Ärendet gällde beslutet av Europeiska genomförandeorganet för forskning (REA) att inte tilldela en spetskompetensstämpel till ett förslag till EU-finansiering inom ramen för en ansökningsomgång 2023 för Marie Skłodowska-Curie-stipendiet för postdoktorer, som ingår i EU:s Horisont Europa-program. REA hade vägrat att tilldela förslaget spetskompetensstämpeln på grund av att sökanden var baserad i Förenade kungariket.

Ombudsmannen konstaterade att genomförandeorganet hade lämnat en rimlig förklaring till sitt beslut och agerat i enlighet med tillämpliga regler. Hon avslutade därför utredningen med att konstatera att det inte förelåg något administrativt missförhållande. Hon föreslog dock förbättringar för genomförandeorganet som det lämnar till klaganden, och till andra sökande med säte i Förenade kungariket i samma situation, en förklarande not och/eller utfärdar ett offentligt uttalande som klargör den särskilda situationen för sökande med säte i Förenade kungariket i 2023 års ansökningsomgångar inom ramen för Marie Skłodowska-Curie-PF, särskilt när det gäller kvalitetsstämpeln.

Ärendet gällde hur Europeiska genomförandeorganet för hälsofrågor och digitala frågor (Hadea) följde upp resultaten av en utredning som Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) gjort av en enhet som deltog i två EU-finansierade projekt inom ramen för Horisont 2020-programmet.

På grundval av Olafs konstateranden av oriktigheter informerade Hadea klaganden om sin avsikt att avsluta sitt deltagande i projekten, återkräva kostnader som bedömts vara icke stödberättigande och registrera det i Europeiska kommissionens system för tidig upptäckt och uteslutning (Edes), som är en databas över ”otillförlitliga” personer och enheter som har ansökt om EU-medel eller ingått rättsliga åtaganden med EU-organ. Klaganden hävdade bland annat att Hadea inte gav företaget möjlighet att framföra sina synpunkter innan det registrerades i Edes.

Ombudsmannen konstaterade att beslutet att registrera klaganden i Edes inte nödvändigtvis påverkade dennes rättsliga situation och att klaganden i praktiken gavs möjlighet att lägga fram sina synpunkter. Ombudsmannen avslutade undersökningen med slutsatsen att det inte förelåg något administrativt missförhållande.

Ombudsmannen föreslog dock en förbättring av att Hadea, när den informerar en enhet om resultat som är emot den, också informerar den berörda enheten om sådana resultat kan leda till att den registreras i Edes.

Ärendet gällde hur Europeiska kommissionen hanterade en begäran om omprövning av ett beslut om avslag på ett förslag om forskningsfinansiering inom ramen för Horisont Europa-programmet. Klaganden var särskilt oroad över att kommissionen fastställde en teckenbegränsning för beskrivningen av begäranden om översyn och inte godtog handlingar som tillhandahållits utanför det särskilda onlineformuläret.

Ombudsmannen ansåg att det var rimligt av kommissionen att fastställa karaktärsgränser. Inom ramen för undersökningen gick kommissionen också med på att höja karaktärsgränsen och anpassa den till andra liknande förfaranden.

Ombudsmannen avslutade undersökningen med slutsatsen att det inte förelåg något administrativt missförhållande.  

Ärendet gällde en begäran om allmänhetens tillgång till tre handlingar, nämligen en periodisk rapport och två delresultat, i samband med ett EU-finansierat projekt om en studie av risken för hjärncancer till följd av exponering för radiofrekventa fält i barndomen och tonåren. Kommissionen gav omfattande partiell tillgång till den periodiska rapporten, men ingen tillgång till de två delresultaten, med hänvisning till skyddet av personuppgifter och kommersiella intressen. Klaganden var missnöjd med den beviljade tillgången och den betydande förseningen med att få ett slutligt svar, och vände sig till ombudsmannen.

Ombudsmannens undersökningsgrupp granskade de tre handlingarna i fråga. När det gäller den periodiska rapporten ansåg ombudsmannen att kommissionen kunde ha gett bredare tillgång, eftersom en del av informationen redan var offentlig. När det gäller de två delresultaten konstaterade ombudsmannen att kommissionen inte på ett tillfredsställande sätt förklarade hur ett utlämnande av handlingarna skulle undergräva de berörda parternas kommersiella intressen.

Ombudsmannen delade med sig av sina preliminära resultat till kommissionen.

Som svar till ombudsmannen beviljade kommissionen omfattande tillgång till handlingarna. Kommissionen vidhöll endast redigeringar av vissa personuppgifter och varumärken och modeller för de mobiltelefoner som användes för studien och hävdade att ett utlämnande av dessa skulle skada tillverkarnas kommersiella intressen.

Ombudsmannen välkomnade kommissionens positiva svar och den omfattande tillgång som beviljats. Hon ansåg att redigeringen av personuppgifter var rimlig, men noterade att kommissionen bättre kunde ha förklarat de begränsade redigeringarna för att skydda kommersiella intressen. När det gäller den betydande försening som kommissionen ådragit sig vid behandlingen av begäran om allmänhetens tillgång till handlingar var detta beklagligt och utgjorde ett administrativt missförhållande.