Bakgrunden till klagomålet

1. Klaganden, en irländsk medborgare som kämpar mot uppförandet av vindkraftverk på sin ort i Irland, klagade i maj 2014 till ombudsmannen om hur kommissionen genomförde ett offentligt samråd under utarbetandet av en förteckning över energiinfrastrukturprojekt som skulle prioriteras för finansiering av kommissionen.

Utredningen

2. Ombudsmannen inledde en undersökning av klagomålet och identifierade följande påståenden och påståenden:

Anklagelser:

1) Kommissionen har inte följt sitt eget meddelande om offentligt samråd [1] när det gäller energiinfrastrukturprojekt.

2) Genom att begränsa webbplatsens språk i det offentliga samrådet till enbart engelska berövade kommissionen många medborgare deras rösträtt i länder där energiinfrastrukturprojekten kan komma att byggas.

Fordringar:

1) Kommissionen bör se till att all relevant miljöinformation finns tillgänglig för de samhällen som berörs av projekten i fråga.

2) Kommissionen bör överväga att offentliggöra sina webbplatser om offentliga samråd på Europeiska unionens alla officiella språk, eller åtminstone på de officiella språken i de medlemsstater som skulle påverkas av de system som övervägs genom de offentliga samråden.

3. Under undersökningens gång mottog ombudsmannen Europeiska kommissionens yttrande över klagomålet och därefter klagandens synpunkter som svar på kommissionens yttrande. Vid genomförandet av undersökningen har ombudsmannen beaktat parternas argument och åsikter.

Påstådda brister i fråga om det sätt på vilket offentliga samråd genomfördes

Argument som framförts till ombudsmannen

4. Klaganden hävdade att kommissionen inte säkerställde att allmänheten kunde lämna sina synpunkter på kommissionens förslag att prioritera finansieringen av olika vindkraftverksprojekt i Irland. Han hävdade särskilt att kommissionen inte hade använt alla till buds stående medel för att offentliggöra information om vindkraftverksprojekten och inte hade vidtagit nödvändiga åtgärder för att säkerställa att berörda parter i Irland kunde delta i kommissionens offentliga samråd. När det gäller dessa argument noterade han att kommissionen inte hade gett honom några exempel på hur folket i Midlands i Irland (där han bor) informerades om kommissionens offentliga samråd om vindkraftverksprojekten.

5. Klaganden uppgav att underlåtenheten att kontakta personer som påverkades av de olika vindkraftverksprojekten, dvs. de personer som bodde i de områden där vindkraftverken skulle byggas, stred mot Århuskonventionen [2].

6. I sitt yttrande uppgav kommissionen att den genomför omfattande offentliga samråd innan ett projekt förs upp på förteckningen över projekt som ska prioriteras för finansiering av kommissionen [3]. Utöver frågan om kommissionens finansiering av projekt noterade kommissionen att de nationella myndigheterna är skyldiga att genomföra projektspecifika samråd på lokal, regional och nationell nivå innan de enskilda projekten godkänns.

7. Kommissionen uppgav att den hade inlett ett offentligt samråd om förteckningen över projekt som kan finansieras av kommissionen på webbplatsen Din röst i Europa, som är en gemensam kontaktpunkt för alla offentliga samråd som kommissionen inlett.

8. Kommissionen noterade att allmänheten hade informerats om ytterligare samrådsevenemang på GD Energis olika webbplatser, bland annat webbplatsen för offentliga samråd, webbplatsen för evenemang och webbplatsen för nyheter. Vad är nytt på energipolitikens webbplats?

9. Dessutom noterade kommissionen att webbplatsen för det irländska ministeriet för kommunikation, energi och naturresurser innehöll information om samrådsprocessen och en länk till GD Energis relevanta webbplats.

10. Kommissionen noterade också att den också använde ”mer traditionella alternativ till internet”, såsom pressmeddelanden och PM med vanliga frågor.

11. Kommissionen informerade också ombudsmannen om att dess samrådsförfarande omfattade sju evenemang för berörda parter [4].

12. Kommissionen underströk därefter att tillgången till samrådsförfarandet inte var föremål för några begränsningar på grundval av plats eller de berörda parternas särdrag. Det noterade att deltagandet i informationsdagen var kostnadsfritt.

13. Kommissionen tillade att samrådet inleddes så tidigt som möjligt, dvs. 17 månader före beslutet om vilka projekt som ska prioriteras när det gäller finansiering. Samrådet pågick sedan i 15 veckor (från den 20 juni till den 4 oktober 2012).

14. Slutligen noterade kommissionen att kontaktuppgifterna till de avdelningar inom kommissionen som ansvarar för att upprätta förteckningen över energiinfrastrukturprojekt som ska prioriteras när det gäller finansiering från kommissionen, och namnen på de projektansvariga som ansvarar för dessa projekt, ,, offentliggjordes på kommissionens webbplats i juni 2012. Allmänheten som var intresserad av ett visst projekt hade därför möjlighet att begära ytterligare information från de projektansvariga eller från kommissionen. Kommissionen noterade i detta avseende att den tog emot och behandlade ett antal begäranden om information om projekt på förteckningen över energiinfrastrukturprojekt.

15. I sina synpunkter frågade klaganden ”hur många vanliga människor som kan besväras av att läsa kommissionens webbplats ”Din röst i Europa”, om de ens kan hitta den?”. I detta avseende instämde klaganden inte i kommissionens åsikt att meddelanden på en webbplats är ”offentliga meddelanden”. Klaganden frågade sedan om kommissionens pressmeddelande hade publicerats i de irländska tidningarna.

Ombudsmannens bedömning

16. Ombudsmannen noterar att det i artikel 1 i fördraget om Europeiska unionen anges att fördraget markerar en ny fas i processen för att skapa en allt fastare sammanslutning mellan de europeiska folken, där besluten fattas så öppet och så nära medborgarna som möjligt.

17. Efterlevnaden av artikel 1 i fördraget om Europeiska unionen kräver att EU-institutionerna i god tid gör lämplig information tillgänglig för allmänheten om den politik och de beslut som de avser att anta och skapar lämpliga möjligheter för allmänheten att lämna synpunkter på dessa föreslagna strategier och beslut.

18. Efterlevnaden av artikel 1 i fördraget om Europeiska unionen är särskilt viktig när det gäller politik och beslut som kan påverka miljön. För det första är skyddet och förbättringen av miljön en central pelare i EU [5]. För det andra kräver ett effektivt skydd och en effektiv förbättring av miljön bidrag från medborgarna i hela EU, som ofta är bäst lämpade att identifiera hot mot miljön.

19. Ovannämnda principer återspeglas i Århuskonventionen, som EU har undertecknat och är bundet av. I konventionen fastställs ett antal rättigheter för allmänheten med avseende på miljön. Konventionen ger var och en rätt att få miljöinformation som innehas av offentliga myndigheter, vilket omfattar information om miljötillståndet, men också om politik eller åtgärder som vidtagits i samband med detta. Dessutom är de offentliga myndigheterna enligt konventionen skyldiga att aktivt sprida den miljöinformation som de förfogar över. Konventionen skapar också en rätt att delta i beslutsprocesser på miljöområdet. Myndigheterna bör därför vidta åtgärder för att göra det möjligt för den berörda allmänheten och icke-statliga miljöorganisationer att lämna synpunkter på t.ex. förslag till projekt som påverkar miljön eller planer och program som rör miljön. Sådana synpunkter bör vederbörligen beaktas i beslutsfattandet.

20. Ovanstående principer återspeglas i Århusförordningen [6]. Artikel 9 i Århusförordningen ger särskild verkan åt allmänhetens rätt att delta i EU-institutionernas och EU-organens beslutsfattande om projekt som påverkar miljön. Där anges följande (understrykning tillagd av ombudsmannen):

"1. Gemenskapens institutioner och organ skall genom lämpliga praktiska och/eller andra bestämmelser på ett tidigt stadium och på ett effektivt sätt ge allmänheten möjlighet att delta i utarbetandet, ändringen eller översynen av planer eller program som rör miljön när alla alternativ fortfarande är öppna. I synnerhet när kommissionen utarbetar ett förslag till en sådan plan eller ett sådant program som läggs fram för andra gemenskapsinstitutioner eller gemenskapsorgan för beslut, skall den sörja för allmänhetens deltagande i det förberedande skedet.

2. Gemenskapens institutioner och organ skall identifiera den allmänhet som berörs eller sannolikt kommer att beröras av, eller som har ett intresse av, en plan eller ett program av den typ som avses i punkt 1, med beaktande av målen för denna förordning.

3. Gemenskapens institutioner och organ ska se till att den allmänhet som avses i punkt 2 , antingen genom offentliga meddelanden eller på annat lämpligt sätt, t.ex. elektroniska medier om sådana finns tillgängliga, informeras om

a) Utkastet till förslag, i förekommande fall.

b) Den miljöinformation eller miljöbedömning som är relevant för den plan eller det program som håller på att utarbetas, i förekommande fall. och

c) Praktiska arrangemang för deltagande, inbegripet

i) den administrativa enhet från vilken den relevanta informationen kan erhållas,

ii) den administrativa enhet till vilken kommentarer, yttranden eller frågor kan lämnas, och

iii) rimliga tidsramar som ger allmänheten tillräckligt med tid för att bli informerad och för att förbereda sig och delta effektivt i beslutsprocessen på miljöområdet.

(...)."

21. Klaganden hävdar att kommissionen underlät att vidta lämpliga åtgärder för att informera personer i det område i Irland där han bor (Midlands), som är ett område där det då fanns ett vindkraftverksprojekt på förteckningen över projekt som skulle prioriteras för finansiering av kommissionen. Han hävdar att kommissionen borde ha hållit möten med personer som är bosatta i Midlands i Irland och borde ha publicerat meddelanden i lokala tidningar där.

22. Ombudsmannen noterar att artikel 9 i Århusförordningen är resultatinriktad. I stället för att inrätta en strikt formell rättslig ordning som kräver att särskilda former av allmänhetens deltagande organiseras, är artikel 9 i Århusförordningen inriktad på att säkerställa att effektiva resultat uppnås när det gäller allmänhetens deltagande i beslutsfattandet. I detta avseende noterar ombudsmannen att det i artikel 9.1 i Århusförordningen hänvisas till behovet av ”lämpliga” praktiska och/eller andra bestämmelser för att säkerställa att det finns tidiga och effektiva möjligheter för allmänheten att delta i utarbetandet, ändringen eller översynen av planer eller program som rör miljön när alla alternativ fortfarande är öppna [7]. I detta avseende håller ombudsmannen inte med om att kommissionen, underförstått i klagandens påstående, borde ha använt alla tänkbara medel för att säkerställa tillgång till publikationer/information i förteckningen över energiinfrastrukturprojekt. Kommissionen behöver inte använda alla tänkbara medel för att säkerställa tillgång till publikationer/information i förteckningen över energiinfrastrukturprojekt. Den måste i stället använda alla lämpliga medel för att säkerställa tillgång till publikationer/information i förteckningen över energiinfrastrukturprojekt. Huruvida en åtgärd är ”lämplig” eller inte beror på vilken typ av miljöfråga som är föremål för det beslutsfattandet och vilken typ av beslut som fattas. Det beror också på om andra organ är bättre lämpade att genomföra sådana åtgärder.

23. Ombudsmannen noterar i detta sammanhang kommissionens argument att alla enskilda energiinfrastrukturprojekt på förteckningen över energiinfrastrukturprojekt måste genomgå ett fullständigt tillståndsförfarande på nationell nivå innan de kan gå vidare, vilket kommer att omfatta ett projektspecifikt offentligt samråd riktat till de berörda parter som sannolikt kommer att påverkas direkt av varje projekt, inbegripet personer som bor lokalt [8]. Denna iakttagelse är viktig eftersom ett projekt, även om det någonsin skulle godkännas för finansiering på EU-nivå, inte skulle kunna genomföras utan tillstånd på nationell nivå.

24. Kommissionens uttalande stöds av relevant lagstiftning. Ombudsmannen noterar att det i artikel 9 i förordning (EU) nr 347/2013 om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer anges att alla parter som deltar i processen för tillståndsgivning för projekt ska följa de principer för allmänhetens deltagande som anges i bilaga VI till förordningen, utan att det påverkar tillämpningen av kraven i Århus- och Esbokonventionerna och relevant unionslagstiftning. I förordningen anges vidare att minst ett offentligt samråd ska genomföras av den projektansvarige eller, om så krävs enligt nationell lagstiftning, av den behöriga (nationella, regionala eller lokala) myndigheten innan den slutliga och fullständiga ansökan lämnas in till den behöriga myndigheten.

25. I bilaga VI till förordning (EU) nr 347/2013 anges att följande principer ska tillämpas på ovannämnda offentliga samråd för att öka allmänhetens deltagande i processen för tillståndsgivning och på förhand säkerställa information till och dialog med allmänheten:

”a) Berörda parter som berörs av ett projekt av gemensamt intresse, inbegripet relevanta nationella, regionala och lokala myndigheter, markägare och medborgare som bor i närheten av projektet, allmänheten och deras sammanslutningar, organisationer eller grupper, ska informeras utförligt och rådfrågas i ett tidigt skede, när allmänhetens potentiella farhågor fortfarande kan beaktas och på ett öppet och transparent sätt. I förekommande fall ska den behöriga myndigheten aktivt stödja den verksamhet som bedrivs av den projektansvarige.

b) De behöriga myndigheterna ska se till att offentliga samrådsförfaranden för projekt av gemensamt intresse om möjligt sammanförs. Varje offentligt samråd ska omfatta alla frågor som är relevanta för det särskilda skedet i förfarandet, och ett ämne som är relevant för det särskilda skedet i förfarandet får inte tas upp i mer än ett offentligt samråd. Ett offentligt samråd får dock äga rum på mer än en geografisk plats. De frågor som tas upp i ett offentligt samråd ska tydligt anges i anmälan av det offentliga samrådet.

c) Synpunkter och invändningar ska vara tillåtliga från det att det offentliga samrådet inleds till dess att tidsfristen löper ut.”

26. I bilaga VI tillfogas att begreppet allmänhetens deltagande åtminstone ska omfatta information om

"a) Berörda parter och berörda parter.

b) De planerade åtgärderna, inbegripet föreslagna allmänna platser och datum för särskilda möten.

c) Tidsplan.

d) De personalresurser som anslagits för respektive uppgifter.”

27. I bilaga VI tillfogas vidare att de berörda parterna, inom ramen för det offentliga samråd som ska genomföras innan ansökningsakten lämnas in, åtminstone ska

offentliggöra en informationsbroschyr på högst 15 sidor som på ett tydligt och kortfattat sätt ger en översikt över projektets syfte och preliminära tidsplan, den nationella nätutvecklingsplanen, alternativa rutter som övervägs, förväntade effekter, även av gränsöverskridande karaktär, och eventuella begränsningsåtgärder, som ska offentliggöras innan samrådet inleds, Informationsbroschyren ska dessutom innehålla en förteckning över webbadresserna till den öppenhetsplattform som avses i artikel 18 och till den handbok för förfaranden som avses i punkt 1.

b) informera alla berörda parter om projektet via en webbplats och andra lämpliga informationsmedel. På projektets webbplats ska åtminstone följande finnas tillgängligt: den informationsbroschyr som avses, En icke-teknisk och regelbundet uppdaterad sammanfattning på högst 50 sidor som återspeglar projektets aktuella status och som vid uppdateringar tydligt anger ändringar av tidigare versioner. Planeringen av projektet och det offentliga samrådet, med tydlig angivelse av datum och platser för offentliga samråd och utfrågningar och de planerade ämnen som är relevanta för dessa utfrågningar. Kontaktuppgifter för att få alla ansökningshandlingar. och kontaktuppgifter för att framföra synpunkter och invändningar under offentliga samråd.

c) skriftligen bjuda in relevanta berörda parter till särskilda möten, under vilka farhågor ska diskuteras.”

28. Ombudsmannen betonar mot bakgrund av ovanstående att inget av projekten i förteckningen över projekt som kan prioriteras för finansiering kan genomföras om de inte har genomgått lämpligt samråd på lokal nivå, där de personer som påverkas mest av projekten och som kan vara bättre informerade om projektens inverkan på miljön kan framföra sina synpunkter och farhågor. Det är således uppenbart att det finns garantier som säkerställer att medborgarna kan delta i beslutsfattandet om enskilda projekt och framföra sina synpunkter på dessa projekts miljöpåverkan innan de genomförs.

29. Det bör noteras att om ett projekt inte godkänns på nationell nivå saknar alla beslut på EU-nivå om dess finansiering verkan, eftersom finansiering endast kan beviljas för projekt som genomförs.

30. Ombudsmannen anser att det inte skulle vara lämpligt för kommissionen att försöka upprepa det samråd som redan måste äga rum på nationell nivå. I detta sammanhang kan kommissionen inte klandras för att ha valt att inte hålla möten på de orter där projekten kommer att genomföras [9].

31. Kommissionen försökte inte upprepa den typ av samråd som skulle äga rum på nationell nivå, men vidtog ändå åtgärder för att genomföra ett brett samråd om sina planer på att finansiera vissa projekt, med särskild tonvikt på de gränsöverskridande frågor som omfattas av dess särskilda behörighet och sakkunskap.

32. Ombudsmannen noterar att de frågor som var föremål för kommissionens samråd var mycket breda och inte begränsades till miljöfrågor. I kommissionens beslutsprocess krävdes också en bedömning av projektens övergripande effekter ur ett ekonomiskt perspektiv och ett miljöperspektiv. De kriterier som ska användas för att bedöma projekt var bland annat marknadsintegration och driftskompatibilitet, Ökad konkurrens med tonvikt på diversifiering, inbegripet underlättande av tillgång till inhemska försörjningskällor. Försörjningstrygghet. De utsläppsnivåer som uppmätts genom en bedömning av minskningen av växthusgasutsläppen och elnätsinfrastrukturens miljöpåverkan. överförings- och distributionsnätens kapacitet att ansluta och transportera el från och till användarna. Som kommer att förklaras nedan hade personer och intressegrupper i hela EU, och inte bara de personer och grupper som befann sig i områden där särskilda projekt så småningom skulle kunna slutföras, rätt och befogenhet att lägga fram sina synpunkter i dessa breda frågor.

33. När det gäller omfattningen av den information som lämnats om specifika projekt noterar ombudsmannen att förteckningen över projekt som ska prioriteras för finansiering omfattar över 200 projekt i hela EU. Beskrivningen av varje projekt i samrådsdokumenten var mycket begränsad. I de flesta fall beskrivs projektet på en rad. I beskrivningen anges typen av projekt (t.ex. beskrivs projekt E155 som ”3 GW landbaserad vindkraft i Irland som ska anslutas direkt med hjälp av c250 km kablar för högspänd likström till det brittiska kraftsystemet i Wales”), projektets slutdatum om det finns tillgängligt och det företag som genomför projektet (nedan kallat projektägaren). Kommissionen uppgav emellertid i sitt yttrande till ombudsmannen att den var villig att förse alla enheter som begärde ytterligare information om specifika projekt med ytterligare information om dessa projekt. Kommissionen uppgav att den hade mottagit och svarat positivt på en sådan begäran.

34. Ombudsmannen noterar att kommissionens valda sätt att informera allmänheten om de aktuella miljöfrågorna i huvudsak var webbaserat. Kommissionen lade ut information på flera av sina webbplatser och såg till att informationen lades ut på de nationella miljömyndigheternas webbplats. Med tanke på behovet av att kontakta personer i hela EU med hjälp av webbaserade kommunikationsmedel skulle det i princip vara lämpligt (förutsatt, vilket kommer att diskuteras i samband med det andra påståendet nedan, att lämpliga åtgärder vidtas för att säkerställa att väsentlig information finns tillgänglig på språk som är tillgängliga för alla medborgare och grupper).

35. När det gäller omfattningen och intensiteten i användningen av de webbaserade kommunikationsmetoderna noterar ombudsmannen att den webbaserade "metod" som kommissionen använde var en webbplats. Webbplatser är i huvudsak ett statiskt kommunikationsmedel. Ombudsmannen noterar att det för liknande processer i framtiden kan vara lämpligt att även överväga fördelarna med att använda kommunikation via sociala medier, som är mer dynamisk och interaktiv. Ombudsmannen kommer att göra ytterligare en anmärkning i detta avseende.

36. Kommissionen anordnade också ett antal evenemang för berörda parter under processen. Dessa evenemang ägde rum i Bryssel, Madrid och Florens. Ombudsmannen håller med om att det också är lämpligt att hålla sådana möten eftersom de, till skillnad från webbaserade kommunikationsformer (och tryckt kommunikation), gör det möjligt att omedelbart utbyta åsikter och debatt. Som nämnts ovan är det faktum att kommissionen inte anordnade möten på lokal nivå, där specifika infrastrukturprojekt skulle genomföras, inte problematiskt, eftersom sådana lokala samråd om enskilda projekt anordnas av de behöriga myndigheterna på nationell nivå. Kommissionen behövde inte upprepa sådana möten.

37. Mot bakgrund av ovanstående finner ombudsmannen inga administrativa missförhållanden när det gäller det första påståendet.

Påstådd förlust av medborgerliga rättigheter genom att begränsa de språk som används i det offentliga samrådet

Argument som framförts till ombudsmannen

38. Klaganden hävdade att kommissionen genomförde det offentliga samrådet endast på engelska. Klaganden noterade att projekten har en alleuropeisk räckvidd. Klaganden anser därför att majoriteten av EU-medborgarna helt berövades sin rösträtt på grund av att de endast använde engelska.

39. I sitt yttrande förklarade kommissionen att den är medveten om vikten av att ge allmänheten information på sina nationella språk. Bolaget instämde emellertid inte i påståendet att det begränsade språket på sin webbplats till engelska. Kommissionen sade att information om det offentliga samrådet offentliggjordes på webbplatsen ”Din röst i Europa” på alla nationella språk. Kommissionen noterade dock att dess översättningstjänst har begränsade resurser och att den därför inte kan översätta alla samrådsdokument.

40. I sina synpunkter uppgav klaganden att han hade tillgång till webbplatsen ”Din röst i Europa” på tyska. Därefter gick han in i sektionen "Konsultationen nach Politikbereichen"(samråd enligt politikområde). Han gick sedan till avsnittet "Energi". Kopplingarna till de potentiella energiinfrastrukturprojekten gav upphov till följande budskap: "Die gesuchten Informationen stehen in folgender Sprache/folgenden Sprachen zur Verfügung: Engelska" (den efterfrågade informationen finns tillgänglig på följande språk: engelska).

Ombudsmannens bedömning

41. Ombudsmannen understryker att för att ett offentligt samråd ska vara effektivt, särskilt när det gäller en fråga av alleuropeisk betydelse, måste det genomföras på språk som medborgarna och andra berörda parter förstår. Ombudsmannen har redan rekommenderat [10] att kommissionen bör undersöka alla tillgängliga medel för att säkerställa större språklig tillgänglighet till offentliga samrådsdokument, såsom att säkerställa ett mer systematiskt tillhandahållande av länkar till tillgängliga översättningar av relevanta dokument och öka avdelningarnas medvetenhet om tillgängliga översättningsverktyg och medel för att underlätta en effektiv användning av dem. Ombudsmannen noterar också att Europaparlamentet 2012 antog resolution 2012/2676(RSP) om offentliga samråd och deras tillgänglighet på alla EU-språk [11]. I resolutionen uppmanades kommissionen att se över all restriktiv språkpolitik när det gäller offentliga samråd.

42 Ombudsmannen uppskattar att kommissionen står inför en svår uppgift när det gäller att försöka uppnå en balans mellan behovet av att se till att EU-medborgarna på alla officiella EU-språk får den information som krävs för att effektivt delta i ett offentligt samråd och behovet av att följa principen om sund ekonomisk förvaltning. Medborgarna bör dock aldrig berövas väsentlig kunskap om något offentligt samråd, såsom själva förekomsten av det offentliga samrådet och den viktigaste informationen om det samrådet. Dessutom kan resurs- och budgetbegränsningar inte motivera att man systematiskt lägger bördan på medborgarna själva att betala för samrådsdokument som ska översättas om de vill delta i unionens demokratiska liv genom kommissionens offentliga samråd.

43. När det gäller det specifika fallet noterar ombudsmannen att kommissionen på alla officiella språk offentliggjorde information om sitt offentliga samråd om de projekt som skulle kunna finansieras av kommissionen. Det måste lovordas för att göra det. Den översatte dock inte alla dokument som rörde samrådet (närmare bestämt översatte den inte förteckningen över projekt, som endast tillhandahölls på engelska). Ombudsmannen noterar att förteckningen innehåller information som är nödvändig för att medborgarna ska kunna delta fullt ut i det offentliga samrådet, inbegripet korta beskrivningar av projekten i fråga. Hon noterar också att det inte går att argumentera för huruvida översättningen av förteckningen skulle vara en oproportionerlig användning av knappa ekonomiska resurser, eftersom den slutgiltiga förteckningen (som inte skiljer sig mycket från den förteckning som gjordes tillgänglig på engelska för det offentliga samrådet) översattes till 22 andra officiella språk när den slutligen antogs. Det skulle således inte ha krävt någon större användning av offentliga medel för att översätta förteckningen till dessa språk i ett tidigare skede, vilket skulle ha gjort det möjligt att använda dessa översättningar i kommissionens offentliga samråd. I detta sammanhang kommer ombudsmannen att göra en kritisk anmärkning.

Slutsatser

På grundval av undersökningen av detta klagomål avslutar ombudsmannen det med följande slutsatser och ytterligare anmärkning:

När det gäller det första påståendet konstaterar ombudsmannen att kommissionen inte har gjort sig skyldig till något administrativt missförhållande.

När det gäller det andra påståendet konstaterar ombudsmannen att kommissionen underlät att förse medborgarna med de översättningar av ett dokument som krävdes för att de skulle kunna delta fullt ut i det offentliga samrådet och att detta utgjorde ett administrativt missförhållande.

Klaganden och kommissionen kommer att underrättas om detta beslut.

Ytterligare anmärkning

Kommissionen bör, förutom att använda webbplatser, överväga att också använda mer dynamiska internetformer för kommunikation med medborgarna i offentliga samråd.

 

Emily O'Reilly

Strasbourg den 28 april 2015

 

[1] Meddelande från kommissionen: Mot en förstärkt kultur av samråd och dialog - Allmänna principer och miniminormer för kommissionens samråd med berörda parter, KOM(2002) 704 slutlig, Bryssel den 11 december 2002.

[2] Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europas (Unece) konvention om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor, antagen den 25 juni 1998.

[3] Det bör noteras att upptagandet av ett projekt på den slutgiltiga förteckningen innebär att det därefter kan finansieras av kommissionen. Att ett projekt förs upp på den slutgiltiga förteckningen innebär dock inte att det med säkerhet kommer att få finansiering.

[4] Dessa omfattade i) informationsdagen i Bryssel (information om detta möte offentliggjordes på GD Energis webbplats ”Events”), ii) Europeiskt forum för reglering av gasförsörjningen (i Madrid den 18 april 2013). och iii) Electricity Regulatory Forum (i Florens den 16 maj 2013).

[5] I detta avseende noterar ombudsmannen att det i artikel 37 i stadgan om de grundläggande rättigheterna anges att en hög miljöskyddsnivå och en förbättring av miljöns kvalitet måste integreras i unionens politik och säkerställas i enlighet med principen om hållbar utveckling. Vidare anges i artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen att unionen ska verka för en hållbar utveckling i Europa som bland annat grundar sig på en förbättring av miljöns kvalitet. Hon noterar också att det i artikel 11 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt anges att miljöskyddskraven måste integreras i utformningen och genomförandet av unionens politik och verksamhet, särskilt i syfte att främja en hållbar utveckling.

[6] Se Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1367/2006 om tillämpning av bestämmelserna i Århuskonventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor på gemenskapens institutioner och organ (EUT L 264, 25.9.2006, s. 13).

[7] Denna tolkning förstärks av ordalydelsen i artikel 9.3 i Århusförordningen, som anger att en offentlig myndighet i unionen har många valmöjligheter när det gäller hur den säkerställer att allmänheten kan delta i beslutsfattandet. EU:s offentliga myndighet kan, såsom anges i artikel 9.3 i Århusförordningen, använda offentliga meddelanden som riktar sig till den allmänhet som påverkas av miljöfrågan, eller också välja att använda andra lämpliga medel, såsom elektroniska medier.

[8] Ombudsmannen noterar att miljöskyddsområdet är en delad befogenhet med medlemsstaterna. Även om ett projekt godkänns för finansiering från EU behåller medlemsstaterna behörigheten att besluta om ett visst projekt får bygglov och går vidare.

[9] Ombudsmannen noterar dock att kommissionen, om den tar emot välgrundade klagomål om att förordning (EU) nr 347/2013 inte har följts på nationell nivå, bör undersöka sådana klagomål.

[10] Se utkastet till rekommendation i ärende 640/2011/AN, som finns på: http://www.ombudsman.europa.eu/cases/draftrecommendation.faces/en/11043/html.bookmark: Följande förslag till rekommendationer lades fram i detta fall:

"1. Kommissionen bör i princip offentliggöra sina samrådsdokument på unionens alla officiella språk eller på begäran förse medborgarna med en översättning. I samband med detta bör kommissionen ta hänsyn till att Lissabonfördraget har lagt särskild vikt vid det civila samhällets rätt att delta i unionens demokratiska liv.

2. Dessutom bör kommissionen utarbeta tydliga, objektiva och rimliga riktlinjer för användningen av fördragsspråken i sina offentliga samråd, med beaktande av att varje begränsning av principerna om demokratiskt medborgardeltagande i beslutsprocessen och om brett samråd med kommissionen, som fastställs i artiklarna 10.3 och 11.3 i EU-fördraget, måste vara motiverad och proportionerlig. Dessa riktlinjer bör vara offentliga och lättillgängliga. Kommissionen skulle kunna inkludera dem bland sina utmärkta allmänna principer och miniminormer för samråd med berörda parter, eller åtminstone på webbplatsen Din röst i Europa.

[11] http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?type=TA&reference=P7-TA-2012-0256&language=SV