Gäller ditt klagomål en EU-institution eller ett EU-organ?
- SV Svenska
Maskinöversättningar kan innehålla fel som riskerar att minska tydligheten och exaktheten. Ombudsmannen frånsäger sig allt ansvar för eventuella avvikelser. För den mest tillförlitliga informationen och rättssäkerheten hänvisas till källversionen i engelska via länken ovan.
För mer information, se vår språk- och översättningspolicy.
Beslut i ärende OI/3/2006/BB - Övre åldersgränser för det interna praktikantprogrammet
Beslut
Ärende OI/3/2006/BB - Undersökning inledd den Tisdag | 31 januari 2006 - Beslut den Fredag | 08 december 2006
I januari 2006 inledde ombudsmannen en undersökning på eget initiativ avseende Europaparlamentets regler och policyer i fråga om övre åldersgränser för sitt praktikantprogram. Ombudsmannen åberopade dels artikel 21 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, där det står att "all diskriminering på grund av bland annat (...) ålder (...) skall vara förbjuden", dels EG-domstolens rättspraxis från senare tid, som säger att principen om icke-diskriminering på grund av ålder är en allmän gemenskapsrättslig princip[1], och dels kommissionens beslut att avskaffa åldersgränserna för sitt praktikantprogram med anledning av ett förslag till rekommendation som ombudsmannen lämnade i ärende 2107/2002/PB.
I sitt yttrande påpekade parlamentet att det den 1 februari 2006 hade antagit ett nytt beslut rörande sina interna bestämmelser om praktiktjänstgöring och studiebesök vid Europaparlamentets generalsekretariat. Sedan den 15 februari 2006, den dag då de nya bestämmelserna trädde i kraft, tillämpade parlamentet inte längre någon övre åldersgräns för sitt praktikantprogram. Före det datumet hade parlamentet tillämpat en övre åldersgräns på 45 år.
Ombudsmannen fann att det inte behövdes några ytterligare undersökningar eftersom parlamentet hade avskaffat åldersgränsen.
[1] Mål C-144/04, Werner Mangold mot Rüdiger Helm, REG [2005] s. I-9981, punkt 75.
Strasbourg den 8 december 2006
Bästa ordförande!
Den 31 januari 2006 meddelade jag att jag hade beslutat att inleda en undersökning på eget initiativ om användningen av åldersgränser i Europaparlamentets praktikprogram.
Jag skriver nu för att låta er veta resultaten av de undersökningar som har gjorts.
Skälen till att starta en egen utredning
I artikel 21 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna anges följande: "All diskriminering på grund av bland annat (...) ålder (...) ska vara förbjuden"(1). Domstolen har dessutom nyligen i mål C-144/04, Mangold (punkt 75), slagit fast att principen om förbud mot diskriminering på grund av ålder är en allmän gemenskapsrättslig princip. Gemenskapsinstitutionerna får därför i princip inte diskriminera på grund av ålder när de rekryterar praktikanter.
I april 2005 välkomnade ombudsmannen Europeiska kommissionens beslut att avskaffa åldersgränsen i sitt praktikprogram efter ett klagomål om reglerna för programmet, som föreskrev en övre åldersgräns på 30 år (2). I linje med ombudsmannens förslag till rekommendation antog kommissionen ett beslut om reglerna för sitt praktikprogram genom vilket den avskaffade denna åldersgräns som ett tillträdeskriterium (3).
Av de skäl som anges ovan begärde ombudsmannen i en skrivelse av den 31 januari 2006 att Europaparlamentet skulle informera honom om sina regler och sin politik i fråga om åldersgränser i sitt praktikprogram och uttala sig om huruvida sådana befintliga gränser är förenliga med principen om icke-diskriminering på grund av ålder.
Frågeställningen
Europaparlamentets yttrandeParlamentet informerade ombudsmannen om att parlamentet sedan den 15 februari 2006 inte tillämpar någon övre åldersgräns för sitt praktikprogram. Före detta datum var den övre åldersgräns som parlamentet tillämpade 45 år.
Parlamentet noterade dock också att det har en minimiålder för praktikanter, som är 18 år. Den anser att detta krav är motiverat eftersom avlönade praktikanter redan måste ha universitetsexamen och även om det är tänkbart att oavlönade praktikanter som fortfarande studerar kanske inte har fyllt 18 år, kan dess sekretariat inte ta ansvar för minderåriga, för vilka det skulle agera i loco parentis, särskilt de som förmodligen skulle behöva bo hemifrån för att dra nytta av en praktik.
Parlamentet bifogade en kopia av sina interna bestämmelser om praktiktjänstgöring och studiebesök vid Europaparlamentets generalsekretariat, som antogs av generalsekreteraren den 1 februari 2006.
Beslutet
Inledande anmärkningI sin skrivelse om att inleda denna undersökning hänvisade Europeiska ombudsmannen särskilt till kommissionens beslut att avskaffa åldersgränsen på 30 år som ett tillträdeskriterium till sitt praktikprogram. Mot bakgrund av denna hänvisning klargör ombudsmannen att hans nuvarande initiativyttrande gäller övre åldersgränser i Europaparlamentets praktikprogram och inte minimiåldersgränsen på 18 år.
1 Övre åldersgränser i parlamentets praktikprogram1.1 Den 31 januari 2006 uppmanade ombudsmannen parlamentet att informera honom om sina bestämmelser och sin politik i fråga om åldersgränser i sitt praktikprogram och att uttala sig om huruvida sådana befintliga gränser är förenliga med principen om förbud mot diskriminering på grund av ålder, som är en allmän princip i gemenskapsrätten.
1.2 I sitt yttrande informerade parlamentet ombudsmannen om att det den 1 februari 2006 hade antagit ett nytt beslut om de interna bestämmelserna för praktiktjänstgöring och studiebesök vid Europaparlamentets generalsekretariat (bestämmelser). Parlamentet informerade ombudsmannen om att det sedan den 15 februari 2006, då de nya bestämmelserna trädde i kraft, inte längre tillämpade någon övre åldersgräns för sitt praktikprogram. Parlamentet medgav att det före detta datum hade tillämpat en övre åldersgräns på 45 år. Ombudsmannen anser att eftersom den ovannämnda åldersgränsen upphävdes efter inledandet av denna undersökning på eget initiativ, är ingen ytterligare undersökning och behandling av denna fråga motiverad.
2 SlutsatsEftersom den övre åldersgränsen i parlamentets praktikprogram upphävdes efter inledandet av denna undersökning på eget initiativ, drar ombudsmannen slutsatsen att ingen ytterligare undersökning och behandling av denna fråga är motiverad. Ombudsmannen avslutar därför ärendet.
Med vänliga hälsningar,
P. Nikiforos Diamandouros
(1) EGT C 364, 2000, s. 1.
(2) Se ombudsmannens pressmeddelande nr 4/2005 av den 29 april 2005 och ombudsmannens beslut om klagomål 2107/2002/(BB)PB, som finns på ombudsmannens webbplats (http://www.ombudsman.europa.eu).
(3) Kommissionens beslut K(2005) 458 av den 2 mars 2005 om bestämmelser för Europeiska kommissionens officiella praktikprogram, offentliggjort på kommissionens webbplats (http://ec.europa.eu/stages/rules/rules_en.pdf).