Strasbourg den 1 juli 2003

Bästa fru T.,

Observera att Jacob Söderman har gått i pension och att jag från och med den 1 april 2003 är hans efterträdare som europeisk ombudsman.

Den 17 juni 2002 klagade du hos Europeiska ombudsmannen över Europeiska kommissionens vägran att retroaktivt betala ut sekreterarersättning till dig.

Den 25 juli 2002 överlämnades klagomålet till kommissionens ordförande. Kommissionen avgav sitt yttrande den 28 november 2002. Yttrandet översändes till Er den 10 december 2002 med en uppmaning att inkomma med synpunkter, som Ni sände den 29 januari 2003.

Den 6 mars 2003 lämnade kommissionen ett förslag till vänskaplig förlikning beträffande Ert klagomål. Den 23 maj 2003 skickade kommissionen sitt svar på detta förslag. Den 2 juni 2003 informerade ni mina avdelningar per telefon om att ni anser att en vänskaplig förlikning har nåtts.

Jag skriver nu för att bekräfta resultatet av de undersökningar som har gjorts.

Klagomålet

Klaganden är en tidigare företrädare för kommissionen. Mellan den 1 maj 1995 och den 30 april 1998 arbetade hon som extraanställd. Mellan den 15 maj 1998 och den 15 maj 2001 arbetade hon som tillfälligt anställd. Under sin tid som extraanställd erhöll klaganden ett sekretariatstillägg enligt artikel 4a i bilaga VII till tjänsteföreskrifterna och artikel 21 i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska gemenskaperna. I början av hennes tillfälliga anställningsavtal upphörde kommissionen att betala ut sekretariatsersättningen. Klaganden märkte inte detta utelämnande.

Ungefär en månad innan hennes tidsbegränsade anställningsavtal löpte ut fick klaganden ett officiellt meddelande där hon informerades om att hon borde ha fått sekreterarbidraget under sitt tidsbegränsade anställningsavtal. Sekretariatstillägget beviljades emellertid inte henne förrän från och med den 1 januari 2001 till och med den 15 maj 2001.

Klaganden överklagade beslutet att betala ut sekreterartillägget med stöd av artikel 90 i tjänsteföreskrifterna först från och med den 1 januari 2001 och inte från och med början av hennes tillfälliga anställningsavtal, det vill säga den 15 maj 1998. Som svar på detta gick kommissionen med på att till klaganden betala hälften av sekretariatsersättningen för perioden från den 15 maj 1998 till den 31 december 2000.

Den 17 juni 2002 klagade klaganden hos ombudsmannen över kommissionens vägran att betala henne hela det sekretariatstillägg som hon hade rätt till från den 15 maj 1998 till den 31 december 2000. Hon yrkade att kommissionen skulle betala henne detta belopp i efterhand.

Frågeställningen

Kommissionens yttrande

I sitt yttrande anförde kommissionen sammanfattningsvis följande:

Den klagandes uppgifter under perioden 1995-2001 förblev oförändrade. Hon erhöll sekretariatstillägg som extraanställd (1995–1998) men inte som tillfälligt anställd (1998–2000). I april 2001 begärde hennes generaldirektorat att hon skulle få ersättning och den betalades ut för år 2001.

Klaganden är förhindrad att bestrida beslutet, vilket tydligt delgavs henne i en handling som hon undertecknade i maj 1998, att inte betala henne sekreterartillägg när hon blev tillfälligt anställd. Dessutom skilde sig hennes lönebesked från juni 1998 och framåt i detta avseende från hennes lönebesked från april 1998.

I fråga om personligt ansvar och skadeståndsansvar på grund av vårdslöshet genom att inte ha tagit del av innehållet i den handling om hennes rättigheter som hon undertecknade i maj 1998, ändringen av hennes lönebesked och den motsvarande minskningen av hennes inkomster och på grundval av kriteriet om en förnuftig och försiktig person, bidrog klaganden dessutom till att hon inte hade betalat de belopp som hon var skyldig vid den tidpunkten.

I det beslut som riktades till henne den 29 april 2002 som svar på hennes klagomål beviljades hon emellertid hälften av ersättningens värde på grund av att även om hon, i fråga om ett eventuellt anspråk på grund av vårdslöshet, hade bidragit till hennes förlust, bar kommissionens avdelningar också en del av ansvaret för att inte ha säkrat henne ersättningen vid den tidpunkten.

Klagandens synpunkter

I sina synpunkter gjorde klaganden följande påpekanden:

När det gäller klagandens första avtal vidtogs alla åtgärder på ett korrekt sätt för att hon skulle komma i åtnjutande av de ersättningar som skulle betalas ut. Hon hade således ingen anledning att betvivla att registreringen av hennes uppgifter var korrekt när hon undertecknade det tillfälliga anställningsavtalet. Hon trodde ärligt talat att all information som gavs till den ansvarige tjänstemannen skulle beaktas, särskilt det faktum att hon skulle utföra samma uppgifter som tidigare, att hon skulle fortsätta att arbeta i samma enhet och att det bara var en ändring av kontraktet.

Ombudsmannens ansträngningar för att uppnå en vänskaplig lösning

Efter noggrant övervägande av kommissionens yttrande och klagandens synpunkter ansåg ombudsmannen inte att kommissionen hade svarat på klagandens påstående på ett tillfredsställande sätt. I enlighet med artikel 3.5 i stadgan (1) skrev han därför till kommissionens ordförande för att föreslå en vänskaplig förlikning på grundval av följande analys av de tvistiga frågorna mellan klaganden och kommissionen.

1. Begäran om retroaktiv utbetalning av sekretariatstillägg

1.1 Klaganden har gjort gällande att kommissionen underlät att betala henne hela det sekretariatstillägg som hon hade rätt till från den 15 maj 1998 till den 31 december 2000. Hon yrkar att kommissionen ska betala henne detta belopp i efterhand.

1.2 Kommissionen medger att klagandens uppgifter förblev oförändrade när hennes kontrakt ändrades från tillfälligt till tillfälligt. Kommissionen har gjort gällande att klaganden är preskriberad för att bestrida beslutet att inte betala ut sekreterartillägget till henne i egenskap av tillfälligt anställd och att hon, när det gäller ett eventuellt anspråk på grund av vårdslöshet, bidrog till sin förlust eftersom hon undertecknade en handling som bekräftade att sekreterartillägget inte skulle betalas ut. Hon fick också lönebesked där sekreterartillägget inte nämndes. Eftersom kommissionens avdelningar också hade en del av ansvaret beviljade kommissionen emellertid den klagande hälften av ersättningens värde.

1.3 Ombudsmannen noterar att kommissionen godtar att klaganden hade rätt att begära sekretariatsersättning under hela den aktuella perioden och att kommissionen inte har hävdat att någon regel eller princip hindrar den från att retroaktivt betala ut hela den ersättning som klaganden hade rätt till.

1.4 Ombudsmannen noterar också kommissionens argument att klaganden gjort sig skyldig till medvållande. Kommissionen har emellertid inte gjort gällande att klaganden har underlåtit att utföra någon av sina uppgifter som extraanställd eller tillfälligt anställd eller att uppfylla sina skyldigheter enligt tjänsteföreskrifterna. Av den tillgängliga bevisningen framgår det att kommissionen inledde klagandens ändring av status från extraanställd till tillfälligt anställd. Slutligen noterar ombudsmannen att klaganden inte har begärt ränta. Även om kommissionen betalar hela ersättningen, vilket klaganden hävdar att den borde, kommer klaganden fortfarande att lida ekonomisk förlust till följd av att hon inte utnyttjat tidigare möjligheter att korrigera kommissionens fel.

1.5 Mot bakgrund av ovanstående var ombudsmannens preliminära slutsats att kommissionens beslut att bevilja klaganden endast hälften av ersättningen kunde förefalla godtyckligt och orättvist och att kommissionen därför noggrant bör ompröva sin ståndpunkt under de särskilda omständigheterna i detta ärende.

Förslag till en vänskaplig lösning

Europeiska ombudsmannen föreslog att kommissionen skulle vidta åtgärder för att undvika sken av godtycke och orättvisa genom att, under de särskilda omständigheterna i detta fall, överväga om den skulle betala hela sekretariatsersättningen för perioden i fråga.

Kommissionens svar

Som svar på ombudsmannens förslag påpekar kommissionen att den inte har någon rättslig skyldighet gentemot klaganden, som inte bestred besluten inom de föreskrivna tidsfristerna. Kommissionen anser dock att det aktuella fallet, mot bakgrund av Europeiska ombudsmannens påpekanden, är exceptionellt och motiverar beviljandet av en ytterligare ersättning ex gratia.

Klagandens synpunkter

Den 2 juni 2003 informerade klaganden ombudsmannens avdelningar per telefon om att hon ansåg att en vänskaplig förlikning hade nåtts.

Beslutet

1. Begäran om retroaktiv utbetalning av sekretariatstillägg

1.1 Klaganden gör gällande att kommissionen inte har betalat henne hela det sekretariatstillägg som hon hade rätt till. Hon yrkar att kommissionen ska betala henne detta belopp i efterhand.

1.2 Efter noggrant övervägande av kommissionens yttrande och klagandens synpunkter skrev ombudsmannen till kommissionens ordförande för att föreslå en vänskaplig förlikning i enlighet med artikel 3.5 i stadgan.

1.3 Som svar på ombudsmannens förslag påpekade kommissionen att den inte hade någon rättslig skyldighet gentemot klaganden, som inte bestred besluten inom de föreskrivna tidsfristerna. Kommissionen ansåg dock att det aktuella ärendet, mot bakgrund av Europeiska ombudsmannens påpekanden, var exceptionellt och motiverade beviljandet av en ytterligare ex gratia-ersättning.

1.4 Klaganden informerade ombudsmannen om att hon anser att en vänskaplig förlikning har nåtts.

2. Slutsats

På ombudsmannens initiativ verkar det som om kommissionen och klaganden har kommit överens om en vänskaplig förlikning. Ombudsmannen avslutar därför ärendet.

Kommissionens ordförande kommer också att informeras om detta beslut.

Med vänliga hälsningar,

 

P. Nikiforos DIAMANDOUROS

---

(1) ”Ombudsmannen ska i möjligaste mån försöka finna en lösning tillsammans med den berörda institutionen eller det berörda organet för att undanröja det administrativa missförhållandet och tillmötesgå klagomålet.”