Bakgrund till klagomålet

1. Klaganden är anställd (tillfälligt anställd) vid Europeiska byrån för GNSS (GSA). GSA befordrade honom inte vid 2019 års omklassificering ^[1].

2.  Klaganden lämnade in ett administrativt klagomål ^[2] mot detta beslut.  GSA:s klagomålskommitté avslog klagomålet den 24 januari 2020 och fastställde det ursprungliga beslutet att inte befordra honom.

3. Klaganden var inte nöjd med tillsynsmyndighetens svar eller med hur den hanterade hans administrativa klagomål och vände sig till ombudsmannen i mars 2020.

Utredningen

4. Ombudsmannen inledde en undersökning av klagomålet, och särskilt av hur tillsynsmyndigheten hanterade klagandens administrativa klagomål förfarandemässigt.

5. Under undersökningens gång mottog ombudsmannen tillsynsmyndighetens svar på klagomålet och därefter klagandens synpunkter som svar på tillsynsmyndighetens svar.

Argument som framförts till ombudsmannen

6. I sitt administrativa klagomål uppgav klaganden att han sedan rekryteringen 2014 aldrig hade befordrats. Han räknade upp sina prestationer på arbetsplatsen, vilket enligt honom visade att han borde ha befordrats. Han hänvisade också till ”oroande sammanträffanden, såsom familjeband” när det gäller befordrad personal.

7.  Tillsynsmyndighetens klagomålskommitté prövade och beslutade om det administrativa klagomålet. I sitt beslut uppgav klagomålskommittén att ett begränsat antal anställda kan befordras, att den tid som tillbringas i en viss lönegrad inte är ett relevant övervägande för befordran och att befordringsförfarandet är en jämförande övning. Därefter redogjorde kommissionen för skälen till att klagandens prestationer inte kvalificerade honom för befordran det året. Den avvisade klagandens påstående att familjebanden påverkade beslutet om befordran som ogrundat och ogrundat.

8. I sitt klagomål till ombudsmannen hävdar klaganden att det fanns ett antal förfarandefel i hanteringen av hans administrativa klagomål, såsom Klagomålskommittén var fel myndighet att bedöma hans klagomål och kommittén inrättades efter det att han hade lämnat in sitt klagomål. han inte hade fått tillräcklig information före utfrågningen i utskottet, Företrädaren för GSA:s administration gjorde ett uttalande i början av utfrågningen, om vilket klaganden inte hade informerats i förväg, och den personen var närvarande under kommitténs överläggningar.

9. Klaganden hävdar också att tillsynsmyndigheten diskriminerade honom på grund av nationalitet och på grund av att han inte hade några ”anslutningar” i tillsynsmyndigheten. Under förhandlingen förringade dessutom företrädaren för GSA:s administration sina arbetsinsatser på ett sätt som utgjorde mobbning.

10. Slutligen anser klaganden att klagomålskommitténs beslut innehöll fel och felaktigheter, men kommittén vägrade att granska klagandens inlaga om dessa fel och felaktigheter och förklarade att den inte hade befogenhet att ompröva sina egna beslut.

11. I sitt svar till ombudsmannen uppgav tillsynsmyndigheten att klaganden hade informerats om klagomålskommitténs roll och sammansättning samt om förfarandet inför den, både muntligen och skriftligen. Han informerades också om att han kunde åtföljas av en kollega som han själv hade valt till förhandlingen.

12. GSA uppgav också att företrädaren för GSA:s administration inte var närvarande vid överläggningarna i klagomålskommittén. Endast klagomålskommitténs sekreterare var närvarande ”i lyssningsläge” för att bistå klagomålskommittén med dess administrativa och administrativa uppgifter. Chefen för HR-avdelningen hade utsetts till sekreterare för klagomålskommittén.

13. Under undersökningens gång delade tillsynsmyndigheten med ombudsmannen sitt interna beslut om delegering av befogenheter för handläggning av administrativa klagomål ^[3]. Tillsynsmyndigheten sade också att den håller på att utarbeta en arbetsordning för klagomålskommittén.

Ombudsmannens bedömning

14. Det finns inneboende begränsningar för omfattningen av ombudsmannens granskning i ärenden som rör EU-institutionernas interna organisation. EU-domstolen har konsekvent erkänt att institutionerna har omfattande befogenheter när det gäller intern organisation, inbegripet ett stort utrymme för skönsmässig bedömning när det gäller att besluta om bedömning och befordran av sin personal ^[4].

15. Det är i allmänhet inte ombudsmannens uppgift att granska en institutions interna dagliga organisationsåtgärder eller beslut om befordran.^[5] Ombudsmannen skulle endast ifrågasätta ett befordringsbeslut om det finns tecken på en uppenbart oriktig bedömning. I detta fall behandlade klagomålskommitténs beslut de materiella argument som klaganden hade framfört i sitt administrativa klagomål på ett rimligt sätt och det finns inget som tyder på en uppenbart oriktig bedömning i förhållande till beslutet att inte befordra klaganden under befordringsförfarandet 2019.

16. När det gäller klagandens argument att det fanns förfarandemässiga brister i det sätt på vilket tillsynsmyndigheten hanterade hans administrativa klagomål noterar ombudsmannen att klagomålskommittén enligt tillsynsmyndighetens interna regler var rätt myndighet att bedöma och besluta om klagandens administrativa klagomål.^[6] Det faktum att klagomålskommitténs sammansättning fastställdes efter det att klaganden hade lämnat in sitt administrativa klagomål är inte problematiskt så länge ingen av kommitténs ledamöter befann sig i en intressekonflikt i förhållande till klaganden. Klaganden har inte framfört några sådana farhågor.

17. Klaganden har inte underbyggt några farhågor om att chefen för tillsynsmyndighetens personalavdelning ska fungera som sekreterare i klagomålskommittén. Det finns inte heller något som tyder på att hon ingrep i klagomålskommitténs överläggningar.

18. Med detta sagt litar ombudsmannen på att tillsynsmyndigheten i framtiden kommer att anta en tydlig arbetsordning för klagomålskommittén, eventuellt på grundval av bästa praxis som utvecklats och delats inom nätverket av EU-byråer. En sådan arbetsordning skulle också kunna ange vem som kan utses till sekreterare för klagomålskommittén, med beaktande av huruvida chefen för personalavdelningen är den person som är bäst lämpad att utföra dessa uppgifter, med tanke på den personens framträdande funktion inom tillsynsmyndigheten.

19. Ombudsmannen noterar vidare att klaganden under det administrativa förfarandet hade möjlighet att framföra sina synpunkter och argument, både muntligen och skriftligen, och att en kollega som han själv hade valt följde med honom under utfrågningen. Ombudsmannen anser att det är rimligt att även GSA:s administration gavs möjlighet att lägga fram sin ståndpunkt under utfrågningen. Under ombudsmannens undersökning uppgav tillsynsmyndigheten att företrädaren för administrationen inte var närvarande vid kommitténs överläggningar. Klaganden har inte anfört något argument för att ifrågasätta tillsynsmyndighetens uttalande.

20. Klaganden har inte lämnat några uppgifter som tyder på att tillsynsmyndigheten diskriminerade honom eller att beslut om befordringar grundades på ”samband”.^[7] När det gäller klagandens argument att hans arbetsbidrag förringades visar den tillgängliga informationen att tillsynsmyndighetens administration hade för avsikt att förklara för klagomålskommittén varför klaganden inte hade befordrats. Även om klaganden kanske inte håller med om vad som framförts anser ombudsmannen att informationen i klagomålskommitténs beslut inte går utöver vad som kan anses rimligt i det aktuella sammanhanget.

21. Ombudsmannen anser också att det är rimligt att klagomålskommittén inte granskar sina egna beslut.

22. Efter att ha bedömt klagandens omfattande argument har ombudsmannen inte identifierat några förfarandemässiga brister som kan ha påverkat bedömningen av det administrativa klagomålet och resultatet av denna bedömning. Inför framtiden skulle antagandet av en tydlig arbetsordning för klagomålskommittén öka öppenheten och förtroendet för dess hantering av administrativa klagomål.

Slutsats

På grundval av undersökningen avslutar ombudsmannen detta ärende med följande slutsats ^[8]:

Europeiska byrån för GNSS har inte gjort sig skyldig till något administrativt missförhållande.

Klaganden och tillsynsmyndigheten kommer att underrättas om detta beslut.

Tina Nilsson
Chef för enheten för ärendehantering

Strasbourg den 18 december 2020

[1] ”Främjande” kommer att användas genomgående i stället för den tekniska termen ”omklassificering”.

[2] I artikel 90.2 i tjänsteföreskrifterna för tjänstemän och artikel 46 i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska atomenergigemenskapen föreskrivs följande: http://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=CELEX%3A01962R0031-20140501

[3] Styrelsens beslut av den 24 september 2015 om delegering av de befogenheter som enligt tjänsteföreskrifterna tilldelas tillsättningsmyndigheten och enligt anställningsvillkoren för övriga anställda tilldelas den myndighet som har befogenhet att sluta anställningsavtal till den verkställande direktören för Europeiska byrån för GNSS, artikel 1.3 om delegering av befogenheter inom tillsynsmyndigheten för handläggning av klagomål enligt artikel 90.2 i tjänsteföreskrifterna.

[4] T.ex. förstainstansrättens dom av den 22 oktober 2002, Plugradt/Europeiska centralbanken, de förenade målen T-178/00 och T-341/00, http://curia.europa.eu/juris/document/document.jsf?text=&docid=47813&pageIndex=0&doclang=EN&mode=lst&dir=&occ=first&part=1&cid=9033770 och även tribunalens dom av den 1 november 2020, T-260/09 P, OHMI/Dos Santos, http://curia.europa.eu/juris/liste.jsf?language=en&ampnum=T-260/09%20P

[5] Likaså i beslut 1401/2017/PB och 1558/2017/PB: https://www.ombudsman.europa.eu/en/decision/en/114157

[6] Se fotnot 3 ovan.

[7] Det fanns inte heller några konkreta uppgifter om att beslutet om befordran fattades även på grundval av överväganden såsom ”familjeband” i det administrativa klagomålet.

[8] Detta klagomål har behandlats inom ramen för delegerad ärendehantering, i enlighet med artikel 11 i Europeiska ombudsmannens beslut om antagande av genomförandebestämmelser.