Bästa ordförande!

Jag har mottagit ett klagomål från flera organisationer i det civila samhället [1] mot Europeiska kommissionen.

Klagomålet gäller kommissionens påstådda underlåtenhet att följa sina riktlinjer för bättre lagstiftning vid utarbetandet av två förslag för att stärka EU:s lagstiftning om förebyggande och bekämpning av smuggling av migranter. De två aktuella lagstiftningsförslagen är förslaget till direktiv om fastställande av minimiregler för att förebygga och motverka hjälp till olaglig inresa, transitering och vistelse i unionen [2] och förslaget till förordning om förstärkning av polissamarbetet för att förebygga, upptäcka och utreda människosmuggling och människohandel samt om förstärkning av Europols stöd för att förebygga och bekämpa sådana brott [3].

Klagandena hävdar att kommissionen inte följde kraven i riktlinjerna för bättre lagstiftning, särskilt kravet på att genomföra en konsekvensbedömning för de två förslagen.

Ombudsmannen har konsekvent hävdat att EU:s institutioner och organ bör tillämpa de regler som de själva har fastställt. Detta säkerställer konsekvens, öppenhet och undviker varje känsla av godtycke i EU-förvaltningens sätt att fungera. Dessa överväganden är särskilt viktiga när kommissionen utarbetar lagstiftningsförslag.

I riktlinjerna för bättre lagstiftning fastställs de principer som kommissionen följer när den utarbetar förslag och när den hanterar och utvärderar befintlig lagstiftning. Även om det kan krävas viss flexibilitet vid tillämpningen av dessa riktlinjer bör varje avvikelse från de krav som anges i dessa riktlinjer alltid motiveras. I annat fall kan EU-medborgarna ifrågasätta kommissionens åtagande om en öppen, inkluderande och evidensbaserad lagstiftningsprocess.

Mitt kontor har under de senaste månaderna mottagit tre klagomål om kommissionens efterlevnad av sina riktlinjer för bättre lagstiftning [4] Det är uppenbart att de frågor som tas upp i dessa tre klagomål omfattar ett antal viktiga frågor för ombudsmannen.

Av dessa skäl har jag beslutat att inleda en undersökning av detta klagomål.

Som ett första steg anser jag att det är nödvändigt att erhålla ett skriftligt svar från kommissionen på klagomålet och särskilt på de specifika frågor som anges i bilagan till denna skrivelse.

Jag skulle vara tacksam för kommissionens svar senast den 24 september 2025. Observera att jag sannolikt kommer att skicka kommissionens svar och tillhörande bilagor till klaganden för synpunkter ^[5]. Jag kan också besluta att publicera detta svar.

Dessutom har jag beslutat att det är nödvändigt att granska all dokumentation som rör beslutet att inte utföra konsekvensbedömningar för de två lagstiftningsförslag som är aktuella i förevarande mål, inbegripet all relevant information som förts in på it-plattformen D ecide och alla godkännanden som begärts och beviljats från vice ordföranden med ansvar för ”bättre lagstiftning” eller direktören med ansvar för ”bättre lagstiftning” vid generalsekretariatet [6].

Jag vore tacksam om ovannämnda dokument kunde lämnas till mitt kontor, helst i elektroniskt format via krypterad e-post [7] senast den 15 juli 2025.

Observera att klaganden uttryckte ytterligare farhågor om innehållet i analysdokumenten, som ersatte konsekvensbedömningarna i de aktuella fallen. Jag har beslutat att det inte finns tillräckliga skäl för att inleda en utredning i denna fråga.

Slutligen, observera också att inledandet av en undersökning av detta ärende tog längre tid än vanligt, eftersom jag väntade på att analysera kommissionens svar i samband med min undersökning av klagomål 1379/2024/MIK, som också gäller kommissionens efterlevnad av riktlinjerna för bättre lagstiftning.

Ansvarig utredare är Vieri Biondi.

Med vänliga hälsningar,

Teresa Anjinho
Europeiska ombudsmannen

Strasbourg den 23 juni 2025

BILAGA:

Förslag till förordning om förstärkning av polissamarbetet för att förebygga, upptäcka och utreda människosmuggling och människohandel och om förstärkning av Europols stöd till förebyggande och bekämpande av sådana brott

I motiveringen till förslaget säger kommissionen att ”hans lagstiftningsförslag inte stöds av en konsekvensbedömning med tanke på att kommissionen hade få eller inga valmöjligheter, särskilt på grund av de brådskande operativa behoven av att förbättra Europols stöd till medlemsstaterna när det gäller att bekämpa smuggling av migranter”. 

• Kan kommissionen redogöra närmare för skälen till sitt beslut att inte göra någon konsekvensbedömning? Skulle kommissionen i synnerhet kunna klargöra den exakta arten av brådskan och vid vilken tidpunkt den blev medveten om de omständigheter som utlöste denna brådska?
• Skulle kommissionen kunna klargöra varför den anser att behovet av att snarast förbättra Europols stöd till medlemsstaterna innebär att kommissionen hade litet eller inget val när den utarbetade förslaget? Även om skyndsamhet skulle kunna motivera skyndsamma åtgärder vid utarbetandet av ett förslag är det inte omedelbart klart hur det skulle begränsa kommissionens utrymme för skönsmässig bedömning när det gäller det faktiska innehållet i förslaget.
• Hur och av vem fattades beslutet att inte genomföra en konsekvensbedömning?
• Kan kommissionen beskriva arbetsflödet för utarbetandet och färdigställandet av det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som ersätter konsekvensbedömningen för detta förslag? Varför offentliggjordes inte dokumentet inom tre månader efter antagandet av förslaget, i enlighet med riktlinjerna för bättre lagstiftning?[8] Ge ombudsmannen en detaljerad tidsplan för kommissionens arbete med arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar.

Förslag till direktiv om fastställande av minimiregler för att förhindra och motverka hjälp till olaglig inresa, transitering och vistelse i unionen

I motiveringen till förslaget anger kommissionen att ”förslaget undantagsvis läggs fram utan en åtföljande konsekvensbedömning”. Kommissionen angav dock inte skälen till att den inte gjorde någon konsekvensbedömning i detta fall. Ombudsmannen förstår av det svar som kommissionen lämnade till klaganden i samband med ombudsmannens undersökning i klagomål 519/2024/VB att utelämnandet kan ha samband med vad kommissionen ansåg vara ett brådskande behov av att utarbeta de två förslagen för att snabbt vidta åtgärder för att bekämpa smuggling av migranter.

• Kan kommissionen förklara varför förslaget lades fram utan en konsekvensbedömning? Om orsaken var den brådska som avses ovan, kan kommissionen klargöra den exakta arten av brådskan och vid vilken tidpunkt den blev medveten om de omständigheter som utlöste denna brådska? Skulle kommissionen också kunna klargöra varför detta inte angavs i det relevanta avsnittet i motiveringen till förslaget?
• Hur och av vem fattades beslutet att inte genomföra en konsekvensbedömning?
• Kan kommissionen beskriva arbetsflödet för utarbetandet och färdigställandet av det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som ersätter konsekvensbedömningen för detta förslag? Varför offentliggjordes inte dokumentet inom tre månader efter antagandet av förslaget, i enlighet med riktlinjerna för bättre lagstiftning? Ge ombudsmannen en detaljerad tidsplan för kommissionens arbete med arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar.

[1] Klagomålet lämnades in av European Digital Rights och plattformen för internationellt samarbete om papperslösa migranter på uppdrag av koalitionen ProtectNotSurveil.

[2] COM(2023) 755 final.

[3] COM(2023) 754 final.

[4] Klagomål 1379/2024/MIK och 983/2025/MAS.

[5] Om du vill lämna in handlingar eller uppgifter som du anser vara konfidentiella och som inte bör lämnas ut till klaganden, markera dem som ”konfidentiella”. Krypterade e-postmeddelanden kan skickas till vår dedikerade brevlåda. Information och handlingar av detta slag kommer att raderas från Europeiska ombudsmannens akter kort efter det att undersökningen har avslutats.

[6] I linje med det förfarande som beskrivs i verktygslådan för bättre lagstiftning, verktyg 1, s. 10.

[7] Krypterade e-postmeddelanden kan skickas till vår dedikerade brevlåda.

[8] Riktlinjer för bättre lagstiftning, s. 30.