Bakgrunden till klagomålet

1. Klaganden är en synskadad tolk som misslyckades i sina försök att föras upp på en förteckning över ackrediterade frilanstolkar för EU-förvaltningen.

2. Efter ett klagomål till ombudsmannen 2009 [1] konstaterade ombudsmannen att det interinstitutionella testkontoret, som drivs av Europeiska kommissionen, borde ha tagit hänsyn till klagandens funktionsnedsättning när de tester som klaganden deltog i genomfördes.

3. Som ett resultat av ombudsmannens undersökning gick kommissionen med på att testa klaganden igen. Klaganden gjorde testerna igen, vid två tillfällen, och misslyckades båda gångerna. När klaganden inte fick en tredje möjlighet att göra om proven vände han sig återigen till ombudsmannen.

Utredningen

4. Ombudsmannen inledde en undersökning av klagomålet och identifierade följande påstående och krav:

1) Testbyråns vägran att ge klaganden de tre vanliga försöken att genomgå ackrediteringsprovet för frilanstolkar, under förhållanden som tar hänsyn till hans eller hennes funktionshinder, utgör diskriminering.

2) Testbyrån bör tillåta klaganden att göra ett tredje försök att genomgå ackrediteringsprovet, på villkor som tar hänsyn till hans eller hennes funktionshinder.

5. Ombudsmannen undersökte klagomålet genom ett förenklat förfarande, genom vilket hon lade fram sin preliminära analys av ärendet för berörda avdelningar inom kommissionen och bad den om ett snabbt svar på klagandens farhågor [2]. I sin preliminära analys konstaterade ombudsmannen att synskadade kandidater bör försättas i samma situation som andra kandidater. De bör därför tillåtas att använda alla nödvändiga tekniska verktyg under provningarna. Hon noterade att det framgick av den information som klaganden lämnat att de sökande normalt får tre försök att klara ackrediteringsprovet. Det framgick också att klaganden endast hade fått två möjligheter att göra provet under förhållanden som tog hänsyn till hans funktionshinder. Ombudsmannen bad kommissionen att ta itu med klagandens oro i syfte att finna en snabb lösning på frågan. Ombudsmannen uppmanade kommissionen att beakta relevanta artiklar i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna [3] och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning [4].

Påstådd underlåtenhet att tillhandahålla ett lämpligt antal testmöjligheter

Argument som framförts till ombudsmannen

6. Som svar på ombudsmannens preliminära analys förklarade kommissionen att det inte finns någon regel som garanterar minst tre försök att göra proven. Kommissionen angav också att den tog hänsyn till klagandens funktionshinder genom att ge honom prov bestående av fyra simultantolkningar (i stället för två på varandra följande och två simultantolkningar).

7. I sina synpunkter på kommissionens svar hävdade klaganden att han i god tid borde ha informerats om att han endast skulle delta i simultantolkningsprov. 

Ombudsmannens bedömning

8. Ombudsmannen finner inga administrativa missförhållanden från det interinstitutionella testkontorets sida i den fråga som klagomålet gäller, nämligen huruvida klaganden borde ha fått ett tredje försök att göra om proven. Hon anser särskilt att kommissionen inte hade någon skyldighet att erbjuda klaganden mer än en möjlighet att göra om proven på villkor som tog hänsyn till hans funktionshinder.  Ombudsmannen noterar att kommissionen agerade rimligt mot klaganden genom att erbjuda honom två möjligheter att göra om testerna under sådana förhållanden.

9. Även om klagandens funktionshinder beaktades för hans resits, verkar förfarandet för att göra det inte ha varit helt enkelt. I synnerhet förefaller klaganden ha informerats ganska sent om att kommissionen hade ändrat förfarandet så att han inte skulle behöva göra konsekutiva tolkningar. I stället behövde han bara göra simultana tolkningar (samtidiga tolkningar verkar vara lättare för personer med synnedsättning). Ombudsmannen kommer därför att göra ytterligare anmärkningar i hopp om att ytterligare förbättra behandlingen av sökande med funktionsnedsättning.

Slutsats

På grundval av undersökningen av detta klagomål avslutar ombudsmannen det med följande slutsats:

Det interinstitutionella testkontoret har inte gjort sig skyldigt till något administrativt missförhållande.

Klaganden och kommissionen kommer att underrättas om detta beslut.

Ytterligare anmärkningar

i) Kommissionen bör, när den bjuder in en sökande med särskilda behov till ett prov, kontakta sökanden så snart som möjligt för att få en fullständig förståelse av hans eller hennes behov och diskutera möjliga tekniska lösningar i samband med detta. och

ii) Kommissionen bör också uppdatera ombudsmannen om huruvida frågan om de sökandes särskilda behov nu har tagits med i det elektroniska registreringsformuläret, vilket kommissionen åtog sig att göra i samband med ärendet från 2009.

Emily O'Reilly