Bakgrunden till klagomålet

1. Klaganden deltog i ett urvalsförfarande som genomfördes av Europaparlamentet.

2. Urvalet baserades på en bedömning av de sökandes svar (den s.k. talangscreenern) på nio frågor om de sökandes erfarenhet och kompetens, vilket motsvarar de nio kriterier som ska bedömas enligt inbjudan att anmäla intresse (inbjudan). Enligt inbjudan att lämna förslag skulle urvalskommittén tillämpa en viktning på mellan 1 och 3 för varje fråga och tilldela 0–4 poäng för vart och ett av svaren. Slutbetyget erhölls genom att de poäng som tilldelats för varje svar multiplicerades med viktningen för den relevanta frågan.

3. I juni 2014 informerade parlamentet klaganden om att urvalskommittén inte hade fört in hans namn i databasen över godkända sökande, eftersom det totala antalet poäng som han hade fått var lägre än det antal poäng som den sista angivna kandidaten hade uppnått. Skrivelsen innehöll också en länk till en tabell med de nio frågorna, deras respektive viktningar och de poäng som klaganden hade tilldelats för varje svar.

4. Klaganden inledde därefter en skriftväxling med parlamentet i syfte att få en förklaring till poängen enligt kriterium 1 och 8. Parlamentet svarade att urvalskommittén, inom ramen för sitt stora utrymme för skönsmässig bedömning, hade tilldelat poäng för varje svar på grundval av en bedömningsskala som fastställts i början av dess arbete. Kommissionen översände inte tabellen till klaganden och åberopade principen om sekretess vid uttagningskommitténs arbete i artikel 6 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna.

5. Den klagande vände sig sedan till ombudsmannen.

Utredningen

6. Ombudsmannen inledde en undersökning av klagomålet och identifierade följande påstående och krav:

Påstående:

Genom att vägra att informera klaganden om bedömningsschemat och de särskilda skälen till att tilldela honom det antal poäng han erhållit underlät parlamentet att genomföra det relevanta urvalsförfarandet på ett öppet sätt.

Påstående:

Parlamentet bör informera den klagande om bedömningsschemat och de särskilda skälen till att tilldela honom eller henne det antal poäng han eller hon erhållit för att genomföra det relevanta urvalsförfarandet på ett öppet sätt.

7. Under undersökningens gång bad ombudsmannen parlamentet om ett yttrande över klagomålet och att ta upp den eventuella relevansen av personaldomstolens dom i målet De Mendoza Asensi mot kommissionen [1] för parlamentets hantering av rekryteringsförfaranden. Klaganden inkom inte med några synpunkter på parlamentets yttrande. Vid genomförandet av undersökningen har ombudsmannen beaktat parternas argument och åsikter.

Påståendet att parlamentet underlät att genomföra det relevanta urvalsförfarandet på ett öppet sätt

Argument som framförts till ombudsmannen

8. Klaganden ifrågasatte särskilt urvalskommitténs beslut att tilldela honom 1 av 4 poäng för hans svar på fråga 1 (innehav av en doktorsexamen inom ett eller flera av de relevanta områdena) och att tilldela honom endast 2 av 4 poäng för hans svar på fråga 8 (erfarenhet av att utarbeta dokument) medan han tilldelade honom 4 av 4 för hans svar på fråga 9 (erfarenhet av att utarbeta dokument på engelska, franska eller tyska). Han ansåg att panelens beslut var orättvist och godtyckligt. Han begärde därför tillgång till utvärderingskriterierna för sin ansökan och de exakta skälen till hans poäng.

9. Parlamentet uppgav att urvalskommittén, innan den granskade de sökandes svar, hade antagit en tabell som innehåller parametrar för att utvärdera de kvalitativa och kvantitativa uppgifter som lämnats för varje kriterium. Sådana parametrar som antogs av en uttagningskommitté före proven eller, som i förevarande fall, före den person som utför talent screener, utgjorde en integrerad del av den jämförande bedömning av sökandenas meriter som uttagningskommittén gjorde i ett uttagningsprov. Syftet med dessa parametrar var att i sökandenas intresse säkerställa en viss enhetlighet i uttagningskommitténs bedömningar, särskilt när antalet sökande är stort. De omfattades av sekretess vid uttagningskommitténs överläggningar, på samma sätt som andra bedömningar som uttagningskommittén gjort [2]. Den bristande öppenhet som klaganden framförde motiverades därför av behovet av att säkerställa sekretessen för panelens överläggningar, i enlighet med artikel 6 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna (där det anges att uttagningskommitténs arbete ska vara hemligt).

10. Med hänsyn till den sekretess som enligt lag ska omgärda uttagningskommitténs arbete, påpekade parlamentet att det följer av fast rättspraxis avseende motiveringsskyldigheten enligt artikel 25 i tjänsteföreskrifterna att delgivningen av de poäng som erhållits i de olika delproven utgör en tillräcklig motivering av uttagningskommitténs beslut [3], särskilt med tanke på att inbjudan att lämna förslag lockade många sökande [4]. Genom att förse klaganden med en uppdelning av poängen för varje fråga från talangkontrollanten agerade parlamentet i enlighet med denna rättspraxis.

11. Enligt parlamentet stöddes denna bedömning av personaldomstolens nyligen avkunnade dom i målet De Mendoza Asensi mot kommissionen, i vilken det anges att den utvärderande institutionen ”inte var skyldig att, för att uppfylla sin motiveringsskyldighet, till sökanden överlämna den markerade versionen av sina handlingar, skälen till att hans svar var felaktiga och de bedömningsformulär som användes för de skriftliga och muntliga proven, eftersom dessa handlingar utgjorde en integrerad del av de jämförande bedömningar som uttagningskommittén gör och omfattas av sekretessen kring uttagningskommitténs arbete”[5] (min kursivering).

12. Parlamentet gav i sitt yttrande dock klaganden ytterligare information om panelens bedömning på grund av att även om klaganden inte hade lämnat in något klagomål i enlighet med artikel 90.2 i tjänsteföreskrifterna hade andra icke utvalda sökande gjort det. För likabehandlingens skull ansåg parlamentet att det var lämpligt att analysera panelens bedömning av klagandens talangkontrollant.

13. När det gäller fråga 1 förklarade parlamentet att klaganden hade uppgett att han hade doktorerat inom det relevanta området. Innehav av doktorsexamen utvärderades dock också under fråga 3 (innehav av relevant doktorsexamen)[6]. Eftersom samma meriter inte kunde beaktas två gånger beslutade panelen, för fråga 1, att tilldela alla kandidater som inte hade någon annan doktorsexamen, förutom en doktorsexamen, bara en poäng.

14. När det gäller fråga 8 förklarade parlamentet att svaret bedömdes annorlunda än svaret på fråga 9: Medan fråga 8 fokuserade på innehållet i de dokument som utarbetats, fokuserade fråga 9 på förmågan att skriva på de tre nämnda språken. Parlamentet gav också ytterligare förklaringar till varför klaganden inte tilldelades det maximala antalet poäng för sitt svar.

15. Parlamentet drog slutsatsen att klagandens påstående, att parlamentet hade underlåtit att genomföra det relevanta urvalsförfarandet på ett öppet sätt, var ogrundat. Kommissionen ansåg vidare att urvalskommitténs bedömning av klagandens talanggranskare inte var behäftad med något uppenbart fel.

Ombudsmannens bedömning

16. Ombudsmannen noterar att parlamentets vägran att förse klaganden med bedömningstabellen och de särskilda skälen till att tilldela honom det antal poäng han erhöll var i enlighet med relevant rättspraxis.

17. Ombudsmannen noterar vidare att parlamentet i sitt yttrande faktiskt gav klaganden de specifika skälen till de poäng som han tilldelats enligt frågorna 1 och 8 och därmed uppfyllde en del av hans krav i enlighet med principerna om god förvaltning. Ombudsmannen tackar parlamentet för denna insats trots att det inte var skyldigt att göra det enligt rättspraxis.

18. Ombudsmannen finner därför inga administrativa missförhållanden i parlamentet.

Slutsats

På grundval av undersökningen av detta klagomål avslutar ombudsmannen det med följande slutsats:

Ombudsmannen finner inga administrativa missförhållanden i Europaparlamentet.

Klaganden och parlamentet kommer att informeras om detta beslut.

Slutlig engelsk version av beslutet om klagomål 1133/2014/JAS

Strasbourg den 14 januari 2016

[1] Dom De Mendoza Asensi/kommissionen, F-127/11, EU:F:2014:14.

[2] Dom Mata Blanco/kommissionen, F-65/10, EU:F:2012:178, punkt 68.

[3] Dom Mileva/kommissionen, F-101/11, EU:F:2012:197, punkt 29.

[4] Se dom Coto Moreno/kommissionen, F-127/07, EU:F:2008:113, punkt 56.

[5] Dom De Mendoza Asensi/kommissionen, EU:F:2014:14, punkt 99.

[6] Klaganden tilldelades 3 poäng för kriterium 3.