Ärendet gällde kommissionens vägran att ge allmänheten tillgång till utkast till en konsekvensbedömningsrapport om indirekt ändring av markanvändning i samband med biodrivmedel. Utlämnandet av handlingarna avslogs med motiveringen att det skulle undergräva kommissionens beslutsförfarande. Klaganden, en grupp organisationer, ansåg att den borde beviljas tillgång till de handlingar som den begärde.

Ombudsmannen undersökte frågan. Hon noterade att parlamentet och rådet i september 2015 antog direktiv 2015/1513. Detta direktiv grundade sig på kommissionens lagstiftningsförslag till vilket konsekvensbedömningsrapporten, vars utkast var i fråga i förevarande mål, bifogades. Ombudsmannen föreslog därför att kommissionen, mot bakgrund av dessa nya omständigheter, skulle bevilja allmänheten tillgång till de begärda handlingarna. Kommissionen höll inte med och hävdade att det inte hade förekommit något administrativt missförhållande från dess sida. Kommissionen uppmanade dock klaganden att lämna in en ny begäran om tillgång till handlingar mot bakgrund av de nya omständigheterna. Klaganden informerade senare ombudsmannen om att kommissionen, efter en ny begäran om tillgång till handlingar, beviljade tillgång till de handlingar som den hade begärt. Ombudsmannen avslutade därför ärendet med att konstatera att inga ytterligare undersökningar av klagomålet var motiverade. Hon påpekade också att ombudsmannen har rätt att be en institution att, när den svarar på ett förslag till lösning från ombudsmannen i ett ärende om tillgång till handlingar, beakta nya argument för varför en handling bör lämnas ut.

Ärendet gällde påstådda intressekonflikter rörande medlemmar i en kommissionsarbetsgrupp med uppgift att granska vetenskapen om de effekter som elektromagnetiska fält kan ha på hälsan. I klagomålet till ombudsmannen hävdades att kommissionen inte hade undersökt ordentligt om forskarna i arbetsgruppen hade intressekonflikter.

Ombudsmannen undersökte frågan. Hon var övertygad om att kommissionen hade undersökt frågan ordentligt och att forskarna inte hade några motstridiga intressen. Kommissionen har således inte gjort sig skyldig till något administrativt missförhållande. Ombudsmannen konstaterade dock att kommissionens förfaranden kunde förbättras och lade fram några förslag till förbättringar.

Ärendet gällde förseningar i godkännandet av tjugo ansökningar om genetiskt modifierade livsmedel och foder. Klagandena har vid flera tillfällen informerat kommissionen om sina farhågor. De ansåg att kommissionens förklaringar och de ihållande förseningarna var oacceptabla. De klagande vände sig därför till ombudsmannen.

Ombudsmannen undersökte frågan och fann att de förseningar som berörde de tjugo ansökningarna inte var motiverade. Under utredningens gång behandlade kommissionen alla pågående ansökningar. Ombudsmannen drog dock slutsatsen att förseningarna berodde på ett systemproblem snarare än på frågor som var specifika för de enskilda tillståndsansökningarna. När ombudsmannen avslutade undersökningen konstaterade han att förseningarna utgjorde administrativa missförhållanden från kommissionens sida.

Ärendet gällde påstådda intressekonflikter i kommissionens vetenskapliga arbetsgrupp som utarbetade ett yttrande om säkerheten och prestandan hos tandamalgam och dess alternativ. Ombudsmannen undersökte frågan och fann i det aktuella fallet inga administrativa missförhållanden när det gäller kommissionens utvärdering av arbetsgruppens medlemmars oberoende och lämplighet.

Ombudsmannen tog tillfället i akt att kommentera vissa mer allmänna aspekter av ärendet. Ombudsmannen underströk vikten av att säkerställa att den vetenskapliga rådgivning som tillhandahålls av experter som arbetar med kommissionens vetenskapliga kommittéer är oberoende och objektiv. Även uppfattningen att sådan vetenskaplig rådgivning kanske inte är oberoende och objektiv kan vara mycket skadlig. Kommissionen måste därför inte bara se till att sådana vetenskapliga utlåtanden är helt oberoende och helt objektiva, utan också att alla rimliga tvivel beträffande utlåtandenas oberoende och objektivitet undanröjs.

Ombudsmannen anser därför att det är viktigt att kommissionen inför mycket robusta förfaranden som säkerställer att experterna redovisar alla sina intressen. Kommissionen bör göra en noggrann bedömning av alla dessa intressen. Den bör genomföra dessa förfaranden på ett så öppet sätt som möjligt. Ombudsmannen välkomnar därför varmt att kommissionen håller på att utarbeta riktlinjer för hanteringen av intresseförklaringar från ledamöter, externa experter och ad hoc-experter som deltar i de vetenskapliga kommittéernas verksamhet, i syfte att på ett öppet sätt förklara hur bedömningen av experternas intressen görs. Ombudsmannen har uppmanat kommissionen att hålla henne uppdaterad om hur arbetet med de slutliga riktlinjerna fortskrider.

Klaganden, GM-Free Cymru, en walesisk påtryckningsgrupp som kämpar för att hålla Wales fritt från genetiskt modifierade grödor, ville delta i det offentliga samråd som anordnades av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) om förnyat EU-godkännande av herbiciden glyfosat (den aktiva ingrediensen i den kommersialiserade herbiciden ”Roundup”). Efter att ha klagat till Efsa över komplexiteten i det offentliga samrådsförfarandet vände sig klaganden till ombudsmannen. Den hävdade att det offentliga samrådsförfarandet inte var användarvänligt, eftersom det föreskrev 1) obligatorisk användning av en elektronisk mall och 2) undertecknande av en ansvarsfriskrivning för att erhålla en kopia av den rapporterande medlemsstatens utvärderingsrapport om förnyelse. Klaganden hävdade att dessa krav avskräckte allmänheten från att delta och att Efsas avsikt var att minimera, snarare än att maximera, allmänhetens deltagande.

Ombudsmannen bad Efsa att yttra sig om klagomålet. Efsa vidtog därefter omedelbara åtgärder för att förenkla det relevanta offentliga samrådsförfarandet. Efsa strök i synnerhet kravet på att godta eventuella villkor innan synpunkter lämnades och införde förtydliganden om hur mallen (som tidigare ingick i ett separat vägledningsdokument) ska fyllas i direkt i själva mallen.

Ombudsmannen välkomnade de åtgärder som Efsa vidtagit och konstaterade att Efsa hade löst frågan om undertecknandet av ansvarsfriskrivningen. När det gäller den obligatoriska användningen av mallen konstaterade ombudsmannen att Efsa hade visat flexibilitet, och hon litade på att den skulle göra detsamma i framtiden.

Utredningen gäller en påstådd intressekonflikt hos en ledamot av Europeiska kommissionens vetenskapliga kommitté som ska utarbeta en rapport om riskerna med att avlägsna PIP-bröstimplantat.

År 2010 upptäcktes det att ett franskt medicintekniskt företag (PIP) sedan 2001 olagligt hade tillverkat och sålt bröstimplantat tillverkade av industriell silikon, i stället för av medicinsk silikon. PIP-skandalen ledde till att PIP-implantat förbjöds och att en PIP-chef fängslades. Uppskattningsvis 400 000 kvinnor i hela världen har fallit offer för PIP-skandalen.

År 2012 bad Europeiska kommissionen sin vetenskapliga kommitté för nya och nyligen identifierade risker att utarbeta en rapport om säkerheten hos PIP-implantat, med särskilt fokus på huruvida kommissionen bör rekommendera förebyggande kirurgiskt avlägsnande av PIP-implantat.

Klaganden, en icke-statlig organisation som företräder offren för PIP-skandalen, var missnöjd med olika slutsatser i den vetenskapliga kommitténs rapport från 2014. Den hävdade att en av medlemmarna i en arbetsgrupp som bistår kommissionens vetenskapliga kommitté befann sig i en intressekonflikt och inte borde ha deltagit i utarbetandet av rapporten. Kommissionen begärde därför att rapporten skulle dras tillbaka. Förevarande utredning avser endast frågan om den påstådda intressekonflikten. Den tar inte upp de vetenskapliga slutsatserna i rapporten.

Ombudsmannen undersökte frågan om en påstådd intressekonflikt och konstaterade att den berörda experten inledningsvis inte hade redovisat alla sina intressen. När kommissionen emellertid anmodade honom att inkomma med relevanta uppgifter som visade att han inte befann sig i en intressekonflikt, gjorde han detta. Ombudsmannen drog slutsatsen att kommissionen hade rätt när den, efter att ha granskat denna nyligen inlämnade information, fann att experten inte befann sig i en intressekonflikt.

Ombudsmannen fann dock att klaganden hade rätt i att vara oroad när den upptäckte att kommissionen inledningsvis inte hade den information som krävdes för att kunna ta ställning till expertens oberoende. Ombudsmannen lade därför fram förslag till förbättringar av hur kommissionen samlar in och analyserar sådan information.

Ärendet rörde en begäran om allmänhetens tillgång till ett antal kliniska studierapporter som EMA innehade om ett vaccin mot hepatit A och hepatit B. EMA gav tillgång till handlingarna, men utelämnade viss information för att skydda personuppgifter och kommersiella intressen. Klaganden höll i allmänhet med EMA om att personuppgifter måste skyddas, men hävdade att EMA av praktiska skäl verkade ha strukit ut hela sidor. Ombudsmannen konstaterade att EMA omsorgsfullt hade behandlat klagandens begäran om tillgång. I synnerhet konstaterade hon att det inte förelåg något administrativt missförhållande i fråga om EMA:s beslut att utelämna personuppgifter, såsom namnen på upphovsmännen och medupphovsmännen till rapporterna. Ombudsmannen ansåg dessutom att det inte fanns tillräckliga skäl för att genomföra ytterligare undersökningar av EMA:s beslut att inte bevilja tillgång till medicinska artiklar och studier som har publicerats i olika vetenskapliga och akademiska tidskrifter, eftersom dessa publikationer är lättillgängliga online.

Klaganden är medborgare i Förenade kungariket och är bekymrad över huruvida avloppsreningsverket i Whitburn (Förenade kungariket) uppfyller kraven i direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse. Han klagade till ombudsmannen över Europeiska kommissionens vägran att ge honom tillgång till en handling som rör överträdelseförfaranden avseende Förenade kungarikets tillämpning av direktivet, nämligen en skrivelse som de brittiska myndigheterna skickat till kommissionen i samband med överträdelseförfaranden.

Kommissionen vägrade att lämna ut handlingen och hävdade att handlingar som rör pågående överträdelseförfaranden omfattas av en allmän presumtion om att de inte ska lämnas ut. Kommissionen gav dock klaganden en sammanfattning av dokumentet i fråga.

Ombudsmannen undersökte frågan och fann att kommissionen hade rätt att vägra att lämna ut handlingen. Ombudsmannen drog därför slutsatsen att kommissionen inte hade gjort sig skyldig till något administrativt missförhållande.

The complaint, made by a group of NGOs, concerns the position of the European Chemicals Agency (ECHA) regarding the limiting of animal testing. The complainant disagreed with ECHA's position that it could not reject testing proposals involving animals on the grounds that the data could be generated by an alternative method not involving animal tests. These proposals are submitted to ECHA in the context of the procedure leading to the authorisation of chemical substances to be marketed in the EU in accordance with the REACH Regulation.

The Ombudsman's inquiry concluded that ECHA's interpretation of its role was too strict and did not take into account the fact that the avoidance of animal testing was, together with the protection of human health and the environment, one of the guiding principles of the Regulation. The Ombudsman thus proposed to ECHA (i) that it require all registrants to show that they have tried to avoid animal testing and (ii) that it provide registrants with all the information at its disposal which could allow them to avoid animal testing.

ECHA accepted both proposals. It also stated, however, that it needed to hold further discussions with the European Commission and the competent authorities of the Member States as regards the practical consequences of its acceptance of the first proposal. The complainant expressed doubts in this context. The Ombudsman considered that ECHA had settled the matter but asked it to report on how it had implemented her proposals within six months of the date of this decision. The Ombudsman also invited the complainant to monitor the outcome of this case.

Ärendet gällde ett överträdelseklagomål som lämnats in till Europeiska kommissionen avseende Tysklands påstådda underlåtenhet att korrekt genomföra vissa bestämmelser i direktivet om integritet och elektronisk kommunikation. Klaganden vände sig till Europeiska ombudsmannen och hävdade att kommissionen inte på ett korrekt sätt hade förklarat skälen till att inte inleda en undersökning. Ombudsmannen undersökte frågan och fann att kommissionen därefter gav en lämplig förklaring till vissa av de frågor som klaganden tagit upp. När det gäller de frågor där kommissionen inte gav en tillfredsställande förklaring avslutade ombudsmannen ärendet med en kritisk anmärkning.