Ärendet gällde Europeiska kommissionens kontakter med klaganden, en brittisk medborgare, som hade varit i kontakt med klaganden i mer än ett år angående förnyat godkännande av glyfosat, en aktiv ingrediens i ogräsmedel. Efter flera skriftväxlingar beslutade kommissionen att inte längre svara klaganden. Klaganden uppgav att han hade fortsatt att skriva till kommissionen eftersom han ansåg att den inte på ett korrekt sätt hade tagit itu med de giltiga farhågor som han hade tagit upp.

Det utgör en god förvaltning för ett offentligt organ att på ett korrekt sätt korrespondera med medborgarna. Detta är särskilt viktigt för EU:s institutioner, såsom kommissionen, eftersom det alltid finns en större inneboende risk för att sådana överstatliga organ verkar avlägset belägna för medborgarna. Det ligger dock också i allmänhetens intresse att insatserna för att upprätthålla kontakterna med medborgarna är rimliga och proportionerliga. Om korrespondens från en medborgare blir repetitiv, kan det inte tjäna något användbart syfte att fortsätta med den korrespondensen.

Ombudsmannen undersökte frågan och konstaterade att kommissionen vid ett antal tillfällen hade tagit upp de frågor och farhågor som tagits upp i klagandens skrivelser. Den hade i detalj förklarat den process för vetenskaplig utvärdering som införts för att utvärdera ämnen som glyfosat. Dessutom har ännu inget beslut fattats om huruvida godkännandet av glyfosat ska förnyas. I avvaktan på detta beslut har det befintliga godkännandet förlängts på kort sikt. Ombudsmannen drog därför slutsatsen att kommissionen på lämpligt sätt hade kommunicerat med klaganden och att det inte hade förekommit något administrativt missförhållande från kommissionens sida.

Bakgrunden till klagomålet

1. Klaganden, som är brittisk medborgare, skrev till Europeiska kommissionen vid flera tillfällen under 2015 och 2016 om förnyelsen av godkännandet av glyfosat, ett verksamt ämne som används vid framställning av allmänt använda herbicider.

2. Bakgrunden är följande. Sedan 2012 har glyfosat utvärderats för en eventuell förnyelse av det EU-omfattande godkännandet i enlighet med de förfaranden som fastställs i EU-lagstiftningen [1]. I januari 2014 inledde Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) sin inbördes granskning av den tyska rapporten om glyfosat. Tyskland är den ledande medlemsstaten med ansvar för bedömningen av förnyelse. I mars 2015 offentliggjorde Internationella centret för cancerforskning (IARC), ett specialiserat cancerorgan inom Världshälsoorganisationen, en rapport om att glyfosat ”sannolikt är cancerframkallande för människor”[2]. Kommissionen bad därefter Efsa att granska IARC:s slutsatser för att komma fram till sina egna slutsatser.

3. I november 2015 konstaterade Efsa att glyfosat sannolikt inte utgör någon cancerrisk för människor och att beläggen inte stöder en klassificering med avseende på dess cancerframkallande potential [3].

4. Därefter kunde EU:s medlemsstater inte enas om ett förnyat godkännande av glyfosat innan den befintliga godkännandeperioden löpte ut [4]. Ett antal medlemsstater ansåg att det var lämpligt att ha ett yttrande från Europeiska kemikaliemyndighetens (Echa) riskbedömningskommitté innan ett beslut om förnyelse fattas.

5. I juni 2016 förlängde kommissionen tillfälligt godkännandet av glyfosat, senast till slutet av 2017 [5]. Kommissionen angav att den gjorde detta för att ge Echa tid att yttra sig över glyfosat. Tribunalen angav att Echas slutsatser därefter skulle beaktas när medlemsstaterna och kommissionen beslutar om förnyelse av godkännandet av glyfosat.

6. Samtidigt lämnade kommissionen ett antal rekommendationer om användningen av glyfosatbaserade produkter [6]. Dessa omfattar en förstärkt granskning av användningen av glyfosat före skörd och en skyldighet att minimera användningen av glyfosat på särskilda platser, t.ex. i offentliga parker och lekplatser.

7. Klaganden skrev till kommissionen om förnyelsen av glyfosat ungefär tjugo gånger under 2015 och 2016. Kommissionen svarade klaganden flera gånger. Slutligen informerade kommissionen klaganden om att den inte längre skulle svara på framtida korrespondens i frågan, eftersom den ansåg att den var repetitiv.

8. I september 2016 lämnade klaganden in ett klagomål till ombudsmannen. Klaganden klargjorde att hans oro inte handlade så mycket om kommissionens vägran att svara på hans korrespondens som om ”EU-tjänstemännens underlåtenhet att ta itu med de mycket giltiga farhågor som togs upp i dessa skrivelser”. Klaganden hävdade särskilt att även om glyfosat ”granskades som herbicid [...] är det också en biocid, om vilken ingenting sägs”.

Utredningen

9. Ombudsmannen inledde en undersökning av klagomålet och beslutade att undersöka eventuella kopplingar mellan kommissionens beslut att sluta samarbeta med klaganden och frågan om huruvida den faktiskt hade svarat på de frågor som togs upp av honom. I denna utredning behandlas därför kommissionens beslut att upphöra med kontakterna med klaganden och även frågan om huruvida kommissionen bemötte klagandens farhågor om godkännande av herbicidingrediensen glyfosat.

10. Ombudsmannen gjorde sedan en grundlig analys av korrespondensen mellan kommissionen och klaganden och bad klaganden om ytterligare information. Hon har även gjort egen bakgrundsforskning.

Påståendet att kommissionen felaktigt hade upphört med kontakterna med klaganden och underlåtit att bemöta hans farhågor

Den klagandes och institutionens argument

11. Klaganden framförde flera farhågor till kommissionen om glyfosats inverkan på människors hälsa. Han hävdade att kommissionens tillvägagångssätt inte var strikt och inte behandlade några viktiga frågor. Klaganden ifrågasatte också Efsas och Tysklands vetenskapliga bedömning, som är den medlemsstat som ansvarar för bedömningsrapporten om förnyelse.

12. Kommissionen förklarade för klaganden förfarandet för att förnya godkännandet av glyfosat, vilket fortfarande pågick vid den tidpunkten. Kommissionen noterade att förfarandet innebar en sakkunnigbedömning av Efsa, liksom av alla andra EU-medlemsstater, av den bedömning som redan gjorts av de tyska myndigheterna. Kommissionen uppgav också att den tog de uppgifter och farhågor som framförts av klaganden på allvar. Kommissionen uppgav att de publikationer som klaganden nämnde hade beaktats vid den vetenskapliga utvärderingen. Den tillade att ett offentligt samråd hade genomförts, vilket hade gett medborgarna och andra berörda parter en plattform för att uttrycka sina farhågor. Efsas slutsats och bakgrundsdokumenten (inklusive Tysklands rapport) hade offentliggjorts [7].

13. Slutligen uppgav kommissionen att den förstod medborgarnas oro och rädsla för glyfosat och deras exponering för glyfosat från livsmedel och andra källor. Det var därför viktigt att se till att sunda vetenskapliga rön låg till grund för beslutsfattandet. När det gäller cancerframkallande egenskaper uppgav kommissionen att Efsas slutsats att glyfosat sannolikt inte utgör någon cancerframkallande fara för människor stöddes av den riskbedömning av glyfosat som gjordes av FN:s livsmedels- och jordbruksorganisations och Världshälsoorganisationens gemensamma möte om bekämpningsmedelsrester (JMPR) i maj 2016. Vid det gemensamma mötet drogs slutsatsen att glyfosat sannolikt inte utgör någon cancerrisk för människor vid exponering via kosten [8]. Kommissionen konstaterade att EU:s regelverk för bekämpningsmedel är extremt robust och säkerställer att ämnen genomgår en rigorös vetenskaplig bedömning innan något beslut fattas om huruvida de kan godkännas eller inte. Ämnen godkänns endast om det har visats att de under realistiska användningsförhållanden inte har några oacceptabla effekter på människors eller djurs hälsa eller på miljön.” Kommissionen sade att den kommer att fortsätta att avlägsna ämnen från marknaden om det inte kan visas att de strikta kriterierna för godkännande är uppfyllda.

14. Kommissionen skickade omkring sju skrivelser till klaganden innan den beslutade att sluta svara.

Ombudsmannens bedömning

15. Det är god förvaltning att ett offentligt organ har direktkontakt med medborgare som uttrycker oro över den allmänna ordningen. Detta är särskilt viktigt för EU:s institutioner, såsom kommissionen, eftersom det finns en större inneboende risk för att de, i egenskap av överstatliga organ, kommer att verka avlägsna för medborgarna. Det ligger emellertid också i allmänhetens intresse att omfattningen av sådan korrespondens är rimlig och proportionerlig. Om specifik korrespondens från en medborgare blir repetitiv eller överdriven kan det bli oproportionerligt att fortsätta med den specifika korrespondensen.

16. I detta fall konstaterar ombudsmannen att kommissionen vid flera tillfällen har tagit upp de frågor och farhågor som tagits upp i klagandens skrivelser. Den förklarade i detalj den process för vetenskaplig utvärdering som införts för att utvärdera ämnen som glyfosat. Kommissionen förklarade också hur den hade hanterat de olika slutsatserna om cancerogenitet. Kommissionen informerade särskilt klaganden om att den publikation som han citerade, till stöd för argumentet om glyfosats biocidkaraktär, hade beaktats i den övergripande bedömningen [9]. Ombudsmannen drar därför slutsatsen att kommissionen kommunicerade med klaganden på ett tillfredsställande sätt. Hon drar också slutsatsen att klagandens fortsatta korrespondens i frågan faktiskt hade blivit repetitiv och att det därför inte var en bra användning av offentliga medel att fortsätta den specifika korrespondensen. Samtidigt erkänner ombudsmannen att klagandens fortsatta korrespondens, från hans ståndpunkt, återspeglade hans verkliga oro över glyfosat och inte var avsedd att vara förargelseväckande. Under alla omständigheter anser ombudsmannen dock att kommissionens beslut att avbryta denna specifika korrespondens inte utgjorde ett administrativt missförhållande.

17. Klaganden ifrågasatte också Efsas vetenskapliga utvärdering och kommissionens beslut på grundval av Efsas slutsatser. Trots kommissionens ansträngningar att ge klaganden förklaringar ansåg klaganden att kommissionen inte hade beaktat hans farhågor om den skada som han ansåg skulle orsakas av att godkännandet av glyfosat förnyades.

18. För det första konstaterar ombudsmannen att hon inte har den sakkunskap som krävs för att utvärdera den vetenskapliga bedömningen av de berörda specialiserade vetenskapliga organen. Hon kan dock kontrollera om dessa organ har lämnat tillräcklig information till medborgarna om deras arbete. När det gäller den aktuella undersökningen förefaller detta ha varit fallet.

19. Ombudsmannen noterar också att kommissionen inte har förnyat godkännandet av glyfosat. Den har tillfälligt förlängt sitt tidigare godkännande (senast till slutet av 2017) för att få tillgång till Echas yttrande när den beslutar om en eventuell förnyelse av godkännandet. Yttrandet från Echas riskbedömningskommitté ska lämnas in i slutet av november 2017 [10]. När yttrandet finns tillgängligt kommer medlemsstaterna tillsammans med kommissionen att besluta om godkännandet av glyfosat ska förnyas eller inte. Ombudsmannen noterar också att både Efsa [11] och Echa [12] har hållit offentliga samråd om glyfosat inom ramen för sina respektive vetenskapliga utvärderingar.

20. Såsom anges ovan förefaller ett antal vetenskapliga organ – IARC (”sannolikt cancerframkallande för människor”), JMPR (”sannolikt utgör en cancerrisk för människor vid exponering via kosten”) och Efsa (”sannolikt utgör en cancerrisk för människor”)– ha kommit fram till något olika slutsatser om glyfosats cancerframkallande potential. Vissa av dessa variationer kan bero på de olika bedömningsmetoder som tillämpas av dessa vetenskapliga organ. I synnerhet bygger IARC:s slutsats på en ”riskbedömning”, medan JMPR:s bedömning är en ”riskbedömning”. Den förstnämnda tar inte hänsyn till den exponerings- eller förtäringsnivå vid vilken glyfosat sannolikt är farligt, medan den sistnämnda avser risker vid normala eller förväntade exponerings- eller förtäringsnivåer [13]. Med beaktande av detta förefaller kommissionens beslut att invänta Echas vetenskapliga yttrande vara ett rimligt tillvägagångssätt.

21. Mot bakgrund av ovanstående drar ombudsmannen slutsatsen att det inte förelåg något administrativt missförhållande från kommissionens sida.

Slutsats

På grundval av undersökningen av detta klagomål avslutar ombudsmannen det med följande slutsats [14]:

Kommissionen har inte gjort sig skyldig till något administrativt missförhållande.

Klaganden och kommissionen kommer att underrättas om detta beslut.

Strasbourg den 8 februari 2017

Emily O'Reilly

Europeiska ombudsmannen

[1] Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (EUT L 309, 2009, s. 1).

[2] http://www.iarc.fr/en/media-centre/iarcnews/pdf/MonographVolume112.pdf

[3] https://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/pub/4302

[4] http://europa.eu/rapid/press-release_MEX-16-2357_de.htm

[5] Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/1056 av den 29 juni 2016 om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 vad gäller förlängning av godkännandeperioden för det verksamma ämnet glyfosat (EUT L 173, 2016, s. 52), som finns på http://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=CELEX%3A32016R1056

[6] Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/1313 av den 1 augusti 2016 om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 vad gäller villkoren för godkännande av det verksamma ämnet glyfosat (EUT L 208, 2016, s. 1) finns på http://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=uriserv%3AOJ.L_.2016.208.01.0001.01.ENG

[7] Finns på: https://www.efsa.europa.eu/en/press/news/151119a

[8] http://www.who.int/foodsafety/jmprsummary2016.pdf?ua=1

[9] Närmare bestämt sade kommissionen att publiceringen av Samsel och Seneff, "Glyfosate's Suppression of Cytochrome P450 Enzyme and amino acid biosynthesis by the gut microbiome: Pathways to modern diseases, Entropy 2013, 15, 1416-1463, hade utvärderats av den rapporterande medlemsstaten och beaktats i sakkunnigbedömningen av glyfosat. Klaganden åberopade särskilt denna publikation i samband med sitt påstående att glyfosat måste bedömas som en biocid.

[10] https://echa.europa.eu/chemicals-in-our-life/hot-topics/glyphosate

[11] Se i detta sammanhang beslutet i ärende 952/2014/OV om Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhets (Efsas) offentliga samrådsförfarande för förnyat godkännande av herbiciden glyfosat, som finns på: https://www.ombudsman.europa.eu/cases/decision.faces/en/61376/html.bookmark

[12] https://echa.europa.eu/view-article/-/journal_content/title/public-consultation-on-the-harmonised-classification-and-labelling-proposal-for-glyphosate

[13] För en utförligare förklaring, se http://www.who.int/foodsafety/faq/en/

[14] Information om ombudsmannens granskningsförfarande finns på följande webbplats: http://www.ombudsman.europa.eu/en/atyourservice/complainantsrights.faces