståndpunkt, återspeglade hans verkliga oro över glyfosat och inte var avsedd att vara förarglig. Under alla omständigheter anser dock ombudsmannen att kommissionens beslut att avbryta denna specifika korrespondens inte utgjorde ett administrativt missförhållande.
17. Klaganden ifrågasatte också Efsas vetenskapliga utvärdering och kommissionens beslut på grundval av Efsas slutsatser. Trots kommissionens ansträngningar att ge klaganden förklaringar ansåg klaganden att kommissionen inte hade tagit hänsyn till hans farhågor om den skada som han ansåg skulle orsakas av att godkännandet av glyfosat förnyades.
18. För det första noterar ombudsmannen att hon inte har den sakkunskap som krävs för att utvärdera den vetenskapliga bedömningen av de berörda specialiserade vetenskapliga organen. Hon kan dock kontrollera om dessa organ har lämnat tillräcklig information till medborgarna om deras arbete. När det gäller den aktuella undersökningen förefaller detta ha varit fallet.
19. Ombudsmannen noterar också att kommissionen inte har förnyat godkännandet av glyfosat. Den har tillfälligt förlängt (senast i slutet av 2017) sitt tidigare godkännande för att Echas yttrande ska finnas tillgängligt när beslut fattas om en eventuell förnyelse av godkännandet. Yttrandet från Echas riskbedömningskommitté ska lämnas senast i slutet av november 2017 [10]. När yttrandet finns tillgängligt kommer medlemsstaterna tillsammans med kommissionen att besluta om godkännandet av glyfosat ska förnyas eller inte. Ombudsmannen noterar också att både Efsa [11] och Echa [12] har hållit offentliga samråd om glyfosat i samband med sina respektive vetenskapliga utvärderingar.
20. Såsom anges ovan verkar ett antal vetenskapliga organ – IARC (troligen cancerframkallande för människor), JMPR (troligen inte cancerframkallande för människor till följd av exponering via kosten) och Efsa (troligen inte cancerframkallande för människor)– ha kommit fram till något olika slutsatser om glyfosats cancerframkallande potential. Vissa av dessa variationer kan bero på de olika bedömningsmetoder som tillämpas av dessa vetenskapliga organ. IARC:s slutsats bygger i synnerhet på en ”riskbedömning”, medan JMPR:s bedömning är en ”riskbedömning”. I den förra beaktas inte den exponerings- eller intagsnivå vid vilken glyfosat sannolikt är farligt, medan den senare avser risker vid normala eller förväntade exponerings- eller intagsnivåer [13]. Med beaktande av detta förefaller kommissionens beslut att invänta Echas vetenskapliga yttrande vara ett rimligt tillvägagångssätt.
21. Mot bakgrund av ovanstående drar ombudsmannen slutsatsen att kommissionen inte har gjort sig skyldig till något administrativt missförhållande.
Slutsats
På grundval av undersökningen av detta klagomål avslutar ombudsmannen det med följande slutsats [14]:
Kommissionen har inte gjort sig skyldig till något administrativt missförhållande.
Klaganden och kommissionen kommer att underrättas om detta beslut.
Strasbourg den 8 februari 2017
Emily O'Reilly
Europeiska ombudsmannen
[1] Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (EUT L 309, 2009, s. 1).
[2] http://www.iarc.fr/en/media-centre/iarcnews/pdf/MonographVolume112.pdf
[3] https://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/pub/4302
[4] http://europa.eu/rapid/pressrelease_MEX-16-2357_de.htm
[5] Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/1056 av den 29 juni 2016 om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 vad gäller förlängning av godkännandeperioden för det verksamma ämnet glyfosat, EUT L 173, 2016, s. 52, finns på http://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=CELEX%3A32016R1056.
[6] Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/1313 av den 1 augusti 2016 om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 vad gäller villkoren för godkännande av det verksamma ämnet glyfosat, EUT L 208, 2016, s. 1, finns på http://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=uriserv%3AOJ.L_.2016.208.01.0001.01.ENG
[7] Finns på https://www.efsa.europa.eu/en/press/news/151119a
[8] http://www.who.int/foodsafety/jmprsummary2016.pdf?ua=1
[9] Närmare bestämt sade kommissionen att Samsels och Seneffs publikation ”Glyphosate's Suppression of Cytochrome P450 Enzyme and amino acid biosynthesis by the gut microbiome: Pathways to modern diseases” Entropy 2013, 15, 1416-1463, hade utvärderats av den rapporterande medlemsstaten och beaktats i expertgranskningen av glyfosat. Klaganden förlitade sig särskilt på denna publikation i samband med sitt påstående att glyfosat måste bedömas som biocid.
[10] https://echa.europa.eu/chemicals-in-our-life/hot-topics/glyphosate (kemikalier i vår livstid/heta ämnen/glyfosat)
[11] Se i detta sammanhang beslutet i ärende 952/2014/OV om Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhets (Efsa) offentliga samrådsförfarande för förnyelse av godkännandet av herbiciden glyfosat, som finns på https://www.ombudsman.europa.eu/cases/decision.faces/en/61376/html.bookmark.
[12] https://echa.europa.eu/view-article/-/journal_content/title/public-consultation-on-the-harmonised-classification-and-labelling-proposal-for-glyphosate (inte översatt till svenska)
[13] För en mer utförlig förklaring, se http://www.who.int/foodsafety/faq/en/
[14] Information om ombudsmannens granskningsförfarande finns på webbplatsen http://www.ombudsman.europa.eu/en/atyourservice/complainantsrights.faces