Bakgrunden till påståendet

1. Klaganden arbetade som expert på två projekt som finansierades av Europeiska kommissionen 2007 och 2008. Huvudentreprenören för båda kontrakten (nedan kallade de två kontrakten) var företag A.

2. I april 2008 underrättade företag A kommissionen om att det hade ekonomiska svårigheter. I maj 2008 undertecknade företag A ett uppdragsavtal med företag B. I uppdragsavtalet föreskrevs att om Gruppo Soges skulle gå i frivillig likvidation skulle företag B köpa företag A:s tillgångar.

3. Därefter övertog företag B alla de rättigheter och skyldigheter som företag A hade, inklusive de rättigheter och skyldigheter som följde av företagets avtal med kommissionen. I augusti 2008 undertecknade kommissionen tillägget till avtalen och ändrade därmed huvudentreprenören från företag A till företag B.

4. Även om kommissionen godkände den första kontraktsuppgiften den 11 april 2008 och den andra den 27 april 2009 fick klaganden, som arbetade med båda uppgifterna, inte betalt för sitt arbete med projekten.

5. I juli 2009 beslutade Europeiska kommissionen att de belopp som skulle betalas för båda uppgifterna skulle betalas till ramavtalsparten, företag B.

6. I juli 2009 fick klaganden kännedom om att företag A hade försatts i likvidation. Han befarade att experter bara skulle få en procent av det belopp som de skulle ha rätt till. Han vände sig till ombudsmannen.

Prövningens föremål

7. Ombudsmannen inledde en undersökning av påståendet att kommissionen gjorde fel när den använde företag A som sin huvudentreprenör, trots att den var medveten om sina ekonomiska problem.

8. Ombudsmannen inledde en undersökning av påståendet att kommissionen bör se till att klaganden omedelbart får betalt för det arbete han utfört.

9. Ombudsmannen uppmanade kommissionen att lämna följande ytterligare information:

i) Hur kontrollerade kommissionen Gruppo Soges ekonomiska ställning innan de två kontrakten tilldelades?

ii) Hur övervakar kommissionen entreprenörernas finansiella stabilitet under hela avtalstiden?

iii) Vilka åtgärder vidtar kommissionen om den får kännedom om att en uppdragstagare har ekonomiska svårigheter som kan äventyra dennes förmåga att fortsätta att fullgöra ett kontrakt på ett korrekt sätt?

Frågeställningen

10. Den 3 september 2009 inledde ombudsmannen sin undersökning av detta klagomål och skickade klagomålet till kommissionen med en begäran om yttrande. Den 4 februari 2010 översände kommissionen sitt yttrande, som översändes till klaganden den 5 mars 2010, med en uppmaning att inkomma med synpunkter. Klaganden inkom inte med några synpunkter.

Ombudsmannens analys och slutsatser

A. Påstående om kommissionens felaktiga beslut att använda Soges S.p.A som sin huvudleverantör, trots att företaget var medvetet om sina ekonomiska problem

Argument som framförts till ombudsmannen

11. Klaganden hävdar att kommissionens underlåtenhet att se till att dess huvudentreprenör inte hade ekonomiska problem ledde till en försenad betalning för det arbete som han utförde som expert på två kommissionsfinansierade projekt.

12. Klaganden hävdar att kommissionen, trots att den visste att Gruppo Soges hade allvarliga ekonomiska problem, fortsatte att betala Gruppo Soges för det arbete som experterna utförde för kommissionens räkning.

13. I sitt yttrande till ombudsmannen uppgav kommissionen att de två kontrakten tilldelades Gruppo Soges i slutet av 2007, när det varken fanns tecken på eller kända klagomål om några ekonomiska problem i samband med Gruppo Soges.

14. Innan de två kontrakten tilldelades Gruppo Soges hade kommissionen haft ett långvarigt samarbete med Gruppo Soges på området för tekniskt bistånd och konsulttjänster. Gruppo Soges hade dessutom lämnat in nödvändig dokumentation som visade att företaget hade en sund ekonomisk ställning.

15. I maj 2008, när godkännande begärdes för överlåtelsen av Gruppo Soges rättigheter och skyldigheter till Soges, begärde och erhöll kommissionen försäkringar från sin entreprenör, likvidatorn, och senare från ”commissario liquidatore”, om att överlåtelsen var förenlig med alla tillämpliga lagar och, i synnerhet, att borgenärerna skulle skyddas.

16. Kommissionen förklarade att Gruppo Soges tilldelade Soges de två kontrakten för att minimera störningarna.

17. Kommissionen betonade att den inte hade något avtalsförhållande med klaganden och att ett avtal mellan en entreprenör och en expert omfattas av tillämplig handelsrätt. När kommissionen begärde försäkringar från Soges beaktade den dessutom Gruppo Soges underleverantörers intressen, trots att den inte hade någon särskild omsorgsplikt gentemot tredje man.

18. Kommissionen klargjorde att den som en allmän regel övervakar juridiska personer och inte enskilda avtal. Den inhämtar information från olika källor, t.ex. kommissionens anställda, Olaf, granskningsresultat och systemet för tidig varning. All information utvärderas sedan. Bedömningen kan leda till att kommissionen vidtar åtgärder för att skydda sina ekonomiska intressen.

19. Om det finns tecken på att genomförandet av ett kontrakt kan äventyras på grund av en uppdragstagares ekonomiska svårigheter, strävar kommissionen efter att få information från uppdragstagaren om hur allvarliga farhågorna är. I enlighet med artikel 28 i de allmänna villkoren i ramavtalet [1] kan kommissionen därefter besluta att helt eller delvis ställa in de betalningar som ska göras till uppdragstagaren. Möjligheten att hålla inne betalningar till uppdragstagaren erkänns också i artikel 106.4 i genomförandebestämmelserna [2] och i ett beslut om systemet för tidig varning. I vissa situationer kan ett beslut om kvarstad delges kommissionen. I sådana fall kan uppdragstagaren bli föremål för en varning i systemet för tidig varning. Följden av ett exekutionstitel är betalning till förmån för borgenärerna.

20. Den tillade att kommissionen enligt artikel 36 i de allmänna villkoren i ramavtalet får säga upp avtalet om uppdragstagaren försätts i konkurs eller befinner sig i en motsvarande situation, eller om någon organisatorisk förändring sker som innebär att uppdragstagarens status som juridisk person, art eller kontroll ändras, såvida inte en sådan ändring anges i ett tillägg till avtalet. Varje annat rättsligt funktionshinder som hindrar fullgörandet av avtalet kan också motivera att avtalet sägs upp.

Ombudsmannens bedömning

21. Ombudsmannen anser att kommissionen har ett ansvar att kontrollera en uppdragstagares finansiella stabilitet innan den tilldelar ett kontrakt, och att fortsätta att göra detta under hela kontraktstiden. Mot bakgrund av kommissionens långvariga positiva erfarenheter av att arbeta med Gruppo Soges innan den tilldelade de två kontrakten, och det faktum att Gruppo Soges lämnade in nödvändig dokumentation som visade dess ekonomiska ställning, fanns det vid den tidpunkt då de två kontrakten ingicks inga bevis för att Gruppo Soges befann sig i ekonomiska svårigheter. Ombudsmannen anser därför att kommissionen vidtog alla rimliga åtgärder för att se till att Gruppo Soges inte befann sig i ekonomiska svårigheter när den tilldelade de två kontrakten.

22. Avtalen undertecknades i slutet av 2007. I april 2008 informerade Gruppo Soges kommissionen om att företaget hade stött på ekonomiska svårigheter och att det behövde underteckna överlåtelseavtalet. Ombudsmannen noterar att kommissionen, när den begärde kommissionens godkännande av överlåtelsen av Gruppo Soges rättigheter och skyldigheter till Soges, begärde och erhöll försäkringar om att överlåtelsen var förenlig med alla tillämpliga lagar och, i synnerhet, att borgenärerna skulle skyddas. Ombudsmannen noterar också att kommissionen begärde försäkringar från Soges om att Gruppo Soges underleverantörers intressen skulle beaktas. Ombudsmannen anser att kommissionens åtgärder i detta avseende är särskilt lovvärda.

23. Mot bakgrund av ovanstående finner ombudsmannen därför att kommissionen inte har gjort sig skyldig till något administrativt missförhållande i samband med påståendet.

B. Krav på att kommissionen ska se till att klaganden får betalt omedelbart

Argument som framförts till ombudsmannen

24. Klaganden påpekar att även om kommissionen godtog uppgifterna för de två kontrakten i april 2008 respektive april 2009, hade han inte fått någon slutbetalning.

25. Kommissionen har uppgett att den den 24 juli 2009 skickade ett e-postmeddelande till Soges och satte press på företaget att betala experterna. Kommissionen informerade också Soges om att dess underlåtenhet att betala skulle ge upphov till allvarliga tvivel om Soges lämplighet som ramavtalspart för kommissionen. Soges gjorde betalningen i september 2009.

Ombudsmannens bedömning

26. Ombudsmannen anser att den klagandes begäran har avgjorts av institutionen.

C. Slutsatser

På grundval av sin undersökning av detta klagomål avslutar ombudsmannen det med följande slutsatser:

Europeiska ombudsmannen drar slutsatsen att kommissionen inte hade gjort sig skyldig till något administrativt missförhållande när den tilldelade Gruppo Soges S.p.A. kontrakten.

P. Nikiforos Diamandouros

Utfärdat i Strasbourg den 27 juli 2010

[1] EuropeAid/123314/C/SER/multi, EUT 2006/S 88-092637.

[2] Kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget, EGT L 357, 2002, s. 1.