Bakgrunden till klagomålet

1. Anställda vid EU-institutionerna får vissa familjetillägg om de har barn. Det rör sig om följande: i) hushållstillägg, ii) barntillägg, och iii) utbildningstillägg. Förevarande anmärkning avser en tvist om utbetalningen av sådana ersättningar.

2. Klaganden var gift med en tjänsteman vid kommissionen (X). Klaganden och X har två barn. År 2009 separerade klaganden och hennes man. Genom beslut av den 9 juli 2009 krävde den behöriga belgiska domstolen att X skulle betala klaganden i) Ett dagtraktamente och utbildningstillägg på 400 euro per barn och månad. samt ii) ett dagtraktamente på 2 500 euro per månad. Domstolen beslutade också att provisoriskt dela vårdnaden om barnen mellan föräldrarna.

3. I augusti 2009 skickade klaganden en kopia av domstolsbeslutet till kommissionens byrå för löneadministration och individuella ersättningar (nedan kallad PMO) och begärde att den skulle betala ut de familjebidrag som hennes make erhöll från kommissionen direkt till henne. Genom e-postmeddelande av den 3 augusti 2009 informerade PMO X och klaganden om att eftersom föräldrarna hade delad vårdnad om barnen (50/50) skulle även familjebidragen enligt tillämpliga bestämmelser delas upp i två delar. Den tillade således att X var tvungen att överföra hälften av ersättningarna till klaganden.

4. Genom e-postmeddelande av den 3 december 2010 klagade klaganden hos PMO över att X inte hade betalat ut hälften av familjebidragen till henne sedan januari 2009. Samma dag kontaktade PMO X och påminde honom om e-postmeddelandet av den 3 augusti 2009 och bad honom om ett svar på klagandens påstående. Den 25 februari 2011 skickade klaganden en påminnelse till PMO.

5. Den 28 februari 2011 skickade PMO en påminnelse till X. Han svarade samma dag och informerade PMO om att de rättsliga förfarandena rörande äktenskapsskillnaden hade utvecklats. Enligt honom pågick ett överklagandeförfarande som bland annat rörde det dagtraktamente som skulle betalas för barnen samt eventuell fördelning eller överföring av familjetilläggen. Han uppgav också att klaganden försökte blockera detta förfarande. Han informerade också PMO om att den sakkunnige som domstolen hade utsett hade kommit fram till att vårdnaden skulle tilldelas honom och inte klaganden. Han uppgav också att han av flera skäl inte hade överfört hälften av familjebidragen till klaganden.

6. Genom e-postmeddelande av den 29 mars 2011 informerade PMO klaganden om att den snart skulle fatta ett beslut om direkt utbetalning av ersättningarna till henne. Kommissionen tillade emellertid att ett sådant beslut endast skulle få verkan i framtiden och att klaganden skulle behöva erhålla ett domstolsbeslut om hon ville återkräva de ersättningar som kommissionen redan hade betalat ut direkt till honom från X. I ett e-postmeddelande av den 6 april 2011 informerade PMO klaganden om att man efter installationen av ett nytt informationssystem nu kunde dela upp utbetalningen av familjetilläggen i två delar och börja betala klaganden direkt i framtiden.

7. Genom skrivelse av den 11 april 2011 underrättade PMO X om att den från och med den 1 maj 2011 skulle betala hälften av familjetilläggen direkt till klaganden. Den 2 maj 2011 skickade PMO även en skrivelse till klaganden och informerade henne om att PMO från och med den 1 maj 2011 skulle betala ut hälften av familjebidragen direkt till henne, för hennes före detta mans räkning och i hans namn, nämligen i) hushållstillägget, ii) Barntillägg. och iii) utbildningstillägget. Kommissionen tillade att den från dessa belopp skulle dra av de eventuella familjebidrag som hon erhöll från andra källor.

8. Den 7 juni 2011 skrev klaganden till byrån för löneadministration och individuella ersättningar för att informera den om att hon, trots dess skrivelse av den 2 maj 2011, inte hade fått någon utbetalning av ersättningarna. Byrån för löneadministration och individuella ersättningar svarade den 8 juni 2011 att på grund av ett tekniskt problem hade ingen betalning gjorts för maj månad 2011, men att klaganden skulle få ersättningarna från och med juni 2011, med retroaktiv verkan från och med maj 2011.

Föremålet för utredningen

9. Den 14 november 2011 klagade klaganden till Europeiska ombudsmannen och hävdade att kommissionen mellan januari 2009 [1] och april 2011 av oaktsamhet hade underlåtit att betala en halv del av familjetillägget direkt till henne. Hon yrkade att kommissionen skulle betala henne de belopp som hon var skyldig sedan januari 2009.

10. Ombudsmannen informerade klaganden och kommissionen om att det, i den mån hennes påstående och anspråk avsåg perioden mellan januari och juli 2009, inte fanns tillräckliga skäl för att inkludera dem i undersökningen, eftersom denna period föregick beslutet av förstainstansrätten i Bryssel av den 9 juli 2009 genom vilket vårdnaden om barnen delades upp mellan föräldrarna. Ombudsmannen bad därför kommissionen att avge ett yttrande om följande påstående och påstående:

Påstående:

Mellan juli 2009 och april 2011 underlät kommissionen av oaktsamhet att betala en halv del av familjetillägget (hushållsbidrag, barntillägg och utbildningstillägg) direkt till klaganden.

Påstående:

Kommissionen bör betala klagandens halva andel av utsläppsrätterna för den relevanta perioden direkt till klaganden.

11. Ombudsmannen bad också kommissionen att yttra sig om en eventuell tillämpning av artikel 85 (”Återkrav av felaktigt utbetalda belopp”) i tjänsteföreskrifterna som rättslig grund för att återkräva belopp som felaktigt utbetalats till klagandens före detta partner (det vill säga belopp som betalats ut i strid med artiklarna 1.5, 2.7 och 3.1 i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna, där det föreskrivs att om vårdnaden om ett barn genom domstolsbeslut anförtros en annan person ska utbetalningen av ersättningen göras direkt till den personen).

Utredningen

12. Klagomålet vidarebefordrades till kommissionen för yttrande. Kommissionen avgav sitt yttrande den 7 mars 2012. Yttrandet vidarebefordrades sedan till klaganden, som inkom med sina synpunkter den 25 mars 2012. Ombudsmannen svarade också på flera e-postmeddelanden som klaganden skickade och i vilka hon frågade om statusen för sitt klagomål. I en skrivelse av den 10 april 2013 uppmanade klaganden ombudsmannen att fatta ett snabbt beslut i frågan. Klaganden hade också telefonsamtal med ombudsmannens kansli den 14 mars och den 26 april 2013. Den 29 april 2013 begärde ombudsmannens kansli uppdaterad information från kommissionen om det domstolsärende som den hade hänvisat till. Kommissionen översände denna information den 3 maj 2013. Ombudsmannen lämnade ett förslag till rekommendation till kommissionen den 11 juni 2013. Kommissionen översände sitt detaljerade yttrande till ombudsmannen den 13 september 2013. Ombudsmannen skickade detta detaljerade yttrande till klaganden, som inkom med synpunkter den 17 oktober 2013.

Ombudsmannens analys och slutsatser

A. Påstådd underlåtenhet från kommissionens sida att betala ut hälften av familjetilläggen direkt till klaganden och därmed sammanhängande anspråk

Argument som framförts till ombudsmannen

13. Klaganden hävdade att kommissionen, trots hennes ständiga begäran, av oaktsamhet underlåtit att betala hälften av familjetilläggen (hushållsbidrag, barntillägg och utbildningstillägg) direkt till henne mellan juli 2009 och april 2011. Klaganden hävdade att kommissionens beslut att betala ut hälften av familjebidragen till henne från och med maj 2011 inte reparerade den skada som hon lidit sedan januari 2009. Klaganden hävdade att hon på grund av PMO:s svar var tvungen att vända sig till domstol för att få de ersättningar som betalats ut till hennes före detta make mellan januari 2009 och april 2011.

14. I sitt yttrande till ombudsmannen hänvisade kommissionen först till de relevanta bestämmelserna i tjänsteföreskrifterna:

- I artikel 1.5 i bilaga VII ("Löner och ersättning för utgifter") till tjänsteföreskrifterna, som rör hushållstillägg, föreskrivs följande: "Om... en annan person än tjänstemannen enligt lag eller beslut av domstolen ... har fått vårdnaden om alla sina underhållsberättigade barn ... skall hushållstillägget betalas ut till den andra personen i tjänstemannens namn och för hans räkning. ... Om tjänstemannens barn vårdas av flera olika personer ska hushållstillägget fördelas mellan dem i förhållande till antalet barn som de vårdar. Domstolen tillade att det i artiklarna 2.7 och 3.1 i bilaga VII om barntillägg respektive utbildningstillägg föreskrivs att om vårdnaden om det (beroende) barnet enligt lag eller beslut av domstol eller behörig administrativ myndighet har anförtrotts en annan person, ska barntillägget och utbildningstillägget betalas ut till denna person i tjänstemannens namn och för dennes räkning.

15. Kommissionen påpekade att det i artiklarna 2.7 och 3.1 i bilaga VII inte föreskrivs någon fördelning av tilläggen, förmodligen på grund av att situationen med delad vårdnad efter äktenskapsskillnad ännu inte var relevant 1983 när dessa bestämmelser infördes i tjänsteföreskrifterna. Situationen med delad vårdnad är emellertid föremål för kommissionens beslut om allmänna genomförandebestämmelser för tillämpningen av artiklarna 67 och 68 i tjänsteföreskrifterna och artiklarna 1, 2 och 3 i bilaga VII till dessa (C/2004/1364/4) (nedan kallade de allmänna genomförandebestämmelserna). I artiklarna 3 och 4 i de allmänna genomförandebestämmelserna föreskrivs följande:

”Artikel 3 - Utbetalning av familjetillägg skall automatiskt göras i tjänstemannens namn och för dennes räkning till en annan person än den tjänsteman som har vårdnaden om barnet. Den andra personen kan också göra gällande sin rätt till direkt utbetalning av familjetillägg genom att förete lämplig skriftlig bevisning.

Om vårdnaden om samma barn växlar mellan två personer och det inte finns något domstolsbeslut eller beslut av den behöriga administrativa myndigheten eller, i avsaknad av ett sådant beslut, ingen stabil överenskommelse mellan de berörda personerna om den exakta proportionella längden på vårdnaden, ska hälften av familjetillägget betalas ut till varje person. Besöksrättigheter ska inte betraktas som vårdnad.

Artikel 4 - Familjetillägg skall betalas ut till en annan person än tjänstemannen, oavsett om tjänstemannen är skyldig att betala underhåll eller inte.

Om både familjetillägg och underhåll betalas ut till en sådan person skall tjänstemannen själv vidta de åtgärder som krävs för att se till att familjetillägg som betalas ut direkt beaktas.

När institutionen betalar ut familjetillägg till en annan person än tjänstemannen under en viss period ska den dock beakta belopp som den är skyldig att betala eller har betalat ut till den personen enligt ett nationellt beslut om kvarstad som hänför sig till en skyldighet att göra utbetalningar av samma slag.

16. Vad gäller det datum från och med vilket utbetalningar till tredje man kan göras, har kommissionen erinrat om att artiklarna 1, 2 och 3 i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna, som villkor för utbetalning av tillägg till tredje man, kräver att det finns ett domstolsbeslut eller ett beslut från en behörig administrativ myndighet genom vilket vårdnaden om barnen anförtros denna person. Om det i domstolsbeslutet inte finns några särskilda bestämmelser om överföring av familjebidrag kan överföringen till tredje man inledas först från och med dagen för beslutet. Av rättssäkerhetsskäl går kommissionen vidare med direktbetalningen till en tredje part från och med den tidpunkt då dess avdelningar underrättas om domstolsbeslutet eller förvaltningsmyndighetens beslut.

17. Om vårdnaden delas betalas vardera parten endast en del av familjebidraget. Kommissionen angav att även om överföringen av hela familjebidraget kunde ske automatiskt, kunde överföringen av en del av bidragen fram till nyligen inte ske automatiskt. Det måste göras manuellt, varje månad. Den tillade att med cirka 500 skilsmässofiler att hantera var den manuella hanteringen av filer med delad vårdnad fysiskt omöjlig. När klaganden i augusti 2009 informerade PMO om domstolsbeslutet behandlades hennes ärende därför på samma sätt som alla andra delade vårdnadsärenden: Både tjänstemannen och den tredje personen informerades om att det ankom på tjänstemannen att överföra en del av familjetillägget till den tredje personen. I och med att informationssystemet Sysper2 för hantering av enskilda ärenden infördes i slutet av 2010 blev det dock möjligt att automatiskt dela upp familjebidragen. Efter vissa problem med lanseringen av det nya systemet inleddes den allmänna automatiska förvaltningen av de delade vårdnadsakterna under andra halvåret 2011.

18. Kommissionen påpekade att X motsatte sig kommissionens beslut att betala hälften av familjebidragen direkt till klaganden. Han hävdade att situationen med delad vårdnad inte omfattades av bilaga VII, att de allmänna genomförandebestämmelserna endast var tillämpliga i avsaknad av ett domstolsbeslut och att han endast var tvungen att betala de belopp som anges i domstolsbeslutet till sin före detta make. Han anförde även att domen i målet om överklagande, som var nära förestående, även skulle avgöra frågan om dagtraktamente och familjetillägg. Han uppgav vidare att klaganden försökte skapa ett fullbordat faktum i stället för att låta de rättsliga myndigheterna fatta beslut på grundval av de handlingar och slutsatser som parterna lagt fram.

19. Kommissionen underströk också att hanteringen av situationer som uppstår till följd av skilsmässa eller separation är mycket känslig och att relationerna mellan före detta makar ofta är mycket spända. Administrationen bör inte blanda sig i dessa relationer och bör förbli så neutral som möjligt. Administrationen bör inte heller missbruka sina befogenheter genom att vidta åtgärder som omfattas av en domstols befogenheter. I artikel 4 i de allmänna genomförandebestämmelserna föreskrivs uttryckligen att administrationen, när den betalar en annan person än tjänstemannen, ska beakta redan utbetalda belopp, såsom dagtraktamente. Det händer faktiskt ofta att domaren beslutar om utbetalning av ett förhöjt dagtraktamente, utan att ta hänsyn till EU:s familjebidrag, som i allmänhet är mycket högre än de nationella familjebidragen. Att lägga till EU-familjebidrag till det dagtraktamente som tjänstemannen redan betalar kan i vissa fall leda till avvikande situationer. I så fall bör tjänstemannen be domaren att anpassa domstolsbeslutet (artikel 4 andra stycket i de allmänna genomförandebestämmelserna). Administrationen är emellertid skyldig att beakta betalningar som redan har gjorts (av tjänstemannen till hans före detta make), åtminstone till dess att tjänstemannen erhåller en ändring av domen.

20. I förevarande fall grundade PMO sitt beslut att betala ut ersättningarna direkt till klaganden endast för framtiden på följande överväganden:

- Administrationen har inte möjlighet att kontrollera att klagandens påståenden om att ersättningarna inte betalats ut är korrekta. X bekräftade dock att han inte hade överfört hälften av familjebidragen till klaganden.

- X uppgav att han korrekt hade betalat ut dagtraktamente, motsvarande 400 euro per barn, för de två veckor per månad som barnen tillbringade med klaganden. Mycket ofta behöver inget dagtraktamente betalas ut vid delad vårdnad, där varje förälder tar hand om kostnaderna under den period som barnen är med honom/henne. Under dessa omständigheter kan en ersättning på 400 euro per halv månad anses vara hög och ska därför beaktas i enlighet med artikel 4 tredje stycket i de allmänna genomförandebestämmelserna.

- X meddelade att det skulle meddelas en dom om bland annat uppehälle och familjebidrag och att domen om vårdnaden också skulle kunna upphävas. Under dessa omständigheter skulle ett retroaktivt beslut av PMO i slutändan kunna äventyra den överklagade domen.

21. När det gäller tillämpligheten av artikel 85 i tjänsteföreskrifterna angav kommissionen att den bör använda detta medel med försiktighet, under de omständigheter som fastställts av lagstiftaren. Det är endast möjligt att återkräva belopp från en tjänsteman när felaktiga utbetalningar har gjorts. I förevarande fall är det emellertid uppenbart att X har rätt till familjebidrag för sina barn: Det har således inte skett någon felaktig utbetalning. Betalningarna till X kan endast bli felaktiga om kommissionen betalar klaganden retroaktivt: i så fall skulle det bli dubbel betalning (åtminstone för hälften av traktamentena). Av ovannämnda skäl har PMO (ännu) inte retroaktivt betalat ut hälften av familjebidragen till klaganden. PMO kontaktade på nytt X för att kontrollera om den överklagade domen hade meddelats. Eftersom den senare uppgav att klaganden var orsaken till förseningen antog kommissionen att förfarandet inte hade avslutats.

22. När det gäller betalningens retroaktiva verkan påpekade kommissionen att den belgiska domstolens beslut fattades i juli 2009 och delgavs PMO i augusti 2009. Utbetalning av familjebidrag till klaganden kan endast ske på grundval av ett domstolsbeslut om vårdnaden om barnen. Eftersom beslutet meddelades PMO i augusti 2009 bör retroaktiviteten under alla omständigheter begränsas till augusti 2009.

23. Kommissionen drog slutsatsen att PMO:s ursprungliga beslut från augusti 2009 om att X skulle överföra hälften av familjebidragen till klaganden överensstämde med praxis vid den tidpunkten. PMO:s senare beslut av den 2 maj 2011, nämligen att från och med maj 2011 betala ut hälften av familjetilläggen direkt till klaganden, var förenligt med artikel 4 i de allmänna genomförandebestämmelserna och tog hänsyn till det höga belopp som redan betalats ut i dagtraktamente samt det faktum att ett överklagande var anhängigt. Kommissionen ansåg att den kunde tänka sig att retroaktivt till klaganden betala ut hälften av de familjetillägg som hon hade rätt till före maj 2011, efter att ha återkrävt de aktuella beloppen från X. Kommissionen tillade emellertid att den ansåg det lämpligt att först invänta domen i målet om överklagande, som definitivt skulle avgöra de ekonomiska konsekvenserna av äktenskapsskillnaden innan den gjorde detta.

24. Den 3 maj 2013 informerade kommissionen ombudsmannen om att X hade informerat ombudsmannen om att överklagandet av den belgiska domstolens beslut av den 9 juli 2009 hade avvisats. Han informerade också kommissionen om att klaganden i februari 2013 hade inlett ett nytt förfarande vid Tribunal de la jeunesse i Bryssel avseende bland annat utbetalning av familjetillägg mellan 2009 och 2011 (den inledande förhandlingen var planerad till den 5 juni 2013). Kommissionen angav också att det ankom på klaganden att informera ombudsmannen om de förfaranden som hon inledde parallellt med klagomålet till ombudsmannen.

25. I sitt yttrande uppgav klaganden att hon inte kunde förstå varför kommissionen inte kunde betala henne hälften av de ersättningar som motsvarade de två år som följde på meddelandet av domstolsbeslutet. Klaganden hävdade också att kommissionens resonemang om familjetilläggens penningvärde, jämfört med de dagtraktamenten som X betalade till henne, inte var godtagbart. Klaganden underströk att det inte fanns något pågående överklagande av familjetilläggen och dagtraktamentena för barnen. Klaganden hävdade vidare att skälen för att inte tillämpa artikel 85 i tjänsteföreskrifterna inte var motiverade. Klaganden vidhöll sitt påstående att hälften av ersättningarna skulle betalas till henne retroaktivt, från juli 2009 till april 2011.

26. I ett telefonsamtal med ombudsmannens kansli den 14 mars 2013 uppgav klaganden att det inte fanns något pågående överklagande av utbetalningen av ersättningarna.

Ombudsmannens bedömning som ledde till ett förslag till rekommendation

27. Ombudsmannen noterade att det i artiklarna 1.5, 2.7 och 3.1 i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna föreskrivs att om vårdnaden om en tjänstemans barn genom domstolsbeslut har anförtrotts en annan person än tjänstemannen, ska hushållstillägget, barntillägget och utbildningstillägget betalas ut direkt till den personen i tjänstemannens namn och för dennes räkning. I artikel 3 i de allmänna genomförandebestämmelserna föreskrivs att familjetillägg automatiskt ska utbetalas, i tjänstemannens namn och för dennes räkning, till den person som har vårdnaden om barnet.

28. Genom beslut av den 9 juli 2009 beslutade Tribunal de première instance de Bruxelles att vårdnaden om barnen skulle delas lika (50/50) mellan klaganden och X. I enlighet med ovannämnda bestämmelser borde kommissionen således ha betalat hälften av familjebidragen direkt till klaganden från och med den tidpunkt, det vill säga från och med början av augusti 2009, då den underrättades om personaldomstolens beslut. Kommissionen förklarade i sitt yttrande att en direkt överföring av hälften av utsläppsrätterna av tekniska skäl inte kunde ske automatiskt förrän i juni 2011. Tack vare införandet av datasystemet Sysper2 började kommissionen sedan betala ut hälften av utsläppsrätterna direkt till klaganden. Den första direkta utbetalningen gjordes i juni 2011. Denna betalning motsvarade de ersättningar som skulle betalas för maj 2011.

29. Ombudsmannen anser att kommissionen, i strid med bestämmelserna i tjänsteföreskrifterna och de allmänna genomförandebestämmelserna, underlät att betala hälften av ersättningarna direkt till klaganden för perioden augusti 2009–april 2011. Enligt kommissionen har den inte åberopat något rättsligt argument för att motivera varför den inte kunde göra detta. Kommissionen hänvisade endast till tekniska skäl som hindrade den från att överföra hälften av utsläppsrätterna direkt till klaganden. Kommissionen angav i detta avseende till och med att även om datasystemet Sysper2 för hantering av enskilda ärenden infördes i slutet av 2010 inleddes den allmänna automatiska hanteringen av ärenden med delad vårdnad först under andra halvåret 2011. Detta kan naturligtvis inte utgöra ett giltigt skäl för att inte betala ut belopp direkt till en tredje person som måste betalas ut på grundval av tjänsteföreskrifterna. Det faktum att kommissionen började betala ut hälften av dessa ersättningar direkt till klaganden från och med juni 2011 bekräftar att det inte fanns något rättsligt hinder för detta. Kommissionens skrivelse till klaganden av den 2 maj 2011, i vilken den informerade klaganden om att den skulle betala ut hälften av ersättningarna direkt till henne, införde endast det som redan borde ha varit en korrekt tillämpning av tjänsteföreskrifterna.

30. Ombudsmannen noterade att kommissionen i sitt yttrande uttryckligen hade angett att den kunde tänka sig att retroaktivt betala ut hälften av de familjetillägg som hon hade rätt till före maj 2011, efter att ha återkrävt de relevanta beloppen från X. Kommissionen angav dock att den innan den gjorde detta först var tvungen att invänta domen i målet om överklagande som slutgiltigt skulle avgöra de ekonomiska aspekterna av äktenskapsskillnaden. Av de uppgifter som kommissionen lämnade i maj 2013 framgick att överklagandet inte kunde tas upp till prövning. Det fanns därför inte längre något rättsligt hinder för kommissionen att göra retroaktiva betalningar till klaganden för den relevanta perioden.

31. När det gäller de belopp som kommissionen ska betala till klaganden noterade ombudsmannen också att följande anges i artikel 4.2 i de allmänna genomförandebestämmelserna: "[n]är både familjebidrag och underhåll betalas ut till [en före detta make/maka] ankommer det på tjänstemannen att vidta de åtgärder som krävs för att se till att familjebidrag som betalas ut direkt beaktas." Denna regel innebär att om kommissionen direkt beslutar att för en tjänstemans räkning betala hälften av familjebidraget till en före detta make, ankommer det på tjänstemannen att vidta nödvändiga åtgärder för att se till att det underhållsbidrag och familjebidrag för barnen som den belgiska domstolen har beslutat att betala direkt till den före detta maken minskas, så att vederbörlig hänsyn tas till de familjebidrag som kommissionen för tjänstemannens räkning kommer att betala direkt till den före detta maken. Om tjänstemannen inte tilläts göra detta skulle detta innebära att tjänstemannen skulle betala två gånger för att täcka samma barnrelaterade kostnader, och den före detta maken skulle betalas två gånger för samma kostnader.

32. Det var uppenbart att X, efter att ha informerats av kommissionen om de direkta utbetalningar som kommissionen skulle göra till hans före detta make för hans räkning, kunde vidta nödvändiga åtgärder för att se till att underhållsbidraget och familjebidraget för de barn som han skulle betala till sin före detta make i framtiden minskades för att ta vederbörlig hänsyn till de familjebidrag som kommissionen betalade ut för hans räkning till den före detta maken. Det är emellertid inte möjligt för honom att säkerställa att det inte sker någon dubbel betalning i förhållande till de belopp som han redan har betalat till sin före detta make. Under sådana omständigheter skulle det endast vara rättvist och korrekt att de belopp som ska betalas retroaktivt till den före detta maken av kommissionen minskas för att ta vederbörlig hänsyn till de betalningar av samma slag som tjänstemannen redan har betalat direkt till den före detta maken (det vill säga 800 euro per månad för att täcka kostnaderna för vårdnaden om de två barnen). Ombudsmannen noterade att klaganden ansåg att X inte hade betalat alla belopp som han var skyldig henne. I detta sammanhang bör kommissionen, innan den gör några retroaktiva utbetalningar till klaganden för den relevanta perioden, begära att X förser kommissionen med bevis på de belopp som överförts till hans före detta make i form av traktamenten och utbildningstillägg för deras barn mellan de relevanta datumen 2009 och 2011.

33. Ombudsmannen uppmärksammade också kommissionen på att den, om den drar slutsatsen att den måste återkräva belopp från X enligt artikel 85 i tjänsteföreskrifterna, bör se till att hans rätt till försvar respekteras.

34. Ombudsmannen noterade vidare att om förfarandet vid Tribunal de la jeunesse i Bryssel skulle leda till någon ändring av utbetalningen av ersättningarna mellan parterna, ankom det på X och klaganden att kontakta kommissionen för att se till att sådana ändringar vederbörligen beaktades.

35. Mot bakgrund av ovanstående drog ombudsmannen slutsatsen att kommissionen hade gjort sig skyldig till ett administrativt missförhållande genom att inte överväga om retroaktiva betalningar skulle göras till klaganden. Den 11 juni 2013 lade ombudsmannen därför fram följande förslag till rekommendation i enlighet med artikel 3.6 i Europeiska ombudsmannens stadga: ”Med beaktande av ombudsmannens slutsatser bör kommissionen betala klaganden hälften av familjetilläggen för perioden augusti 2009–april 2011 och därvid ta vederbörlig hänsyn till de belopp som X redan betalat till klaganden i form av traktamenten och utbildningstillägg för deras barn för den perioden.”

De argument som lades fram för ombudsmannen efter förslaget till rekommendation

36. I sitt detaljerade yttrande hänvisade kommissionen till punkt 30 i förslaget till rekommendation där ombudsmannen konstaterade att det inte längre fanns något rättsligt hinder för kommissionen att göra retroaktiva betalningar till klaganden för den relevanta perioden. Kommissionen klargjorde att denna slutsats grundade sig på information från klaganden om att det inte fanns något pågående överklagande vid de belgiska domstolarna avseende utbetalningen av ersättningarna. Kommissionen informerade ombudsmannen om att den information som klaganden lämnat till ombudsmannen inte återspeglade de verkliga omständigheterna.

37. Kommissionen påpekade att klaganden den 15 februari 2013 hade inlett ett nytt förfarande vid Tribunal de la jeunesse avseende utbetalningen av dagtraktamente och fördelningen av EU:s familjetillägg. Under dessa omständigheter, och i motsats till ombudsmannens slutsats, står kommissionen fortfarande inför ett rättsligt hinder som hindrar den från att göra retroaktiva betalningar till klaganden för perioden augusti 2009–april 2011.

38. Kommissionen hänvisade också till ombudsmannens förslag att kommissionen, innan den gör några retroaktiva betalningar till klaganden, bör be X ”att lägga fram bevis för de belopp som överförts till hans före detta make i form av traktamenten och utbildningstillägg för deras barn mellan de relevanta datumen 2009 och 2011”. Kommissionen påpekade att den inte kunde göra en sådan bedömning, eftersom det inte ankommer på dess administration att ingripa i en problematisk situation med äktenskapsskillnad där, såsom i förevarande fall, de betalningar som ska göras mellan före detta makar bestrids och där förfaranden pågår vid de nationella domstolarna. Dessutom har kommissionen inte alla detaljer om tjänstemännens personliga ekonomiska situation (för att inte tala om personer som inte är anställda av EU, t.ex. före detta makar), och den kan inte heller rimligen begära sådana personuppgifter.

39. Kommissionen angav att även om den försökte göra en sådan bedömning är det mycket svårt att avgöra vilka faktorer som ska beaktas: Kan administrationen begränsa sin bedömning till utbetalning av dagtraktamente eller bör även de extra kostnader som tjänstemannen ådragit sig beaktas? Kommissionen anser att detta är frågor för de berörda domstolarna, till vilka parterna är skyldiga att lämna ut personlig finansiell information. Kommissionens skyldighet är helt enkelt att rätta sig efter dessa domstolars avgöranden när de väl har delgetts kommissionen på ett korrekt sätt.

40. Kommissionen är dessutom inte (och bör inte vara) i stånd att informera ombudsmannen om vad som verkligen händer mellan klaganden och X. Kommissionen är medveten om vissa frågor som är tvistiga mellan parterna, såsom frågan om huruvida det finns påstådda extra kostnader till följd av att barnen flyttade in hos sin far, eller frågan om huruvida klaganden påstås ha underlåtit att betala hälften av skolkostnaderna för den skola som hon valde för dem. Kommissionen uppgav att den säkerligen inte hade en fullständig bild av situationen, vilket i vilket fall som helst var en fråga för domstolarna i det aktuella förfarandet.

41. Följaktligen kunde kommissionen inte instämma i ombudsmannens slutsats om ett administrativt missförhållande. Den angav att denna slutsats grundade sig på oriktiga faktiska uppgifter och på en missuppfattning av kommissionens och de nationella domstolarnas respektive roller. Kommissionen övervägde alla möjligheter avseende klagandens begäran och det var först efter vederbörlig och omsorgsfull överläggning som den beslutade att den inte kunde göra några retroaktiva betalningar. Det främsta skälet till detta beslut var att förfaranden rörande bland annat EU:s familjebidrag, i motsats till den information som lämnats till ombudsmannen, pågick vid de nationella domstolarna. Kommissionen uppgav att klaganden uppenbarligen inte hade gett ombudsmannen korrekt information om förekomsten av pågående domstolsförfaranden. Mot bakgrund av ovanstående drog kommissionen slutsatsen att den inte kunde ge verkan åt ombudsmannens förslag till rekommendation. Kommissionen kommer dock att ompröva klagandens begäran så snart den behöriga nationella domstolen har fattat ett slutligt beslut om utbetalning av dagtraktamente och fördelning av EU:s familjebidrag.

42. I sitt yttrande uppgav klaganden att kommissionen, på grundval av vilseledande information från X, hade föreslagit att det pågående överklagandeförfarandet hindrade kommissionen från att verkställa domstolsbeslutet av den 9 juli 2009. Hon förklarade att överklagandet i själva verket hade avvisats den 28 juni 2011. Klaganden uppgav att hon i sina synpunkter och i ett telefonsamtal med ombudsmannens kansli den 14 februari 2013 hade understrukit att det inte fanns något pågående överklagande av utbetalningen av ersättningarna. Hon hävdade att kommissionen felaktigt påstod att hon hade lämnat felaktiga uppgifter till ombudsmannen.

43. Klaganden hävdade att avslaget på förslaget till rekommendation byggde på en vilseledande argumentation och tolkning av de faktiska omständigheterna, vars syfte var att misskreditera hennes avsikter.

44. När det gäller kommissionens hänvisning till det förfarande som klaganden inledde i februari 2013 vid Tribunal de la jeunesse i Bryssel uppgav klaganden att kommissionen försökte framställa detta som ett tecken på ond tro från hennes sida.

45. Klaganden hävdade också, i motsats till vad kommissionen hävdade, att förfarandet vid Tribunal de la jeunesse inte borde utgöra ett giltigt rättsligt hinder för utbetalning av ersättningarna. Det bör inte heller vara problematiskt att beräkna den exakta mängden utsläppsrätter som måste betalas till klaganden. Kommissionen har även felaktigt hävdat att den inte kan begära upplysningar från X eller klaganden om deras ekonomiska situation. Klaganden påpekade att X redan hade medgett att han inte hade överfört beloppen i fråga.

46. Klaganden påpekade också att kommissionens uttalande, att barnen bodde hos sin far och att klaganden inte hade betalat skolkostnaderna, var felaktigt.

Ombudsmannens bedömning efter förslaget till rekommendation

47. Ombudsmannen förstår att skälet till att kommissionen inte godtar förslaget till rekommendation inte är att kommissionen i princip vägrar att göra retroaktiva betalningar till klaganden, utan att det för närvarande fortfarande pågår relevanta domstolsförfaranden, nämligen förfaranden vid Tribunal de la jeunesse i Bryssel. Detta förfarande avser, enligt kommissionen, utbetalning av dagtraktamente och delning av EU:s familjebidrag. Klaganden har inte bestridit kommissionens påstående om de faktiska omständigheterna när det gäller det pågående domstolsförfarandets karaktär.

48. Med tanke på den särskilda karaktären hos dessa pågående domstolsförfaranden håller ombudsmannen med kommissionen om att det är lämpligt att kommissionen inväntar det slutliga resultatet av de pågående domstolsförfarandena. I detta avseende noterar ombudsmannen att kommissionen uttryckligen har angett att den, när den slutliga domen har avkunnats, kommer att ompröva klagandens begäran om retroaktiva betalningar. Kommissionen har också uttryckligen medgett att den är skyldig att rätta sig efter domstolarnas avgöranden när den har underrättats om dem på ett korrekt sätt.

49. Ombudsmannen anser därför att kommissionens ståndpunkt är rimlig och att kommissionen inte har gjort sig skyldig till något administrativt missförhållande.

B. Slutsatser

På grundval av sin undersökning av detta klagomål avslutar ombudsmannen det med följande slutsats:

Kommissionen har inte gjort sig skyldig till något administrativt missförhållande.

Klaganden och kommissionen kommer att underrättas om detta beslut. Ombudsmannen litar på att kommissionen också kommer att informera X om detta beslut.

 

Emily O'Reilly

Utfärdat i Strasbourg den 16 december 2013

---

[1] Eftersom förstainstansrättens beslut avkunnades den 9 juli 2009 är det oklart på vilken grund klaganden hävdade att betalningar skulle ha gjorts till henne (med retroaktiv verkan) från och med januari 2009.