FOR PREVIEWING & TESTING PURPOSES ONLY.
This notification will disappear once the page will be published.
This link is available for less than 30 minutes.
  • Lätt att läsa
  • Textstorlek

Gäller ditt klagomål en EU-institution eller ett EU-organ?

Visat språk: 
  • Svenska
Källspråk: 
Tillgängliga språk: 
Den här sidan har genererats genom maskinöversättning.
Maskinöversättningar kan innehålla fel som riskerar att minska tydligheten och exaktheten. Ombudsmannen frånsäger sig allt ansvar för eventuella avvikelser. För den mest tillförlitliga informationen och rättssäkerheten hänvisas till källversionen i engelska via länken ovan.
För mer information, se vår språk- och översättningspolicy.

Europeiska ombudsmannens beslut att avsluta sin undersökning av klagomål 53/2009/MF mot Europeiska kommissionen

Bakgrunden till påståendet

1. År 2008 inledde kommissionen en anbudsinfordran för ramavtal nr 2008/157113 (nedan kallat avtalet) för att genomföra en studie med titeln Study of the implementing conditions for the new External Aid tools set out in the Regulation establishing a European Neighbourhood and Partnership Instrument [1] (nedan kallad studien).

2. Kontraktet tilldelades ett internationellt konsortium vars medlemmar var Agriconsulting Europe SA (nedan kallat AESA), som fungerade som konsortiets ledare. ECA International (Spanien), Imani Development (Storbritannien), Maxwell Stamp PLC (Storbritannien) och Instituto de la Calidad (Spanien).

3. Den 29 april 2008 undertecknade Europeiska kommissionen (nedan kallad den upphandlande myndigheten) avtalet med AESA till ett belopp av 52 448 euro. Kontraktets löptid var 30 dagar.

4. Enligt artikel 2.3 i avtalets särskilda uppdragsbeskrivning [2] hade konsortiet följande uppgifter:

"i) Förteckning över nuvarande praxis för genomförandet av de tre verktygen för externt bistånd ("bonification d’intérêt", "prise de participation", och "fonds de garantie").

ii) Fastställa praktiska detaljer för kommissionens genomförande av ovannämnda verktyg, med beaktande av villkoren i budgetförordningen och förordningen om inrättande av ett europeiskt grannskaps- och partnerskapsinstrument.

iii) Ge kommissionen praktisk information om genomförandet av de tre verktygen för externt bistånd inom ramen för de finansieringsavtal som ska undertecknas med partnerskapsländer och inom ramen för avtal som ska undertecknas med förmedlande finansieringsenheter som valts ut för att förvalta bidraget: utarbeta mallar/dokument, ge råd om avtalsbestämmelser”[3].

5. Enligt artikel 2.4 i avtalets särskilda uppdragsbeskrivning [4] hade konsortiet följande uppgifter:

”För vart och ett av de tre verktygen för externt bistånd (”bonification d’interêt”, ”prise de participation” och ”fonds de garantie”),

i) utarbeta avtalsbestämmelser i rättsliga dokument (finansieringsavtal och avtal som ska undertecknas med de förmedlande finansieringsenheterna), och

ii) utarbeta andra dokument eller bestämmelser för genomförande och uppföljning som ska tillhandahållas av kommissionens avdelningar.”

6. Enligt avtalet skulle två experter utföra ovannämnda uppgifter. En expertekonom (kategori I – uppdragschef) och en juridisk expert (kategori II – ”klaganden”). Den klagandes arbetsgivare, "Sopex", var inte en konsortiemedlem, utan en underleverantör till AESA.

7. Den 6 maj 2008 höll kommissionen ett möte med AESA. Den klagande och expertekonomen var närvarande. Kommissionen tillhandahöll klaganden mallar för tre kontrakt. En för ett finansieringsavtal, en andra för ett bidragsavtal och en tredje för ett delegeringsavtal. Klaganden var tvungen att använda dessa mallar som grund för sitt arbete. Den 15 maj 2008 höll kommissionen ytterligare ett möte med AESA för att säkerställa ett korrekt genomförande av den valda metoden.

8. Under studiens gång skulle varje expert självständigt lämna in en delrapport och en slutlig lägesrapport. Experterna skulle också utarbeta en rapport om varje möte.

9. Den 28 maj 2008 lade expertekonomen fram sitt förslag till interimsrapport för att förbereda det tredje mötet. I ett e-postmeddelande av den 29 maj 2008 påminde kommissionen klaganden om att han också skulle lägga fram en rapport och att den skulle utarbetas på grundval av de handlingar som lämnats vid mötet den 6 maj 2008.

10. Den 30 maj 2008 höll kommissionen ett möte med AESA och de två experterna. Kommissionen gav dem ett förslag till sammanfattning av studien och riktlinjer för den rättsliga delen av sammanfattningen. Detta gjordes för att ge experterna en bättre förståelse för dess förväntningar.

11. Den 31 maj 2008 lade expertekonomen fram sitt första utkast, som kommissionen yttrade sig över.

12. Den 2 juni 2008 lade klaganden fram sitt förslag till interimsrapport för kommissionens godkännande.

13. Samma dag begärde AESA en ändring av avtalet för att förlänga experternas uppdrag. Den angav att de uppgifter som experterna ombads utföra skilde sig från uppdragsbeskrivningen. Kommissionen bestred detta och uppgav att klaganden inte hade valt rätt tillvägagångssätt. Den ifrågasatte om det var nödvändigt att förlänga experternas uppdrag.

14 Den 3 juni 2008 kontaktade kommissionen klaganden och klargjorde vissa frågor rörande hans förslag till interimsrapport. Det uppmanade honom också att förbättra kvaliteten på sitt förslag för att det skulle kunna godkännas. Den 6 juni 2008 kontaktade kommissionen klaganden på nytt eftersom den inte ansåg att den rättsliga delen av hans förslag till interimsrapport var tillfredsställande. Kommissionen förklarade återigen vilket tillvägagångssätt den önskade att klaganden skulle välja.

15. Den 10 juni 2008, vid sitt fjärde möte med AESA, gick kommissionen slutligen med på att förlänga expertuppdraget med upp till tio arbetsdagar. Den klagande var närvarande vid mötet.

16. Den 11 juni 2008 överlämnade klaganden rapporten om detta möte till kommissionen.

17. Samma dag begärde AESA att kommissionen skulle öka budgeten till 71 168 euro för att betala för de nya uppgifter som kommissionen önskade att experterna skulle utföra.

18. Den 12 juni 2008 översände kommissionen en reviderad version av rapporten från mötet den 10 juni 2008.

19. Den 18 juni 2008 informerade klaganden kommissionen om att han inte kunde upprätta ett rättsligt dokument som införlivade rekommendationerna från expertekonomen i dennes rapport. Han bad kommissionen att anordna ytterligare ett möte med expertekonomen och att klargöra experternas uppgifter. Kommissionen vägrade att träffa experterna, men klargjorde de frågor som klaganden tog upp i sitt e-postmeddelande.

20. Samma dag ändrades avtalet för att förlänga experternas tjänsteresor med upp till tio dagar. Den reviderade budgeten för studien uppgick till 68 248 euro, vilket var mindre än den ökning som begärts av AESA.

21. I ett e-postmeddelande av den 20 juni 2008 till AESA uppgav kommissionen att det yrkesmässiga förhållandet mellan de två experterna hade blivit ansträngt och att detta äventyrade ett tillfredsställande genomförande av avtalet. Kommissionen uppgav vidare att den, utan att bedöma någon av experternas roll och ansvar i denna ”olyckliga” situation, i enlighet med artikel 35.1 i de allmänna villkoren i ramavtalet (nedan kallade de allmänna villkoren)[5] ville avbryta klagandens tjänsteutövning i två veckor.

22. Vid ett möte den 2 juli 2008 kom både kommissionen och AESA överens om att uppdraget inte kunde slutföras om klaganden fortsatte att vara en del av det. Vidare kom man överens om att konsortiet senast den 8 juli 2008 skulle lämna in meritförteckningar för tre sökande från vilka kommissionen kunde välja en ersättare för klaganden.

23. Genom ytterligare ett e-postmeddelande till AESA av den 23 juli 2008 begärde kommissionen att klaganden skulle ersättas i enlighet med artikel 17.2 i de allmänna villkoren i ramavtalet [6]. Den förklarade att han inte utförde sina uppgifter enligt avtalet och att han arbetade med uppgifter som han inte ombads att utföra, trots flera möten och ytterligare vägledning från kommissionen.

24. I en skrivelse av den 31 juli 2008, som klaganden skickade till kommissionen med rekommenderat brev, gjorde han gällande att han hade blivit avskedad på ett otillbörligt sätt. Han yrkade 20 000 euro i skadestånd.

25. Kommissionen besvarade inte denna skrivelse. Den 6 januari 2009 ingav klaganden ett klagomål till Europeiska ombudsmannen.

Prövningens föremål

26. I sitt klagomål till ombudsmannen framförde klaganden följande påståenden:

  1. Kommissionens beslut av den 23 juli 2008 att säga upp honom var oskäligt.
  2. Kommissionen besvarade inte hans skrivelse av den 31 juli 2008.

27. Klaganden yrkade att kommissionen skulle ta ställning till hans yrkanden i enlighet med hans skrivelse av den 31 juli 2008, i vilken han yrkade 20 000 euro i skadestånd.

Frågeställningen

28. Den 16 februari 2009 inledde ombudsmannen en undersökning av klagandens påståenden och anspråk.

29. Den 4 maj 2009 avgav kommissionen sitt yttrande. Ombudsmannen vidarebefordrade den till klaganden med en uppmaning att inkomma med synpunkter, som han skickade den 7 september 2009.

Ombudsmannens analys och slutsatser

A. Påstådd ogrundad uppsägning av klaganden

Argument som framförts till ombudsmannen

30. Klaganden hävdade att kommissionens beslut av den 23 juli 2008 att säga upp honom var orättvist.

31. Till stöd för sitt påstående lade klaganden fram fyra argument, som beskrivs nedan.

i) Kommissionen" godkände"hans interimsrapport och angav inte att den var av dålig kvalitet.

ii) Vid mötet den 10 juni 2008 informerade kommissionen honom muntligen om att hans uppdrag skulle förlängas.

iii) Det yrkesmässiga förhållandet mellan honom och den andra experten var inte ansträngt, i motsats till vad kommissionen angav i sitt e-postmeddelande av den 20 juni 2008 till uppdragstagaren.

iv) Klagandens begäran om löneförhöjning ledde till att han avskedades.

Mot bakgrund av dessa argument uppfattar ombudsmannen klagandens påstående som att kommissionens beslut att avskeda honom var materiellt orättvist.

32. I sitt yttrande påpekade kommissionen först att den inte hade något avtalsförhållande med klaganden. Avtalsparterna var själva och konsortiet, företrätt av AESA, som var ledare. Den klagandes arbetsgivare, "Sopex", var inte en konsortiemedlem, utan en underleverantör till AESA. Kontraktet var dessutom ett övergripande prisavtal, vilket innebar att kommissionen skulle betala AESA ett förutbestämt belopp för experternas arbete när arbetet hade slutförts. Experterna skulle inte få betalt i förhållande till det faktiska antalet arbetade timmar. Av detta skäl var klagandens lön en fråga som endast kunde avgöras mellan klaganden och Sopex, hans arbetsgivare.

33. Experternas preliminära utkast till rapporter till kommissionen var informella dokument, eftersom endast konsortiet kunde lämna in de officiella rapporterna, även om de hade författats av experterna. Därför förutsågs inget godkännande av sådana informella handlingar i avtalet. Kommissionen förklarade att den inte godkände några rapporter eller uppgifter som utförts av experterna i enlighet med avtalets allmänna villkor. Kommissionen godkände endast rapporten från mötet den 10 juni 2008, men detta var en annan typ av rapport. Det var inte relaterat till experternas studie.

34. Kommissionens avdelningar strävade efter att ge den klagande så mycket information som möjligt om de uppgifter han förväntades utföra enligt avtalet. Från och med den första dagen av avtalets genomförande noterade kommissionen de svårigheter som den klagande hade med att utföra sina uppgifter. Flera möten måste anordnas för att klargöra hans uppgifter, nämligen den 6, 28 och 29 maj 2008. I sitt e-postmeddelande av den 18 juni 2008 [7] till kommissionen medgav klaganden själv att han hade svårt att förstå vad som förväntades av honom.

35. Kommissionen informerade klaganden muntligen vid mötet den 10 juni 2008 om att hans uppdrag skulle förlängas för att han skulle kunna fullgöra sina uppgifter. Detta visade kommissionens goda vilja gentemot klaganden, som hade svårt att utföra sina uppgifter.

36. Kommissionen påpekade att det två veckor efter det att avtalet hade ändrats för att förlänga experternas tjänsteresor fortfarande inte hade skett någon förbättring av klagandens utkast till rapport. Under dessa omständigheter beslutade kommissionen i enlighet med artikel 35-1 i de allmänna villkoren [8] att tillfälligt upphäva avtalet i två veckor. I enlighet med artikel 17-2 i de allmänna villkoren [9] bad kommissionen därefter AESA att ersätta klaganden. Vid mötet den 2 juli 2008 enades AESA om att göra detta.

37. Det yrkesmässiga förhållandet mellan klaganden och den andra experten berörde inte kommissionen. I klagandens uppgifter ingick dock att utarbeta en rättslig ram för expertekonomens förslag.

38. Kommissionen beklagade att den förklaring som konsortiet gav klaganden till uppsägningen inte överensstämde med verkligheten, trots den tydliga och detaljerade motivering som kommissionen gav konsortiet i detta avseende. Även om kommissionen gjorde allt den kunde för att se till att konsortiet kunde ge klaganden en motivering till uppsägningen, kunde den inte kontrollera hur konsortiet faktiskt gjorde detta, eftersom det inte kunde ingripa i relationer med tredje man.

39. I sina synpunkter uppgav klaganden att han avvisades på ett orättvist sätt och vidhöll sitt påstående. Han hänvisade till kommissionens utomobligatoriska skadeståndsansvar.

Ombudsmannens bedömning

40. I artikel 17 i avtalets allmänna villkor ("Ersättning av personal") anges följande:

Uppdragstagaren får inte ändra den avtalade personalen utan skriftligt förhandsgodkännande från den upphandlande myndigheten. Uppdragstagaren ska på eget initiativ föreslå en ersättare i följande fall:

a) Om en anställd avlider, blir sjuk eller råkar ut för en olycka.

b) Om det blir nödvändigt att ersätta en anställd av något annat skäl som ligger utanför uppdragstagarens kontroll (t.ex. avgång).

(2) Dessutom kan den upphandlande myndigheten under fullgörandet, och på grundval av en skriftlig och motiverad begäran, begära en ersättare om den anser att en anställd är ineffektiv eller inte utför sina uppgifter enligt avtalet.

41. Mot bakgrund av ovanstående bestämmelse anser ombudsmannen att kommissionen, trots att den inte har något avtalsförhållande med experterna, tydligt kan påverka de senares anställningsförhållande med kommissionens entreprenörer. Därför bör kommissionen, när den begär att en expert ska avlägsnas från ett EU-finansierat projekt, göra detta på grundval av ovannämnda artikel. Den bör tillhandahålla rättvisa och objektiva skäl för att motivera sin begäran.

42. I sitt e-postmeddelande av den 23 juli 2008 till AESA redogjorde kommissionen för skälen till sin begäran om att klaganden skulle ersättas, nämligen den dåliga kvaliteten på hans prestationer. Kommissionens relevanta e-postmeddelande hade följande lydelse:

”I enlighet med begäran och artikel 17.2 i de allmänna villkoren bekräftar vi skriftligen vår begäran om ändring av den juridiska experten för studien i fråga.

Motiveringen till denna begäran är att [klagandens namn] enligt vår mening inte utförde sina uppgifter enligt avtalet (närmare bestämt arbetade han med uppgifter som inte begärdes av honom) och detta trots att vi hade flera möten med experterna om vad som krävdes, var han var närvarande och ytterligare förklaringar/vägledning som gick utöver vad som formellt föreskrevs i mandatet.

Dessutom hade arbetsrelationerna inom teamet med två experter enligt vår mening blivit ansträngda (jfr utväxlingen av e-postmeddelanden den 18 och 19 juni 2008). Vi drog därför vid vårt möte den 2 juli slutsatsen att det inte längre var möjligt att fortsätta med denna juridiska expert, eftersom vi ansåg att studien inte skulle ge något tillfredsställande resultat (jfr uppdragsbeskrivningen).

43. Klaganden anser att kommissionens begäran om att avvisa honom var ogrundad och orättvis. Han ansåg inledningsvis att kommissionen var nöjd med hans arbete och godkände det. Därefter höjdes hans lön. Dessutom säkerställde kommissionen under ett möte att hans uppdrag skulle förlängas. I sitt yttrande förnekade kommissionen att den hade gjort denna positiva bedömning.

44. Ombudsmannen noterar att klagandens uppdrag förlängdes med tio dagar och att budgeten för AESA höjdes i enlighet med detta. Enligt kommissionen var emellertid syftet med förlängningen att ge klaganden möjlighet att förbättra sitt arbete och inte att belöna honom för utfört arbete. Detta visade att kommissionen är rättvis. Klaganden lyckades inte visa att han kunde förbättra sitt arbete.

45. Dessutom kan ökningen av klagandens ersättning rimligen anses motsvara den ovannämnda utvidgningen och de ytterligare uppgifter som AESA och kommissionen kommit överens om. Återigen var det inte en belöning för hans prestation.

46 På grundval av artikel 26 i avtalets allmänna villkor [10] kunde kommissionen inte heller formellt godkänna klagandens interimsrapport, eftersom hans arbete först måste godkännas av uppdragstagaren och sedan överlämnas till kommissionen av uppdragstagaren. Mot bakgrund av dessa fakta förstår ombudsmannen att alla diskussioner mellan kommissionen, AESA och klaganden om hans utkast endast var preliminära steg.

47. Slutligen måste det ha funnits vissa tvivel om kvaliteten på klagandens arbete om en rad möten måste anordnas om hans utkast (möten den 6, 15, 30 maj 2008 och 10 juni 2008). Den 3 och 6 juni 2008 kontaktade kommissionen klaganden och bad honom att förbättra sitt arbete. Dessutom klargjorde kommissionen i ett e-postmeddelande vissa frågor som rörde hans preliminära förslag och bad honom att arbeta med sitt betänkande igen innan det kunde godkännas. Den försåg också klaganden med underlag för att hjälpa honom att genomföra en fördjupad analys.

48. När det gäller klagandens argument att hans yrkesmässiga förhållande till expertekonomen inte var sådant att det påverkade kvaliteten på hans rapporter noterar ombudsmannen att det krävdes ett nära samarbete mellan experterna för att de skulle kunna utföra sina respektive uppgifter: Den juridiska experten var tvungen att genomföra expertekonomens förslag, när de hade godkänts av AESA. På grundval av ett utbyte av e-postmeddelanden av den 18 juni 2008 mellan expertekonomen och kommissionen [11] verkar det som om en oenighet hade uppstått mellan experterna. Denna oenighet framgick också av klagandens e-postmeddelande av den 19 juni 2008 [12] till expertekonomen, av vilket klaganden skickade en kopia till kommissionen, om deras respektive skyldigheter enligt avtalet.

49. Mot bakgrund av ovanstående anser ombudsmannen att kommissionen lämnade objektiva skäl för sin begäran om att klaganden skulle avvisas och att det inte finns någon grund för att anse att dess beslut att göra detta var materiellt orättvist.

50. Under dessa omständigheter finner ombudsmannen inga administrativa missförhållanden när det gäller klagandens påstående, och hans påstående kan inte godtas.

51. Ombudsmannen anser dock att det är viktigt att kommentera kommissionens uttalande i dess yttrande att ”den inte kunde kontrollera hur konsortiet genomförde klagandens avskedande eftersom den inte kunde ingripa i förbindelser med tredje part”.

52 Ombudsmannen erinrar i detta avseende om att han i sitt svar på kommissionens offentliga samråd om översynen av budgetförordningen [13] ansåg att en underleverantör (t.ex. en expert i klagandens ställning i detta ärende) bör ha rätt att få veta om kommissionen kritiserar hans eller hennes prestationer och att bli hörd i samband med denna kritik. Ombudsmannen erinrar också om sin skriftväxling med kommissionen efter en kritisk anmärkning i ett annat ärende om ersättning av experter som lagts ut på underentreprenad [14]. Kommissionen ansåg i huvudsak att rättigheterna för en expert vars ersättare hade begärts kunde säkerställas genom ett system där uppdragstagaren hörde experten och framförde eventuella synpunkter till kommissionen. I sitt svar av den 11 augusti 2010 uteslöt ombudsmannen inte att både meddelandet av kommissionens kritik till underleverantören och möjligheten att höras i samband med denna kunde lämnas av uppdragstagaren.

53. I detta sammanhang anser ombudsmannen att det är lämpligt att påpeka att ett system av det slag som kommissionen verkar tänka sig för att garantera ett rättvist förfarande när kommissionen begär att en underleverantör ska bytas ut (dvs. ett system som är beroende av uppdragstagarens åtgärder) inte skulle vara förenligt med kommissionens uttalande i dess yttrande om att”den inte kunde kontrollera hur konsortiet genomförde klagandens uppsägning eftersom den inte kunde ingripa i relationer med tredje part”. Tvärtom skulle ett sådant system innebära att kommissionen har både ansvar och befogenhet att kräva att uppdragstagaren säkerställer ett rättvist förfarande när kommissionen begär att en underleverantör ska bytas ut. Ombudsmannen kommer att göra ytterligare en anmärkning i enlighet med detta.

B. Kommissionens påstådda underlåtenhet att svara på klagandens skrivelse av den 31 juli 2008

Argument som framförts till ombudsmannen

54. Klaganden hävdade att kommissionen inte hade svarat på hans skrivelse av den 31 juli 2008. Han yrkade att kommissionen skulle ta ställning till hans påståenden i skrivelsen.

55. Kommissionen uppgav att skrivelsen av den 31 juli 2008 hade skickats till klagandens tidigare arbetsgivare, "Sopex". Kommissionens avdelningar fick endast en kopia. Dessutom innehöll detta brev allvarliga anklagelser mot namngivna personer. Kommissionen ansåg det inte nödvändigt att besvara denna skrivelse, eftersom klaganden i detta meddelande bad Sopex att kontakta kommissionen.

Ombudsmannens bedömning

56. Ombudsmannen noterar att klaganden den 31 juli 2008 skickade ett kort följebrev till kommissionen i vilket han skrev följande:

"Sur indication de R. W. (tjänsteman vid kommissionen), je vous remercie de trouver ci-joint copie de la lettre de réclamation adressée ce jour à Mr ... de Sopex mon contractant".

57. Med sitt brev bifogade han en kopia av sitt brev till Sopex. I denna skrivelse klagade han över sin påstådda ogrundade uppsägning och yrkade skadestånd på 20 000 euro som skulle betalas av Sopex och kommissionen.

58. I enlighet med artikel 14 i den europeiska kodexen för god förvaltningssed [15] borde kommissionen ha besvarat klagandens skrivelse för att förklara att de frågor som han tog upp inte omfattades av kommissionens behörighet, även om han redan hade vänt sig till Sopex.

59. Eftersom kommissionen lämnade ovanstående förklaring under undersökningens gång anser ombudsmannen dock att det inte finns någon grund för ytterligare undersökningar av detta påstående.

60. Mot bakgrund av ovanstående finns det ingen grund för ytterligare undersökningar av klagandens påstående.

Slutsatser

På grundval av sina undersökningar av detta klagomål avslutar ombudsmannen det med följande slutsatser:

Det finns inget fall av administrativt missförhållande när det gäller klagandens första påstående.

Hans talan kan således inte bifallas.

Det finns ingen grund för ytterligare undersökningar av klagandens andra påstående.

Klaganden och kommissionen kommer att underrättas om detta beslut.

YTTERLIGARE ÅTERMÄRKNING

Ombudsmannen erinrar om att han i sitt svar på kommissionens offentliga samråd om översynen av budgetförordningen [16] ansåg att en underleverantör (t.ex. en expert i klagandens ställning i detta ärende) bör ha rätt att få veta om kommissionen kritiserar hans eller hennes prestationer och att bli hörd i samband med denna kritik. Ombudsmannen erinrar också om sin skriftväxling med kommissionen om en kritisk anmärkning i ett annat ärende om ersättning av experter som lagts ut på underentreprenad [17]. Kommissionen ansåg i huvudsak att rättigheterna för en expert vars ersättare hade begärts kunde säkerställas genom ett system där uppdragstagaren hörde experten och framförde eventuella synpunkter till kommissionen. I sitt svar av den 11 augusti 2010 uteslöt ombudsmannen inte att både meddelandet av kommissionens kritik till underleverantören och möjligheten att höras i samband med denna kunde lämnas av uppdragstagaren. I detta sammanhang anser ombudsmannen att det är lämpligt att påpeka att ett system av det slag som kommissionen verkar tänka sig för att garantera ett rättvist förfarande när kommissionen begär att en underleverantör ska bytas ut (dvs. ett system som är beroende av uppdragstagarens åtgärder) inte skulle vara förenligt med kommissionens uttalande i dess yttrande om att den inte kunde kontrollera hur konsortiet genomförde klagandens uppsägning eftersom det inte kunde ingripa i relationer med tredje part. Tvärtom skulle ett sådant system innebära att kommissionen har både ansvar och befogenhet att kräva att uppdragstagaren säkerställer ett rättvist förfarande när kommissionen begär att en underleverantör ska bytas ut.

 

P. Nikiforos Diamandouros

Utfärdat i Strasbourg den 27 augusti 2010


[1] Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1638/2006 av den 24 oktober 2006 om fastställande av allmänna bestämmelser för upprättandet av ett europeiskt grannskaps- och partnerskapsinstrument. Det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet är det finansiella instrumentet för den europeiska grannskapspolitiken. Det riktar sig till partnerländerna i den europeiska grannskapspolitiken, inklusive Ryssland, och erbjuder medfinansiering för att främja goda styrelseformer och en rättvis social och ekonomisk utvecklingsprocess.

[2] Särskilda kravspecifikationer för avtalet – ”Ramavtal 2007 – del nr 5” – ”Erbjudande nr 20008/157113”.

[3] Översättning från den franska originalversionen.

[4] Se fotnot 2.

[5] I artikel 35.1 i de allmänna villkoren (EuropeAid/123314/C/SERV/Multi) föreskrivs följande:

”Den upphandlande myndigheten ska ha rätt att tillfälligt avbryta utförandet av tjänsterna eller någon del av dem under så lång tid som den anser nödvändigt.”

[6] I artikel 17.2 i de allmänna villkoren ("Ersättning av personal") anges följande:

”Dessutom kan den upphandlande myndigheten under fullgörandet och på grundval av en skriftlig och motiverad begäran begära en ersättare om den anser att en anställd är ineffektiv eller inte utför sina uppgifter enligt avtalet.”

[7] Se relevant stycke: (Franska originalet):

"… malgré les nombreuses demandes et explications fournies par la Délégation au Chef de mission, j'ai le regret de constater que je ne peux pas, sur la base de ce rapport provisoire, transcrire sur le plan juridique les définitions et recommandations figurant aux pages 7 à 19 du rapport …".

[8] Se fotnot 5.

[9] Se fotnot 6.

[10] I artikel 26 i de allmänna villkoren föreskrivs följande:

"(1) I uppdragsbeskrivningen för ramavtalet och för varje särskilt avtal anges vilka typer av rapporter som uppdragstagaren ska utarbeta samt vilket format som ska användas.

(2) Slutrapporten skall överlämnas till projektledaren senast 60 dagar efter det att kontraktets löptid löpt ut. En sådan rapport ska inte vara bindande för den upphandlande myndigheten.”

[11] Se e-postmeddelande av den 18 juni 2008 (fransk originalversion):

"J'ai quelque peine à suivre Mr. [nom du plaignant] et je trouve parfaitement inutile de gaspiller encore plus de temps avec des réunions plénières, frasques, ... [nom du plaignant] se concentre sur son domaine et essaie d'être constructif et positif.

[12] Se e-postmeddelande av den 19 juni 2008 från klaganden till expertekonomen (fransk originalversion):

"J'ai le regret de vous faire observer que vos recommandations sont incompréhensibles et inopérantes. En conséquence de quoi, je suis contraint, devant ces manquements, de partir des définitions officielles …".

[13] Finns på ombudsmannens webbplats: http://www.ombudsman.europa.eu/resources/otherdocument.faces/en/4957/html.bookmark

[14] Se ärende 2449/2007/VIK.

[15] Artikel 14.1 i den europeiska kodexen för god förvaltningssed (http://www.ombudsman.europa.eu/resources/code.faces#hl17)

”Varje brev eller klagomål till institutionen ska inom två veckor få ett mottagningsbevis, utom om ett svar i sak kan sändas inom den perioden.”

[16] Tillgänglig på ombudsmannens webbplats: http://www.ombudsman.europa.eu/resources/otherdocument.faces/en/4957/html.bookmark

[17] Se ärende 2449/2007/VIK.

Vad tyckte du om denna automatiska översättning? Dela din åsikt med oss!