Bakgrunden till klagomålet

1. Det här fallet handlar om den motivering som Europeiska rekryteringsbyrån (Epso) ger sökande i allmänna uttagningsprov. Klaganden, som är grekisk medborgare, deltog i det allmänna uttagningsprovet EPSO/AD/129/08 – juristlingvister med grekiska som huvudspråk [1]. Tävlingen delades in i två kanaler: en kanal för domstolen och en kanal för parlamentet/rådet. Klaganden valde kanalen ”parlamentet/rådet”, för vilken uttagningsprovet omfattade tolv godkända sökande.

2. Den 13 maj 2009 informerade Epso klaganden om att hon hade fått följande betyg: för skriftligt prov a): 21/40 (krav för godkänt 20) och för skriftligt prov b: 15/40 (godkännandemärke 20). Hennes skriftliga prov c) poängsattes inte eftersom hon inte uppnådde godkänt resultat på det skriftliga provet b). Skriftligt prov b) bestod av en översättning till grekiska, utan ordbok, av en juridisk text på engelska.

3. Genom en skrivelse av den 30 maj 2009 ansökte klaganden om en översyn av både de skriftliga delproven a och b. Klaganden hävdade att de betyg hon erhöll inte motsvarade hennes prestation och att hon borde ha uppnått mycket högre betyg. Hon betvivlade att de tilldelade poängen var hennes egna och hävdade att även om de tilldelade poängen var korrekta, skulle det vara omöjligt för henne att förstå de fel hon gjorde, den metod med vilken hennes poäng beräknades och de riktlinjer som uttagningskommittén följde vid bedömningen av hennes översättning. Klaganden bad uttagningskommittén a) att få hennes svar på båda de skriftliga proven granskade av en annan uttagningskommittén, b) att skicka kopior av hennes svar och de enskilda utvärderingsformulären till henne och c) att förklara hennes individuella bedömning mot bakgrund av utvärderingskriterierna.

4. Genom en skrivelse av den 22 juni 2009 svarade Epso att uttagningskommittén hade omprövat klagandens skriftliga prov b) och ansåg att det inte fanns någon anledning att ändra dess ursprungliga bedömning. Uttagningskommittén förklarade att den följde ett enda utvärderingssystem för alla sökande, enligt vilket poäng drogs av beroende på antalet fel och hur allvarliga de var. Uttagningskommittén ansåg vidare att klaganden inte hade lyckats på grund av översättningsfel, brister och felaktigheter i användningen av juridisk terminologi och hennes otillräckliga förståelse av den ursprungliga texten. Uttagningskommittén noterade vidare att klaganden gjorde stavfel och att flera ord och fraser från texten på källspråket utelämnades i översättningen. Uttagningskommittén ansåg därför att det inte var nödvändigt att granska det skriftliga provet a. Epso bekräftade sitt beslut att inte låta den klagande gå vidare till nästa steg i uttagningsprovet.

5. I ett e-postmeddelande av den 29 juni 2009 uppgav klaganden för det första att Epsos hänvisning till ”översättningsfel, svagheter, felaktigheter och stavfel” var vag och kunde skickas automatiskt till alla sökande som fått avslag. Klaganden försökte bli informerad om sina fel, svagheter, felaktigheter och stavfel och allvaret i vart och ett av dem. Klaganden hävdade dessutom att denna detaljerade förklaring var nödvändig eftersom innebörden av begreppen ”fel” och ”oriktighet” samt allvaret i var och en av dem inte hade offentliggjorts i förväg.

6. Klaganden protesterade dessutom mot att hon, trots sin begäran, inte fick en kopia av sina svar och en kopia av de korrekta svaren. Klaganden gjorde även gällande att hon i detta skede inte kunde bestrida påståendet att uttagningskommittén hade tillämpat ett enda utvärderingssystem för samtliga sökande, eftersom hon inte hade fått de begärda uppgifterna. De sökande informerades inte om utvärderingssystemet, åtminstone inte i allmänna ordalag, vilket skulle ha gjort det möjligt för dem att känna till allvaret i eventuella fel eller utelämnanden, eller i vilken utsträckning mer än ett svar på en viss fråga skulle vara godtagbart. Avslutningsvis begärde klaganden en detaljerad motivering av uttagningskommitténs beslut att utesluta henne från nästa steg i uttagningsprovet och en kopia av alla handlingar som hon begärde.

7. Genom e-postmeddelande av den 30 juni 2009 svarade Epso klaganden och bifogade en kopia av hennes skriftliga prov b) och utvärderingsformuläret för detta prov. På grund av att uttagningskommitténs arbete var konfidentiellt [2] förklarade Epso att de sökande inte kunde få tillgång till de rätta svaren.

8. För att utvärdera de sökandes prestationer grundade sig uttagningskommittén enligt utvärderingsformuläret på följande kriterier, som angavs i den första kolumnen i utvärderingsformuläret:

"1. Rättsliga aspekter

a) Terminologi

b) Allmän förståelse

2. Språklig aspekt

a) Källspråk: Logisk förståelse, syntax, ordförråd

b) Målspråk: Övergripande kvalitet på uttryck och ordförråd. Grammatik, syntax, stavning, interpunktion."

Den andra kolumnen i utvärderingsformuläret hade rubriken ”Anmärkningar”. I den tillhandahållna textrutan innehöll utvärderingsformuläret följande handskrivna kommentarer: "Allvarliga misstag i terminologi och stavfel", "Utelämnande av flera ord / fraser", " Otillräcklig allmän förståelse ".

9. Den 1 juli 2009 skickade klaganden ett e-postmeddelande till Epso och klagade över att hon, trots att hon hade fått en kopia av sitt skriftliga prov b, inte kunde identifiera de misstag hon gjorde eller hur dessa misstag bedömdes. Samtidigt påpekade hon att hon inte hade fått någon kopia av det skriftliga provet a). När det gäller Epsos vägran att ge henne en kopia av de korrekta svaren avvisade klaganden argumentet om konfidentialitet och uppgav att ”de korrekta svaren i ett översättningsprov inte kan betraktas som konfidentiella eftersom den text som ska översättas är unik och aldrig kommer att väljas igen i framtiden”. Klaganden uttryckte sin önskan om att få ett fullständigt svar så snart som möjligt.

10. Genom en skrivelse av den 23 juli 2009 svarade Epso och citerade uttagningskommittén, som i sin tur beslutade att inte ändra sin ursprungliga utvärdering. Epso angav vidare att den enligt fast rättspraxis inte var skyldig att informera de sökande om utvärderingsmetoden.

11. Den 3 december 2009 vände sig klaganden till Europeiska ombudsmannen.

Föremålet för utredningen

12. Ombudsmannen inledde en undersökning av klagandens påstående att Epso inte hade lämnat de begärda förtydligandena när det gäller de poäng hon tilldelades och klagandens påstående att Epso fullt ut borde informera henne om hennes fel, de korrekta svaren på provet och den utvärderingsmetod som uttagningskommittén använde.

13. För att underlätta sin undersökning av detta klagomål bad ombudsmannen Epso att klargöra vissa specifika frågor. Han ställde följande frågor till Epso:

(1) Med tanke på uttagningsprovets särskilda karaktär (juristlingvister) och mer specifikt det aktuella skriftliga provet (översättning)[3], tillhandahöll uttagningskommittén en modell för "korrekt översättning" till uttagningskommitténs ledamöter som bedömde det skriftliga provet b)?

(2) Om ingen modellöversättning gavs, har bedömarna fått några märknings- och utvärderingskriterier? Har uttagningskommittén närmare bestämt fått instruktioner om huruvida de sökandes svar på det skriftliga provet b) är korrekta, adekvata, strukturerade osv.? Har det dessutom funnits några riktlinjer när det gäller hur allvarliga felen är i fråga om utelämnanden, eller möjligheten till mer än ett korrekt svar på en viss fråga/del av testet?

(3) Epso försåg klaganden med ett utvärderingsformulär och undersökningens omfattning bör därför inte utsträckas till att omfatta argumentet att Epso inte har gjort det. Det är dock oklart om den person som undertecknar utvärderingsformuläret gör detta i egenskap av ledamot i uttagningskommittén eller i egenskap av bedömare av det skriftliga provet. Epso uppmanas vidare att klargöra hur den klagandes bedömning på utvärderingsbladet överensstämmer med utvärderings- och poängsättningskriterierna och hur de poäng som tilldelats är uppdelade i förhållande till dessa kriterier.

(4) Epso vägrade att ge de "korrekta svaren" på det skriftliga provet b) med motiveringen att de omfattas av sekretessen för uttagningskommitténs arbete. Hur påverkar offentliggörandet av en mall för översättnings- eller korrigeringsriktlinjer sekretessen för uttagningskommitténs arbete?

(5) Hur ska under alla omständigheter intresset av sekretess vägas mot rätten till god förvaltning som skyddas enligt artikel 41 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, närmare bestämt en enskild persons rätt att få tillgång till sina handlingar i ärendet och administrationens skyldighet att motivera sina beslut?[4]

14. När det gäller klagandens påstående att Epso inte gjorde en korrekt bedömning av hennes skriftliga prov och därmed sammanhängande krav på att Epso skulle ompröva hennes skriftliga prov, ansåg ombudsmannen inte att det var nödvändigt att undersöka denna del av klagomålet. Han drog sin slutsats genom att preliminärt konstatera att ombudsmannen, i likhet med unionsdomstolarna, inte får ersätta uttagningskommitténs dom med sin egen och undersöka innehållet i utvärderingen om det inte föreligger en uppenbart oriktig bedömning [5]. I detta avseende hävdade klaganden att hennes prestationer borde ha tilldelats betyg som åtminstone motsvarar ”mycket bra”. Ombudsmannen har tidigare ansett att klagandens självbedömning inte kan vara avgörande vid fastställandet av huruvida det föreligger en uppenbart oriktig bedömning [6]. Denna ståndpunkt överensstämmer också med domstolens rättspraxis [7]. Inga ytterligare uppgifter har lämnats till ombudsmannen som tyder på att det har förekommit ett "uppenbart fel" i bedömningen av klagandens skriftliga granskning b).

Utredningen

15. Den 16 februari 2010 uppmanade ombudsmannen Epso att kommentera klagandens påstående och anspråk. Den 11 juni 2010 översände Epso sitt yttrande till klaganden. Den 20 juli 2010 översände klaganden sina synpunkter på Epsos yttrande.

Ombudsmannens analys och slutsatser

A. Epsos påstådda underlåtenhet att tillhandahålla klaganden de begärda förtydligandena när det gäller de poäng hon tilldelades

Argument som framförts till ombudsmannen

16. Till stöd för detta påstående hävdade klaganden att Epso inte hade informerat henne om de fel och felaktigheter som hon hade begått samt hur allvarliga dessa fel var vid bedömningen av hennes skriftliga prov b). I detta avseende fick klaganden endast en kopia av sitt skriftliga prov b) utan några rättelser, anmärkningar eller anmärkningar. Klaganden hävdade dessutom att Epso, trots hennes begäran, inte gav henne en kopia av de korrekta svaren på provet. När det gäller det sistnämnda hävdade klaganden vidare att Epso inte har rätt att grunda sin vägran att lämna korrekta svar på premissen om sekretess.

17. I sitt yttrande klargjorde Epso först att uttagningskommittén inte hade utarbetat någon ”modellöversättning” eftersom det inte fanns någon enda ”bra” översättning av det skriftliga provet b. Därefter redogjorde Epso för uttagningskommitténs förfarande vid bedömningen av det skriftliga provet b. När det gäller utvärderingskriterierna bedömde uttagningskommittén översättningen med avseende på både de rättsliga (terminologiska och allmänna) och språkliga aspekterna av översättningen. För att bedöma översättningens språkliga kvalitet granskade uttagningskommittén följande punkter: logisk förståelse, syntax, ordförråd, allmän uttryckskvalitet, grammatikfel, syntax, stavning och interpunktion. Fel i översättningen, utelämnade ord/fraser, missförstånd eller felaktigheter bestraffades beroende på hur allvarliga de var.

18. På grundval av instruktioner från uttagningskommittén poängsatte två bedömare proven individuellt. Efter att ha granskat markörernas kommentarer fastställde uttagningskommittén resultaten för varje prov. Enligt Epso baserades klagandens bedömning på ovanstående utvärderingskriterier, och detta återspeglades i utvärderingsbladet. Vid utvärderingen av delprov b, som bestod av en översättning till grekiska av en lagtext, tilldelade uttagningskommittén inte "delpoäng" per kriterium. Den beslutade i stället att, utöver det totala betyget (15/40) och de olika kriterier som uttagningskommittén hade fastställt i förväg, kommentera felen genom att notera följande: "Allvarliga misstag i terminologi och stavfel", "Utelämnande av flera ord / fraser", " Otillräcklig allmän förståelse ".

19. När det gäller ombudsmannens fråga om förhållandet mellan principen om öppenhet, mot bakgrund av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, och sekretessen i uttagningskommitténs arbete, har Epso åberopat rättspraxis enligt vilken sökande till ett uttagningsprov inte kan åberopa den allmänna principen om öppenhet för att bestrida tillämpligheten av artikel 6 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna om sekretess i uttagningskommitténs arbete.

20. Epso kommenterade därefter sin motiveringsskyldighet och hävdade att det i rättspraxis medges att skyldigheten att motivera ett individuellt beslut syftar till att förse den berörda personen med de uppgifter som är nödvändiga för att avgöra om beslutet är ogrundat eller inte. När det gäller uttagningskommitténs beslut ska motiveringsskyldigheten emellertid förenas med kravet på att dess arbete ska vara konfidentiellt, vilket utesluter att uttagningskommitténs ledamöters ståndpunkter och uppgifter om personliga eller jämförande bedömningar av de sökande lämnas ut. Dessa bedömningar återspeglades i de poäng som uttagningskommittén tilldelade de sökande, vilket utgjorde en tillräcklig motivering. Med tanke på det stora utrymme för skönsmässig bedömning som uttagningskommittén har kan den inte vara skyldig att, när den anger skälen till att en sökande inte klarat ett prov, lämna närmare uppgifter om de sökandes svar som bedömts som otillfredsställande eller förklara varför de bedömts som otillfredsställande.

21. Under de aktuella omständigheterna uppgav Epso att den hade informerat klaganden om de resultat hon uppnått i de två skriftliga proven och tillhandahållit en kopia av utvärderingsformuläret för hennes skriftliga prov (b). Genom en skrivelse av den 22 juni 2009 informerade Epso klaganden om att uttagningskommittén hade konstaterat ett antal fel och brister i hennes prov b som motiverade att hon inte klarade provet. Dessa omfattade ett antal översättningsfel, vissa brister och osäkerhet när det gäller rättsliga termer och en otillräcklig förståelse av den ursprungliga texten. Det fanns också stavfel, och vissa punkter i den ursprungliga texten hade inte översatts.

22. Mot bakgrund av ovanstående hävdade Epso att den fullt ut hade uppfyllt skyldigheten att motivera uttagningskommitténs beslut. Epso underströk vidare att det inte är uttagningskommitténs ansvar att påpeka för de sökande hur allvarliga deras fel är, vilket är fallet med skolprov. I enlighet med bestämmelserna i meddelandet om uttagningsprov har de sökande en särskild rätt att få tillgång till vissa uppgifter som rör dem direkt och personligen, med beaktande av den konfidentiella karaktären hos uttagningskommitténs förfaranden enligt tjänsteföreskrifterna och i enlighet med bestämmelserna om skydd för enskilda med avseende på behandling av personuppgifter.

23. I sina synpunkter hävdade klaganden att Epsos yttrande var otillfredsställande både när det gäller ombudsmannens frågor och förtydligandet av de poäng som klaganden tilldelades för sitt skriftliga prov b.

24. Klaganden påpekade inledningsvis att Epsos vägran att utförligt motivera de poäng som tilldelats innebär, för att inte säga en uppenbart oriktig bedömning, säkerligen en sannolik oriktig bedömning. I detta avseende hänvisade klaganden till fråga 3 i ombudsmannens skrivelse om att inleda en undersökning av detta klagomål, där han bad Epso att klargöra hur klagandens bedömning på utvärderingsbladet överensstämmer med utvärderings- och poängsättningskriterierna och hur de poäng som tilldelats i förhållande till dessa kriterier är fördelade.

25. Klaganden hävdade närmare bestämt att Epso i sitt yttrande uppgav att uttagningskommittén a) ”utvärderade de rättsliga och språkliga aspekterna”, b) ”granskade... logisk förståelse, syntax, ordförråd ...” och c) ”två bedömare poängsatte proven”. I huvudsak upprepade Epso granskningsriktlinjerna men nämnde ingenting om utvärderingskriteriernas allvar och uppdelning och hur dessa tillämpades i det aktuella fallet. Enligt klaganden kan Epsos vägran att lämna denna information av sekretesskäl inte godtas. Sekretessen gäller endast uttagningskommitténs överläggningar vid den tidpunkt då de äger rum och gäller endast tredje part, inte de sökande i ett allmänt uttagningsprov.

26. När det gäller sekretessen i uttagningskommitténs förfaranden hävdade klaganden att begreppet sekretess inte är något vagt och heligt som kan åberopas för att motivera någon av Epsos åtgärder. I detta avseende ifrågasatte klaganden Epsos vägran att lämna de enskilda bedömarnas synpunkter. Klaganden ifrågasatte dessutom nyttan av att lämna ut utvärderingsblanketten, eftersom den inte innehåller någon användbar information och innehåller vaga uttryck som skulle kunna användas i utvärderingsblanketterna för alla sökande som fått avslag.

27. När det gäller Epsos argument att den inte är skyldig att göra några rättelser av det skriftliga provet, hävdade klaganden att tillgången till sådana rättelser, antingen av det skriftliga provet eller av en separat handling, borde möjliggöras så att en sökande inte tvivlar på deras innebörd.

28. Enligt klaganden föranleder uttagningskommitténs uttalande att den betygsatte på grundval av ett allmänt intryck av ett skriftligt prov, utan att göra en uppdelning av poängen mot bakgrund av de särskilda utvärderingskriterierna och underkriterierna, tvivel om huruvida hela uttagningsprovet var lagenligt. Om framgång i dessa uttagningsprov bedöms på grundval av ett enda betyg, eller kanske mindre än ett betyg, undrade klaganden vad som skulle skilja ett betyg på 14/40 från ett betyg på 15/40 eller 16/40. Om de poäng som tilldelas inte motsvarar utvärderingskriterierna, som fastställs i förväg, är tävlingen inte öppen för insyn. Klaganden fann att det är svårt att förstå varför ”allvarliga misstag i terminologin och stavfel ... otillräcklig allmän förståelse” motsvarar 15/40 och inte 18/40, 25/40 eller 5/40. Enligt klaganden är den viktigaste frågan inte uttagningskommitténs uppenbart oriktiga bedömning, utan lagenligheten av uttagningsprovet som sådant.

29. När det gäller uttagningskommitténs stora utrymme för skönsmässig bedömning har klaganden gjort gällande att detta utgör ett annat vagt begrepp som under alla omständigheter inte omfattar ett godtyckligt agerande. Klaganden hävdade i själva verket att Epso agerade godtyckligt genom att inte iaktta öppenheten vid tillämpningen av utvärderingskriterierna och genom att inte bevilja tillgång till korrigeringarna av sökandens skriftliga prov.

30. Slutligen invände klaganden mot Epsos breda förståelse av sekretessen i uttagningskommitténs arbete. Hon anser att sekretessen i uttagningskommitténs arbete, såsom den fastställts i domstolens rättspraxis, inte omfattar ”både resultaten av uttagningsprovet och utvärderingsmetoden och de särskilda utvärderingskriterier som uttagningskommittén har tillämpat samt deras allvar och avslöjandet för sökanden av felen i hans eller hennes prov”.

31. Avslutningsvis noterade klaganden att det särskilda fallet med översättning, som inte har ett enda sätt att markera, utan beror på faktorer som textens allmänna innebörd, motiverar en annan behandling än flervalstest.

Ombudsmannens bedömning

32. Ombudsmannen vill påpeka att varje begäran om ytterligare information om en sökandes prestationer i ett allmänt uttagningsprov som anordnas av Epso är föremål för komplicerade överväganden. Inom ramen för motiveringsskyldigheten måste Epso förena sekretessen i uttagningskommitténs arbete med kraven på öppenhet [8].

33. Å ena sidan har domstolen gett begreppet sekretess vid uttagningskommitténs förfaranden ett långtgående innehåll genom att slå fast att poängsättningskriterierna utgör en integrerad del av den jämförande bedömningen av de sökandes respektive meriter och därför omfattas av sekretessen vid förfarandena på samma sätt som uttagningskommitténs bedömningar. De poäng som tilldelas en sökande är ett uttryck för de värdebedömningar som gjorts för var och en av dem, och överlämnandet av de erhållna poängen utgör en tillräcklig motivering av nämndens beslut [9].

34. Å andra sidan betonade ombudsmannen konsekvent vikten av den grundläggande principen om öppenhet som fastställs i artikel 1 i fördraget om Europeiska unionen [10] och artikel 15.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt [11]. I dag är det allmänt accepterat att insyn i beslutsprocessen stärker institutionernas demokratiska karaktär och ökar allmänhetens förtroende för den europeiska förvaltningen [12].

35. Redan innan Lissabonfördraget trädde i kraft, vilket stärkte principen om öppenhet och gav den förnyad dynamik, hade ombudsmannen betonat för Epso att behovet av större öppenhet i rekryteringsförfarandena är mycket mer omfattande än en allmän öppenhetsagenda, oavsett hur viktig den senare är. Sådana behov inbegriper viktiga specifika frågor som rör rättsligt skydd, jämlikhet, proportionalitet och unionens intresse av att rekrytera tjänstemän med högsta kompetens, effektivitet och integritet [13].

36. I detta avseende åtog sig Epso, efter ombudsmannens undersökning på eget initiativ OI/5/2005/PB om öppenhet i EU:s rekryteringsförfaranden, att föreslå uttagningskommittén att den, när det gäller skriftliga prov, använder en mall för utvärderingsformulär, som de sökande kan få på begäran, som innehåller a) de utvärderingskriterier som anges i de offentliggjorda meddelandena om uttagningsprov (inklusive de olika delar som slutligen utvärderas av kommittén för varje kriterium) och den uppnådda prestationsnivån (från utmärkt till otillräcklig), och b) utöver det övergripande betyget, de delbetyg som kommittén tilldelat för varje kriterium som anges i meddelandet om uttagningsprov [14].

37. Innan ombudsmannen går vidare med bedömningen av detta påstående mot bakgrund av ovanstående överväganden noterar han att Epso försåg klaganden med en kopia av hennes utvärderingsformulär, där kriterierna och underkriterierna för uttagningsprovet identifierades. Dessutom lämnade Epso, utöver det totala betyget (15/40), kommentarer till klaganden om utvärderingen av den prestationsnivå som uppnåtts mot bakgrund av kriterierna för uttagningsprovet. Som svar på ombudsmannens fråga i skrivelsen om att inleda en undersökning av detta klagomål uppgav Epso att det inte hade tilldelats några delpoäng för varje underkriterium.

38. I sina synpunkter hävdade klaganden att Epso inte nämnde något i sitt yttrande om utvärderingskriteriernas allvar och uppdelning och hur dessa tillämpades i det aktuella fallet. Om de poäng som tilldelas inte motsvarar utvärderingskriterierna, som fastställs i förväg, är tävlingen inte öppen för insyn. Klaganden ifrågasatte dessutom Epsos vägran att lämna de enskilda bedömarnas synpunkter och nyttan av att lämna ut utvärderingsformuläret, eftersom det inte innehåller någon användbar information, utan snarare vaga uttryck som skulle kunna användas på samma sätt i utvärderingsformulären för alla sökande som fått avslag.

39. Ombudsmannen beklagar att en uppdelning av poängen, mot bakgrund av de underkriterier för utvärdering som fastställts av uttagningskommittén, inte angavs på utvärderingsformuläret. Vid bedömningen av konsekvenserna av denna underlåtenhet, inom ramen för den motivering som den aktuella undersökningen avser, måste ombudsmannen besvara frågan huruvida avsaknaden av del-/uppdelningspoäng hindrar klaganden från att kunna avgöra huruvida Epsos beslut att utesluta henne från nästa steg i uttagningsprovet är välgrundat.

40. I detta avseende noterar ombudsmannen att det förtydligande som erbjuds en sökande avseende hans eller hennes poäng inte är formativt, utan endast bör begränsas till att ange skälen till att den sökande uteslöts från nästa steg i uttagningsprovet. Med hänsyn till att det aktuella uttagningsprovet är ett allmänt uttagningsprov för juristlingvister ska det först prövas huruvida den sökande till tjänsten som juristlingvist har fått tillräcklig information om skälen till att han eller hon uteslutits från uttagningsprovet. Ombudsmannen anser att uttalanden som ”allvarliga misstag, otillräcklig förståelse osv.” inte räcker för att förklara varför en sökande ansågs olämplig för att utföra en juristlingvists uppgifter mot bakgrund av uttagningsprovets utvärderingskriterier och underkriterier.

41. Dessutom tjänar de klargöranden som klaganden begärt ytterligare ett perspektiv, som nämnts ovan, för att främja den grad av öppenhet som medborgarna i allt högre grad förväntar sig av unionens institutioner och därigenom befästa medborgarnas förtroende för EU-institutionernas arbete när de fattar beslut som påverkar dem individuellt på ett så grundläggande sätt. Klagandens synpunkter visar att unionens institutioner, organ och byråer, utan att det påverkar frågan om huruvida Epso har uppfyllt sina skyldigheter mot bakgrund av domstolens rättspraxis och sina åtaganden gentemot ombudsmannen, måste sträva efter att bygga upp ett förtroendeband i sina förbindelser med unionsmedborgarna.

42. Mot bakgrund av ovanstående överväganden och de argument som lagts fram för honom anser ombudsmannen att det utvärderingsformulär som Epso tillhandahöll klaganden inte var tillfredsställande.

43. Med beaktande av Epsos åtaganden gentemot ombudsmannen som analyserats ovan anser ombudsmannen att Epso borde ha gett uttagningskommittén i uppdrag att utarbeta ett utvärderingsformulär för uttagningsprovet i fråga med a) ytterligare information om de utvärderingskriterier och underkriterier som uttagningskommittén använde i sin bedömning, b) de sökandes prestationsnivå mot bakgrund av dessa kriterier och underkriterier (från utmärkt till otillräcklig) och c) en uppdelning av de sökandes poäng för varje kriterium och underkriterium.

44. I det aktuella uttagningsprovet bör Epso åtminstone ha delat upp de poäng som tilldelats i delkriterierna a) terminologi och b) allmän förståelse när det gäller utvärderingskriteriet "rättsliga aspekter" och delkriterierna a) källspråk och b) målspråk när det gäller utvärderingskriteriet "språkliga aspekter". Detta utvärderingsformulär borde på begäran ha gjorts tillgängligt för de sökande.

45. Genom att inte lämna denna information på utvärderingsformuläret har Epso underlåtit att uppfylla sina åtaganden gentemot ombudsmannen i detta avseende. Epsos tillvägagångssätt i förevarande mål är dessutom till nackdel för de ovannämnda målen, vilka ska uppnås genom en motivering som förtydligar ett Epsobeslut. Mot bakgrund av ovanstående drar ombudsmannen slutsatsen att Epso underlät att tillhandahålla klaganden de begärda förtydligandena. Detta utgör ett administrativt missförhållande.

46. Klaganden hävdar att Epso fullt ut bör informera henne om hennes fel, de korrekta svaren på provet och den utvärderingsmetod som uttagningskommittén använder. Med beaktande av domstolens rättspraxis om sekretess vid uttagningskommitténs arbete [15] kan klagandens talan inte bifallas.

47. Ombudsmannen noterar att det fall av administrativa missförhållanden som identifierats här avser specifika händelser i det förflutna. Ombudsmannen anser därför inte att det är lämpligt att fortsätta sin undersökning eller försöka nå en uppgörelse i godo i frågan. Han avslutar därför utredningen genom att göra en kritisk anmärkning i slutet av detta beslut.

B. Slutsats

På grundval av sin undersökning av detta klagomål avslutar ombudsmannen det med följande kritiska anmärkning:

Epso har inte vidtagit några åtgärder för att se till att uttagningskommittén tillhandahöll en uppdelning av poängen på det slutliga utvärderingsformuläret för det aktuella provet. Detta var ett fall av administrativt missförhållande.

Klaganden och Epso kommer att informeras om detta beslut.

 

P. Nikiforos Diamandouros

Utfärdat i Strasbourg den 18 maj 2011

---

[1] Meddelande om allmänt uttagningsprov EPSO/AD/129/08, EUT C 124A, 2008, s. 1.

[2] I artikel 6 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna föreskrivs följande: ”Uttagningskommitténs arbete ska vara hemligt.” Tjänsteföreskrifterna finns tillgängliga på http://ec.europa.eu/civil_service/docs/toc100_sv.pdf

[3] Personaldomstolen har i dom av den 14 oktober 2008 i mål F-74/07, Meierhofer mot kommissionen (ännu ej publicerad i rättsfallssamlingen), punkt 40 (min kursivering): ”Även om resultatet av avvägningen mellan motiveringsskyldigheten och iakttagandet av principen om sekretess i uttagningskommitténs arbete, särskilt vad gäller frågan huruvida överlämnandet av ett individuellt utslagningsbetyg till den sökande som uteslutits under den muntliga delen av förfarandet uppfyller denna skyldighet, oftare än inte är till fördel för principen om sekretess i uttagningskommitténs arbete, måste det medges att situationen kan vara en annan när särskilda omständigheter föreligger...”

[4] Domstolens dom av den 14 oktober 2008 i mål F-74/07, Meierhofer mot kommissionen, ännu ej offentliggjord i rättsfallssamlingen, punkt 40: "... En sådan slutsats strider inte på något sätt mot principen om sekretess vid uttagningskommitténs arbete, vilken föreskrivs i artikel 6 i bilaga III till tjänsteföreskrifterna, och är dessutom i linje med den senaste utvecklingen av gemenskapens rättspraxis till förmån för öppenhet.”

[5] Mål T-294/03, Gibault mot kommissionen, REG 2005, s. II-635, punkt 41. Se även Europeiska ombudsmannens beslut om klagomål 2589/2006/BU mot Europeiska rekryteringsbyrån, punkt 1.4.

[6] Europeiska ombudsmannens beslut att avsluta undersökningen av klagomål 32/2007/JF mot Europeiska rekryteringsbyrån, punkt 34.

[7] Mål T-53/00, Angioli mot kommissionen, REG 2003, s. II-73, punkt 94.

[8] Mål T-72/01, Pyres mot kommissionen, REG 2003, s. II-861, punkterna 70–71.

[9] Mål C-254/95 P, Europaparlamentet mot Angelo Innamorati, REG 1996, s. I-3423, punkterna 28–31.

[10] "Detta fördrag markerar en ny fas i processen för att skapa en allt fastare sammanslutning mellan de europeiska folken, där besluten fattas så öppet och så nära medborgarna som möjligt."

[11] ”För att främja goda styrelseformer och säkerställa det civila samhällets deltagande ska unionens institutioner, organ och byråer utföra sitt arbete så öppet som möjligt.”

[12] Europeiska ombudsmannens beslut om undersökningen på eget initiativ OI/4/2007/(ID)MHZ om Epso, punkt 32.

[13] Förslag till rekommendation till Europeiska rekryteringsbyrån om undersökningen på eget initiativ OI/5/2005/PB om insyn i EU:s rekryteringsförfaranden, punkt 1.8.

[14] Europeiska ombudsmannens beslut att avsluta sin undersökning på eget initiativ OI/5/2005/PB om Europeiska rekryteringsbyrån, punkt 23.

Mål C-254/95 P, Europaparlamentet mot Angelo Innamorati, REG 1996, s. I-3423, punkterna 28-31.