Gäller ditt klagomål en EU-institution eller ett EU-organ?
- SV Svenska
Maskinöversättningar kan innehålla fel som riskerar att minska tydligheten och exaktheten. Ombudsmannen frånsäger sig allt ansvar för eventuella avvikelser. För den mest tillförlitliga informationen och rättssäkerheten hänvisas till källversionen i engelska via länken ovan.
För mer information, se vår språk- och översättningspolicy.
Europeiska ombudsmannens beslut att avsluta sin undersökning av klagomål 788/2011/(NF)GG mot Europeiska kommissionen
Beslut
Ärende 788/2011/GG - Undersökning inledd den Tisdag | 10 maj 2011 - Beslut den Onsdag | 15 juni 2011 - Berörda institutioner Europeiska kommissionen ( Inga ytterligare undersökningar motiverade )
Bakgrunden till klagomålet
1. I mars 2011 skadade en jordbävning och efterföljande tsunami kärnkraftverket i Fukushima, Japan, vilket ledde till radioaktiv kontamination i det omgivande området.
2. Den 25 mars 2011 antog Europeiska kommissionen genomförandeförordning (EU) nr 297/2011 om särskilda villkor för import av foder och livsmedel med ursprung i eller avsända från Japan efter olyckan vid kärnkraftverket i Fukushima [1]. I samband med detta återupptog kommissionen ett program [2] som fastställer gränsvärden för radioaktivitet i livsmedel efter en kärnenergiolycka eller annan radiologisk nödsituation. I detta system föreskrivs gränsvärden för radioaktivitet som förefaller vara högre än de som vanligen gäller för import av livsmedel från tredjeländer [3].
3. Kommissionens agerande fick stor uppmärksamhet från nationella och europeiska medier samt från icke-statliga organisationer.
4. Klaganden var oroad över att de gränsvärden som fastställs i förordning (EU) nr 297/2011 skulle kunna påverka medborgarnas hälsa negativt. Han vände sig därför till Europeiska ombudsmannen den 3 april 2011.
Föremålet för utredningen
5. Ombudsmannen ansåg att det i det aktuella fallet inte var nödvändigt för klaganden att vända sig till kommissionen på individuell administrativ väg, eftersom kommissionen var väl medveten om ärendet. Följande påstående och anspråk togs därför upp till undersökning av ombudsmannen.
Påstående:
Europeiska unionen har på ett orimligt sätt höjt gränsvärdena för radioaktivitet i livsmedel som importeras från Japan efter olyckan vid kärnkraftverket i Fukushima.
Påstående:
Europeiska unionen bör med hänsyn till medborgarnas hälsa sänka gränsvärdena för radioaktiv kontamination i livsmedel som importeras från Japan.
Utredningen
6. Den 10 maj 2011 informerade ombudsmannen klaganden om att kommissionen den 11 april 2011 hade antagit genomförandeförordning (EU) nr 351/2011 [4] om ändring av förordning (EU) nr 297/2011. Den 13 april 2011 antog kommissionen dessutom en rättelse till förordning 351/2011. De gränsvärden för radioaktiv kontamination som fastställs i förordningen förefaller vara lägre än de som fastställs i förordning (EU) nr 297/2011.
7. För att bedöma om det fortfarande skulle vara nödvändigt att be kommissionen om ett yttrande i detta ärende uppmanade ombudsmannen klaganden att inkomma med synpunkter på de ovannämnda nya reglerna senast den 31 maj 2011.
8. Inga synpunkter inkom från klaganden. Av de skäl som anges nedan ansåg ombudsmannen att det inte var nödvändigt att begära ett yttrande från kommissionen.
Ombudsmannens analys och slutsatser
A. Påstådd orimlig ökning av gränsvärdena för radioaktivitet i livsmedel som importeras från Japan och det relaterade påståendet
Ombudsmannens bedömning
9. Ombudsmannen noterar att kommissionen genom att anta förordning (EU) nr 297/2011 den 25 mars 2011 faktiskt verkar ha höjt gränsvärdena för radioaktiv kontamination i livsmedel som importeras från Japan, jämfört med de gränsvärden för radioaktiv kontamination som vanligen gäller för import av livsmedel från tredjeländer.
10. Den 11 april 2011 antog kommissionen emellertid förordning 351/2011. De gränsvärden för radioaktiv kontamination som fastställs i förordningen förefaller vara lägre än de som fastställs i förordning (EU) nr 297/2011.
11. Ombudsmannen anser därför att kommissionen har vidtagit åtgärder för att ta itu med den fråga som klaganden tagit upp.
12. Utöver detta klagomål mottog ombudsmannen ett antal ytterligare klagomål från medborgare som direkt eller indirekt gällde gränsvärdena för radioaktivitet i livsmedel som importeras från Japan. Detta fick ombudsmannen att tro att allmänheten uppfattar att det saknas exakt och tillförlitlig information om de ändringar som gjorts av gränsvärdena efter olyckan i Fukushima.
13. Under dessa omständigheter beslutade ombudsmannen att inleda en undersökning på eget initiativ i syfte att fastställa och tillgängliggöra tillförlitlig information om de gränsvärden som gällde före och efter Fukushimaolyckan, helst i form av diagram och diagram som skulle göra det möjligt att enkelt identifiera de relevanta gränsvärdena. Ombudsmannen kommer att informera allmänheten om resultatet av denna undersökning på eget initiativ.
14. Mot bakgrund av ovanstående drar ombudsmannen slutsatsen att det inte finns någon grund för ytterligare undersökningar i detta ärende.
B. Slutsatser
På grundval av sin undersökning av detta klagomål avslutar ombudsmannen det med följande slutsats:
Det finns ingen anledning till ytterligare undersökningar.
Klaganden och kommissionen kommer att underrättas om detta beslut.
P. Nikiforos Diamandouros
Utfärdat i Strasbourg den 15 juni 2011
[1] EUT L 80, 26.3.2011, s. 5.
[2] Ordningen är inskriven i rådets förordning (Euratom) nr 3954/87 av den 22 december 1987 (EGT L 371, 1987, s. 11; svensk specialutgåva, område 11, volym 13, s. 22) och i kommissionens förordningar (Euratom) nr 944/89 av den 12 april 1989 (EGT L 101, 1989, s. 17; svensk specialutgåva, område 11, volym 17, s. 178) och nr 770/90 av den 29 mars 1990 (EGT L 83, 1990, s. 78).
[3] Livsmedel som importeras från tredjeländer omfattas vanligtvis av rådets förordning (EG) nr 733/2008 av den 15 juli 2008 om villkoren för import av jordbruksprodukter med ursprung i tredjeländer efter olyckan vid kärnkraftverket i Tjernobyl (EUT L 201, 2008, s. 1), i dess lydelse enligt rådets förordning (EG) nr 1048/2009 av den 23 oktober 2009 (EUT L 290, 2009, s. 4).
[4] EUT L 97, 12.4.2011, s. 20.