Strasbourg den 20 juli 2005

Bäste J.,

Den 8 oktober 2004 lämnade du in ett klagomål till Europeiska ombudsmannen mot Europaparlamentet om att du uteslutits från uttagningsprov PE/98/A (Förvaltare (A5/A4) - Ingenjörer med telekommunikationsexpertis).

Den 12 november 2004 vidarebefordrade jag klagomålet till Europaparlamentets talman. Europaparlamentet avgav sitt yttrande den 28 februari 2005. Jag översände den till Er med en uppmaning att inkomma med synpunkter, som Ni skickade den 28 april 2005.

Jag skriver nu för att låta er veta resultaten av de undersökningar som har gjorts.

Klagomålet

Bakgrunden till klagomålet är följande:

Klagomål 1029/2004/AJ

Klaganden deltog i uttagningsprov PE/98/A (förste handläggare (A5/A4) Ingenjörer med telekommunikationsexpertis)(1) som anordnades av Europaparlamentet. Det första steget i uttagningsprovet var uttagningskommitténs bedömning av de sökandes kvalifikationer och upprättandet av en förteckning över de 15 bästa sökande som får delta i de muntliga proven.

Den 29 mars 2004 underrättades klaganden om att hans ansökan hade avslagits på grund av att han inte var en av de 15 bästa kandidaterna.

Den 31 mars 2004 skrev klaganden till parlamentet och begärde att hans ansökan skulle omprövas. Han krävde också skadestånd för rasdiskriminering och bristande öppenhet. Han skickade en kopia av denna skrivelse till ombudsmannen, som registrerades som ett klagomål (1029/2004/AJ).

Ombudsmannen förklarade klagomålet otillåtligt i enlighet med artikel 2.4 i stadgan, eftersom klaganden inte hade slutfört lämpliga administrativa förfaranden inför Europaparlamentet när han lämnade in sitt klagomål.

Klagomål 1897/2004/ELB

Den 7 juni 2004 förnyade klaganden sitt klagomål till ombudsmannen.

Han förklarade att parlamentet den 21 april 2004 hade upplyst honom om att hans ansökan hade omprövats, men att beslutet att utesluta honom från uttagningsprovet hade bekräftats. Parlamentet förklarade att samma kriterier tillämpades på alla kandidater. Dessa kriterier anges i utvärderingsbladet. Klaganden fick 9,76 poäng av 20 för sina kvalifikationer och rankades därför på 25:e plats av 37 kandidater. En kopia av utvärderingsformuläret, som upprättats av uttagningskommittén, skickades till klaganden.

Klagomålet avvisades, eftersom det enligt artikel 195 i EG-fördraget inte fanns tillräckliga skäl för att inleda en undersökning. Ombudsmannen ansåg att parlamentets svar av den 21 april 2004 verkade rimligt och att klaganden inte hade förklarat varför detta svar var felaktigt.

Förevarande anmärkning: 3237/2004/ELB

Den 8 oktober 2004 ingav klaganden ett nytt klagomål till ombudsmannen mot Europaparlamentet. Han hävdade att parlamentet vid prövningen av hans ansökan om uttagningsprov PE/98/A gjorde en felaktig bedömning av hans yrkeserfarenhet, eftersom han endast beviljades 1,36 poäng för 20 års yrkeserfarenhet.

Klaganden hävdade också att han diskriminerades på grund av sin ras på grund av en bild som han bifogat sitt cv.

Klaganden hävdade att parlamentet inte hade gjort en korrekt bedömning av hans yrkeserfarenhet.

Frågeställningen

Europaparlamentets yttrande

Europaparlamentets yttrande kan sammanfattas på följande sätt:

Klaganden ansökte om uttagningsprov PE/98/A som anordnades av Europaparlamentet, och på grundval av de styrkande handlingar som bifogades hans ansökan tilläts han att delta i uttagningsprovet. I enlighet med meddelandet om uttagningsprov granskade uttagningskommittén hans ansökan och bedömde hans kvalifikationer. Klaganden fick 9,6 poäng av 20 och rankades på 25:e plats av 37 kandidater. Han var följaktligen inte en av de 15 bästa sökandena som kallades till de muntliga proven. Den 29 mars 2004 underrättades han om uttagningskommitténs beslut.

Den 31 mars 2004 begärde klaganden att hans ansökan skulle omprövas. Den 21 april 2004 bekräftade uttagningskommittén sitt beslut.

Bedömningen av kandidaternas examensbevis är en jämförande bedömning av kandidaternas meriter. För att säkerställa likabehandling av de sökande granskade uttagningskommittén de sökandes examensbevis i enlighet med ett utvärderingsformulär som hade upprättats i förväg på grundval av meddelandet om uttagningsprov och som tillämpades på samma sätt på alla sökande. Uttagningskommittén tog endast hänsyn till de uppgifter som de sökande lämnat i sin ansökan.

När det gäller de sökandes yrkeserfarenhet gavs 0–0,4 poäng för varje år av yrkeserfarenhet som förvärvats efter den examen som ger tillträde till uttagningsprovet och utöver de elva år som krävs. Den 29 juni 1988 erhöll klaganden sitt ingenjörsexamensbevis. Uttagningskommittén beaktade följaktligen inte hans yrkeserfarenhet före detta datum. Den klagandes erfarenhet utöver de elva år som krävs är tre år och fyra månader, vilket motsvarar 1,36 poäng. Dessutom gavs 0–0,4 poäng för varje erfarenhetsområde. Den sökandes erfarenhet måste innehålla en logisk kombination av minst åtta av de 13 områden som nämns i meddelandet om uttagningsprov. Klaganden lämnade kopior av tre avtal, som inte i detalj angav arten av hans arbetsuppgifter, och nämnde överlappande datum för de olika avtalens början och slut. Uttagningskommittén ansåg att klaganden hade en lämplig kombination av åtta områden och gav honom 1,4 poäng.

Uttagningskommittén kunde inte beakta de uppgifter som klaganden lämnat i sin meritförteckning och i sin begäran om omprövning av följande skäl: CV:t är inte en styrkande handling. Uppgifter som lämnats efter sista ansökningsdagen kunde inte beaktas. Uppgifterna i begäran om omprövning styrktes inte av någon handling som tillhandahållits före sista ansökningsdagen.

Enligt fast rättspraxis har uttagningskommittén ett stort utrymme för skönsmässig bedömning vid bedömningen av de sökandes meriter och administrationen kan inte ändra uttagningskommitténs beslut att inte kalla de sökande till de muntliga proven.

I sitt klagomål hävdar klaganden att han har diskriminerats på grund av sin ras på grund av en bild som han bifogat sitt cv. Uttagningskommittén anser att detta argument är omotiverat. Alla ansökningar granskades på grundval av styrkande handlingar och samma utvärderingsformulär. De sökandes meritförteckningar beaktades inte.

Uttagningskommittén agerade i enlighet med meddelandet om uttagningsprovet och inga oegentligheter upptäcktes.

Klagandens synpunkter

I sina synpunkter vidhöll klaganden sitt klagomål. Han uppgav att hans omfattande yrkeserfarenhet, och särskilt hans erfarenhet mellan 1982 och 1988, inte hade beaktats.

Till sitt yttrande bifogade han en kopia av en skrivelse som han skickat till en fransk distriktsdomstol, till det franska specialiserade organ som bekämpar diskriminering (Haute autorité de lutte contre les discriminations et pour l'égalité) och till FN:s kommitté för avskaffande av rasdiskriminering. I denna skrivelse uppgav klaganden att han ville lämna in ett klagomål mot diskriminering i arbetslivet på grund av ålder och ras. Han begärde att statsåklagaren, den höga undersökningsdomaren vid distriktsdomstolen i Paris och ordföranden för det franska organ som bekämpar diskriminering skulle inleda förfaranden mot Europaparlamentet och andra privata företag som offentliggör diskriminerande platsannonser.

Den 4 maj 2005 skickade han en ny skrivelse med liknande innehåll till Europeiska ombudsmannen.

Beslutet

1 Påstådd underlåtenhet att korrekt bedöma klagandens yrkeserfarenhet

1.1 Klaganden deltog i tävlingen PE/98/A, som anordnades av Europaparlamentet. Hans ansökan uteslöts från uttagningsprovet eftersom han inte var en av de 15 bästa kandidaterna. Klaganden hävdade att parlamentet inte hade gjort en korrekt bedömning av hans yrkeserfarenhet. Han hävdade att parlamentet gjorde en felaktig bedömning av hans yrkeserfarenhet, eftersom han endast beviljades 1,36 poäng för 20 års yrkeserfarenhet.

1.2 När det gäller de sökandes yrkeserfarenhet förklarade kommissionen att 0–0,4 poäng beviljades för varje år av yrkeserfarenhet som förvärvats efter den examen som ger tillträde till uttagningsprovet och utöver de elva år som krävs. Klaganden erhöll sin ingenjörsexamen den 29 juni 1988. Uttagningskommittén beaktade följaktligen inte hans yrkeserfarenhet före detta datum. Den klagandes erfarenhet utöver de elva år som krävdes var därför tre år och fyra månader, vilket motsvarar 1,36 procentenheter.

1.3 Ombudsmannen erinrar för det första om att enligt fast rättspraxis "har en uttagningskommitté i ett uttagningsprov på grundval av meriter och prov ett stort utrymme för skönsmässig bedömning vid bedömningen av de sökandes meriter och relevanta erfarenhet, och förstainstansrätten måste begränsa sig till att undersöka om utövandet av detta utrymme för skönsmässig bedömning var behäftat med ett uppenbart fel"(2). Ombudsmannen anser att det, när han utför sin egen uppgift att undersöka huruvida det föreligger administrativa missförhållanden i förevarande fall, är lämpligt för honom att bedöma huruvida de förklaringar som lämnats av Europaparlamentet är rimliga.

1.4 Ombudsmannen noterar att enligt meddelandet om uttagningsprov var den yrkeserfarenhet som krävdes "minst elva års tvärvetenskaplig yrkeserfarenhet inom informations- och kommunikationsteknik som förvärvats efter att ha erhållit den examen som gav tillträde till uttagningsprovet" och att extra poäng enligt utvärderingsformuläret beviljades när den sökande hade mer än elva års relevant yrkeserfarenhet. Ombudsmannen noterar också att den klagande inte tycks ha ifrågasatt de uppgifter som framförts i parlamentets yttrande om att han erhöll lämplig examen för uttagningsprovet den 29 juni 1988 och att han har tre års och fyra månaders erfarenhet utöver de elva år som krävs. Han noterar vidare att klaganden beviljades 1,36 poäng för sina tre år och fyra månaders erfarenhet.

1.5 Mot bakgrund av ovanstående anser ombudsmannen att parlamentet har lämnat en rimlig förklaring av den grund på vilken det bedömde klagandens yrkeserfarenhet och de poäng som klaganden tilldelades för sin yrkeserfarenhet.

1.6 Till stöd för sitt påstående att parlamentet inte gjorde en korrekt bedömning av hans yrkeserfarenhet hävdar klaganden också att han diskriminerades på grund av sin ras.

1.7 I sitt yttrande förklarade parlamentet att uttagningskommittén anser att klagandens argument att han diskriminerades på grund av sin ras på grund av en bild som han bifogat sitt cv är omotiverat. Enligt Europaparlamentet granskades alla ansökningar på grundval av styrkande handlingar och samma bedömningsformulär och sökandenas meritförteckningar beaktades inte.

1.8 Ombudsmannen har inte funnit några bevis för att klaganden diskriminerades på grund av sin ras.

1.9 Ombudsmannen finner därför att Europaparlamentet inte har gjort sig skyldigt till något administrativt missförhållande.

2 Slutsats

På grundval av ombudsmannens undersökningar av detta klagomål förefaller det inte ha förekommit några administrativa missförhållanden i Europaparlamentet. Ombudsmannen avslutar därför ärendet.

Europaparlamentets talman kommer också att informeras om detta beslut.

Med vänliga hälsningar,

 

P. Nikiforos DIAMANDOUROS

---

(1) EUT C 38 A, 12.2.2004.

(2) Se mål T-101/96, Maria Elisabeth Wolf mot Europeiska gemenskapernas kommission, REG 1997, s. II-949, punkt 68.