Strasbourg den 8 oktober 2007

Bäste X,

Den 19 februari 2007 lämnade du in ett klagomål till Europeiska ombudsmannen mot Europeiska kommissionen om dess påstådda underlåtenhet att svara på dina skrivelser av den 8 december 2006, den 23 januari och den 3 februari 2007. Ni hävdade att denna underlåtenhet att svara utgjorde ett fall av diskriminering.

Den 21 februari 2007 översände du ytterligare handlingar rörande ditt klagomål till mig.

Den 21 mars 2007 vidarebefordrade jag klagomålet till kommissionens ordförande.

Den 13 juni 2007 översände du ytterligare handlingar rörande ditt klagomål till mig.

Kommissionen översände den engelska versionen av sitt yttrande den 2 juli 2007 och den spanska den 9 juli 2007.

Den 11 juli 2007 översände jag skrivelsen till Er med en uppmaning att inkomma med synpunkter. Den 15 juli 2007 översände ni era synpunkter till mig.

Jag skriver nu för att låta er veta resultaten av de undersökningar som har gjorts.

Klagomålet

Enligt klaganden var de relevanta omständigheterna sammanfattningsvis följande:

Genom rekommenderat brev av den 8 december 2006 skrev klaganden till Joaquin Almunia, kommissionsledamot med ansvar för ekonomiska och monetära frågor. I denna skrivelse hävdade klaganden att en spansk bank överträtt spanska och europeiska konkurrensregler.

Den 23 januari 2007 skickade klaganden en skrivelse till enhetschefen för direktorat B vid generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd. Klaganden framförde samma påståenden som i sin skrivelse till kommissionsledamot Almunia.

Den 3 februari 2007 skickade klaganden ytterligare en skrivelse till kommissionsledamot Almunia i vilken han upprepade sina påståenden. I denna skrivelse uppgav han vidare att han inte hade mottagit något mottagningsbevis för sin skrivelse av den 8 december 2006.

I sitt klagomål till Europeiska ombudsmannen hävdade klaganden att han inte hade fått något svar från Europeiska kommissionen på sina tre skrivelser av den 8 december 2006, den 23 januari och den 3 februari 2007. Han hävdade vidare att denna brist på svar utgjorde ett fall av diskriminering, eftersom han ansåg att "ingen står över lagen".

Telefonsamtal mellan ombudsmannens avdelningar och klaganden

Den 21 februari 2007 ringde ombudsmannens avdelningar klaganden för att be honom att skicka kopior av de skrivelser som han hade skickat till kommissionen.

Samma dag översände klaganden de begärda handlingarna till ombudsmannen.

Ytterligare kontakter mellan ombudsmannens avdelningar och klaganden

Genom ett e-postmeddelande av den 7 mars 2007 kontaktade ombudsmannen klaganden för att ta reda på om kommissionen hade besvarat klagandens skrivelser efter hans telefonsamtal med ombudsmannen den 21 februari 2007.

I ett e-postmeddelande av den 9 mars 2007 uppgav klaganden att han inte hade fått några svar.

Frågeställningen

Kommissionens yttrande

I sin replik gjorde kommissionen sammanfattningsvis följande uttalanden:

Kommissionen uppgav att klaganden hade skickat flera skrivelser till kommissionen, särskilt till generaldirektoratet för informationssamhället (GD INFSO). Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd (GD Hälso- och konsumentfrågor). och kommissionsledamöterna Almunias och McCreevys kanslier.

GD INFSO, GD SANCO och kommissionsledamöterna Almunias och McCreevys kanslier besvarade ett antal skrivelser från klaganden till kommissionen.

Angående den påstådda underlåtenheten att svara på klagandens skrivelse av den 23 januari 2007

Kommissionen uppgav att GD Hälso- och konsumentfrågor den 4 januari 2007 skickade ett svar i sak på klagandens e-postmeddelande av den 29 november 2006. Kommissionen uppgav också att den klagande hade fått ett slutgiltigt svar från GD INFSO den 11 december 2006, i vilket han informerades om att hans ansökan inte kunde behandlas av kommissionen eftersom den inte kunde ingripa i tvister mellan medborgare och finansinstitut. I sitt depåsvar gav GD INFSO även klaganden kontaktuppgifter till avdelningen för klagomålstjänster vid Spaniens centralbank.

Genom en skrivelse av den 23 januari 2007 översände klaganden ytterligare upplysningar. Eftersom skrivelsen inte innehöll någon särskild begäran ansåg GD Hälso- och konsumentfrågor att den endast hade skickats i informationssyfte och svarade inte.

Den 17 april 2007 besvarade kommissionen emellertid den fråga som klaganden hade tagit upp när den besvarade hans kompletterande skrivelse av den 3 april 2007.

Angående den påstådda underlåtenheten att svara på klagandens skrivelser av den 8 december 2006 och den 3 februari 2007

Den 8 december 2006 och den 3 februari 2007 skrev klaganden till kommissionsledamot Almunia. Genom en skrivelse av den 28 februari 2007 informerade kommissionsledamot Almunias kansli klaganden om att hans ärende hade kommit till McCreevys kanslis kännedom. På grund av ett administrativt förbiseende skickades dock dokumenten till kommissionsledamot Charlie McCreevys kansli först den 15 maj 2007.

Genom en skrivelse av den 11 juni 2007 informerade en medlem av kommissionsledamot Charlie McCreevys kansli, kommissionsledamot med ansvar för generaldirektoratet för den inre marknaden och tjänster (GD Inre marknaden och tjänster), klaganden om att GD Inre marknaden och tjänsters analys av hans ärende hade lett till samma slutsatser som GD Hälso- och konsumentfrågor.

Kommissionen drog slutsatsen att den hade besvarat klagandens skrivelser och avvisade därför hans argument att han hade utsatts för diskriminering. Kommissionen bad uppriktigt om ursäkt för förseningarna i sina svar.

Klagandens synpunkter

I sitt yttrande vidhöll klaganden sitt påstående att han hade utsatts för diskriminering och att hans skrivelser skickades till kommissionsledamot Charlie McCreevys ansvariga kansli först den 15 maj 2007.

Beslutet

1 Kommissionens påstådda underlåtenhet att svara på klagandens skrivelser som utgjorde ett påstått fall av diskriminering

1.1 Genom rekommenderat brev av den 8 december 2006 skrev klaganden till Joaquin Almunia, kommissionsledamot med ansvar för ekonomiska och monetära frågor. I denna skrivelse hävdade klaganden att en spansk bank hade överträtt spanska och europeiska konkurrensregler. Den 23 januari 2007 skickade klaganden en skrivelse till enhetschefen för direktorat B vid generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd (GD Hälso- och konsumentfrågor) i vilken han framförde samma påståenden som i skrivelsen till kommissionsledamot Almunia. Den 3 februari 2007 skickade klaganden ytterligare en skrivelse till kommissionsledamot Almunia, i vilken han upprepade sina påståenden. I denna skrivelse uppgav han vidare att han inte hade mottagit något mottagningsbevis för sin skrivelse av den 8 december 2006. I sitt klagomål till ombudsmannen hävdade klaganden att han inte hade fått något svar från kommissionen på sina skrivelser av den 8 december 2006, den 23 januari och den 3 februari 2007, och tillade att en sådan underlåtenhet att svara utgjorde ett fall av diskriminering.

1.2 I sitt yttrande uppgav kommissionen att GD Hälso- och konsumentfrågor den 4 januari 2007 hade skickat ett svar i sak på sitt e-postmeddelande av den 29 november 2006 angående den påstådda underlåtenheten att svara på klagandens skrivelse av den 23 januari 2007. Kommissionen uppgav också att generaldirektoratet för informationssamhället (GD INFSO) den 11 december 2006 skickade ett svar till klaganden. I detta meddelande informerade GD INFSO klaganden om att hans påstående inte kunde behandlas av kommissionen, eftersom kommissionen inte kunde ingripa i tvister mellan medborgare och finansinstitut. GD INFSO gav också klaganden kontaktuppgifter till avdelningen för klagomålstjänster vid Spaniens centralbank. Genom en skrivelse av den 23 januari 2007 översände klaganden ytterligare upplysningar till GD Hälso- och konsumentfrågor. Eftersom skrivelsen inte innehöll någon särskild begäran ansåg GD Hälso- och konsumentfrågor att den endast hade skickats i informationssyfte och svarade inte. Den 17 april 2007 besvarade kommissionen emellertid den fråga som klaganden hade tagit upp i sin skrivelse av den 23 januari 2007, när den besvarade hans kompletterande skrivelse av den 3 april 2007. När det gäller den påstådda underlåtenheten att svara på klagandens skrivelser av den 8 december 2006 och den 3 februari 2007 informerade kommissionsledamot Almunias kansli klaganden genom en skrivelse av den 28 februari 2007 om att hans ärende hade kommit till McCreevys kanslis kännedom. På grund av ett administrativt förbiseende skickades dock dokumenten till kommissionsledamot Charlie McCreevys kansli först den 15 maj 2007. Genom en skrivelse av den 11 juni 2007 informerade en medlem av kommissionsledamot Charlie McCreevys kansli, som var ansvarig för generaldirektoratet för den inre marknaden och tjänster (GD Inre marknaden och tjänster), klaganden om att GD Inre marknaden och tjänsters analys hade lett till samma slutsatser som GD Hälso- och konsumentfrågor. Kommissionen drog slutsatsen att den hade besvarat klagandens skrivelser och avvisade därför hans påstående att han hade utsatts för diskriminering. Kommissionen bad uppriktigt om ursäkt för förseningarna i sina svar.

1.3 Det är god förvaltningssed att administrationen besvarar brev eller e-postmeddelanden som den mottar inom rimlig tid och på lämpligt sätt. Ombudsmannen anser det också lämpligt att erinra om att enligt artikel 17 i den europeiska kodexen för god förvaltningssed (1) ska ”tjänstemannen se till att ett beslut om varje begäran eller klagomål till institutionen fattas inom en rimlig tidsfrist, utan dröjsmål och under alla omständigheter senast två månader från dagen för mottagandet. (...)".

1.4 I sitt klagomål hävdade klaganden att kommissionen inte hade besvarat hans tre skrivelser av den 8 december 2006, den 23 januari och den 3 februari 2007. Med tanke på att svar verkar ha skickats på dessa skrivelser under denna undersökning anser ombudsmannen att det som behöver undersökas här är huruvida kommissionen skickade sina svar inom rimlig tid.

I detta sammanhang noterar ombudsmannen att klaganden i sin skrivelse av den 8 december 2006 till kommissionen hävdade att en spansk bank hade överträtt spanska och europeiska konkurrensregler. Den 23 januari 2007 skickade klaganden ytterligare en skrivelse till kommissionen. Kommissionen ansåg att denna skrivelse inte innehöll någon särskild begäran och lämnade in den endast som information. Den 3 februari 2007 skickade klaganden ännu en skrivelse till kommissionsledamot Almunia, i vilken han uppgav att han inte hade mottagit något mottagningsbevis för sin skrivelse av den 8 december 2006. Ombudsmannen noterar att det framgår av de handlingar som bifogats kommissionens yttrande att kommissionen den 28 februari 2007 bekräftade mottagandet av den klagandes skrivelse av den 8 december 2006 och informerade honom om att hans kommentarer hade kommit till den ledamot av kansliet som är ansvarig för denna fråga, nämligen kommissionsledamot Charlie McCreevy. Ombudsmannen noterar vidare att kommissionen besvarade klagandens skrivelser den 11 juni 2007, det vill säga mer än sex månader efter klagandens första skrivelse. Ombudsmannen anser att den tid det tog att skicka detta svar uppenbart gick utöver vad som kan anses vara en rimlig tidsperiod för att besvara sådana begäranden.

Ombudsmannen noterar dock att kommissionen i sitt yttrande bad om ursäkt för den försening som uppstod när den besvarade klagandens skrivelser och förklarade att detta berodde på ett administrativt förbiseende när dessa skrivelser skickades till den ansvariga kommissionsledamotens kansli. Under dessa omständigheter anser ombudsmannen, samtidigt som han erkänner att det fanns en beklaglig underlåtenhet att effektivt hantera korrespondens från en medborgare, att det inte verkar finnas någon grund för ytterligare undersökningar av detta påstående.

1.5 I sitt klagomål hävdade klaganden att kommissionens underlåtenhet att svara på hans skrivelser utgjorde ett fall av diskriminering. I detta avseende anser ombudsmannen att det skäl som den åberopade för att motivera sin försening, nämligen ett administrativt förbiseende vid översändandet av klagandens skrivelser till den ansvariga kommissionsledamotens kansli, samtidigt som det återspeglar en beklaglig underlåtenhet att hantera korrespondens på ett effektivt sätt, inte leder till slutsatsen att klaganden diskriminerades. Ombudsmannen anser vidare att klaganden inte har lagt fram någon bevisning som tyder på att han har diskriminerats. Under dessa omständigheter anser ombudsmannen att klagandens argument att kommissionens uteblivna svar på hans skrivelser utgjorde ett fall av diskriminering inte kan godtas.

2 Slutsats

På grundval av ombudsmannens undersökningar av detta klagomål förefaller det inte finnas någon grund för ytterligare undersökningar av klagomålet. Ombudsmannen avslutar därför ärendet.

Europeiska kommissionens ordförande kommer också att informeras om detta beslut.

Med vänliga hälsningar,

 

P. Nikiforos DIAMANDOUROS

---

(1) Den europeiska kodexen för god förvaltningssed finns på ombudsmannens webbplats (http://www.ombudsman.europa.eu/code/en/default.htm).